Yran Tverrvvrevrervevv . a, f Trrvr Rea rear Butiken "blir > överf lödig i STOCKHOLM (TT — spec "Ati köpa och sälja per telefon är ju ingenting nytt eller märkvär. digt. Den metoden använder vi väl lite till mans när det passar. Men nu kommer en helt ny metod.” En schweizisk firma är pappa a till" uppfinningen och tror naturligtvis . mycket på den, berättar Bisenwa= - ren-Zeitung. Inte, minst "har man påpekat de fördelar metaden erbju- - der genom att man kan kringgå butiksstängningslagen! . För att man 'skall kunna köpa på det nya sättet fordras förstås fi och främst en «telefon och därtill en tillsatsapparat, en liten låda "med tillsvidare 180 hålkort av 'plast i olika färger. Varje mär- kesvara har” sitt eget.kort. Man behöver alltså: bara leta ut bland SNÄLHETEN SEGRADE ” när folkpartiets göteborgsavdelning av- böjde att gå till val i. höst med listtyper, en utan och en med Tu- te Könij . skriver delstid. ningen " (fp) i sina” " kommentarer härtill: " : Det var aldrig” på allvar tal om att endast presentera en ' sedel, "med som förra gången hr König- .son som fjärde namn. Den no- minerande organisationen valde il: Det; "eviga: Rom. Turisten har blivit ett föraktfullt , som i bästa fall bevärdi- gas löje eller. ett medlidsamt leen- de, Ett kärleksfullt försvar för den- ne vår tids resenär mobiliserar e- mellertid Kersti Bergroth i en utkommen 'Rom-bok - ROM: ROMARE OCH - ROMFARARE. (LT:s-förlag, 17:—, inb. 21:—,; THu- strerad.) För henne är den san- Socialintropologi | ”SOCIALANTROPOLOGI är ett gränsorhråde” mellan etnolo- |! gi, sociologi "och' psykologi. Med denna definition inleder”p vofes- sor . Gunnar Boalt. den nyut- : komna boken. SOCIALANTRO- 4 POLOGI, .' (Natur: och- Kultur, i : "> 17:50, inb, 22:50) 'som han skri- i » vit tillsammans med docent Börs [ne turisten ”älskvärd, rörande och "praktiken -mellan att inte ställa e Hanssen" och 1 mag." "Lars ofta en beundransvärd företeelse.” | upp honom alls och att ge honom - > ie al Hon har svårt att förstå varför = - "en särlista som skulle kunna. mäta som rna tider gav i älj: . Mer cultural." anthropology” + | människan "glans och auktoritet nu Re ga Ae ör sig att Zod- som. amerikanerna - föredrar ,'att I plötsligt har blivit komiskt. Inte "taga den senare lösningen. — + kalla den, är mycket. ung . som | förrän hon ser honom som en Pro | "warför? - örjer HT och fortsät- dukt. av ”det moderna billiga, snab= |. v fo Bq om. a n ba sättet. att resa, som: så vårds- . löst dödar liv .omkring' sig”: får| > En för stor nitälskan tränger ut förståndet, och" det är. tvivelak- hon en nöjaktig förklaring. : Likväl - svenska" är” litteraturen i ämnet inte .särskilt rikhaltig. Den om- nämnda - boken avser att vara en elementär introduktion ifrå- ga om. socialantropologins berö-|7, ringspunkter med sociologi 'och socialpsykologi. Främst vänder den sig fill den som studerar so- ciologi. Framställningen. är: dock ingalunda torr och lärdomstrå- kig, utan kommer säkerligen att ge rikt utbyte även för lekman- . nen, som önskar en sakkunnig information i ämnet, 7” Socialantropologin beundrar hon' turisten, som sparar i. åratal för att kunna : resa till platser om vilka han läst och hört och drömt. Och den turist, som fö älskat sig i Rom har. på ett sär- skilt sätt Kersti Bergro ; högakt- ning, i honom har. hon. funnit. en frände. : Hennes Rom-bok ka kallas” en guidebok. Dock handlar ' den mer om det gamla "Rom, : kejsartidens och renässansens, än: om z dagens' Rom, Redan däri ligger. en stor del av bokens avväpnande charm, Rom blir centrum för "över huvud ta- get all” historia och kultur; Förf. ker att längre: eller kortare allra först utesl mitiva . folk: Missionärer och i: kolonierna var behövde ”känna och folkgrupper. administratörer de första som till så mycket som möjligt”, som uttrycket lyd- de, om, infödingarna, De veten- > glapsmän;' som 'tillgodogjorde sig dé" data ”som"framkommit var starkt påverkade vecklingslära. av Darwins ut- "Denna" påverkan fick bl.a. till, följd vidlyftiga hi- . storiska' spekulationer.” ,Utveck- lingen :; inom-;-antrop lägsnade. "sig csellertid mer och I mer ifrån dessa tidiga” tendenser. Det "samlade: intresset; knöts tid har många av världens: store, de må vara statsmän, förftaare, musiker eller något annat, vistats i Rom och det har satt outplånliga spår i deras liv, Nästan alla har varit i Rom finner Kersti Bergroth och även när resan dit bara var en utrikesresa. 'bländ "många ' andra verkade den likväl « omstörtande, på livet. sense tigt om föreningens majoritet är i stånd att redogöra för sina motiv. Hr Königson förrådde sina välja- re, har vi fått veta.: Partiet kun- de inte tvinga en riksdagsman att foga sig efter dess vilja, men väl- jarna måste han underordna "sig, p Väljarna har nigson, partiet har gjort det.i is ras ställe: Detta sorg! liga. Beslut kan en- . dast tolkas-på ett sätt; Den loka- ;Ja partiorganisationen ogillar -Tu- "re Königson' till den grad ätt den inte ens kan" uthärda "att se hans namn under partiets beteckning, "Vilka är de män och kvinnor som utstöter honom? Var. de belåtna med penstonsfrågans "gång ända "tills.namnet. Königson kom dem "att se rött? Säkerligen inte, Op- positionehs partier skickade sig så ”ilia i den saken att de gjorde den svenska : borgerligheten - politiskt impotent. De talar mot bättre ve- tande när de försöker inbilla all- att de hade något al- Många revy: i den ovanliga. guide-boken, Kejsar Nero, Caesar, Pompeius och Bru- tus, finns naturligtvis med, de, enligt fört. tre stora på ”världs- ; Shall e - och "av- stället kring frågan hur samhäll Gögte. "En 'essä bär, titeln. Romaren "1 dag,, men det, ”ganska' ty? pot « för ' förf,” att” nuet inte på långt när kan tjusa: henne så mycs ket som det" förgångna., Det är: hi sternativ som de kunde: föra till segér'i mot: socialdemokratin, Hr Königsons nedlagda röst var in- genting annat än ett symptom på ett elände" som'.vid det laget. var 2 | sig inte på. den. minsta lilla del- jell Boman har kallats ”det förs ta "TV-ödet”. Man har också betecknat honom ' som: ”mannen som gjort svensk TV”. N : ' Boman, som är en blyg och til bak en man, väl dy om popularitetens förgänglighet, skul- le' antagligen protestera mot båda klyschorna; Det hindrar inte "att de har visst fog för sig — i all syn- nerhet den första, Ty under tiden före TV kände bara några hundra- tal” människor till. Kjell Boman, en försynt - fakturagranskare på Electrolux, samvetsgrann och duk- tig, men, som de' flesta ' ”vanliga” människor inte sär skilt bemärkt, : ; Somliga av vännerna tyckte mest synd. om Kjell: hans reumatism gjorde livet besvärligt för honom och han. tvingades vara borta från arbetet långa perioder isträck. "+ Men "så kom -”10.000-kronorsfrå- gan”. Boman ställde upp i historia. ver en natt, blev. han berömd: hans hart när otroliga minneskun- skaper; band . svenska "folket vid TV-mottagarna. med osynliga men starka -band.:s Boman .: marscherade obevekligt "mot höjderna, siakade d. förs kte nå.21 poäng redan på de tre första frågorra — och lyckades ofta. Belöningen blev nära 30.000 kr | - (som han just i dagarna misslyckats att få betraktade som lotterivinst; skattemyndighetierna' anser att han arbetat för pengen: och. :följakt- ligen bör punga ut med" inkomst- skatt. ) Mästaren blir frågeledare ” När. kyrkoherdedottern ': Gunnel Arbin slagit. ut Boman ur ”21”- föll han för den skull inte ur ”TV-bil- den. Ordinarie frågeledaren Karl- Axel Sjöblom blev sjuk,-och vad var då naturligare än att Boman hoppade in? Han skötte sig med denä äran, Och fortsättningen har. vi i friskt minne, . Boman utmanades,” antog "Utmaningen" — ech vann sin and- ra 10.600-kronorsvinst. Frågetäv- landet i TV slutade som 'det börja- de: med. att Nils-Erik Baehrendiz skrev ut en. check. åt Kjell Bo- män,” ox ” Men det finns un. anledning att läraste TV-stjärna för sista gången, Dels. kommer. olika" programarran- görer säkert inte 'att lämna. honom någon ro; dels har TV: sannerligen inte-råd att mista ett; sådant drag '. ]realskolans' "tredje . klass vaknade TV-Klubben betr aktas som nästan ett axiom, ” H ”1kr uppsatsen Kjell Bomans egen historia bör- jar .:föga . dramatiskt den "18/1 1902 på. Norrtullsgatan i Stock- holm. Han var. inget” underbarn, utan alldeles normal, Möjligen var hans minne bättre ”n de'"flestas, I intresset för historia och" geografi. Kjell började läsa historiska io- maner; personer och platser slog han . upp i. uppslagsböcker; och märkligt aog "astnade så gott som alltsammans. ; Kamraterna fattade detta” snah- bare än Boman själv: 'det dröjde inte länge förrän han gjorde 'sig en icke" föraktlig ”extraveckopeng på att skriva uppsatser" i historiska |. ämnen, Pris: 1 kr per uppsals, På somrarna hade han jobbat som springpojke, . nu ville han” försöka sig på lantbruk. Det riktiga intres- set ville emellertid inte infinna sig ett. år fick ; han istället . i nal” hålkorten vad man: vill köpa och '] lägga in, hålkortet i tillsatsappara- ten. Och så sker hela" transaktio- nen fullständigt” automaliskt utan att köparen "eller säljaren behö- ver yttra ett enda ord. Och be- ställaren kan slå sig ned och vän= ta på"att varan skickas hem. - Denna emellertid, i. varje fall hittills, en- dast' omfatta 180 -märkesvaror av olika slag, och det krävs givetvis att försäljningen är förarbetad ge= nom reklam och konsumentupplys= ning kring respektive artiklar. I Västtyskland räknar man med kanten "skall vara infört i tjugu ” kunder;- Alla städer "med mer än systemet, som byggs ut kvarter ef- : ter kvarter Framför allt är det hit-= tills livsmedelsafförer; varuhus och postorderfirmor' som an itt i tresse, > 15—20: D-marlk: löna: sig” ock fö man med. Vad, män i : | rer, folk som" kan vacker väror försäljningsmetod - kan ' ' att det nya systemet framemot höst= '- städer landet runt och man väntar ” sig att få mellan 600.000 och 800.000 -” 30.000 invånare skall irirangeras it Varje köp måste inb inga "minst E storiens 2". > Rom, sammanfogat av många små .bitar. från skiftande ti- der,” som är. föremålet + för «Kersti Bergioths. lågande lera en! till-all: "I guidelektyr om -det moderna, är, det '"en utsökt njutning att färdas i det eviga : Rom med Kersti Bergroth som :oiceron., ee fråga; och:tog sina 10.000 med glans. Tävlingen —' och TV..— blev sig själv" sen han försvunni plåster. Att Kjell leverera ' dem' från lagret.” "Själva " 3 Jen" med: gemensamma drag fått butiken blir ö överflödigt " desså' plac Därmed "hade s0- ja, inte så I mycket för pengarna,” som. visserligen : var, bra att ha, men för" ite "sjukdomen has de gett sig! När TV:s strålkastare riktades" på "Boman, när :x pressen -] började intressera sig för honom, när 3 beundrärbrev ". och” ”telefonp + ringningar "avlöste > varann, varje lördag blev en festdag då försvann 'reumatismen. Boman bade fått” något ' att "intressera ''sig för, något att gå. upp i, Det låter. övers enkelt, men så enkelt var det. oIkartd i: Göteborg. "Herr. Kö- ”nigson. har. utnyttjat denna 'möj- het ft ltisera fd allt n "och ärbetsområden. beskrives! ut- a förligt" äv de'tre författarna. In- 5 a trössanta” exempel; på. de” resul | hordlig ad Indien. tåg blev i stadsfullmäktig, riksdagsman m m. "efterhand tröttrade man ' på al ö rad na:forskning. som. de stora möj- jeri, en FSK "gjorde. en" snabb : karriär, ligheter .den, erbjuder ; kommer nom, ett exempel. på väster- [klart ill: uttryck i. boken: > +». ländskt"inflytande.., Det senare iir L gäller 'Raroria;' som ligger nära |- Tahiti; Särskilt utrymme ägnas |” arna ha "väl "rätt : att n riksdagsman, som inner: angreppspunkter . ständigt”. ren . Norrby hade just fått: order s för övrigt åt slä religionen : samt ktskapsgrupper, Isexualitet"öck (B = mellanteta. C = teta D = överteta), to, slaktad vikt, "inklusive" det av” hudar och skinn samt "övrig avslakt. Obs?! Statlig slakt Vägande mi För häst, unghäst . kalv vägande 30 kg och därö' » 'svin vägande 30 kg och över (ini Tjurar över 400 kg avräknas såsom större tjur kg .. och föl .. indre än 150 ke iursuvgift avdrages med: ">> N För storboskap vägande 200 kg eller däröver s...c.. Per st 10: 2 ke . s Vägande mindre ä ” 50 200 kg men minst : suggor o galt) : Livkalynotering (för förmedling): Låglandskalvar kr 3:05 pr. kg en Filika ON, Pr vande vi ” Or -kalvar kr 3: sö pr ke levande NS bas 25 kg: i: För Varje kg utöver 5 a s kr 2:50." Lev. - [3 Ore på kg Er ge vik vikt Ag Ore 2 kg Er dh st NV 8:50 kr 3:10 per ke vande vikt. - 30 ., Priserna avse premlegrisar klass I fritt föreningens 1 "+ För smärrisar klass ? ticke hätsokontrollerade) cm lärtamaspjta ”. Åt pe at, För smågrisar klasa 3 avdrag med 3x- — kr per ar ”mot dem;"som : möjliggjort. hans | - ' framgångar, Kritiken : fick. efter- hand också sådana former, att de på nära håll följde honom, go det intrycket att han antin- .gen, medvetet ville skada partiet, eller alt han hade ett dåligt om- döme. Herr Königson har förbru- kat det förtroendekapital, som han en” gång "ägde, Majoriteten" inom folkpartiet: i Göteborg ' har inte " längre förtroende för honom, Den anser: sig "inte" kunna rekommen- dera åt väljarna en kandidat, som il v har förtroende för. Nya triumfer , » Efter ' segern nappade :reklam- männen fatt på Boman. 'Han pose- rade i olika annonser, agerade med stor: framgång i föreningar: och folkgarker '— och tjänade en hel del pengar, .När TV :uatlyste” sin andra stora” frågetävlan; 21", var den första” sirra fråga. folk ställde Kjell "Boman gjorde så... Många förståsigpåare ruskade förnumstigt -Jatt förbereda "en ' expedition mot” Grönland och möjligen vidare väs- terut när budet kom om det svenska . ' upproret.” Och" det gav den' danske > det” inte' blev tid över att tänka på någon resa till främmande far” vatten. Och med kung Kristians fall "ett ' par år senare förföll det ”K hela: . Den danske kungens förberedel- ser för en arktisk expedition och särskilt orsakerna till denna märk- nått ända till Norden. Danskarna hade kontakter med Portugal redan på Henrik: Sjöfara- rens tid d v s under :1400-talets första hälft. På den tiden var må- Klass. Ko ”Kviga Stut Ungs. Tjur Göd- Mel- Spi Hd SO I > - Å på huvudet: nu spricker. bubblan, | tg, aktivitet häruppe i Norden be- | ” tjur stor kalv kalv kalv får Lamm Häst häst : nr : i | fackfantaster klarar sig 'in "inte t all handlar - förre läroverksadjunkten ' Ex 'pr 500 "520 510 500 485. 785-635 .-475 : 485 +730:-370 Prima, s höll på tisda- | mänbildningstävlingar. "> il li ön i ör i . . fil lic Sven Svensson i Malmö i ett : -1+ 515 505 495 480 740 615 450 675 H tt ;.. första "sammanträde. | De som talade på det sättet kän- större arbete, som skall tryckas med 10: års 505 495 485 -475 700 585425 405. 590 :bomulls-, textil och ho-|de inte Bomans omfattande lärdom. bidrag från humanistisk forsk" Pr 400 480 465 665 555 >, 380. 540 tellaktier var bland de Papper Som | De visste inte att han besvarat — idrag, från humanistiska forsk- ov 2+ 485 1475 =. > 625 530 : noterad; (TT-AFP ) + : . ningsrådet. Speciellt intressant är N 2. 480 ' 470 590" 515.390 325” 500 | Ms : naturligtvis rätt — s? gott som alla| författarens utredning om den ide-- . 2—- 475. + 465. 570 495 > Över" 2.000 ordanska frivilliga geografifrågor ävlan d Pe AD ologiska bakgrunden, till ' detta" 8+ Mott 535 460. . har anmält "sig till tjänstgöring i 10.000- kronors-tävl ande — fått. | äventyr, som kom av sig redan från s 3 s 185 Fd 350 20 2057 . den" algeriska rebellarmén. sedan | Kände: överhuvudtaget inte. B0-| början. När jag började mina un- . —- mn . rekryteringsupprspet utfärdades i|man..s: - dersökni trodde . je tt det 4 . : 450.365 ”; ” 205315 Amman i mitten av april. (TT-| Men Boman kände sig” själv och låg handelspolitiska "beräkningar | k fn ulliga fås och lammskinn betalas ett tillägg med 20 öre per AFP) - : sin styrka, Han satsade mycket hårt: | bakom den danske kungens planer, Fetlaväragr . ÄB CD - Bet" Så rn säger dr S . Men det visade. "Kor . 3 20 35 55 Hästar | "ög 40 50- sig i stället vara” allmänna 'ideolo- i Ungnöt , 35 150 Få och lan a : giska strömningar från tiden för.de CHAISTIEANV ESR FRA tjurar 20 -35'. 55 är amm : 0 220; 150 stora geografiska upptäckterna, som CIN Re HE Ze '. Omdömena om Kristian II växlar idérik och fantasibegåvad herre. planer på att söka finna en danske r taren Chris- let att finna vägen ' till Jo Prästen, denna prästkonung, som troddes härska över Indien. Vad som fick danskarna att speciellt in- tressera sig för Indien var engels- mannen '. Mandevilles reseskildring från 1360-talet med dess fantastiska berättelser från bl a Asien. I en latinsk översättning har en bearbe- tare lagt in en lika fantastisk hi rens upptäcktsfärder. tiern Pedersen, kanik i Lund och senare boktryckare i Malmö, eller av någon som stod honom mycket nära. Och den kom ut ungefär samtidigt med att Kristian II bör- jade - välva. planer på en arktisk expedition som skulle gå vidare till Indien, Den gamla danska tradi- tionen har 'tydligen varit en in- de samman med Indien. Man höll Den torde vara skriven av den kanske inverkat. Kristian hade ti- Säkert ir dock att det var en Därom vittnar bland annat hang .nogdlig sjöväg: till Indien. digare varit ståthållare i Norge och som rådgivare haft ärkebiskopen Erik Walkendorff, som var ytter= ligt intresserad av det gamla norska kolonialväldet, som ju bl a om- fattade Grönland. Men det stannade som sagt vid förberedelserna. Några veckor ef. ter Stockholms boldbad, då Kung ; vt | Kristian trodde sig h | terupp Kt ep böj i R 2 ES sö Sugeor: Klask storia om att den danske sagohjäl- spirerande faktor. svenska affärerna, av han order 25—49,5 kg 310 290: . ten Holger Dansk grundlagt 'det till Sören" Norrby att avsegla till 50—54,5 . 340 320 et rike i Indien över vilket Johannes Sören Norrby beredd att segla Grönland. Kungens brev finns inte - SN ” 5 2405 390 375 : - Prästen regerade. Så kom på 1430- När man bedömer kungens pla-| kvar men däremot Sören Norrbys 2 teg ” 00 300 3 S i oe talet en dansk översättning och un- ner. bör man hålla i minnet att|svar. Av detta framgår, att expedi- 23195 > Nor 390 "385 310 os Flarn 2 : gefär vid samma tid sändes en |geograferna på den tiden och ända | tionen inte bara gällde Grönland B0—89,5 7 380 — 375 > 365 355 "Noteringen gå Zller för nar + dansk adelsman till Portugal för | fram till 1500-talets: mitt trodde att utan som Norrby - uttrycker det . 2 kg "och över 315 310 365 355 av Svin, suggor och ealtar att medverka vid Henrik- Sjöfara- | Nordamerika låg i Asien och häng- |”vart Ers Majestät över huvud taget I Dixon 7 oe s utan ister. - sin att jag skall bege mig i värl> ' ”Nödslakt efter ordinarie arbetstid: Tiden 7, u5—20 /5 1960: vå De här föreställningarna levde | också före att avståndet mellan | den”. Meningen torde ha vårt att ' Varbergsområdet: Tel. Varberg 2 . kvar ända till Kristian II:s tid, Ett Grönland och Indien var förhållan- | Norrby skulle seglat med ett par, i Falkenbergsområdet: = Tel. Falkenberg 2010. | bevis härför är en berättelse, där| devis kort, Det kunde därför vara | tre skepp, d v s ungefär samma , N a , me Se sr det hävdas att en romersk kejsare, | naturligt att låta en indienexpedi- | antal fart , ss Columbus hade er SMÅGRISNOTERING : r Holger Dansk och Johannes Präs-| tion ta vägen åt Grönland till. Här- | med sig ett drygt kvartssekel tidi- För veckan 8/5-—14/5 1960. 2 RR » | ten var alla tre danska utvandrare. | till kom en annan omständighet som gare. LAHOLMS TIDNING - — tidningen för sydhallänningar . hd arken ort Jab 4 nå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.