” som blivit t landets por Böraliga mottot ”Inga djur i bur”. ". tillbör a kan pökså fn Si och läsa- LAHOLMS TIDNING "Morgonshng mund sen och ligga och dra sig på "morgonen kan man i stället få he- "Ja dagen förstörd, Förmiddagen blir: för kort, man hinner inte med vad man skall då, utan. måste . ; skjuta upp en del till 'eftermid- "dagen, Och att plottra bort tiden" på da sättet är ungefär som att väx- a en stor sedel — 'sedan detta väl är gjort, flyger smådelarna . sin kos utan att man vet vart: de tar vägen. . Morgonstunden är som sagt väre > detull. Men tyvärr! För/ de allra : "flesta människor åtminstone I stadsbor, är den också den lju- « vaste tiden att sova. Väckarkloc- ' - kans brutala" vrål är för dem som , . . dombasunerna måste vara för en änni; med dåligt . Till minuterna o. sekunderna. före det oundgängliga uppstigandet . kon- : centreras de häftigaste känslorna av. bitterhet "och pessimism. Hos , + : många blir det bra sedan de väl . kommit upp och med tillhjälp av '- vatten, kanske en "Kall dusch, ” ” frisk luft, starkt kaffe och andra " ”konstlade medel” ' väl! hunnit . vakna ordentligt. Särskilt mor= . gonsömniga är förstås de många "+. människor, vilkas ”arbetsdag” in= -: faller på natten, t ex nattvakter, " nattklubbsdrottningar och kanske de flesta dagspressjournålister för att nu inte talaom morgontidnin= garnas sättare m”fl, som äter -' något de kallar ”frukost” så 'där vid :12-tiden på nåtten! Och så den, för vilka ”nattstund har guld i mund”, inbrottstjuven, gm vil= - ">. ken det i ien gammal ramsa heter : attik i ”när de ahdra sov vaknade. Han och när de vaknade hade han vad de saknade? : "3 Det finns. folk, hos vilka mor- gonsömnen Utvecklat sig till. en riktig last — en last som de ger. efter. för. alltför ofta till obotlig skadå för dem själva. Jag vet en nig och middagssömnig. Han hade 'en bra plats, Han började komma " sent om morgnarna. När ingen sa=., till Mors dag - +=: => KHten vårprimör strax före: Mos der "utkommer varje år sedan ett 20-14 år tillbaka tidskriften Mors Hyllning, som torde vara kela en- ” fa” speciella m anligt mycket av Vi utgåva binder vv ska trivsam ” rksammas ' en Pim. Pieni chef, en mejerska doktor — dhustrun och skal- dinnan Kerstin Hed inte att förglöm- ma Om lanthusmor och semestern - berättar Ivar Ihoma Thunberg i stt Annehållsrikt reportage. Anny - läsaren blicka utan«= Ze Sränse na via ett Fesebrev fån : gränserna : äoklen: ”det hemlighetsfulla 16 rtom bergen”, och i ett anat 2 ve fboriaze berättas om Skånes djur som håller sig med det före; I om vackra pUärksvaror 2 Tösaren många goda tips i både fext och fina bilder. En knippe både roande och lärorika barnanekdoter ypperligt passerar revy. oc Astri 4 Pettersso = Vt: yrseln är sober r och pp ren behaglig att hädera Utgivare är förlaget By och £ Falken- berg, vriset 2:50, oci ove a år lik som tidigare helt Pt den förralnge- som men bedriver. Ungdomarna ifråga nvarar också själva för försäljningen under am till Mors dag. Person som både var morgonsöm= : de något om det kom han ännu senare, «Så började han ta allt . längre luncher för att få rig litet middagssömn också. Förmodligen halvsov ban också på kontoret, "ty ingen tyckte tydligen det var någon större förlust, när han även började gå hem allt tidigare "efter "arbetets! slut. Men! man behövde inte ge honom" sparken, Han ' sparkade sig :så "att" ”käga själv. Så småningom! "Han kom " nämligen allt senare och”seérare 'på morgonen, tog allf längre 'och längre luncher och gick hem allt tidigare och tidigare, ända tills det inte var någon tid kvar för arbete på kontoret. Så var man Av med honom.” + [EEE . Skolbarn som försover”"sigfpå morgnarna blir gärna hemma" och skolsjuka hela dan för att slippa komma för sent. En'dag: ringde Järaren misstänksamt hem till”en sådan gosse, vilken hade tillfälle" ! svara själv i telefon. På lärarens svarade denne: — Pelle är så förkyld 1 dag så han kan inte gå i skolan. > Med vem. är det jag har äran att tala? I — Det är med min pappal ” . Skämt åsido! Är. det inte i alla fall troligt att detta att mil- jontals människor över hela jor- den varje morgon på ett onatur- ligt, häftigt, uppslitande sätt tvin= gas avbryta sin sömn, bidrar till stress”, nervositet och under- grävd andlig hälsa på annat sätt? — I'så fall är det väl dock in- ” genting att göra åt saken, Vi kan ju inte ändra om hela vår civi- lisation för dessa människor skull. Fast nog vore det väl mest na- Turligt att liksom djuren stiga . . upp med solen och" gå och lägga sig med den. Men med den ut- veckling vår "civilisation har ta- git, ' blir. det väl -snarare solen som får rätta sig efter oss än tvärt om, Kanske en konstgjord sol, som går upp och ned på av : k mit fastställda tider? Fast inte heller det skulle lösa de e morgon= sömnigas problem. : : Han visste besked! "Unge Kalle hade mönstrat -som däckspojke och det första” "mötet med den bistre kaptenen < utföll inte så alldeles lyckligt. ”Skepparn spände blicken i i yner : lingen och sa: " — Jag känner igen ullen sen gammalt. Urga slynglar som in- «te duger någonting till på land- backen skickar dom till sjöss. : — Där har nog kapten fel, svarade Kalle. "Förhållandena har ändrat sig åtskilligt, sedan förfrågan hur det var med Pelle Vv - s Inkasseräre” Här ni hört bötorien om släk. taren som hade anställt en inkas- serare? Han instuerad» denne: — Fru B:son är skyldig mig 89 kr.. Dem ska vi ha ut. Om bon nu försöker skylla på. att. hon inte har växel, så har nå 11 kronor -hlr att ge tillbaka på en. hundralapp. : sd Inkasseraren | gick och återkom en halvtimme senare med ett tillfredsstält leende. t — Nå, hur gick Set! undrade slaktaren,'« ov '— Itmärkt! Jag lämnade hen- ne de 11 kronorna och hon lo- vade komma med hundralappen 12 Ads a DoK TORN” OSST VARAR Under. denna rubrik besvarar s Jen svensk legitimerad läkare kostnadstritt medicinska frågor från läsekretsen. "Förse, frågorna” med lämplig. signatur och uppge helst älder' : och kön. Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA- . RAR och sänd dem, till redak= tionen. ” Bar rara Ä Svar till ”En som undrar”, Att bröstvårtorna är små innebär i och för: sig inget hinder för amning. Efter förlossningen brukar 'bröst- vårtorna växa och den -gropighet som ni iakttagit på andra kvinnor I Mänskli ga areservdelari Etter. upptäckt möjliga é fal bekant urgammal, Redan flera årtusenden före får tideräkning för- stod de 'egyptiska läkarna' att ut föra 'krani AI uppstår i allmänhet i lut; amningen. . De små fina kanaler genom vilka mjölken kommer kan ni vara säker på finns där trots att mynningarna icke kan skönjas med blotta ögat nu. För övrigt tror jag inte att ni behöver oroa er alls för att icke era bröstvårtor skulle 'du- ga, men ni gör klokt i att följa de föreskrifter och ' råd beträffande massage > och borstning av. bröst- vårtorna som ni antagligen redan fått på Mödravårdscentralen. . " Svar till ”Ledsen 16 år”, Ni får nog finna er i att somliga kvinnor har mindre utvecklad byst och an- dra mer. Uppfattningen om vad soro' anses vackert i detta avseende varierar ju "också, så någon abso- lut norm för vad som är idealiskt ur estetisk synpunkt finns ej. Någ- Ta tabletter eller mediciner för att få era bröst att växa kan absolut inte rekommenderas för närvaran- de i synnerbet son era övriga för- hållanden knäppt ger anledning. att någon: iDen sexuella" anpassningen och dy- lika ting beror förvisso 'ej på voly- men av bysten utan på helt andra faktorer, : : Svar till "Ledsen 'A NS ec. Ert problem är att ni ej känner någon kapten var ung. J Över levände hinder pet skall goda nerver ill. hos man- en som agerar levande hinder lik- $om ryttaren tillfullo måste behär- lisen i Mannheim, Tyskland, finns förutsättningarna som det framgår v bilden, + Olle och Lilly åkte en dag räls- buss med sin pappa och Lilly fråga- de om allt möjligt till stor glädje för medpassagerarna. Till slut kom hon också in på priserna på rälsbussar, , — Pappa, en rälsbuss ö är väl myc- ket dyr? H -— Ja, det är den nog, svarade pappa. tar? - Ja sh da där en sex sla sin häst för att klara en sådan li här situation. Vid den ridand2 po-|' — Vad tror pappa att den kos- : use ' kro- sexuell d till er fi givetvis är detta högst beklagligt. 1 och för sig torde det inte vara så att man kan betrakta detta feno- men som ett sjukdoimsymptom utan man får nog acceptera att somliga "kvinnor fäster mindre avseende vid det sexuella livet än andra. Möjlig= heten att få barn behöver dock ej vara mindre för detta. Om ni skulle vara direkt plågad av den sexuella kontakten med er fästman eller det sexuella innebära ett problem som 'besvärar er häsvisas ni till psykia- triker för en noggrann och i ingåen- di le ning av förhå den ' visar att patienterna” kom sig. Det är då inte ägnat att förvåna att forntidens skickliga och 'djärva läkare även försökte sig på att er- sätta t.ex brutna. ben med något slags ” ”reservdelar”. ho "Men ' sådana 'öperationer ”Iyckar aldrig. Längst kom väl de' grekiska och ". romerska läkare, som sökte ersätta sina rika 'klienters dåliga tänder med friska tänder, som man drog ut på slavar, Naturligtvis utan att fråga tändernas ägare" om "ov. Resultatet blev dock dåligt i läng- den, De främmande tänderna: stöttes ut ganske. snart, /Erots dett&fort- satte läkarna, genom; århundraden sina försök att få fram ”reservde- lar”. till kroppen. Så sent: som "på 1600-talet dömdes :en läkare att ta bort ett hundben som han satt in i kroppen på. en.patient.: Att placera, en hunds ben i'en mänri- ska "var något av en gudlöshet. På yttersta domens dag kunde man ju riskera att hundbenet kom med in i diset, när dess innet e stod upp från det döda. Detta var ett: allvarligt” logiskt problem. - i irurgiens svåra : konst är, som .Mumiefyn- , i på 1600-talet dörndes" en lä- Svar till ”A plece ” of advice "| försöka lära er att inte ta åt er — "Jadå svårt de "lörfilar, Men om ena Parten' felar;' Åstor' omogenket att ”slåss”, när man ” |tecken på os erhet, otrygghet och ..Jett mer förnuftigt sätt. Det är myc- "Hitet humor, litet överseende och sisnart är. vuxen och färdig, att ni Med hjärtlig hälsning. ir AÅ Förtroli gå I stilsdér er please”, För det första så måste ni 1, kan, vara, Natur: är, . oerhört, tel py för- äldrar att uppfostra sina barn med har man därför inte rätt att vara likadan. Fö övrigt "tyder det på kommit över, barnaåren. Det är ett oförmåga att reda ut problemen på ket svårt att ge er råd. Det enda vore om ni kunde beväpna er. med som sagt låta obehagen rinna av er, ”som' Vattnet 'på en. gås”. Vad er: mamma beträffar så ä är hon den ty-, piska ”martyrhustrun”, som inte trivs, om hon inte får uppoffra sig; Hur vore det om er pappa nå- gon gång gav henne presenter och kläder utan att fråga? Sådant som absolut inte går att byta? Hjälper inte ens det — så låt henne hållas, det är hon nog mest nöjd med i längden.” Och :så tänk på att ni trots allt fått en god uppfostran och att ni snart får lyfta era egna vingar till flykt, Skriv gärna igen om, det Jättar och hjärtlig. hälsning, ”Gallie" "Svar till ”Pebruari 1958”, Sigurd Lindholm är civilminister 'och in- trädde i regeringen hösten. 1957. ; 3 "Gall CJ kare att. ta' bort ett hundben som han satt Ån i kroppen på en''patient — då denne dog. "kunde ju hundbenet ha kom-; mit in i Paradiset! Risken var. dock liten: ' benstycket skulle snart ha stötts 'ut.. Så bar det nämligen gått med alla liknan- de försök tills man i dagarna kommit underfund med att man måste använda material från, vilket. all levande vävnad av- [G lägånate. : starkt . ben. Kalkskelettete ötaliga små teller' och porer; hade fyllts av ny, substans, som "djurets. blod fört dit från övriga delar av kropr pen. : Kalkstrukturen':. hade, över- dragits av ett skikt av nya, levan- de celler, vilka ombildade" reserv- delen till "ett 'hormali bén? med levande" celler. " Det ursprungliga, oorganiska ” kalkskelettet . upplöstes och : försvann "efterhand. Reserv= delén. hade 'så att.säga tjänat som en - stöpform .- för en- ny: benkons struktion, : : Efter en rad a av v lyckade djurex- periment övergick man tili att pröva Hade man lugnat sig litet skulle man "knart ha upptäckt att denna av hunden tillhandahållna teserv- del snart skulle stötts ut. "Skelettdelar och till och med tä der, som kan se så döda ut; är nämligen ' lika levande + som kött och blod. Kalkskelettets mikrosko- piskt små mellanrum är fyllda med blod, nerver och ;åtekilliga slag av äggvileämnen, Det är här svårighe= är 'så individuella 'att de inte kan förlika sig med ämnen av samma slag .. som .. kommer : från andra individer.” En bit cellvävnad från en individ, 'som - transplanterds till en annan individ, ger upphov till antikroppar, som framkallar sjuk- dom, inflainmationer o d intill'dess "den främmande vävnaden är ut- Istött eller tillintetgjord, Av denna orsak är det inte möjligt att trans- plantera ben och tänder, KH Fronska skådespelerskan Dany Ro- bin överrumplades under en pro- menad å Cannes av franska sjömän, som. vackert bad henne skriva sin autograf I deras mössor. Dany var inte sen att hörsamma kallelsen och sea här 4 plitartapen. ot a nör kanske, ” Lilly blev tyst ett ögonblick och aen sade fyraårige Olle, som hittills suttit stilla och lyssnat: -— Men pappa, det är väl med föraren också då? DAGENS NTF-MANING > Motorlordonslörarel i". Sakta in då må sat cyk: "oe tån lande barn. AKTA HEST "Men det kanske vore möjligt "att nå ett bältre resultat om man före sen "transplantation av ett ben kun- de rensa ut alla organiska ämnen därifrån, så att endast det neutra- la, oorganiska kalkskelettet åter- stod. Idén ligger nära” till hands men först för ett par år sedan framkom en' lämplig metod. Upp- hovsmannen är dr Fred Losse vid amerikanska — flottans medicinska forskningsinstilut, Ean fann att en upphettad ' kemisk - vätska, etylen- 'diamin, kunde" lösa upp blod, fett rellvävnad, kort sagt alla organiska beståndsdelar, i ben: eller tänder som lades ned i vätskan. När ske- lettdelarna togs upp ur ett sådant "reningsbad" var de betydligt lät- tare, Alla organiska ämnen var avlägsnade och endast kalkstruktu- "Iren var kvar, " Med ben som behandlats på det- ta sätt utfördes sedun en lång rad djurexperiment, :.Man insalte ben- stycken från en oxe i en hunds ben utan att feber eller. inflamma- tion inställde sig, Efter, nio veckor hade dot Iveotta. roservaty ecket ut vecklut s'g til elt nyct, friskt och ten ligger. Kroppens "äggviteämnen. tod å människ Man börja? ter . efter : pulvriserat, -rensat benämne. Efter i förvånansvärt Kort' tid var. hålig- eten åter: " uppfylld av'en massiv, | levande benvävnad. Ett barn, som lårbenet, fick ett stycke av detta ' ersatt av oorpaniskt beniimne, som ningom". kunde ''| man” till. och med vid ryggradsoperationer erslitta "er sådan av oorganiskt ben, . > "Metoden befinner sig al jämt på försöksstadiet, men Årmotrfabri- kerna i New York har nu bör jat tillverka rensad, bensybstans och : rensat benpulver eller ben; cement i större mängd, så att ”ben- reservdelar" nu "kan tillhandahål- lag kirurger" över” hela "världen. Man kan alltså räkna med att det. utvecklas en ny metod att ersätta brutna eller splittrade ben med re- servdelar, som. utvecklar sig till en normal det av skelettet, Na ov In fr - Jag provar böra min na Ha jpetsklinning! ” Annonsera .> >Jden, som kan jämföras med” Ameri- de försiktigt med att fylla hålighe- utdragna , tänder med! opererades för en skada: på ena : växte fast och utvecklades till ex - normalt och . starkt - lårben. . Sma- på att göra tillvaron "lättare. Här, ange tallriken.” boritägen kota med en kon gjoré , Krikogårdsägare : .häringsfång I USA STOCKHOLM (Press) :- I den amerikanska The Charlotte Observer skrevs för en tid sedan föl- jande: CNG NETA äns "Den öppna graven I är ett svart ärr på prärien. En man står bredvid den med en spade i handen, Familj, höst + holm, minister Hans "Thomsen. General! v:Uthmann är "pensio= KET STarNgar tg SAGT och TSKRIVET En Foyktater är en person som vet att du har samma vansklige heter som han själv har. vg" ä (PYPLIN OPINION). i oasen N När man premenerar i Ham- byrg kan iman bland pndra stöta på åtskilliga pv, de tyskar, som spelade en rotl I Btockholm un- der, krigej Man ; behöver inte sträcka "miråster” Schmidt och därmed ut- sig aå långt ner som till föp risken tt efteråt. bl Re RR Ukko igt p alt. De ft finns de, som hal betydligt Tärmare förbindel« av med Rvprige. Här bor sålunda förutvarande ' jnili attachén > Stockholm,” gederal v Uber förutvarande sjöfartsrådet Riens= berg — som i Stockholm spelade ungeför samma roll som kolles gan Duckwitz i Köpenhamn och alltså var kontaktman för mot. ståndsrörelsen mot Hitler — och sist men inte minst krigstidena "sista tyska sändebud 1 Stock. nerad, Riensberg -är chef för ett av Hamburgs största rederier och Thomsen är president för Röda korset i Hamburg och —'ödetg Åroni! — , ordförande 1 engelsk" tyska klubben. Det framkom myc= ket snart efter kriget att Thom= . sen, som innan ban blev minis= ter i Stockholm, varit general konsul i New York, gjort de allies ' rade betydande tjänster och han - är sedan länge persona grata hos . västmakterna. oe " Den kinesiske delegaten, som haä= - - de varit i Europa gav en press= 7 intervju när han kom hem, och en' av tidningsmännen gav honom den= na frågar, Penis fv hu, sd — Vad tycker ni är det mest på- : fallande ifråga om européerna? | Den kinesiska delegaten fundera ' de enstund. Sedan sa hant «+ 7 + Ja, det skulle väl närmast va= ra att deras ögon sitter så enett. och "hundar sörja. Vä röd. Detta är yr en: 15. då känsh b Net William Tiley YR EN "Nu för tiden är det” anda i värle käs "levnadsstandard, Amerikas bes gravningsstandard konstaterar Sven- ska" eldbegängelseföreningens tidning lgnis.' I Charlotte är det en standard för' én fattig och för furste. Det kos- tar "den enskilde” eller familjen ant tingen hundratals eller tusentals dol= lar. "Men den' verkligt fattige kan'få samma , begravning kosinadsfritt gex nom kyrkogårdens ägare, Hälften av stådens invånare äger en-egen Krav: de har betalat i förväg en: begrav: ning 'som.' kostar: 500, . 5.000 7: eller 25.4 000. doHar. (Kyrkogården är ofta' jen "affärsrörelse — att vara kyrkor är ett näringsfå "Det fär en fördel att under livstiden 'kö- är sålt 'där. Den plats ni valt kos= ." tar kanske" 275 dollar. Sedan kommer, Ita . Några väljer .en plats i ett mauso=, 7 leum, Priset är 20.000 dollar, I sta= den finns sju kyrkogårdar, Staden äger tre, och fyra är privata. Dess= utom finns. några begravningsplats ser-som kyrkorna ägor, Ni befinner er på kon oret' vid en ” begravningsplats: ' Ni har : besluiat att välja en plats, Direktören läg-' ger fram en: karta med number, lik« 'nåride en fastighetskarta, Den skug- gade” delen på . kartan anger att, allt ; grävningskostnaden,. 30 "dollar + ibronstavla kostar -77 "dollar, Tillssms c mans blir det då 332 dollar, En mau= — / :soleumsplats kostar från. 450 till 1.208 dollar. Ert val. av kista bestämmer - fövriga Ipa' en gravplats, säger” kyrkogård ägarna. « Ni : köper till” gällande” pris och besparar. familjen. ett Ja efter Kistor kostar från 200 än (T: 4000 dollar... Staden Charlotte äger inte något ' skrématorturi, tillägger Ignis., i [Visste Ni detta | I ' Uppfinnarna ? arbetar "oförtrutet är någrra av deras senaste 'nyheter:! Att höra” med hjälp av ljus 'lå-! ter paradoxalt, men” det" är faktiskt] i vad man gör med ett par hya glas- ögon. som kommit i marknaden." 1 | skalmarna finns: fyra tunna” kisel celler monterade, De bildar ett'sol-- batteri, d v 8 förvandlar solljus tiltt. "elektrisk: ström, Strömmen är nav; ! turligtvis' mycket svag men - den? räcker att driva hörapparaten.. ö-: verskottsström laddar ett litet batte. ri som rycker in, när solen inte är? "framme, -: »”Stress” är ett "mycket modernt, begrepp. : Amerikanarna äter nå=! got som kallas ”tranquilizers” d v a! lugnande medel, .i högst oroande kvantiteter. även djur, kan lida av; stress och chock, och veterinärer j Jona har också de tagit de nya med-, ; (len i bruk, Det allra senaste är att växter också kan bli chockerade; eller överansträngda.. Det kan va= ra en värmebölja eller en oväntac köldknäpp, som är orsaken, elle » långvarigt regnaände eller svår tor- ka. Den amerikanska gummikoncer: 'nen,U S Rubber Co har experi- ”. menterat ut något som kallas Du- raset och som sprutas på träd, bur- ”kar och plantor. I första hand gäl- ler det att skydda blomningen, Lyc- > kade resultat påstås ha nåtts mec i så skilda saker-som bomull, tonra- "ter och jordgubbar. , En äddar «tillhör . civilisationens 'senaste . väl- 4 signelser. Den består av en NE I ning som överst uppbär en metall-: . skål, med smeten, Skålen tömmer I ut så mycket smet som behövs på" I en elektriskt värmd stekpanna un-: fe I der den. När pannkaken är gräd-' vänder "sig den undre pannan och : d vå undersidan "vänder. pannan. sig och: släpper -ner bannkakan' ep panna, nr 2, som gräddar and- a sida. När alltsammans är klart avlevererar, pannkakan på den vän: 1 Amerika har n man nu så brått-j : m att Bell Telephone i Ulinois best a lufat, sätta upp telefoner vid trot-; oarl nterna så att bilister ska kun-] ua, ringa, utan att behöva lämna; silen, a, orda : sason Pröva et engelskat- Ibland finner man i utlandsbla len något, som är rasande bra sagt: : nen tyvärr oöversättligt. Därför ger vi här våra läsare'ett tillfälle att Sröva 'sin engelska på följande ut- . talande av president Eisenhower vär det blev tal om republikanska ' vartiets utsikter vid kongressva + en i höst: te — What counts is not necessa- rily the size of the dog in the fight, ut the size of the fight in the dog. : Kanske en tankeställare . ' Gåspenna trodde man väl vara alldeles ur bruk i vår moderna tid. ” Den franske skriftställaren Paul Leataud skrver.dock sina mäånu- >. skript uteslutande med gåspenna, "ket. han . förklarar på följande — De "moderna stål- och guld- vennorna glider ljudlöst över påp- weret,: och följden är att tankarna Ävs in. Gåspennan däremot raspar . -A ett' sätt, som håller hjärnan va- ' en så att man ständigt får ny in- viration. Gåspennan ger åt anden amma välgörande kraft 'som god suvuon ger åt kroppen. ok TER £2 0800. HJNLFA I I v - nn a va an | ens / au a 005 | 08 GD | (SNR | 1 ON pp
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.