LÄ vevverteeyvYY re rv . - utbredning där, Ända från år 1900 - . Yas, berättade har, -.men genom” " LAHOLMS TIDNING - vev vryvv TovervyvrereyvveyYVvyPyVE TET «a få "> Fredagen” den 8 maj: 1960 | £. om Småch h - uket lämnar 1 :för skogens wärde och dess' krav; på : "rationell skötsel. . Härmed har sockså "den folkliga | kogsbruket som en binäring till' jordbruket alltmer börjat försvinna. : ifråga om rationell skötsel, Mar "Efterlyser i "skogen ofta å förgäves den ordning och plan- ighet som 'i allmänhet ka- rakteniserar jordbruket, Det lig- ger ni ' i. böndernas egna hän- der - att. wisa att begreppet ”bondblädning” i fortsättningen inte har något berättigande! All planföshet ' "skogens skötsel '- 1 tid, trots alla framsteg, fortfarande mycket övrigt att önska uppmä ksämhet vid en-fabrik, där en viss mängd ål,: där: ökad skogsprodulkter planmössighet är. särskilt .bety< delsefull för att ett gott ekono- giltigt: skäl 3 någon avdelning stå "årligen :. fram- ställes/ T'en' fabrik får inte utan rje a kogsfabrikant” De: 4T fjordhästar,s som här- om" dagen ' importerades från ” Jylland till vårt län, visades på : torsdagen för första gången in- > för. allmänheten i Falkenbergs - Visningsball, Att intresset för .'den nya hästrasen är stort, be- ' visas bl a därav att . omkring = : i 500 intresserade trots den rå- .dande "vårbrådskan ” mött, upp. 7 för: att se. -och- lära känna de .: vackra" "hästarna; Efter" visnin-' gen fick hästarna färdas. vida. + 're' till sina resp nya ägare.; Vid ett sammanträde på Grand. hö- tell:i, Falkenberg på torsdags=. I "eftermiddagen - -bildade :' man ' också en hingstförening och en , ”avelsklubb för” den nya häst ". Fjordhästen ursprungligen. en norsk hästras, men 'de djur som nu' kommit: till Halland, har importe- > rats" från: Danmark... En . särskild - kommitté ' med representanter från . bl a” MES -och-.Håess livdjursför land! Hästarna kom till Falkenberg « "redan i tisdags, men reglementsen-- ligt. har de hållits i karantäl ills "På torsdagen, För att en; större all - . mänhet skulle få bekanta, si hästrasen, hade man alltså inbju- dit till allmän: visning? Aniån ”floc ken splittrades. terade vid hästimporten,” 'kort anförande; 1 vilket "ha + .' 'senterade den nya "hästrasen: Fjord- hästarna är en gammal norsk hä : ståndigt avelsarkete har: den bli . lämpad även för, vår tids :förhål-' « landen,' Ar 1880 sände H g 7 sålts till olika lantbrukare i Hal- imponerande. syn: att:se så många vackra och, enhetliga: hästar på en 'gång.. En och annan föreföll: kanske lite orolig inför all:publik; men " det; berodde : :kanske” lika: mycket thållarna.: Folk är inte lika att handskas. med hästar.nu 'v Främst i raden f) hin; eningen, som har :sin>' flesta, ”med- lemmar i-Bohuslän. F konsulenten. Erik: 1. Larsson her: nyligen. bevis-. tat ett .sammanträde med nämnda förening; och > där. väntar" man sig nu anslutning ä även från Halland. I - Rikello ' : Elva, mvalider. har. fått anslag | på ill: +37.009 kr för att skaf- ten: Frank, vilken tydligen .är. sedd att bli' stamfader för hya' gei . några av sina fjord till en ut- fjordhästar i Halland. Av "ställning 1 Köpenhamn, : och - då väcktes även. danskarnas intresse. Särskilt de mindre lantbrukarna” på Jylland skaffade gärna fjordhästar, och snart fick rasen en betydande » har man haft”stambok över'rasen i Danmark. Alla de hästar, "som nu importerats” till'Halland är stam- boksförda eller 'därlill berättigade, Vår import avser: alltså avelsåjur och inte handelshästar. i: de' övriga" hästarna var huvudpår- ten'v.dräktiga ston 'samt wungstor. Allra'sist" visades ;ett sto. med föl, och ;dét. var faktiskt det' vackraste av: ällt: > :Fölungen var ännu inte veckogammal, men trots detta:dan: sade den omkring. på ovanligt tar diga. ben. Non a Ny fjordhästorganisation fter; visningen "av fjordhästarria inbjöds: alla intresserade: ttll fett träde å Grand 'hötel ' Några typiska” r pi för de importerade hästarna leddes så i djutskonsulentér ', Prif E hälsade väll in så att publik på läktarna skulle få skapa sig en uppfattning om rasen. Veterinär Lyding berättade under tideri om fjord utsågs 'också” att oda dagens: fbr- handlingar. Främsta "frågan" gällde den" :iniporterade” hingsten! .Fratiks placering -- i mötsats till flertalet. £ olika k De har överlag ett mycket bra” tempe- av "de övriga . hästarna var dep. ” rament, är di inte såld. K i "och villiga i i arbetet. Färgeri är en- : hetligt gul-black, och för att. vara typiska skall de helst 'ha 'en svart ål längs ryggen, De är i allmänhet klippta med stångman; "och : denna skiftar då i gult och svart. Ben och hovar''är "bra," men "typiskt rasfel är döck, en viss hastrånghet. Häs- tarnas hud är också bra, och mugg och hovbrosk förekommer nästan "aldrig. : van Vad fodret beträffar är fjordhäs- : tarna ytterst förnöjsamma. De är »'Vvana: att, livnära sig på magra be- I ten, och får de bara hö, behöver de knappast något: kärnfoder, Ta- " laren -varnade bestämt de blivande fjördhästägarna för att göda sina hästar för mycket. Då blir de som -- stoppade - korvar. De fjordhästar, som i Danmark: användes enbart " för körningar i jordbruket, var säl. . lan, skodda,.—, åtminstone inte på bakfötterna. Däremot kan det vara . nödvändigt att sko hästarna, om de såsom i Danmark användes för . vä Enligt de' 1, som hallänningarna fått se på Jyl- land, är fjordhästarna mycket star- ka och villiga dragare, - : Imponerande massverkan Efter presentationen av fjordhäs- tall t intressera "IF CA Gyllenkrok,. Danderyd, och I tvisten om journalistavtalet har ut-' fa sig' invalidbilar.” FonSRrna skall. fas ur allmänna arvsfonden. : Nä vid folkskoleseminariets' i "Växjös i småskollärarlinje' var 'det vid ansökningstidens utgång 930 sö- kande; Endast 96 kan antas fördela- de på fyra klasser. Antalet sökande är rekord. för seminariet. nos Nya. Vrofessorer SR Två"nya professorer utnämndes i torsdagens konselj, Till professor i dogmatik och symbolik vid Uppsa- la: trniversitet - utnämndes . lektor till professor i kemi och kemisk far- maci' "vid ' Färmaceutiska institutet tekn är I R Dahlbom.” Stena Medlingskommissioner- Ti "kommission för att "medlå i något tveksam; Man har? dock to: placeras på Kristineslätt. . Inom seminföreningen ställer? man sig inte främmande för tanken på” artificiell insemination för fjordhä tarna, Häst bå- | Gullberg, ordf, och. B Jacobson. : vat att hingsten tills vidare skall fö satter distri iktsförlikningsmännen, B - Gunnhagen,” N - För medling inom fas cket har som ghetsarbe- till- .|pen! Sätt gärna den årliga pres- "| de bästa stammarna i beståndet. ' handen" varande 32 Bokskogen har fått stryka på foten 1 för: den . mera ' produktiva i granskogen. Dess bättre finns. en hel del. bor docic :kvär; sär-' skilt.i södra Halland vilket måste” pg. ja ; landskapsvår- «dare sas N mäskiner.. arbeta” "kontinuerligt. verkningarna böra förläggas, d. På avdelningar, där produktto- vi si allmänhet de trakter, som nen" är ingen eller liten: gäller ha största behov. höggning. det att snarast starta: en full- | Det kan gälla t. ex; starkt över- god : produktion. Gamla ' hyggen årig skog, skog istor' behov ' av och ” endast . delvis ,; utnyttjade gallring ' eller sämre: och? skadar marker såsom skräpskogar. o. d.: de, (res t-)bestånd,; vilka” succes- hör icke hemma i: ett välordnat . sivt. böra. avvecklas och omföras kogsbruk. Varje, skogsä arg bör j till jämna kulturer. 17. av den anledningen gå igenom Planen ger också ett begrepp hela: sin: ”fabrik”, gärna i.säll- om "hur 'stor min: genomsnittli- skap ' med Skogsvårdsstyrelsens: ga: årsavverkning bör vara: Är länsskogvaktare,- .och” anteckna ' det så alt min fastighet är en de” arealér;' som behöva restau-! förut: reras.: Gör .t. ex. upp en plan för "skogsodlingarnas genomfö- rande, 'varvid' de bästa bonite- terna böra komma ifråga först, ty dessa tacka först för , hjäl- illa skött! ' hemmansskog med litet 'virkesförråd, som' skall återuppbyggas för att så små- ningom ' kunna ' ge fullgod . av- kastning,. borde : det. vara. klart, att under uppbyggnadsarbetet ej hela skogens tillväxt kan ut- tationen låg, men låt intet hind- tagas, "I stället måste 'en bespa- ra från att envist och målmed- [ring av tillväxt komma till stånd setet: fullfölja en föresats att t. för att läggas till skogens kapi- ex. årligen sätta ut ett'visst an- tal tills detta nått nöjaktig stor- tal plantor. Skogsvårdsstyrelsen lek..: Man: utgår då ifrån att i lämnar råd och hjälp, och.ge- första. hand. söka utöka skogs- nom denna kan, också effektiva kapitalet å å den mark, som läm- och lämpliga redskap anskaffas. "nar den högsta tillväxten, d. v. "För att full produktion "skall 8: de "goda boniteterna. erhållas på all skogsmark är det | En" faktor vidare bl. a, nödvändigt att röja ägare måste ungskogarna för att skapa be- tingelser för en god tillväxt för som Varje. skogs- | ta med i beräk- ; ningen ' vid . planläggningen av sina avverkningar är de för konjunkturer- Plamt-' och ungskogsröjning är .na. Goda år böra självfallet ut- en åtgärd, som varje skogsägare ! nyttjas, och därvid 'förläggas 'kan lära sig själv att utföra ef- lämpligen '" avverkningarna = till ter. en. kortare ” instruktion. | sådanar bestånd, som ha svåra Knappast något arbete i skogen" drivningsförhållanden eller läm- fär så roligt och inspirerande . na virke av sämre kvalitet, d. v. som ' röjning. Ju" tidigare röj-'g. flertalet gallringsstämplingar. hingarna insättas desto. billigare. Dessa för en framtida kvalitets- bli de och desto fortare er produktion så betydelsefulla be- les "gagnvirkesdimensioner, . För: ståndsvårdande ingrepp ge näm- plant- "och" ungskogsröjningar . Jigen ofta dåligt netto under en - trädgårdarbetet. flesta sorterna). Slingerväxter, . VÅR I LUFTEN GER LIV ÅT VÄXTLIGHETEN 4 + Passa därför på att börja med ROSBUSKAR i rikhalligt .sor- .' timent, (Obs. färgbilder på de . BARRVÄXTER i 'stor sor tering. REODODENDRON och ASALEOR i i olika förger samt. vi " många: ändra blomsterbuskar. Bärbuskar, Häckplantor m. m : :7 PERSSONS TRÄDGÅRD Tel. 10904, Skolgränd c:a 50 m. från Stortorget. ROSBUSKAR i stor sortering. Barr- och städse gröna växter. Bärt och blonåsterbuskar, NV även å stamform. Slingerväxter, häckplantor. ” Rhododendron, imagnolior m, fl sorters plantskolealster SoA . + Perenna växter, a > Ekeby Plantskola "Ivan Henriksson; Sennan. — Tel Halmstad 660 17. sig alltid REGUMMERINGAR. "rat "eller ringa förgäves. "öppet " mönster, : : a > Det: lönar "att efterfråga våra priser, an- NM tingen det gäller DÄCK eller ; Hos oss finns "alltid god sor- : tering. Ni behöver aldrig kö-. Hos oss kan Ni få regumme- ". rat. Era. bildäck i moderna . mönster, och traktordäck med Soch samma garanti som på nya ringar... -- ” Om Ni inte själv kan: ta Er :' hit, ring och .vi hämtar! + . junkturen. Sn | ” Tillvåratag skogskontots för- delar och avverka själv. ., + Beträffande ” "skatterna ' här bara erinras. om möjlighe- ten" att insätta skogsinkomster på s. kt skogskonto, varigenom . med" besk ingen er- hålles till dess pengarna tas ut från kontot.” Härigenom får skogsägaren s É lighet att utnyttja - avdragsrätten för skogsvårdsåtgärder under 'åren inkomsterna kan på så sätt bli helt skattefria . Vidare bi en "skog: sägare alltid noga överväga om han skall "sälja sitt' virke i uppar- betat skick eller på rot. Härvid bör "han "ta kontakt med. sin skogsägareförening, och då den- na ofta kan ta emot även små kvantiteter ' leveransvirke = till gott pris, förtjänar nog denna! tidigare - skett. finnas numera ' ett flertal ut- tägkonjunktur. Priset på kvali- märkta ':redskap. ' Beträffande ordf, c Chr "Schmidt och J Prom, | Haliristad får ej teckna borgen de i England, 'Sovjet och Danmark” medån 'de berörda myndig R har 'avslagit Halm- sfåds stads begäran om tillstånd att i vårt land hittills ställt sig kall | sinninga. Man har sålunda ' vägrat stambokföring för de föl, som fölts: efter artificiell insemination. hingstfö, för fj För att åtminstone t v lösa ägan- |området. .Produktionskostnaden för derättsfrågan för hingsten beslöt "företaget är beräknad till 42 milj de närvarande att söka bilda or Ir. Länsstyre sen hade tillstyrkt, under b dstiden teckna borgen 66.000 kr av ett byggnadskreditiv: på 3.3 milj kr som beviljats Jonas- sons Byggnads AB för bolagets ny- bygge i. kv Giganten i Nyhems- Halland. Till i relse ut sågs lantbr Åke Gottfridsson, 'Ys- by, ordf, samt hrr Algot Johansson Lindome, Nils Persson, Skabor An- ders Nilsson, Brunnsberg,. Varberg och Arvid Jahn, Vastad. a För ' att skapa kontakte. -mellan fjordhästägarna, vidga intresset för rasen | samt sprida upplysning i avelsfrågorna beslöt man också att bilda en av elsklubb för fjordhäst- rasen i Hallands län, När det. där- emot gäller stamboksföring hänvi- "tarna fick de blivande ägarna gå sades de Byblivna hästägarna till ingskostnaden”' 'kan 'widare': påpekas, ”att densamma är av- dragsgill. vid inkomstdeklaratiq nen... : PLANERA AVVERK- NINGARNA NOGGRANT! Till vilka bestånd bör jag för- lägga mina ' avverkningar, och huru mycket kan jag fortlöpan- de skörda. av skogsprodukter samtidigt som skogen ändock” förbättras, är en fråga som var- je sh ägare har all anledni att ställa till sig själv. För att få ett 'bregrepp 'om dessa ting kan' det vara välbe- tänkt att göra en inventering. av virkesförrådet och skogsför- hållandena,. varvid det är enk- lest att begära bistånd av skogs- vårdsstyrelsen. En enkel plan ried karta, beskrivning och åt- gärdsförslag” kostar inte många a os ”— Det började alltså i går kv 1 med att-ni tyckte att alla männi skor skrattade åt.er, säjer ni... ”Plaren talar- bl. al om var avs kronor. - Troligen - kommer ” till ' nästa” budgetår bidrag att utgå till" upprättande av sådan plan. ' detta i trakter, där konkurren- Numera är kalmarkerna i huvudsak skogsodlade och ser ut så ”tionssynpunkt men. mindre tilltalande för naturvårdaren, Yr tatsvara — särskilt grövre” di- mengioner — är däremot i all- mnränhet gott även under lägkon- "skall efter avverkningen. En del av| 5 Övriga plantskoleartiklar: | stor sortering.” sen om rolposter är svag, Vi- ; dare torde leveransförsäljning -' vara att föredraga om 'stämplin<” . gen är gles 'och innehåller vir- ke av sämre kvalitet, Den, som; ämnar sälja leveransvirke, mås. .: te emellertid lära sig att aptera utväg större beaktande än vad sina träd på rätt, sätt. En. fel Särskilt gäller aktig eller slarvig aptering med- Forts, JÅ nästa sid ” « Effektiva ur värdeproäuik- rv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.