veeevtervvvevvevre>ervevePFYYVYEPIYYYYV vvyvyvy IDAG: utskottsbehandlas f slaget om lantmä eridistrik- tens: reducering”. från” 143 till 110. Denna ; reducering skulle - 'vID UPPVA KTNINGEN för Yr jordbruksministern -vederlade varken han eller den ' byråchef som "handläde' frågan, kommur +| Dragning 11944: Färs: 'premielån. ;" STOCKHOLM (TT).' Vid 31:e dragningen i 1944. års premielån på måndagen" in- "för notarius publicus' Östberg : uföll vinsterna på följande obli- | fråga och påvisat, att varken. . >» de. om ”En 'slängd och en öp- w ( Reservation för ev. "nalförbundets ar t för bi- benållande av- Laholms lant” mäteridistrikt. Vid " uppvakt- « ningen inför länsstyrelsen i Halland vanns denna heit för kommunalförl 'bundets' synpunk- ” ter'och avstyrkte i sitt yttrande den föreslagna indragningen. » . Överlantmätaren som deltog i överläggningen förklarade sig . heller inte ha någonting emot att laholmsdistriktet bibehölls. Iäte :desto mindre gick hans senare avgivna yttrande i rakt . motsatt riktning. : "enligt . lantmäterik itténs ” förslag gå ut över bland annat Laholms lähtinäteridistri ikt. Regeringen nöjer > sig i sin proposition med 'att: föreslå re- duceringen” av 28 distrikt 'men ' tar inte-ställning till vilka dis- trikt som skall: dras in. Detta" kan givetvis betyda att Lanolm får "bli: kvar på bekostnad av” » något distrikt som lantmäteri- kommittén ville" behålla, . men ” troligt är det inte. Regeringens 'centraliseringsiver brukar inte förneka sig. Att: man i detta: - fall tydligen i sällskap med "Sedan dess har inycket hänt . tjänstemän ; härifrån” Halland bakom . kulisserna, saker- som av helt annan politisk likör gör = ställer! en del personer j en inte indragningen av laholms- ” ganska” underlig dager. Nu lig- "distriktet mera befogåd, - : ger": ' bollen. alltså! hos. jord- | Laholms Tidning har tidigare" ” bruksutskottet. Att” dess hal- ingående. redogjort. för denna = läridske ordförande solut : 'ytteisia för. kostnadsbespåringar eller an-:;lantmäteridistrikt tar vi för gi- dra fördelar kan vinnas på env vet. Räcker inte; det, återstår 'såmmanslagnirg med" Halm- ” ”riksdagsbehandlingen; är bör "stad. Mot dessa argument.som alla sydhallänningar höra upp även. Södra Hallands K på t arna inte minst med nalförbund :med skärpa fiam- - tanke på höstens val till riks- fört i olika -instanser har inga ; dagens andra kammare: / bärande invändningar kunnat ” S I resagl lol ooh a Ett ill trängsel fullt missionshus' i Bökeberg i söndags > kväll get: vid handen att en Kristen söndagskyäll . fortfa- I rande ulövar dragningskraft på. folk. De' många mötesbe- " sökarna fick också god valuta för sin: närvaro. Det var: " "ett, gediget och” "ömväxlände program, söm "genomfördes" un>-" der pastor ULLA, ABELSSONS -lednin, : Pig - Kvällens gä st ungdamar från? inisslonstörsam- lingarna "i. Hallsbo' och” Sennan, De sjöng. ett flertal: sånger. "un= der, målaren "Erik, ”ARderssons ledning. Fröken" Kari Hellgren utförde solosång; Dessutom fö- rekonp' deklamation; "av ' fröken Elsi Johansson; "som ,läste en dikt. av. Nils; Bolander, och 'en 1rig, bestående, av, , Brik, E och Sven-Erik Anders sson fr förde” på violin. "”Loven' Gud . i hans helgedom”. Pastor; - Ulla . kvällens predikan, som », ,handla- var ett; gäng ”domårnas, friska: "och inspj eran- de. medverkan. - Tre från. SKO Fagerhult till Tre ynglingar, fi än Skånes Fa- gerhult 7, kommer att följa med nästa avdelning av FN-bataljonen till! Gaza .De, som; resor: är:-Ro- lanä: Johansson, ' son tillslaritbr: Hj. Werner Johanssor, Söder Ös- sjö.T 1 yrket är-han matoreykel- repa: - anställd. i Erich Nilssons Motorcykelfirma i Skå- nes "Fagerhult; Rune. Andersson, pen dör rm, En god" insamling son: till? muraro: John. Andersson, gjordes” 1 mötet; vari även för = Skånes : kom servering, Den talrika lingen” uppskattade VA "hän vårit anatälla hos: firma Järn livNgt ung-'& Trä”f' Skånes” ;Fagerhult. Den Tee Vad "Avräkningsnoteri ing: I öre per kg. för veckan 3/4-- + 9/4. 1960, - Priserna gälla net- to, slaktad vikt; inklusive vär-. det. av hädar”o "och skinn samt .: övrig, avslakt; . Zoo Tjär Göd- Mel- Späd Kla "Ko. ”Kvlga Stut Ung- - Ung-. Tatl - tjur stor kalv kalv kalv får Larm Häst häst GEx Pr 485” 570 3 350, 595 > 475 — 825 675 505 505 720 "355 prima 14 > 470 565 .'545.- 530, 465 — 780. 645 470 : 1 460 "'555 > 535- 520 455 ' 740 605 445 425 , es 450 350: 530 :-515 445 > 95 555 > 400 24 > 440. 535" 525 500: > (08 520 > Fö 2 2 4380 500 "500 485: 630 495 4007-345: 510: 320 primäa ” 2 410 475 475 475. 610 465 H ole 465 3+ FS:2: 5 1575 430. ce osa 3 385: 535 400 360 340 405 . I ; 370 or «510 380 cz 4 Gr 355 490, 335 35 325 " För ulliga får. och larimaktn t ke kätving " in. be alas, ett tillägg. med 20 öre per Fettuvdrag:' > BB OCh . B CD: Kor . 30 45. 60 + Hästar = -v oo 20 35 50: Ungnöt 90 105 120” Får 0 Jamm "110 150 180 = "Äldre tjurar . 10:45 60 ” » (B = mellanteta C = teta D a överteta). : Obs! Statlig slaktdiursavgift avdrages med: | För storboskap vägande 200 kg eller däröver ........ Per st 10: —kr | : M Vägande mindre än 200 kg men minst 150 kg ovoeeresssass ” Vägande mindre än 150 k För Näst, unghäst och föl vassa, 4 -« kalv vägande 30 kg och därö kh svin vägande 30 kg.och över tinkl! Tjurar över 400 kg avräknas såsom större tjur ” ” Kivkalvnotering för förmedling): Låglandskalvar kr 3:75 pr kg le se vande vikt ' es . : SPE kalvar kr 3:50 pr kg lovande ER v Fläsk: Pris: | v Viktgrupp Kl ep Kl I Kl ? Kl'3 Suggor: Klaw Pris « H vä . Ep 300 ITA9,5 kg. 2 80 205 . 1 20 50—54,5 + 360 MS . - 2 235 S5-—59,5 , 415 400-365 340 : - 3 220 60—81,5 0 oc 415 400 "365 340 Fargaltar: 250 64—867,5 > os 400 390 355: 335 - 68—72,5 », 385 380 345 330 Halvgaltar: 13-795 35 30 335 IS "Noteringen gäller för fäk 80—89,5 ,, . 355 35 330 325 av svin, suggor och galtar 90 kg och över HS HO 330 II utan ister. : . + Nödslakt efter ordinarie ga betstid: 9'4—22:4 1960. + > Varberg: Tel Klastorpsby 26. " Falkenberg: Tel 2679, SMÅGRISNOTERING 2 kr 3:30 per kg levande vikt Sk För varje be ve Sek ed Lev vikt kg: Öre pr kg Er or stLev. kt kg Öre pr kg Erpr at 238 3 350; 87:50 - 339 8 0 MEST da oo 2 38 Få 32 92: 50 33 eniga: 'om stadga : fel). " to 250. 000 kronor Ser 229 nr 1292 ve Premier på 5.000 kronor . rd 230—1292 227—1292 231—1292 228—-1292 232—1292 . 100.000 kronor” s erie 911 nr 785 350.000 kronor ” Serie 726 nr 182” . : 25.000 kronor or "101339. 1852—1834 : (Är t 20.000 kronor it > ou 974—1912 1844-7687 : 0. 090 kronor 49 060. 2 135—1664 + 184— 659 431— 941 452— 662. -”5— 507 ..556—1950.-> 816— 22 — 664 1066 675— 801 .'816—1287 . 992— 179 |I167-—19382 "-"1257—1421 ”1272— 493 1398—1949 ' 1533—1678 : 1576— 113” 1794— "490 " 1974- 467 : 5.000 kronor 470-—1725 93—- 70." 254 764. . 480—1741 "> 515— 3 5 ”>700— 428 -'845—1617 "9NI—1572 1166—1699 1198— 152 1423—1741 1673— 312 " ie LI 1677-— 153. 100 kr har i samtliga serier utfallit på ar ET "32 1868 ' 1907 1931 + fe 50 kr. . Outtagna. vinster TN I 1944 års premielån var den 24 mars. 13.867 - vinster på sammanlagt 1,6 milj kr outtagna. Bland dem var en 'på 100.000, en på 25.000, två på " 20.000, 'sju å 10.000 och sju på 5.000 7 i kronor, ” Västkustens | jägare i Sedan' Hallands” läng, ja bårge förening vid extra möte i Halmstad ; den" 24 'mårs .med' överväldigande majoritet (5.170 röster mot: 791) be- slutat gå:in för stadgetyp..2 har Göteborgs och Bohus läns jakt- vårdsförening vid extra möte i Ud- devalla' den. 30 mars enhälligt be- slutat samma sak. « Det är: otvivelaktigt att de se- naste: 'årens' möten (både årsmöten och andra) / i båda länen präglats äv len” viss irritation och av. mot- sättningar som då och då tagit sig mindre. tilltalande uttryck. Härtill har, givetvis omöjliggjort den ord- ning och den reda som i' de mo- derna föreningsrörelserna är en för- 1 utsättning för ett verkligt arbetan- de" årsmöte.. Så 'mycket mer gläd- jande är det därför att kunna xon- statera "den "enighet och "saklighet åom kommit till uttryck vid dessa - veckan 3 494 1960, + båda extra. möten, "Man kan ju . också säga att även om striden va- "rit: hård har den. dock på några I ytterst få undantag när förts med « blanka ' vapen. Denna ' stadgestrid » har: emellertid kostat mer än mån- gen anat i trycksaker, porton och icke minst. tid och arbete m m. Jag tror: dock att detta -varit. väl använt, i det att -man nu fått en ram till en fast organisation och framför, allt -:samarbete inom kom- munerna samt ordning och reda vid årsmötena, <- .. Nu när striden är över hoppas vi att gräset skall växa över det sön- derbökade. slagfältet. Låt oss byta ut svärdet mot plogen och i stället för strid om paragrafer nu arbeta för aktiv jaktvård. Jag vill ingalunda söka förkväva någon opposition -— en riktig och saklig sådan är sund och nyttig — men jag vädjar till eventuellt kvar- varande motståndare i stadgefrå- gan: Låt oss åtminstone för tillfäl- let glömma denna strid. Giv oss tid att visa vad denna organisation, till vilken. anslutningen nu synes visa en glädjande enighet, kan duga till. CG Modigh SNÖ s stu Ahla ”SLU-avd. har i morgon torsdag möte och tävlingsafton gagården. Se annons, + Knäred Den: amerikanska raket i vårt. förs " STOCKHOLM (FLT-Preéss) . » Den : förste : handelsresanden -i rymdraketer har "gästat" Sverige. Han är amerikan och har presens terat - sin -”artikeP” för Svenska rymdforskningskommittén, för vil- ken frågan om anskaffning av hög- höjsreaketer just nu är synnerli- gen aktuell. Redan i höst kommer känske den första raketen att fräsa i väg från en plats någonstans i Lappland. Och det blir säkert en utländsk pjäs. Det svenska projek- tet.”Aurora”. har ej avancerat till- räckligt” långt för att. kunna kon- kurrtera7 ” Ernst-Åke = Brunberg '.; på - niska: högskolans ;institution'; alektronik. På bordet framför. on 10m ligger några broschyrer om en: ikanska höghöjderak = Marssolen lyser in "hos" docent] Tan för höghöjdsforskning som erbjudits 'oss ... från USA. Den är 2 m lång ochkan nå: höjder på .80—100 km, - Amerikansk: -tvämetersraket ta tymdprojekt lättast att utföra är rent meteoro- logiskt och för det: behövs inga särskilda instrument. I stället ut- rustas raketen med en apparat som sänder ut konstgjorda moln på hög höjd. Förloppet filmas och':genom att . studera molnens' rörelser ; på filmen kan man beräkna vindens hastighet och luftoron. Hittills har man: gjort försök med ballonger men de når inte högre. än 30—40. km, Raketen" går: mer än dubbelt så högt och värdet av 'mätningarna härigenom. avsevärt "större." Lärigre fram kan man tänka sig att utvidga programmet med mätningar av tem- peratur, '. fuktighet; och syrehalt. i atmosfären...Då. krävs både en rad instrument och” en radiosändare: i raketen. vårvädret. Skall det stå sig. eller Mir det bakslag? Ja, det är inte t0tt -att säga; svarar docent Brun- verg: Men vi kanske vetat 'åtskil- sigt mera om-vi-tidigare' haft såda- na här raketer. ' = ” . Rymdforskningskommittén Adocent" Brunberg « är sekreterare, har fått anslag från. naturveten- skapliga forskningsrådet för att. ut- reda förutsättningarna -för- svensk | höghöjdsforskning : "med ” raketer, Bl a skall kommittén nu diskutera vilken: typ av raketer" som skall anskaffat för kommande” forsk- ningsprc ram, Det är flera projekt är' tänkbara "och raketen bör så längt m ligt passa för dem al- I g grad är det en. kost- nadsfråga och vi måste nog därför köpa från utlandet,: forsätter :do- centen: Erbjudandet från USA" av- ser .en raket som är speciellt till- verkad för forskning på relativt låga höjder. Det är emellertid in- te alldeles" klart om vi trots er- Samtalet kommer in på det vackra - docent. Bengt Hultqvist, vid, Kiruna geofysiska observ "Det avser. mätni gar. av . protonf det i "atmosfären, Protoner är positivit laddade yi kärnor, dv s väteatomer som: för- lörat sina negativt laddade :elek- troner. Protonerna" kommer direkt från solen. De förorsakar föränd- ringar, i jonsfären, som har sam- band med" magnetiska stormar. och norrsken, Det är, av stort intersse veta hur långt protonerna tränger ned i, åtmosfären och hur stor deras nergi är, -Ett uppslag till ett.l nande; pro- jekt k :från forskni jör Willy: "Stoffregen . vic Uppsala jonsfärobseryatorium, det går ut på mätning a elektrontätheten i; at- moösfären vid norrsken; Detta sam- manhänger också med hållande” na på solen. - : I båda dessa fall måste mi tnings- resultaten per radio sändas till jor- den där de tas upp på bandspelare. 2 35-kilospjäs går 10 mil — . Priset på raketen är relativt lågt -' det rör sig om. 5.000 kr, in- ”lusive ' bränsle, ' som utgöres av krut. det är givetvis en fördel med tanke på att man måste ha ett fler- fal raketer. Ju fler som sänds upp, lesto större blir det vetenskapliga stbytet. Och en raket kan inte an- ”ndas mer än en gång. | De yttre måtten är ganska blyg- mma. den långsmala pjäsen är ara 2 m lång och väger inte mer ”n 35 kg med bränsle. Den kan nå a höjd av 90—100 km och dit in den ta med instrument in- ill: en vikt av 25 kg. Det räcker ili en hel det; man har kommit 'ärg med, att tillverka instrument av litet format. Det går att öka in- strumentvikten men då orkar rake- inte så högt, ' keten skjuts upp nästan lod- — avvikelsen från vertikalpla- net för sig om 10—15 grader — skall falla ned inom mål amrådet. Det ta måste därför frid- vsas Ännu är det inte bestämt var aan skall skicka upp den första "en det måste bli någonstans i pel nd. Vid försöken skall man narbeta med försvaret, Kunrstgiorda moln hjälp for meteorologer ” Vika instrument skall man då 4 raketen? Det beror på ex- nentets art. Just nu har vi fyt " "a projekt att välja på, om- ; Gammal” vishet gav oss många ordspråk och ordstäv. Ordspråken är sederegler, kan man säga. Ord- stäven konstaterar fakta! Så och så -jär det. Vem som uppfann ordstävet att i krig och kärlek är allt till. låtet vet jag verkligen inte. Men "I nog tycks folk anse att det är så. I krig är allt tillåtet, inte 'minst under förarbetet -och : tiden efter fredsslutet." Då håller var och en Få sitt utan minsta skrupler. För privatlivet firins det lagar. För sta- ten finns det också lagar, men för krig och kärlek finns” ingen lag. Vi minns de båda sista krigen och alla de stora och små konflikterria före dem, mellan dem och nu ef- teråt. Allt -är inte" vackert här i världen, som solen råkar skina på. Men om FN inte kunnat göra så mycket har det ändå bidragit till att låta: folken se med egna ögon . | vad: som förut varit dolt bakom de diplomatiska kulisserna. Och även om diplomatien inte ännu förstår att den agerar inför öppen, ridå, att folket ser och förstår, så börjar man nog anse att allt inte är rik- tigt på samma sätt som förr. - Kärleken, skulle 'väl inte vara ett krig. Men det gäller ju att erövra. En make eller maka. Den” siste blir utan. Flickan läser tidningen och annonserna, Hon skaffar sig en korsett. och en:' bh, som skall behaga mannen. Hon skaffar sig alla de puder och krämer som gör en . kvinna behaglig för .en man. Hon skaffar nagellack och läppstift. Hon gymnastiserar, Hon kläder sig i soldräkt och. baddräkt. Hon lär sig den nyaste kamningen. Hon ser ut som "en filmstjärna. Några få efterblivna, och kanske: inte allt för få, lär sig laga mat och sköta ett hus men sådant syns inte utan- på. "Det är utanverken som bety- der något, tycks det. »« Novellens pojke är hejig och kul, Han har motorcykel. eller bil Han Ber. presenter och "bjuder 'föremå- let på restaurang: Det. blir dyrare än han har råd till. Om inte far- san : eller: morsan stöder under:en del -gör han en” "växel då och. då. Märta Leijon: - täcker, de att de inte blivit gifta med de personer de var förlovade skall räcka till två i stället för en. Möbler och husgeråd måste amor«. teras. Hyran måste betalas. Det blir der, restaurangbesök. Pojken vpp- täcker att filmstjärnan "inte kan göra mammas" köttbullar. Hon kan. nätt 'och jämt bränna vid en -bit blodpudding eller ett par ström- mingar till middag. När verklighe- ten uppdagar allt märker båda två att det varit mycket bättre med vanlig gammaldags hederlighet fö- auktion på en Pojke och en flicka ställningar tvättats bort skulle de ha skickats hem med rivet Köp, om..de varit kreatur och sålts på en vårauktiori. Där måste det näm. ligen gå ärligt och hederligt till och får inte vara fel på stamtävla eller upplysningar, ” Varifrån ' har "detta kommit" att det viktigaste i livet skall börja med lögn och bedrägeri, med fals- ka och halvsanna uppgifter" och uppvisningar? Det hjälper inte med ret. Vi behöver en, ny moral. In- genting kan grundas på ohederlig= het, varken umgänget och överens kommelserna "mellan folken eller" när man bygger grunden för, ett äktenskap, Ohederlighet är det vär= sta av alla äktenskapsbrott, tigt att. litteratur och. annonser res= både i kärlek och i det diploma- tiska umgänget mellan folken. Det om det' inte främjar sina 'syften med sanna och hederliga ; metoder. gälla -för 'evärdliga tider, Det be=> i diplomati, >... a Nä Förenta Nationernas "ekono miska "kommitté Bangkok i Thailand. kastade. Sov= jets chefdelegat GM Pusjkin ut en brandfackla, Han ville att kom- missionen skulle framlägga" en rap- port om möjligheterna att påskyn- da "den - ekonomiska "utvecklingen inom de asiatiska länderna i hän- delse att "nedrustningsavtal kom- mer till stånd. Framstöten kom som bekant inte, oförberedd. Under det senaste, "halvåret ” har Chrusjtjov upprepat gjort liknande uttalan- den, Och den ryska pressen — sär- skilt den som riktar sig till Asien — har: gjort: ett stort nummer av saken, ar Av Carl Elof, Svenniiig. om de avstode från sina ”ustnings- utgifter så skulle de” kunna lösa .. Liknande i saker har. Aden" ryska - pressen: att säga om Iran där man ' Allt reder sig. Bara han får henne, ' Och så får de varann. Och så upp= med, Växlar skall lösas in. Hus= : hållspengarna blir knala när- de ' inte råd till presenter, dyra utfär- - re giftermålet än med denna lögn= som skulle gifta sig med. - varann. . När allt piff och alla falska före. att bannlysa dem som råkat i klist- - - Det ” kan förstöra allt. Det är också vik«- - pekterar sanning och hederlighet | som kallas: kärlek är inte kärlek" Det är synd om alla ordstäv -får hövs 'en ny, giv både i kärlek och ' investerat mer än dubbelt så myc : ket: på militära” ändamål som på jordbruk och industri! Om Pakistan har sovjetpressen- den "upplysningen att militärutgifterna är så stora att , de skulle räcka till fem stora me- tallverk om året, . Den kanske intressantaste kriti- mot Förenta Arabrepubliken, Man får veta att srabländerna är:i be-' dard.. Men ändå lägger dessa sta- tionalink å rustni Den ryska pr nd; a hat följt två linjer. Man har. samlat. utta- landen från aisatiska ledare som varit sympatiskt inställda till den d Det är ju ock- bjudandet får köpa den. En: del för lägesh detaljer är hemli p Geodeterna för . vilka ryska pr "ade, : mätningar är 'av största betydelse har presenterat det fjärde projek- tet. Man låter en raket: sända ut en blixt, en ”flash” som sedan mäts in från tre håll. Känner man läget för en punkt i-rymden i' ett visst ögonblick kan man få. myc- ket exakta' mätningsresultat.' Mät- ningen måste dock ske med stjärn- himlen som” bakgrund. + Vill man t ex mäta det”exakta avståndet mellan Nya och Gamla världen kan man göra det genom att en raket över Nordatlanten. får sända ut en blixt högt uppe-1 atmosfären! Den mäts sedan in från resp kontinen- ter, - : Svenskt raketprojekt blir dyrbart ” Om vi nu köper utländska rake- ter hur går det då med det inhems- ka ' raketprojek et ”Aurora”, som framlagts av unterplanetariska säll- skapet? Rymdforskningskommittén har ännu inte tagit ställning till den frågan, säger docent Brun- berg. Inom sällsk ,- nar frivilliga krafter nedlagt et. cerömvärt ar- bete på prcjektet och det vore säkert fördelaktigt om en inhemsk produktion av raketer kunde kom- ma igång. Men det fordrar en hel del utvecklingsarbete "och kostna- derna härför kan röra sig om mil- joner. Kommittén har nog inte eko- isk ö att Bag! sig här. En u'väg vore 'om indu- strien kunde intressera s:g för sa- ken. För kommittén blir det nog tillsvidare häst och hirhgast att kö- så uppenbart att stora ekonomiska resurser skulle stå de asiatiska fol- ken. till buds om de hade möjligh republikens egyptiska område sett pund :. 1955/56 till 79,5 miljoner egyptiska pund 1957/58, och inom. det syriska ådet har kostnader= ter att nedskära rustningsutgifter- na och i stället använda sina till- gångar för tekniskt uppbyggrads- arbete.. Man bör inte förvåna sig över att många asiatiska ledare tän- ker och säger detta och att de lyss- nar när den ryska pressen: förkla- rar'att det kapital som Sovjet och USA investerar i rustningar” skulle räcka till att årligen bygga flera sådana stora anläggningar som As- suandammen, Men innebär det att dessa 'österlänningar i praktiken skulle vara beredda att gå med på en radikal nedrustning? Uppenbar- ligen vill Indien. ha fred som en nödvändig betingelse för ett eko- nomiskt uppbyggnadsarbete. Men är det troligt att detta land, med sina färska erfarenheter av ett hot från Kina skulle våga räkna med att avrustning är en säker väg till en trygg och oberoende framtid? Man skulle gärna "ja se att den ryska pressen realistiskt rörde vid sådana frågor. Åtminstone skulle man ha velat veta vau ryssarna an- såg att Indien kunde spara på rust- ningsbegränsningar. Sådana finger- visningar till en rad asiatiska län- der ingår nämligen som ett annat fed i den ryska presspropaxandan. Men försiktigtvis undviker Sovjet att gå in Då en mera närgången granskning av Indiens militärhud- get och detsamma gäller om Indo- nesien och Burma, I en rad andra fall 2 är den ryska pressen inte så pa raketer från utli 198,4 miljoner lira 1957 till' 234 miljoner. lira 1958/59. ”Den ryska pressen kunde h tillagt att denna ' ökning inträffat under en: period då Sovjet sålt vapen till Förenta lig. Det gäller exempelvis Arabrepubliken, ” Det vore onekligen kbättre för mänskligheten om folken in'e be= hövde lägga ner en så stor del av sina nationalinkomster på den ytt= re säkerheten, Men är Sovjet verk. ligen i den situationen att med . framgång kunna låt: sin press kri- tisera några länder för deras rust- ningsutgifter under det, att man med tystnad förbigår rustningsut- gifterna i andra länder som av en eller annan orsak anses mera väl- villigt sinnade mot Ryssland? Och har den ryska propagandan kring hjälpen till de ekonomiskt betryck- ta länderna i Asien och Afrika möj- lighet att vinna respekt i de delar av, Asien och Afrika där man vet med sig att man kunnat importera vapen från Sovjet? Har Sovjet den "Så har exempelvis Förenta Arab- - kern riktar emellertid sovjetpressen : hov av att stärka sina. ekonomiska resurser och höja sin levnadsstan= = ter ut en avsevärd del av sin na : utgifterna för den yttre säkerheten : växa från -58,8 miljoner egyptiska , na för nationalförsvaret växt från nu deklarerade omtanken om de - asiatiskt-afrikanska ländernas eko- nomiska välfärd så kunde detta ha demonstrerats bättre om man i stället för att kritisera rustningarna helt enkelt avstått från att bidra till dem. Som det nu är förefaller den nya ryska propagandan att närmast vara en lek med siffror snarare än ett realistiskt försök att vinna ös- terländska statsmän för en trygg- het som de av allt att döma inte Knäreds LSS e.u duet Brunberg. Det som är!',; . Dixon Jom Japan. Japancsna får veta att aneer sig kunna känna, = ov har årsmöte I morgon på Svea ; H 4 café. Se tredje. "är Ba Tagesson, son till: Priserna avse premiegrisar klass I fritt förent - För smågrisar klass 3 ficke hälsokontrollerader avdrag "med 250 kr per on För smågrisar Men F avdrag med 7:— kr pu a, : age Sand- : hult. I det civila är Tagesson. konditor och har som sådan haft anställning i Markaryd > LAHOLMS TIDNING — tidningen för sydhallänningar 4 avlona as Art; PAA AAA A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.