= | . enkélt: Men. hur de nu levde: så » måste', slita" ont. De fick försaka; «.. Onsdagen den 20 april 1960 : —=EIT "Bakom tragedien i i Sydafrika. De Den ;' "eydafrikanska sin ,; har upprört '0ss alla” Här öm nå- gonsin gäller den gamla ' satsen, ”, tt. våld, föder våld. Vi frågar oss ; hur det kan vara m igt att en hefolt ODEN 20 APRIL 1060” : IT = "Calvins lära, För dem var det na- turligt att i det nya landet bygga” "upp ett patriarkaliskt samhälle: De" blev ägare av stora jord d Lo Ik, ; Kritisk. lärjunge” a (Om: Ernest Jones får :represen« tera. den . fullkomligt lojala attity- d, > mar; och de svarta anställdes söm; + kulturellt högtståend - som de vita'i Sydafrika kan: göra . sig skyldig till så' brutala vålds- handlingar” mot människor av en ”annän ras, 'av vilkas arbetskraft "+ derås' eget näringsliv är beroende, - och hindra, dessa människor från > att erhålla” elementära , mänskliga" och medborgerliga rättigheter. Ja, man bör kanske inte: bli alltför > ” narna gjordes förvånad. Det är: -inte länge se- dan "Tyskland toppreds av en:re- < Bim, som uppträdde mot polacker, tjecker "och ryssar och: till: och med mot de härtagna- folken i sätt som Boerna i "Sydafrika ' nu "uppträder Mot negrerna' och halv=' bloden där. I ett avseende" över- trumfade nazisterna sydafrikaner- "ha, nämligen ifråga om folkmor- det på judarna. > "Boernationalisterna i i Sydafrika "har, lärt! en ,hel del.av. nazister- na. Särskilt har premiärministern” Verwoerd tagit: djupa intryck av. nazisternas lära «om den "ariska > rasens överlägsenhet, : Verwoed” har: varit verksam som läraré vid a - ett tyskt universitet. under" nazi- tiden ; och: : insöp störa "doser av ' den , nationalisttyska "herrefolks-x; "handla 'de infödda i mentaliteten. Strömningarna” inom; nazismens förvirrade, tankevärld bär sålunda sin andel av skulden för den sydafrikanska tragedien, ” Nazismen bär emellertid '- långt ' ifrån huvudskulden för denna. De . väsentligaste ' orsakerna «till. den "; ödesdigra utvecklingen inom Syd- -- "afrikanska unionen är att söka på annat håll., Så underligt, och cHoci ”kerande det kan låta; så bott" "nar " böernätionalisternas” hårdhet lighéterna till försörjning små, Men den; nutida livspessimismen fanns ”inte-"där, 1 Naturligtvis'4 4 emigrerade folk. rifrån 'mén det fanns' folk kvar. på gårdarna, De'måste'leva hungrade' ingen ihjäl där på den| tiden. Man gick inte kring och kno- ”tadé. och" var trött på livet." Folk Men det fanns en: hemlighetsfull glädje dä grogrund i: människornas inre växt, isteuropa'. på ungefär ' samma folk ' Tjänarna. var enligt , "deras. betraktelsesätt skyldiga" att: alltid ' lyda och vörda' sina: hus- "bönder, utföra det" arhete'' dessa + 4 "befallde dem att : göra mot ' den ersättning husbönderna var vill 'ga att ge dem. Var en tjänar olydig hade husbonden, rätt att, uy, aga honom. Det skulle stå tstrid med Guds världsordning om t; jämställda " ;husbönderna' och fick samrnä' tigheter som dessa, De nutida bo "erna levér kvar i denna före=, 'ställningsvärld; De. svartas krav på inflytande på landets styrelse betraktar de som tjänarens upp=. ”studsighet , mot . husbonden,” Kan tjänaren inte talas tillrätta med ämpor får man: bruka 'vå Id mot; det I i okritidet ängivna ': lärjunga- skapet, kan Erich Fromm gått stå som; representant för den mer moderatå sansade syn som :i våra dar alltrher: gör sig gällande i för- hållandet till den. store Sigmund Freud. I en ny bok, översatt, av Assar Asker « och med förord: av, överläkare + Gösta Harding, gör Fromm en kritisk analys: av Fre- «personlighet : och . inflytande, 5 GMUND " FREUDS MISSION (Natur och: "Kultur, "11:50, inb. är visserligen en "av de . mindre volymerna 'i den rikhaltiga Freud-litteraturen,. men en volym ..s som; har. eminenta möjligheter att stimulera och föra debatten om Freud. vidare, : . ra ingalundå blind” för de "sällsynt "starka, positiva drag av: ”sanninkslidelse och" kompro- misslös tro på förnuftet”, som var den :andliga' "ryggraden hos Freud. Han talar, om: Freuds. intellektuella begåvning och hans - vitalitet som . honom. Husbonden harju, rätt: ait aga sitt tjänstefolk, frokoet "I denna gammaldags” patri var. långt över genomsnittet, talar om: en, exceptionell intelligens plus rka- Ing. I Hågkonist har idet tagit sig följande uttryck: Nysnön var vårvinterseg ” (ingenting var dött) en stund lekte skuggan i skidspåret du var i den. - pl CE En. variation. av. teniåt. med ' det förflutna som en inträngling i nuet finner vi i dikten Ungdomsminnet: | Över grå gårdar i snö (och tallhe- dar) "låg medan dagen "växte fram (som -ett lågmält rött rop) Gudrun; vardagsminnet av: dig. I » samlingens : tredje - avdelning väösser Åström satirens penna och gycklar med form och stelbenthet, vill åt' ”det . konventionella - och mekaniska” . och -alla ' ”falska skyddsatsityder”, Hans dikter över tömt ord: och: cer har väl inte den fräna, bittra skär- pax som "han som skrev. ”En kon- ferensman blev jag bland de and- ra” "besatt, men de skall -heller inte frånkännas peppar, salt och sting som vet att svida. « ; Som ett: utmärkt exempel på närheten till naturen och det norr- dändska landskapet ifråga: om -bil- der. och kärv . ordflätning, men också som ett utmärkt prov på den förtätning i i stilen som Åström kan Det. var konfektionskläder” som stoppade revolutionen!. 0. 1910 började dystert. Verknin- garna efter storstrejken . året före satt ännu 1, och det var inte utan att "mången bävade för större omvälvningar inom landets styrel-' sesätt, Men den befarade revolu- tionen ville inte. bryta ut, och dåt var då som Hinke Bergegren skall | ha sagt: Det var konfektionen som hinAzrade revolutionen; Ao >] Vad. menade Hinke egentligen med, detta? frågar sig mångun, Jo, folk började kläda sig så snobbigt och var rädda att få sina dyrt för- värvade" kostymer förstörda. Dess- utom kunde man knappast längre skilja .en vanlig enkel medborgare från herrar av socialgrupp 1. . - Konfektionens genombrott sked- de som bekant i Amerika och -gäs- "ande; svensk-amerikaner ville na- Airligtvis vara så eleganta som möj- ligt när de'hälsade på i hemlandet. Vintertid kom de i väldiga pälsar med raggen vänd utåt och på som- maren briljerade: de i en klädsel, aldrig förr skådad i gamla Sverige. utbyttes dock stopet mot en strå- kaminrörsbyxor — "samma som nut hatt "eller ”panama”, vilken senare |-—' blev de amrisklädda Populära var högsta tänkbara elegans. Da-'och godtogs i väl så eleganta kret- merna hade samma modell på hat- sar, Dessutom hade denna utstyr-, tarna som de har i år, fågelbo eller ' gel en viss moralisk inverkan på upp-och-nedvänd papperskorg, den manliga .ungdomen. S'k' bus!" Till den första amriskonfektionen | grabbar och ligapojkar, som skaffat hörde: ett särskilt ”stop” med myc- ket. smalt brätte. Men den huvud- bonadén utbyttes snart mot den nutida ”plättlaggen”, » som sagt, in+ gen nyhet. väldigt noga för att komma i slags- mål och kanske förstöra hela här-; ligheten. Vem ordnar ett liknande" återhållsamt mode, i dessa ung” domsbrottslighetens tider. ”Kläder +... Gunst hos flickorna na gör mannen”, ja så säger visst” H ordspråket. , följde kläderna . Loa nes Amrisen och skämtpressen ” Under första åren utsattes de amö risklädda — konfektionslejonen = för åtskillig drift,i skämtpressen. Teck- narna ritade roliga karikatyrer” av? dem, där "alla överdrifter nogsamt” tillvaratogs! Men så småningom . vände sig bladet då tecknarna och Till att börja med var ”amrisar- na” inte särskilt populära bland de andra grabbarna. Därtill bidrog fle- ra orsaker, Vår snobbiga klädsel betraktades "som försök att verka överklass, och dessutom råkade vi komma i särklass när det gällde flickorna, - vilka , då som nu helst tydde sig till välklädda manliga vänner. Till den amerikanska kon- fektionsutstyrseln hörde, också en rikanskt, Söndags-Nisses Hasse: Z är redan nämnd, och Nya Nisses ' redaktörerna själva klädde sig ame- : . ” blandar sig med denna och un- | . makten. engelsmä "nog själva som medlemmar äv: ett . flertalet "engelsmän ha " undertryckta "utan måste ge dem” : medborgerliga rättigheter, Samma förg på hår och ögon, sam=. ma form på näsa och öron, Det kap ., - inte förklaras, bara konstateras. lism får man söka 'grundorsaker-, - na till" det som nu händer i Syd- "afrika. Men. även" andra orsaker ' ”'derhåller. jäsningen där nere. Vi har redan nämnt nazismens infly- "tande; men även något" av den an-= ' da, som präglade de” europeiska ' kolonialmakternas sätt : att 'be-: kol : na upplysningsfilosofins ' andliga = kli- mat, som grundlade Freuds' orubb- liga förnuftstro, Därtill vill dock Fromm”peka på ett negativt ka- raktärsdrag, som han : kallar för brist på ”känslovärme, kärlek, livs-' glädje rÅ Freud' åstadkomma när han är som mest suggestiv. tjänar dikten Häxan: Över gråstenslandets ålderdom simmar bara runda ord, lusten. skärs till: sår '; - me tycks ha saknat. kölden går i blodet - - Ne förmåga till: verkligt känsloengage- mang;. inte, heller. synes -han ha. haft. mycket 3 kärlek till Övers åt. människor i "allmänhet; så länge ingen erotisk faktor spelade in. Hur” It: där än kan låta. finns kvar, Bland den vita befolk='” > ningen är ipslaget av engelsmän, avkomlingar” av "tidigare invand-'- rare eller nyinvandrare, betydligt. Engelsmännen besegrade ju bo- "erna i'det kända? boerkriget vid . detta "århundrades början men nu har boerna åter fått 'den politiska” ina händer. Atskilliga ' i Sydafrika 'anser sig” herrefolk ' och” skiljer sig kanske ', ” inte-så mycket från boerna ifråga, PR om åsikterna”. om -bästa sättet” att handskas "medi de= svärta. "Mén 7 en betyd=" ligt liberalare hållning och inser att man inte kan' hålla” de' svarta v: ände manicinte igen de innät' sätt kunde det 'ske : genom. att se: på deras: barn. Det är underligt me släktets arv. Hur kan alla” barnets celler veta hur de ' ska ' placera” sig "för" att komna. -Men det mest, förunderliga : projektiler, över ;”hur konventionellt och Sann fattaren mäkta ' populär. et I DAG. (Härriérs, 14:50, inb..19:50). ; I med, mång det andliga arv ett släkte lämnar åt: ken "+ De små, åkrarna, som i många fall sina barn i atmosfär och- miljö, Häl hade inte folk slutat tro på det 205 das seger. Man kunde ju tänka sig” att. 'välmåga : fördärvar ' folk, ' Det händer ibland, men mer sällan än man tror. . Bygden är omvandlad plöjdes med korna, var steniga och snipiga och svåra att komma fram på, Frosten, tog sitt av grödan. 'Tor- + kan- tog. sitt, Otur med -kreaturen kunde .- vålla stora förluster." Men synes: det.-äktenskapliga' samlivet i familjen: Freud: ha varit fattigt på - aktiv :kärlek', och lidelse. Fromm : menar: t, o. 'm. ått Freud hade ”en- dast, edt relativt svalt intresse för kvil nor. och en svag erotisk drift”. ” Jones står naturligtvis i skott- gluggen för de' flesta .av Fromms sEromm förvånas ofta lytiskt "Jones" ---tänkaride ” blir," snart "det" kretsar kring: :hans hjäl- te”. :Även!. 'Sachs..blir utsatt. för + | Kolunibys Uksom NA "målsättning ätt. grunda ” en srörelsé' för. ”männi - många” Dra pp och har gjort för- Nu "har han; släppt. ut ytterligare en 3. k, Pframgångsbok”,' LIVET! BÖRJAR Som , motto .till den har- sorgsenheten ' fjär- 2, 3, ty sorg tjänar” Hi dat en jar i; "dag, är en. sam- skisser, ofta en anekdot gress med..en . överbyggnäd |. av en: eller flera tillämpningar, råd "] för att bli god vän med livet och uppmuntran: till att: se. ljust "på tillvaron.; Med 'en. enkel Cello-tra- yestering ;har det blivit” en volym tycken i mångas tyc- är; inte ' meningen - att Boken. ” Då motverkar a Iman istället för att tillmötesgå för- ”Läs denna' bok fattarens- maning: . per. oken kommer i alla fall. att räcka mer än två måna- der: Men nog var det väl :en onö- man. gav "sig inte över för nånting. Det : måste: gå och det :gick. Det fanns en andlig kvalitet hos: detta flitiga, fattiga. och glada folk som genom: ett: stort torrlä tag.. Åkrarna är breda och- raka: i kanten, -. Barfotalassarna - :, är .; bra: bönder; i egen regi. Nu satt de: på. de bänkar där deras föräldrar brus e- är lika betydelsefull nu som då. > Socknen hade inte bio, inga nö- jeslokaler: .Fanns det en dansbana nånstans : stod. det alltid strid om den: 'Men det fanns flera sätt att ha roligt ändå "med det roliga" man skapade åt sig själv. Ett av sätten var; en; liten goodtemplarförening. Den ..var ' mycket ” livaktig. . Där fanns den första 'studiecirkel jag varit med i. Där gjordes. mötespro- I gram, Man: sjöng folkvisor och da- gens visor i duett och stämmor. Man älskade att deklamera dikter av Viktor Rydberg: ”Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek: vill, vad skönt du drömt...” Nu tycker folk - att det var högst fåkunnigt. Ideali- teten är humbug, Den är. en gam- mal antik sak men 'har inte värde nu, I vår tid finns ingenting så sprött som det som är ömsint och gott. Nu är det många som tvivlar på att det goda kan övervinna. Man blir lätt pessimist när man ser hur allt "har sig runt om i världen. Jag har tvivlat också ibland. Men inte nu, "Inte sen jag för några år sen .var- bjuden till. det gamla skolhuset för att träffa mina första skolbarn ” ocli deras barn. Det var en mörk kväll på hösten: Den gamla foto= genlampan ”' med>. plåtskörmen > fanns inte i taket där. Man haile kade' sitta ocn deras egra blåögda: linluggar stod i rad framför kate-. dern- och" sjöng ur den'gamla' skol- sångboken och deklamerade dikter: Naturligtvis också Rydberg:-”Vad - rätt du tänkt, vad du i kärlek - vill...” .Det. var -alldeles som förr. Släkten" vissnar som ' gräs. i -frost men den . goda'- roten lever och skjuter skott när det vå tens styrka och andens liv ver mer än två världskrig: Sällan sker det medvetet. Det blir så där- för-att roten är så och di människorna vårdat sin drörn i tan- ke och vilja. Människor dör men anden dör inte. Det finns idealism nu också och inte bara i avsides. bygder. Det är mycket som ser dött ut men som får starkt och vackert liv varje år! "Att satsa på idealitet verkar kanske dumt för praktiskt folk, - Det' ser ' lönlöst ut men det är att satsa på något. som överle-. ver när allt annat gör bankrutt. Våren ger inte så mycket för den som inte har egen jord. Men tänk hur stark den är. hur mycket :den ger, också å! den. som inte ger själv. Den kommer som regnet till värdi- ga och ovärdiga. Vad rätt du tänkt, : Vad du i kärlek vill. + Det är än- då det svar består här i värluun, > .« > SVARTA HÄNDER. vv. Gamle = flottaren = Finn-Jonte ” skulle : kvittera ut. sin avlöning. Hans händer var minst sagt smutsiga och det gjorde att han satte fula fläckar på papperet. tvätta händerna, karl, ni förstör ju listan. Finn-Jonte säger lugnt med en blick på inspektorns rena och vita händer: a "— Jag ska "säja inspektora - att . Inspektorn: — Kan ' ni inte sx , då ä de svarta händerna som fö- der de vita, - fläck att tillskriva det välbekanta. Franci skus-ordet på £ Eladet; 2 Fyra: sår, efter" debuten med 'då samlingen;& om sömnen finns åter- kominer; i 'vår rektorn vid: Luleå yrkesskolor,. Yngve med en. samling dikter. Det mogna konstnärsskap, som” röjde sig re- dan i den första - lyrikboken. står ytterligare ” utvecklat och utmejslat i den nya samlingen, I DITT. LE- ENDE. - (LT:3. förlag, : "I Yngve Åström finns inget hjärta, :som : överflödar av: sköna ord och". fyller" sida: efter sida. med skira stämningar- på skysjungarnas vis. Det poetiska område han in- mutat åt sig: är istället ett Kvar- ter Materia, för att tala med Sten Hagliden, ”ä även om det i Åströms fall är beläget i övre - Norrland. Han går aldrig längre in i ett leende, dröjer sig kvar i det var- mä "ljuset eller stiger närmare den blå: himlen än att han hör havet, kan känna mossan under sig och bli - varse 'en. seglande fjällvråk. Hans ' dikt är. substans och mate- ria och ' genomgår aldrig metamor- faserna,” som” le göra den till finsiktat, "hinsides stoft strött för vinden i-'overkligheternas himmel, Strävt och kärvt, med en påtaglig- het ' som '.repor i huden, skriver tröm om sitt landskap, mänskor- na och sin kärlek, Även på väg bort. och sin i upplevelsen: finns det "jordiska ofrånkomligt nära. Vi ägde vårens - vildgässplog och mjältens barnsliga hugg när vi sprungit mot höstklara ok lar... son rflätna, en saknad och ett tomrum; iz det -närvarande - stiger och siunker som ett återkomman- d vde- tema i. Aströms nya 'diktsam- mot nervernas norrsken, dmjukad mot jorden : sola där sedan sekler H | hon som slet revor i vanan, men över markens massor » > och kvävda klagan har hon hört sopranen och sett snöblå himmelsfärg. ” =>. Olof Lindström. nyss fyllda 29 årgångar < + har ges nom åren blivit något av en -nöd= har den fått ett” nytt k praktiskt format som" "gjort det möj- ligt att ge innehållet' en mer lätt- ä ch överskådlig uppställning, Därtill : redaktionstrion PR:et” Eklöv, "Rida: "Rådström oc ”Kerj” Jönsson — da och er- farna' spor tjournalister; "Innehållet spänner som vanligt "över atv brett register med rubriker, "+ Män som var så buteljaxlade att de måste ha ett rep om halsen för att haka hängslena i, kunde tack "vare de oerhört vadderade axlarna' "verka typ å Ia atleten Arvid An- 'lersson, den tidens sportidol. os » Det, var kläder som gillades av grabbarna och snart insåg herreki- t annan detalj av nog så stort värde ur. tjusarsynpunkt, Håret skulle alltid vara välklippt . med rakad nacke, Forna tiders pojkar tyckte bäst -om lugg där fram i pannan, men den skulle ha en särskild form, made USA, Före inköpet av amris- elegansen hände det att en mull- bänk av Ljunglöfs Etta valkades i redaktör Ernil Norlander — Julius Hodell hade dött 1909 — lät sin; tecknare, och de var landets 'skick- ligaste — husera som de ville med klädlejonen. Albert Engström där- emot tillät visst aldrig en dylik: teckning synes i Strix. 'Han höll sig. till Kolingen och Bobban- samt” Trots peri ffärernas ati här var något nytt på väg, något 'som man inte kunde komma ifrån. Amerikansk konfektion importera- des och landets skrädderier satte igång masstillverkning av ”amris- kläderna”, "som fick en strykande åtgång. : : ” e . Hasse Z manlig amrismannekäng Men klädseln bestod inte enbart av kostymen. Dit hörde också skor av särskild typ. Tidigare användes "endast de långa' smala franska, mo- dellerna där foten måste forma sig efter” skon. Men i. svensk-amrisens den - första . kallades förresten söder- -amris, då det vår unga 'män från Söder" i Stockholm, som först lanserade moder — utstyrsel ingick de nya amerikanska skorna, forma- "de" efter' foten. Amerikanska skor med väldiga tåhättor' — av -blank- läder .— "och höga klackar, kom i bruk, 'och en herrekipering i hu- vudstaden skaffade sig snart en av - Stockholms mest välklädda herrar, Hesse Z, vilken i annonser i ord och bild, samt i praktiken gjorde reklam ' för '”dojorna”- som skodon på; aden' tidens.slang :kallades,. Och "en annan herre med mycket ame- .rikanskå pengar följde 'Hasse. Z:s 'exempel; nämligen” Anders: Zorn. "Med - dessa: exempel. för ögonen dröjde. det inte länge :innan det nya, skomodet slog igenom. > ;” - Mången undrade dock" litet över ide” "i "svenska "ögon "ovanliga mo- 'dellerna :med nästan kvinnligt hö- ga: klackar: och dito tåhättor. Det väar;:en efterbildning av. de ameri- kanska kopojkarnas stövlar, där de höga. klackarna” tjänstgjorde som bromsar i stigbyglarna när hästar- |" na "hastigt: behövde sättas på bak- hasorna: : Krage i Ia åolserett so "> Vid denna tid lanserades också 'uppslagen på byxorna, Edward VII av "England "bade . kommit på idén under/den tid han var ledande n mo- delejon i Europa, . -” n men dylikt gick inte för sig efter omlklädseln, Man skulle i stället ha en 'cigarrett nonchalant fastklistrad vid underläppen. . Förr fröjdades det på mycket enkla dansbanor, "men amrisen höll sig för god att gå på 'dylika balunser och dansade one stepp på danspa- latsen, som då började dyka upp, alltså ställen där hela hans man- (a ligt sportiga elegans kunde utveck- las. av ett.tiotal Strix-årgångar från > den tiden "har ej. en enda amris;” ritad av. vare sig Engström -eller : någon annan tecknare kunnat ; P es träffas : Nils Berggren På sjukhus Om professor Ask, den väldige och snälle ögonläkaren, berättas denna: historia. ” |" En gumma har förlorat” synén och”måste opereras. Så kommer dagen, då det är tid att avlägsna - bandagen.: Kring gumman står, professorn, underläkare och kän- -didater i spänning väntande: på ' att få veta om och i så fall i vil- ken grad patienten återfått syn- förmågan. ”Bandagen är "borta. Gumman blinkar och plirar mot ljuset. Så vänder, hon :' lite . på' huvudet. Hennes synfält uppfylles av den vänligt leende professorn. Då ta- lar gumman och säger sina. för- sta. ord efter det hon återfått syn« 2 :— De va mej en Folk började nu allmänt i inse se hyt- tan av kläder, som satt löst och be- hagligt på kroppen, i stället för ti- digare” använda, vilka snörde in oss så att: luftväxling mellan plaggen omöjliggjordes. Det” var "tidigare otänkbart att gå välklädd-en sön- däg "iförd ljus "kostym vintertid; Nej, svart måste det. vara; och am- risens kläder bröt bjärt mot denna sed: När : det” gällde sommarrocken måste man ha grått där svart inte ansågs. nödvändigt. Den nya kon- fektionen propagerade för : ljusare färgval i brunt eller gult, vilket till en -början "väckte ett visst, ej alltid så trevligt utseende, men så små- ningom blev en vanesak .som helt slog igenom,. De: där Jjusbrun-gula despelatrockar” dök upp; redan då. Från att i början ha setts över - — axeln av" grilljannar och snobbar 23 nen NE Ne sakta. Aldrig. mer-än ett kapitel H da lag”. Bi Ingen välklädd herre vågade" ti digare söndagspromenera iförd ku- lört skjorta, ja knappast på var- dagarna heller. Men de amriskläd- da gjorde den populär, särskilt 'om den var randig, liksom nu förres- ten. Dock utan fast krage.. Denna var fortfarande vit. Kragen ja — ! Den höga ”fadermördaren” tillhör- de fortfarande snobbens” utstyrsel, brottades AA - KLIPPAN (TT) "Landskampen i brottning möllan Sverige: och ' Jugoslavien 7 slutade oavgjort med 4, : "I den avgörande tungviktsmat- " USA behöver baser i Europa. Det finns emellertid ingen anléd- Aströmjl chen' vann Ragnar : Svencson' på fall över "Milie' Stojkov efter 132, : Resultat: «> = Flugvikt:"B Vokov, "Jugosl-Stig Karlsson, Sverige; poäng. - - Bantam: :"Bert . .Bodelsson, Sv Jovanov, J, poäng. : : ”Fjädervikt: .V- Golovin,' JHelge Nilsson, S, fall 11.58. | = Lättvikt: .B "Martinovie, Elofsson; S, poäng. "= ' Weltervis <t:. Bertil Nyström, ss Horvat, J, oavgjort. '' ”Mellanvikt: - L. Israelsson, S—B Simic, J, oavgjort. yn Lätt tungvikt: Stig Persson, S— walk over då någon jugoslav; inte kunde ställa upp. a :Tungvikt: Ragnar Svensson, sS— M Vi Stojkov, dy fall 7.32, : JA t "MARATON. SM | S ” döpning = anordnas. av Olofströms fo60. förening den 30 eller 31 julj DET VAR BJÖRNENS ENSAK Den naturintresserade lärarin- nan i en skola i Värmland berät- tlille Urban” började :vifta . med handen för att få förklara att björnen" äter myror och myrägg. — Nå, och mera då? — Åsså äter. han blåbär och lingon åsså... — Äter: han inget mera? - — Jodå, han äter bin åsså äter: honung åsså . — Ja, det är bra; Hile Urban, men hur tror du att den stora" björnen kan uppehålla livet med. - dessa små ting? — De angår väl inte mej, inte . krage 'å la Roosevelt —' efter den : i nu igen, för vilken gång i ord- "malt. Det ansågs först, då man var j tade för klassen om björnen, då : Helst med snibbar, och naturligtvis enkel, såvida man inte. var äldre|' herre och använde 1880-talets mo- de: med låg dubbelvikt. Men kon- fektionärernas . importerade mode- amerikanske "presidenten Theodor Roosevelt — strök snart ur herrar- nas modejournaler 'den'”'hiskliga manschetthöga kragen. Sista" man på "skansen var ' säkerligen Prins Carl, som aldrig avstod från denna giraffmodell! Rooseveltkragen '- ja, den går nästan varenda herre klädd ningen är omöjligt att säga. Plättlagg kallas ju de platta hat- tarna. Smeknamnet är 50 år gam- nobelt konfektionsriggad, att man inte kunde uppträda i mjuk filthatt såvida man inte var konstnär eller författare, rallare eller socialistisk valtalare. .Plommonstopet tillhörde den dagliga utstyrseln, endast ut- bytt mot ”stormen” eller ”cylin> dern” . om. man :tillhörde : de s k bättre klasserna. Att gå utan hatt var otänkbart och skulle antagli- gen . föranlett 'polisingripande så- som förargelseväckande. När den första owerallklädda mannen” dök | upp i Stockholm blev han förres- ten tagen av polisen i Gamla stan ning att Amerika lägger sig i handelstvister och tar parti. Eng- lands premiärminister Macmillan har öppet deklarerat att Eng- - land kommer att. lämna alla pakter och förbund om USA stöder Mean ; sexstaterna. a - YTTRE 7 I handeln med 7-slaterna har Sverige ett plus (över & skott) av 96514 milj. kronor. och insatt i: inkabirum. tid - fega. S 1 sig dessa snygga kläder, aktade sig ,.:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.