ETS Lördagen den 9 april 1960 Yrereer YTrevtereryvyrv TtrrvevYyfttYreretrevvY LAHULMS TIDNING YreYeYtTtYYFYYT TITT TFYTYFTETYTYTTTYTTTYYFYYTTYTtTYYT TT terrvreYYT et TTT PET PYTT DET SVENSKA folkets histo- åren ”1710—1711, alltså för 250 ria — liksom andra folks — lår sedan. Smittan kom från Tur- uppvisar i rik omväxling många och hårda prövningar för land och folk, Man behöver bara tän- ka på den ”ärofulla? stormakts- tidens ständiga krig, av vilka många var onödiga, orsakade av härskarnycker, Men det har funnits riksolye- kor, där den mänskliga faktorn helt kan utelämnas: de farsoter som tid efter annan hemsökt vårt folk, Asiatiska "böldpesten och koleran,. frukade gäster, värst har den förra varit, den har vid , ett: tillfälle rent av hotat att utrota hela folket, och gjorde detta också i vissa "delar av landet. ' Den första utförliga skild- ringen "av böldpesten, ”svarta döden” har vi från mitten av 1300-talet. Digerdöden, den stora döden, blev den kallad, och den har hemsökt värt land i flera repriser sedan. En av dess värsta härjningar upplevde Sverige kiet och vandrade bl Östersjön; en seglare från Reval påstås ha introducerat pesten i Stockholm ' på sommaren 1710. Förhållandena i huvudstaden blev med ens förfärliga, inga vårdmöjligheter, det gällde bara att samla ihop liken och få dem Ett. 250- i jorden, Pesten fann fördmånen väl förberedd i vårt land. De långa krigen hade försänkt lan- det i armod och. svält: de un- a, mot . Pesten - massmördaren Danmark, "varför Skåne och Blekinge blev svårt hemsökta av pesten, troligen Halland ock. I Malmö dog hälften av invå- narna. Dödligheten var natur- ligtvis också stor bland de illa utrustade trupper, som man lyckats skrapa ihop efter Karl XI:s vanvettiga krig. I Lunds landsarkiv. finns en -. årsminne liten kyrkobok. dödbok för Hällaryds socken under: 1700- talets. början. Den tycks våra nästan den enda i sitt slag i hela dernärda xorna . hade ingen motståndskraft mot sjuk- domen, vars dödlighet var unge- fär 100-procentig. : FRAN STOCKHOLM spridde sig farsoten ut över landet. Mest hemsökta blev. och trakter med militäranhop- ningar — det pågick ju krig mot ÅA pril: — - gräsmånaden Aprilis kommer med skratt > och Md gråt, än kall; än våt, än ljus och än leende fager . son Någon har liknat månaden april vid en obeständig, yster och nyck- . full flicka och nog påminner vä- derleken i'april om växlande vin- dar, snöslask "och. nattfrost, men också om solsken och torra mar- ker. Vägarna ryker och möllorna går på slätlen nere i Skåne, och . där börjar man också vårbruket: Längre norrut sysslar man i april företrädesvis med trädgårdsskötsel. Gräset börjar nu att spira, vårbru- ket, och vårsådder kommer i slutet av april. Snön smälter och isarna går upp i denna, månad, vårens och groningens ' liga tid. Dagarna | blir 'allt längre och ljusare och snart har'vi. vintern . bakom : oss. . April. månad, hade "många. märkes- dagar eftersom månaden utgjörde vändpunkten mellan vinter och vår. ”Trettene veka” infaller den ”6 äp- ril, Natten därförut är första som=' marnatter eftersom det var den gamla ”vårfrunatten” och 'den där- . på följande dagen" kallades för "vårfrudagen”, Den dagen gåv be- -eked om' väderleken en tid fram" över. I normala tider skulle man kunna så linet första veckan i i april sätta plantor. Det' är gott om "det regnar något i april för då bär tjälen fortare ur jorden, : Flyttfåglarna plägar ; komma i april men också deras ankomst är beroende på väderleken. Lärkan, vårens förnämste budbärare är re= dan kommen. Den följs snart av staren, bofinken, taltrasten och röd= haken, : sädesärlan, rödstjärten och hela raden av lövsångare, Följakt- ligen är det nu tid att sätta upp fågelholkar och kvista av allé- och trädgårdsträd. Kommer: flyttfåglar= na tidigt kan man räkna på en varm och god sommar, kommer de sent så blir det tvärtom. April lå- speciellt säl lövsprick>- ningstid. och allt i naturen spirar : och gror i' denna månad. Himlen blir "hög "och blå, "även om” det kommer en . :snöby :alltibland; Björnstjerne Björnsson säger: Jag väljer mig april, fördi . den ' stormer fejer, fördi den smiler, smälter, fördi den öpner öjer. . ' fördi” "den krafter velter —'i den SS än - blir 'somren ull ;. . April är vårens härold. Nu vän- tar man att blåsippan spirar i bac- karna och att hästhovsörten, Tus- silago Tarfara, skall breda: ut. sin på ”höreonsdag”. B ”. säger: ' April månad kallar man mig ' sö att plöja och så lärer jag dig. ; - Jag låter slå min Median -; . att jag min Sundhet hava kan,. Den första och sista 'april var det fordon sed att ”narra. april”, Det minns man redan från skol- tiden förr i tiden då man smädade sina kamrater med att säga — ”ap- ril, april, din dumma sill, jag kan narra dig vart jag vill”. Denna sed sägs härstamma från heden tid och anspela på den' nyckfulla vårens ankomst, men det anknyter också . till en heden fest, varom 'det heter - å ett gammalt kväde: " April bjöd biskop Ambros? s am Gäst tll Påska, som var en helig fest. "fiburtius" var- glad, och 'Ballerius 1, sjöng i hast, » att Gregorius : och Markus fick 0. Peder fast.. - Påskhögtiden infaller i år i aöril. Det hette fordomdags . att om det regnade påskdagen, så. blev det då- ligt med, -foderskörden, Är. dagen torr kan man räkna med ett gott smörår. I april lär det också vara bra att hålla bröllop, att bygga hus, så och plantera samt idka han« : del. Man skall "bruka god drick som”giver människan ett sunt liv. pläga begåvas med någonting som kallas för aprillynne, vilket .betyd- de att de blev lika snara till skratt . som gråt. Det är gott att avvänja gula - lvåd. Linné påstod att hästhoven' var den. tidigast' blom- mande örten. här: i .norden.: Orren och. tjädern: spelar ..och "si bådar Floras ankomst, ; Bondepraktikan säger, att måna- Iden har 30 dagar och att dagen är 12 timmar lång ' och ' 46 minuter, Solen" löper 1' Öxens tecken ock är där från den 11 april. till den:12 maj., Ordet april" kommer' "av. det latinska apirere, som, betyder öpp= na, vilket är uttytt att jorden. nu öppnar sig och är'så-bar, Fi tiden blåste, man våren" in på. Ti- burtiusdagen ” den. 14" april. Om den” ”vårbruksdagen” hette det i en krönika: Är. Tikurlius våt; så får du : "det bär åt,, men är Tiburtius torr, då kan du boga j så ' dess förr i Tibörtivs” - Kallades / också - för "sommarmålsdagen”; Helst borde ' arbetet vila på denna dag, Nedanet efter nästa ny kallades för ”kråke- nedanet” och "då väsnades kråkor- 'na över hövan: Men även om 'april är en hoppets och pånyttfödelsens månad så är den påfrestande för hälsan på 'grund av sin växlande väderlek och det är nyttigt att inte utsätta sig för allt för stora risker De barn som föds i denna månad |” när r sjukdomsvågen står på lur, . "Feder IHaspö samifärdscentra Blekinge och ger en god inblick i pestens härjningar i en svensk landsbygd. . Hällaryds församling är ' belägen alldeles : öster "om Karlshamn; den har nu 2.500 invånare, men dess folkmängd 1710 uppgick troligen till knappt tusentalet. . Årligen redovisas i denna död-bok före 1711” döda, vilket stämmer . väl med en folkmängd av 1.000 bersoher på den tiden, På 'förvåren 1711 kom festen till den bygden. I april månad börjar plötsligt kolumnerna” med de döda svälla ut, så. att i bör- jan av maj månad införes det 270:e dödsfallet för. året.: Och maj. månad blev fruktansvärd; 18 å 20 döda om dagen .anteck- nas . som : ”sepulti”, begravda. Men var. begravde man dem? Irite i: kyrkogårdens vigda jord utan ute på fält och i skogar, där "man avskilt "provisoriska |” begravningsplatser:: Kanske" de ”finare liken”. fick vila i ”kyr- kogården men absolut "inte de fattiga. Pj' heller bestods några kistor; det hann man: inte med; skorna ett armt uppehälle fick bli' deras svepning.' -- - ' DET HAR varit bråttom. Död- |bokens uppgifter om ”sepulti” är mycket . summariska, ' sällan » är fullständiga namn utsatta, Där står t.:ex, Jens Hanssons hustru, Matz Perssons 2 barn, En fattig länka från Tresum 0; s. v. En majdag står, antecknat: ” En tig- gerdräng från KK”. Den”; lille namnlöse hade. alltså lagt tiggar= påsen ifrån sig för. alltid... Redan fram i, juni ”snånad är pesten på retur i'denna socken och 4roligen i.hela' södra :Sve- rige. Det påstås, ju, att stränga herrar regerar. sällan ' länge. ' På hösten var nog. allt sig. likt” i Hällaryd, bara med den skilnä- den, ätt nära :nälften "av invå- narna ' var borta. 5; I KARLSKRONA dog 7.000 personer” i pesten, ' mer hälften av stadens invånar den ; stränga vintern” fick "man ingen till att gräva gravar i den djupa tjälen, utan man forslade döda över sjön” till” öarna Stanför: staden,” där” man”. istap- lade upp liken såsom ivedträn. På våren var härute flera tusen obegravda lik: Från liktränspor- fernå till öarna omtalas: en Arä- gikomisk' historia. De .imän som skötte om, transporterna till sjöss tog sig väl mycket -styrkande (4 fludium för att 'stå ut med den makabra sysslan.. Btt par sådana hade fått två dik'i sin. båt, som de. skulle. segla. I det märkte de inte, att de inte var riktigt döda" 'utan' be- fann sig i dvala. ' Ute på Dan- marksfjärden kantrade båten vid en kastby, "och alla' fyra kom i vattnet, Vid beröring med, detta vaknade; ”liken” till medvetan- de och simmade med svaga kraf- "tion vet förtälja om dessa gra- . Var. . . es « Vid den tid för 250 år sedan, 5 lav "små levande varelser, bak- jordtorvorna, som givit männi- | Aspö. I det beskänkta "till stån- - del rektangulära fördj bara rågra cm djupa. Rektang- larna är 2 m. breda och 8 till 10 m. långa, noga orienterade i öster-väster. Hit samlas glada människor de vackra sommar- söndagarna, idzar badliv, kokar kaffe och dansar — få grayar- Jna. Ty masssravar är det från pesten 1710—H1. Men att så är fallet är helt obekant för byg- dens folk. Inte ett spår av tradi- då ett folk i panik o. bokstavlig mening vandrade ”i dödsskug- gans dal”, då hade redan glas- slipare. från Holland och andra länder kommit ett gott stycke fram” mot skapandet av mikro- skopet. Det blev, i, mera fullän- [dat skick det avgörande vapnet mot de hemska farsoterna. Det visade människorna, att. t' ex. böldpesten icke beror av ”onda andar Å himlarymderna” "utan terier. Genom detta instrument lyckades man utrannsaka - bak- teriernas livsvillkor, och därmed var de besegrade. En civiliserad värld behöver aldrig mera fruk- |ta en digerdöd. Det torde ifråga- sättas, om inte uppfinningen av mikroskopet . är det nyttigaste och "mest välsignelsebringande som männskosnille har, uträttat. Forts. ; Mäster Kobtb kallade Viktor till sig och fyllde med egen hand ett glas — framför honom på stenskivan i lusthuset stod en bål, där citronskivorna simma- de, Repslagarmästaren, brand- och - d. en skålade högtidligt med den för- äldralöse gossen, och denna ce" remoni grep dem så djupt, att de alla fick tårar i ögonen. Det hindrade inte, att de rätt snart glömde bort honom, - Det sista Viktor hörde, när han litet yr "ville gå: men medgav till slut att han menat en kutting, var- efter frid och förlikning inträda. de och en försoningaskål välta- ligt utbri des av brandmäst re Draminsky: ' När man hunnit dit, hade Vik- tor för länge sedan somnat, och han vaknade inte ens när de an- dra lärpojkarna kom hem, i Hr Det var mångahanda ting, som Viktor lärde i mäster Johan Ja- kob Kobbs gård vid Laxgränd. VIKTOR LEJON | eå vo dog. och de blå molnen steg upp i den lugna aftontim= man. Det var ljumt och ljust ännu, nere från ån hördes plass? kande årtag, och tinderna i vas- sen snaltrade. Monsieur höll på att berätta om sina vandringar, han hade rest på sin profession och sett halva världen I Bre- men hade han varit med om att - kväsa en orättfärdig repslagar- mästare, och där hade han lärt sig att bruka ett slags maskiner, som var så invecklade, att det i När han varit där ett par må- äl ri inte fanns en kristen r än han, som skulle va= och vimmelkantig och oändli, iut SKEN rit a "Stånd att förstå sig på dem. Nött, så att själva den värkan- de punkten i hans' innersta 'själ karnas tomma rum, var ett het nare hade påstått, att folket på: hans verkstad förtärde en halv. tunna flott i veckan, och måster. Kobb hade sprungit upp och be- dvrat, att det var blankt omöj- liet :— infe ens den varmaste fölkets vän kunde få i sina ge- säller så mycket fett, om de” kvällen, och fru, Beata. bley till- |; kallad som "skiljedomare:, en tun- ra rullades med stort besvär" ur förrådsboden och fick syn för sägen. Fru Beata" fällde: hs Eric Dahlbom. : till slut” sin dom: till förmån” för maken, smeden tog sin' hatt” ön; SABBAT: . Palmsöndagen. nd ”Välsignelsens kalk, över vil- ken vi uttala välsignelsen, är ia icke den delaktighet av Kristi blod? Brödet,: som vi" bryta, ä icke det. en delaktignet av Kr : ”Välsignelsens kalk. « Välsignelsens kalk — den he- liga Nattvarden är en åminnel- sens "högtid, vilken vi skola hål-, la till Jesu åminnelse, Våra tex- ter"i dag visar 03s stunden för Nattvardens instiftande, den för- stan--gången +Nattvardens bord tillreddos. De" yttre”händelserna äro. kort återgivna. Det håter blott, att när stunden var. inne, lade Jesus apostlarna med honom. Och Je- sus sade: ”Jag har högeligen å- stundan att. äta detta" påska- lamm: med eder, förrän | mitt Ili- dande" begynner;. - ty jag! säger eder; att jag icke mer;skall fira Och 'så räckte 'han' dem -brödet och 'kalken'och sade: ”Gören detta till: min' åminnelse" Natt- varden' är : sålunda också detta: stunden eå vi städse" på nytt er- inras om, korslidandets väg 'och att. Jesus” på den, vägen: gav sig själv. till Jösen för "våra synder. Även aposteln förklarar ju på så sätt Nattvardeng innebörd, då hån ' säger: ”att så ' ofta" i'äten detta bröd -obh. dricken-kalken förkunnens "I+ Herrens dö till dess han kommer”; t< > Men ”Välsignelsens kalk bj der. icke :0S5 bara kalk är delaktighet av den, le- vände Kristus. Det är dock? :det förnämsta. Så försäkrar ju. Natt- vardens : evågelium med” instif-- telseorden här, att ”detta ärmin lekamen och denna kalk är det sig till: bords och: signelse; Är det icke de; hamnet säger med löftets: dyra ord? Jo; denna högtid förrän den kom-|se mer. till” fullbordan i Guds rike”. |s FRE iP t Nöltvardens kva ä äng mindre. se ' det "löftesordet,. som: Herii Jesus låter : gälla "en. och var, som böjer sig under Guds An-| des fostran: då han” , säger, : som tror på irg” "någonsin törsta."” räcker inte: Det "är något dö vå j lsignelsens kalk klänga" fast vid iden sanningen, att. si dig i, Kristus, kan och, vill som -att' man; får förlåtelse ; på nytt' och blir allt. vissare därom, då finnes intet; som längre" skil- jer åt. Där. 5rlåtelse är, är allt- så andligt" liv. Och 'du' får mär- ka, ' att! aldrig” vinner. det. livet nya förbundet i mitt blod”. Märk hedövades, återvände till lärpoj- . sigt meningsutbyte mellan mäs-""- ter Kobb 'och smeden. Den se-. te skulla krevéra 'av. halsbrän- |. na. Tvisten fortsatte långt ut:nå H än : Jesu Kiistus själv. Här går också'i uppfyllel- Vi skbla komma till honom och taga vår boning hos' honom.” Här. går i uppfyl- lelse det Ii ftesordet Jesus giver "Jag är livets [la E bröd. Den: som kommer till” mig han skall aldrig hungra, och'den ig, han skall ald- Men) det ignelsea är det nya för-. buridets ” gåvor, näraligen? syn- dernas förlåtelse” "och med syn- uppriktig längtan i. tron, kunnat : och en som: genom. "Nativarden kornmer till tro på Jesus har si- na "synder förlåtna: ”tika visst, om” man' 'med skaran” av Jesu sanna lärjungär kan finna Dans. heliga Nattvard. Men förlåtelse är ju gemenskap: med, Gud, ty -Iskulle 4a- vara på;. handen läk- CR :F redrik Böök Oe nader, Kunde han' både häckla och spinna; han hade sin fars lätta "handlag. ” Mäster försökte ta reda På, om Viktor hade an- lag . för ”. vänsterhändhet, ty då skulle: hån” framför allt syssla med: 'det. klena sjömansgarnet osn böndernas '.-lassmedslinor. Han; vär duktig" till det, den handen var både” stark . jörlig, ; ; men: nästan ' ännu are "visade Khan” sig när han ined" högra. änden rundade : de Han väridjärnen och skruvade på det stora huvudet, så att det var en .| glädje att se det. Inte” nog med Jatt han trivdes och sköt i höjden "| hållning; äve "hans ansikte ljus> hade?” kinderna . rundade : sig, pannan bleyv''slät.y Alla bekym- fier" var. ju tagna bort från ho- nont, jPengar. hade I dan, visserli- gen ler för "trång. över skuldrorna kom fru Beata en vacker morgon och gav honom en ny, och på höst- marknaden köpte mäster tofflor uill alla lärpöjkarna, fast de gam- ännu inte var. riktigt ; -utslit- na; Han håde väl en' och annän besvärlig : stund, men "ingenting kunde gå honom djupt, till sin> nög De förste gångerna han blev satttill att: häckla, stod han i bört 'skärverna ur nor;:på kvällen sårig 1 halsen var alla”, som Hlie "s vet. äalv - den: "ryska: 'hampan; hon skicka de. konom in att. sova. och gav honom ett 'avkok” :på. lindblöm- gjorde. häcklingen: "Konom. ing- onine Den ene, av; ; gesällerna svor över "bandkaniner; en gång | gav-than ' Viktor en sprucken lammskinnsvante” "att arbeta med, ödh på kvällen hade huden "slis tits av fingrarna och hela hand- flatan” vars. svullen. Viktor' teg, | fast.det sved som eld; en av'lär« pojkarna" som" själv - var” son till en:torpare i Fleninge, lade mär- ke' till, att Viktor hade svårt aft lyfta :'drickakruset, och lät ett ord : fald till mäster; Mornsiéur fick en tillsägelse — han kalla- des så, för 'han' var på vandring och :hade "bara. en tillfällig. kon: dition. i Ängelholm '— =. don Vik- tor. ”begåvades ed"en egen van- te, alldeles” tät, som han själv) skötte I, en gamle gesällen skakade på ” huvudet, men lärpojkamna lyss= nade andäktigt Då hördes ett, — förskräckligt " väsen uppe från Storgatan, och Viktor spetsade öronen, ty. han tyckte att det liknade svinslakt. Uppe vid gat= hörnet passerade till slut en be= synnerlig procession. Det var de,” båda stadsbetjinterna, som tå= gade i väg till kronihäktet med vär sitt svinkreatur: Gubbarna hade gripit studigt tag i bakbe- nen på de arma djuren och drog dem efter sig i sikta mak, som man drar "en tom skottkärra; evirien gick baklänges på fram- benen, men fyllde gatorna och torgen med sina hjärtslitande klagoskrin.,. : Alla. fönster "öppnades; och" borgarna kom ut,ur sina por: ' tar, många hårda ord ;haglade över stadsbetjänterna, och hland ' annat blev de' anklagade för att sova som "stockar om 'nätterna, då de sin plikt likmätigt skulle: > rade . med ” flytande tunga, att. . bråkstakar och hästskojare. äls= :"» kade att komma till marknader= na i Ängelholm, ty $ ingen anna. stad fanns det så flata'och klen=" modiga "stadsbetjänter; fä vågade de gripa en. missdådare i ' kragen,' men kunde de få: tag +. ett par värnlösa svin, som: aldrig gjort en-' människa för när' och. ' stånd 1' frid "och oskuld," så blev > ka . diga att dra” 'pliten skam: för, både Gud. och männi: e jod, det var: mera än .en kris- ten. "människa "kunde, "se: med > änininöd. 4 la spottade Je nVar, och en edet över, sn - |Stäckare”. anmärkte. han , llark. : ; inga utfällda. utiformspaltor: lät. 'sig. intet .be= komma” ett; dugg," utan; 'grinade : belåtet i skägget.'De' visstå att ' de .hade :lag och rätt på sla sie da. Justitiarien häde föreskrivit : att. allt: svin-' eller gåskröatur, ” som. påträffades löst gi ående "in= om stadens 'hank och stör; skulle : fasttågas. av stadsbetjänterna' och ;onohäktet;" garen :, vackert, infinna sig och lösa . ut dem,' med 'en' riksdaler . för: de fyrfota, och: tolv: skilling stycket '. böterna - tillföll" stadsbetjänterna;” för .. att. - M sporra 'deras löneförmåner. Inga .. plikter: var -dem ; helle i kärare, De lurade: Bakom: plank): de låg ' görida 7 bakom > nässlorna " vid grustaget, och ett ögonvittne påe stod, att. de en gång med. bröd- tärningar, . lockat ' garvare Bre- lins store gåse ut genom; de.tra- siga -spjälorna: i stäketet för att sedan lömsk Å kasta sig över .ho- nomoch bära honom bort-i.tri- umk' Säke F "att. gåsen. hade flaxat” vilt - "med" vingarna;' bitit stora' testar ur den Jåghaltenatt- - väktareng' ' skägg: och" väsande . | huggit" efter "ögonen, ända: tills YrevevrYrYYrYTrYYTYTTYTYYYYV sor livnärde sig efter bästa före... > : ur mf ändet Det var ep syd och 7 NT iter i land, medan de båda levan. de drunknade: På denna, b' erät- telse får man kanske tillämpa "I det italienska talesättet: ”Se non &vero & ben trovato”. (Är det inte sant, så är det bra påhittat). Kanske är 'ankedoten. ett vitt- nesbörd om den mänsligaförmå- gan satt utvinna humor av de allra ohyggligaste situatione DET. ÄR EN märklig oms dighet, att alla dessa provisori- ska gravplatser, använda under pest-' och koleratiden är alldeles "| bortglömda numera. Det är som om de efterlevande varit inställ- da på att förinta minnet av det hemska, Ibland kan emeHertid jälva" terrängen ha något att lja i detta hänseende. Längst barn i denna månad. Vidare skall |? man ”bruka Rättika och Kabuz, men inte överflödigt ty det ger ont flott”. Det är bra att låta sig åder- slå för det kan, förhindra en för shar åderförkalkning, trodde våra fåder, Aska i april bådar gott år, men också storm och krig. Dimma I$ ityder på en regnig sommar. SÅ 'Marci dag och de två därnäst kal- BR för ”gångedagar”, tre nätter före och efter Philippi dag kallades för ”Luddi nätter”, Det blev sju Itillsammans, och, frös det under :dessa nätter så.var det inte bra för sådden. Den 28 och 29 april är .det- lämpligt att. så blomfrö och FR AAA EGO gubben i sin-nöd "spottat tobäks- > i bussen i näbben på djuret.— tre dagar efter befrielsen dröjde det innan garvare” Brelins gåse "fick sin "aptit öch” sitt hurför -igeri. H ” "Denna kväll, när Viktor. kom "fram i gatumynninggn” och "såg den låghalte gubben vingla' över "torget 'med sin levande "skottkär- | spatsera med käpp. och sträffa- ra” efter ' sig, följd av grålande | des' med förlängning av läroti> gummor voch mulna borgare, den, mäster själv skulle inte” ha brast han i ett klingande skratt kunnat. rädda syndaren. Egeni- 'och började dansa av förtjösning ligén var det. förbjudet att röka ! i gå "kullerstenarna; Han hoppade på” gatorna” eller'-utomhus för upp! och ned som ett! barr ' och brandfårans' skull, men gesäller- slog händerna samman, Fru Be- na gav sådåna kitsliga ordningar, ata hade kommit. efter 'méd sin yngsta flicka, båda i vita förklä-" den med .svarta fläckar," ty. de höll på att: sylta en korg björn- huset. .Gesäller- na-hade tänt sina" tobakspipor — det hörde till deras privilegier, och Gud nåde den lärpojke, som”. ens i smyg försökte dra ett Bloss, det var lika brottsligt ” som” att st bor ' rt 2 Den där hästen" jag" köpte 3 - går "vill varken äta eller dricka, — Jaså. Ja, arbetar han nu bra Jes GENL.: h flickan och. lystrar till det svenska klingande namnet Walberg och är av Herrens ord och bliva välsig- nad med välsignelsen som Väl- Ka8 uppnått tat, På detta skär finns en hel "också, så har du gjort ett alla ti-| bosatt i Tacoma, USA. Härom da- |bort i Blekinges nordöstligaste | sighelsens kalk . bär,” som” ' Klockaren i' Tostarp ders köp. gen började hon i skolan trots ait [hörn "ligger en baly km från skickat hon bara är tre och ett halvt år land i Kalm kär, | Din Tekamen' "och Dit blod ” I : — Tycker du inte att det kunde gammal. Dessförinnan fick hon ge= |" > ar Sund. ett så ar, Miz förläne kraft och mod, - uppskov. V vara på tid alt gå och lägga sig? — |nomgå en test, som visade att: Ro= runnskär, c:a 5009 meter långt Till att segra i all fara Fru Beata stötte” sin man ist. — Vi dröjer en stund — men|9enas intelligens var jämförbar med loch bevuxet med enbuskar här "Att 3 Da 3 evigt vara. - dan och pekade på Viktor, BOTA somnar. ändå inte på dena första fö sjubrings och fick dessutom den och var men för övrigt hedar- jag Din må evigt ”',. Istod-där med ögon som 'spelade' halva | - sta poäng som någon över huvud fe Amen.” Fi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.