| vv ver vr rer EV veyreyreevyrfYyvYtfT VET FPERS T TAARUP JUNIOR grönfodersk rdare Taarup Junior grönfoderskördare & är en maskin äv samma kon-. struktion' som de -andra så, välkända "modellerna .-men "i lättare "utförande än 'dessa; Man har dock”icke: gjort! avkall på de' krav . . på kvaliteten. 1 man förväntar. av en TAÄRUP-PRODUKT. Nllborga lantöänaferonnn "Vallberga - Tel. 23260 KÖKS. Spenat, sollet. & är natrium- & Å VÄXTODLARE! rödbetor; m, fl, andra köksväxter ” krävande växter. Ge dem därför ' Mt ”kornad - . Chilesalpeter” -. Innehåller 1694 .salpeterkväve, 2676 natrium, 0,0526 bor och dess='" utom mindre mängder - magnesium, jod mm. :— naturprodukten : salpeter: lätt att sprida . Alltjämt 3 är 'vallskörden på många gårdar det arbete, som krä-- . ver största insatsen av manuell arbetskraft, Strävanden har inte saknats, att minska eller utjämna detta arbetskraftsbehov, Man "Av 'maskinkonsulent Nils Buremalm, Västerås av skörd i har : två perioder för att uppnå större skördas som ensilage, och under Al "information och propaganda till trots har det aldrig velat bli någon riktig fart på ensilagebered- ningen,. Fastän man i många fall gjort ganska stora invesleringar i silor ”och' maskiner, har man efter ningen. Under den första perioden skulle vallfodret h Helst bör gravsilon inte vara större tilltagen än att den kan fyl- las på en gång. När ensilaget pac- kats till väl genom körningar fråm och tillbaka med traktor, täcks det den andra som hö förordade man. det gäller att förpassa materialet till silon. Har man tornsilo krävs det hiss, fläkt eller elevator för att få upp materialet i tornet. I regel är dessa transportorgans kapacitet begränsad, varför de i viss mån "några "år upphört, med il redningen. Vad är orsaken? Ja, skä- len härtill torde vara flera. Även om ensileringen möjliggjort en viss d av vallskörden har den, För att komma ifrån stora in- vesteringar i silo' och transportut- rustning har man nu börjat prova under den tid den pågått, krävt mycket arbete, Har. inlö il i avlånga gravar eller be- hållare, Där självutfodring kan ord- . inle skett med tillräckligt stor om- sovg, :-har kvaliteten ' på ensilaget också. lätt: blivit "mindre tillfreds- ställande, Särskilt när man lagt in . ohackåt material har man råkat sådana misslyckanden; Ensileringen kan bli en-: -mansarbete Idén med att ha vallskörden upp- delad i två avsnitt har ansetts så pass värdefull, att man inte velat siäppa den trots det motstånd den rönt. Nya tekniska hjälpmedel och förändrade metoder för inläggnin- gen har också gjort att man nu kan påräkna ett förnyat intresse för ensileringen, . nas dessa behåll van- djupimpregnerat virke. Skall ensi- laget serveras på foderbordet, tor- de . det . vara - lämpligast att gö- ra gravsilon helt eller delvis ned- sänkt i marken, Riskerna för frys- ning av ensilaget blir då mindre. Likaså riskerna för att. traktorn vid ovarsam körning under pack- ningen skall välta ner från silon. Gravsilon skall givetvis placeras så att man utan större svårighet kan köra in i den n.ed traktor och vagn, Snabbast blir man givetvis av med ett lass, om man har en vagn med tipp. Men ur. fördel- Även på dhruken för- ser man traktorn i allt större ut- l med en fr då lastapparat. Den , anskaffas :väl i "första hand . för . gödsellastningen men. får givet 3 också ' annan an- i ör ; av ” grönmassa till ensilage är: denna' lastare : utmärkt, . Förses vagnarna med höga grindar på tre sidor krävs det ingen mottagare i vagnarna, och "hela lastningsproceduren "blir ett ätt och trevligt en-mansarbete. - ör 'de' större jordbrukens del st det i dag en revolutioneran- "de :skördemaskin «för > skörd av . grönmassa: till, förfogande, nämli- gen: slaghacken, Den har hög av- » verkning, kan 'användas i praktiskt saget vilken ensilagegröda som helst oci mycket oöm, Den kan även användas för tillvaratagande av hö ”'deh' Kalm efter skördetröskan. En- ligt en del spekulationer kan den kanske också komma till använd- ning vid fröskörd. Även skörden med slaghåck kräver endast en man på fältet. Nackdelarna med slag- hacken 'är ” att den kräver rätt stor dragkraft samt att den betin- "gar 'ett jämförelsevis högt inköps- pris," Dess höga averkning möjlig- gör dock en viss grad av gemensam maskinhållning, Meg sia tillvar - Gravsilor "0 . "För. en snabb och praktisk upp- samling 'av grönmassan på fältet "är: alltså väl upplagt i dag. Något 'simre beställt är det alltjämt, när p torde en vagn med bottenrnatta vara lämpligare. "Med den kan man få fodret fördelat sam- ligeri helt ovan mark, De tillver-| kas antingen av betong eller av|' delbart med gödselsäs tätt lagda, samt sågspån eller halm, ' Man får räkna med något större förluster i en gravsilo än i en torn- silo under i övrigt likartade för- hållanden, Men sett i relation ar- betskostnader och investerat kapi-' tal förefaller 'gravsilon trots det kunna hävda sig på många håll. , : Nya regler . om kastsjuka och tuberkulos På uppdrag av jordbruksminis- tern har veterinärstyrelsen verk- fällt utredning rörande den ut- [formning som den statliga kontrol- . len ifråga om tuberkulos och smitt- sam kastning hos nötkreatur bör få efter att riksdagen beslutat omlägg- ' ning av den statliga verksamheten på området. Från 1 juli 1961 skall det åligga de enskilda djurägarna att själva bekosta den obligatoriska tuberku- iinkontrollen. ' Dessförinnan .. skall dock Skaraborgs län, som friförkla= : rades som det sista i landet hösten. 1958 när det gäller kreaturstuber=- kulosen, dock genomgås med un- b tade av stats- tidigt med avl På många håll i England tippar man av las- sen på en betongplatta' ovanför si- lons. ena gavel. En traktor med frontlastare fördelar 'sedan :des- sa lass i silon. Har man två trak- torer, kan man låta den ena endast gå i silon. Därmed förhindrar man att större mängder jord dras in i silon, - + a Lätning a av ; halm i i "Norge De norska lantbrukarna går 'mye- ket in för lutning av halm, d v s en process varigenom halmens cel- lulosa delvis nedbryts till mera lätt- smälta: ämnen. — 59 föreningsan= läggningar” för” Tutning av halm är nu i gång. Kapaciteten hos dessa anläggningar är ungefär 370 ton torr halm per dag: Vid fullt ut- nyttjande av de anläggningar som finns i' Norge är det möjligt att luta ca 70.000 ton torr halm per säsong. Förra året utnyttjades den- na kapacitet till hälften, ” Nio nya anläggningar håller på att uppföras. Både försök och er- farenhet visar, att lutad halm är ett bra foder. I den största kontroll- föreningen i Hedmark med ungefär 6.600 kor användes förra året lutad halm i en kvantitet som motsvarar 14 procent av den totala foderför- brukningen. - i verket, För nedslaktade 'tuberkulö- sa djur:skall ersättning som hittills . utgå från staten. Ifråga om kast- ' sjukebekämpandet kommer från 1 juli nästa år de s k ABR-proven att få bekostas av djurägarna, + oo ; Kontrollundersökningar med tu« berkulin ' finner ' veterinärstyrelsen alltjämt erforderliga. I medeltal för alla län bör man dock kunna nöja sig med femårsintervaller fram till 1970 då en ökning till sju år torde vara , möjlig, Styrelsen anser, . att bekämpningsåtgärdernas = eftersät« tande, skulle kunna medföra all- varlig .- fara. för. att. tuberkulosen' ånyo vinner 'spridning; den sjuk=. dom. som . vid '1930-talets början; kostade- landet 30 milj. kr, årligen i påvisbara förluster, Sådana under- sökningar som djurägarna ålägges - utföra bör få utföras med tuberku-"' lin, som staten tillhandahåller kost- . nadsfritt, Faran för ett äteruppblossande av - kan finner vi numera vara ringa. Undersöknin= a garna i samband med skingring av större. besättningar ' synes emeller- tid ur profylaktisk synpunkt, böra : fortgå tv. nn med "att "få högst 60 procent i högsta” klass, berättar Bror Hå- kansson: Men resultatet i Vä- restorp' visar att det går att hö- ja den siffran betydligt. Det är den, vägen den svenska potatis- odlingen skall gå för att hirdra den danska och holländska im- porten. > I fjol byggde sig Almer Jöns- son också ett förnämligt lager- 2 rymmande c:a 300 ton. Det " byggt så att det fyller fod- för i farlig hund. förlöpt väl då Är hetningen "av utsädet. Nu är väl sådden avslutad på de flesta ställen i södra Halland och än så länge har det hela trots sandstormar hetinrel. för viltstammen? na för sådden varit skapliga. Men det finns ett Frågan kom "på tal när vi och de är inte små. s Till sist skall vi också ställa Jönsson anser om väder och vä- ta just nu. — Jag har allt tillsått utom betorria och fyra tunnland po- tatis och jag måste säga, att 3 ft Så var det : Smörjz -olj orna till traktorerna och bilarna. den oundvikliga frågan vad hr! här hälsade på i Rän- neslöv där det gjordes gällande, att många jägare framhållit, att det vilda, kanske främst fasa- ner och rapphöns, äter av det betade utsädet och dör, varef- ter stammen försvinner. Främst är det givetvis det farliga gif- tet aldrin, som åsyftas, = — Jag har hört detta påstå- ende många gånger men aldrig fått några bevis för att så är faHet, ' framhåller förste jord- bruksinstruktör Bror Håkans- son i Laholm. Jag skulle myc- ket gärna vilja ha något eller några döda djur, som inte är ruttna, så att jag skulle kunna sådden har gått bra. Markfuk- dyker upp efter sådden. Hur farligt för fåglar och vilda djur är egentligen betningen av utsädet? flerårigt spörsmål, som alltid skicka upp dem till veterinär- institutet för undersökning. Det påstods härom året att när fa- sanerna försvann som genom ett trollslag, så skulle detta ha be- rott på att de blivit sterila ge- nom kvicksilverförgiftning. Men finns det bevis? . . — Jag medger gärna, att det inte är roligt att använda pgif- ter i jordbruket men vi äro helt enkelt tvungna. Tänk bara på en sådan sak som den strim- sjuka på korn, som sätter ned skörden alldeles fantastiskt men som helt försvunnit sedan vi började beta utsädet. Eller snö- mögel och groddfusarios, som är så farliga. Nu har de flesta sådana sjukdomar försvunnit och vi kanske stulle kunna låta "Iden punkten, en "viss förviriing litar på, P56 + GULA PREPARATEN -. " Sevtox och Denoc-pulver) är preparat s som varje lantbrukare känner till: och litet mer — Dl ger mycket :” "mer igen "ct (Premin, a unika Höstsäd och värsäd, lin I Mika och Potatis, t ärter och g > gräsfrö. ” Mot känsliga ogräs räcker : ger Wed Sapa d 56. —" d ot svårbekämpade ogräs Mer « | som gullkrage, jordrök, Doräs? piöm spergel, våtarv, gr aldersbrå och Plister an-= : vänd P56 + oula, pre parat da JA Tidi sprutning ger bästa. | När? resultat. Flerspråkig > ; "terminologi: förs skögen "Oxford (Skog-Press) = "Når skogsmän från olika länder rå- kas är det naturligtvis väsent- ligt att de kan utbyta fackman- namässiga tankar: termer. som alla .begriper.. Det. har emeller- tid hittills varit "klent. ställt på har rått. Därför har inom FAO:s ram ' tagits. ett välkommet ini-; tiativ i syfte att skapa en fler- språklig skoglig terminologi. ' En finsk professor i skogs- ekonomi, E. Saari, är ordföran- de i den kommitté, som ytterst bär ansvaret för det omfattande arbetet, i vilket också Common- wealih' Foréstry Bureau här i Oxford 'är engagerad. Byråns chef, Ford Robertson, tar aktiv | del i verksamheten, som” kan' betecknas som en stor språklig kartläggning och systemalise- ring. I de til FAO anslutna län- ' derna har upprättats organ med uppgift att på särskilda kort- system ange vad olika skogliga termer täcker för begrepp. D | gäller givetvis att söka fram ti dt så entydiga definitioner som möjligt. Ytterst ankommer det på den språkliga huvudkommit- tén här i Oxford att göra de slutgiltiga avvägningarna. . Arbetet med att skapa en ef- terlängtad flerspråkig termino- logi för skogen är, som man förstår, ytterst tidsödande och svårbemästrat. Inte en enda de- talj får överlämnas ut slumpen, Kontroll och åter kontroll mås- te utredningemännen utföra, om det ska lyckas dem att i sinom tid lägga fram ett samlat verk med ändamål att skapa reda i de internationella skogliga ut- Laholm 10 hgm P Larsson ii: 30 ; Skosaby 13:30 .hgm pp, « .Lärsson” volnge 10 hgm kh Ljung: 11: 15 Tjärn 13 hgm kh, Cervin: id: 15 Mestocka 10 hem mod. nvg komm Nyåävist. i Hnäred 14 (obs, ”bldeny! gm" " skrm. och nvg kpr Briksson. Hishult 9:15 ssk 10 hem kh Gu stafson. . Norra Össjö skola 14 edt kn Gu- stafson. Ränneslöv 13: 30 hem xh Sjöholm. Ysby 9:30 henr kh Sjöholm. KM Våxtorp 9:30 hgm 11 barngdtj kadj Palmgren: Torsd. 5 maj : kl 16 konf. kadj Palmgren. Hasslöv” 13:30 hgm kadj Palm- ' med Östra. Karup 10:30 ssk" 13 hj kpr Norborg. 'Kyrkobr. 'Skummeslöv, é Skummeslöv 10 hgm kpr Norborg Onsd. 4: maj kl. 19 kyrkobr. i Nya folkskolan I Skottorp, : se Hinneryd 9:30 ssk 12 hgm kh Anderseon. Kyrkl fllckringen överlämnar golvljusstake till kyrkan, Torsd. 19 Kyrkl fllck- ringen hos Ingrid Rosén, Ryd. Eldsberga 10 hgm kh Adahl, Tönnersjö 13:30 hem med nvför« ' hör kh Adahl : Ekeryd, Betanta: Sönd. 11,30 gått G. Börjesjö. nvg. Månadsoffer. - . Onsd. 19,30. sångövning. Fred, 18 junlormöte. - Knäred, Betel: Sönd, 10 sek. 10,45 bibelklass. 18 off. möte G. Börs :jesjö. Måndasoffer. Torsd 17,30 junlormöte. Lörd, d 7 kl. 16. - £ymöte i Putsered, Laholm, Salemkyrkan: Sönd. 14 Församlingshöglld m. HEN. "Förhandlingar. Samkväm.' Onsd 19.30 Off. möte Lindström. Hishult, Betonia:' Sönd. Se La- holm! Tisd. 17.30 GK. 19 UK, Veinge, Tabernaklet: Fred. -17.30 Pojkklubben. iSönd, 9.30 ssk, 14 , 'se Laholm. Månd. 17.30 GK. Onsd. 17.30 Flickklubben, Torsd 19 Veckogdtj., Lindström. -: Elestorp hos Alfr. Karlsson Tisd. 3 kl. 14. Pred, av Ture Anders- son. Fred. & maj kl, 14. Pred. av Anton Jönsson. Laholm, Sion: Sönd. 11 ssk. kl. 18 bön. kl. 19. Off. möte. Torsd, 1 | ' i ! . - än så|bli att beta utsädet något år i . . . — Amerikansk tigheten finns kvar och än så : trycken. 19.30 bibelläsning och bön. P sid. : , : framstående utsädesodla e - a länge firms här rätt gott om|men de skulle då snart vara Vallberga Missionshemmet. Sönd. resident ... : Adesodlare, men : Ori inaloli vatten. Men nog behövs det regn | här igen. Man får ju ändå väga kl. 19.30 sek. aa ett angrepp av ringröta har satt g Jan ärm t de ekonomiska fördela t e Frälsningsarmén, Vråkärr lörd. (Forts. fr, sid. 1) ett tillfälligt stopp för den sa- > Multigrade. a oden alat om de? an varandra, och då kan vi inte 19. Välborgsmässofest. Priga- a . . > N . isen. > ” något resultat, Vi ] + dö Helge Larsson m. fl. helt Trtodlag och gem Som är Km åa "öotalinkara pr Sant Samma olja till Eder traktor |lett rätt kraftigt underskott på|undvara betningen, om än det MIGTTÄRORDER: BANTA 9 KG. | itish r Missio hus. Unod - är nå Sänd I "som bil regn under mars och april och skulle vara önskvärt med mind- dratrettio alltför tjocka sol- | ' te lörd. kl. 19. Pred. månd. kl. dig mot sjukdom, finns kvar men Smak är något verkligt efter- sk 1 Oo sak dater vid den amerikanska militär- 19 av Carl Persson. , användes som foder, fäljansvärt och 'det Ni få ulle sedan sommaren bli lika |re giftiga er. flyghamnen Bitburg går nu mer Saron lördag kl. - visar, att Stlara torr som i fjol kan det bli myc- — - I spartanska tid till Trånget dag kl. 25 fo junior; Varför odlar Aluer Jönsson både de Sy hattändska och även |] Rätt olja Till rätt pris || ket farligt. Grund ligger | Ä ingen : , Stabsläkaren Charles M Warld- mare = 10. 30 o ET ; så pass mycket potatis? Det är| 29, va potatisodlarna kan[l > genom redan nu betänkligt lågt och yt-| är vid Wallda i Vallberga för | maagcch hans dietspecialister har|' Fältsten, onsdag kl. 19.30 bön. : en samvetsfråga, som inte är| odla kvalitetspotatis bara det terligare ett torkår skulle med- |veckan 29,4—53 3:05 pr kg, kva. | har ocg öoldaterna i fråga att de |Putsered hos Martin Jacobsson . . så lätt besvarad. Det är roligt mn intresset och handlaget - LAHOLMSORTENS föra rena k fen. Men än så |litetsägg 3:15. Sveriges Lant- nio fn månader på sig att gå ned torsdag kl 19.30 off. möte Bar- och det ekonomiska utbytet är) CNAS LANTMANNAFÖRENING länge är det ingen fara, fast-|bruksförbunds notering för sam-| De som väger för mycket riske- 79 Safer Inger, Fältsten. fullt tillfredsställande, Tidigare Vid en potatisdag för fem år Tel, 10023 o. 10423. slår hr Almer Jönsson i Väres-|ma tid är 2:90. Noteringen har be att inte få stanna kvar inom] . , sa har Almer dänsson varit en sedan i Vallberga räknade man No - |torp. An Cel, "stigit med 15 öre. oo svanen a | "Annonsera i LT- N - . a | ” , q i « R ” s & - s a 4 v 4 ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.