vallväxter impar fä lika ; bra ' som :betesväxter. ' : Smärre skillnader bt "omalklighet. för: djuren, kan '. påvisas men pelär, ingen större roll t ex vid slet "av växtslag för insådd. Långt väsentligare är, I hur hög ”grad olika arter förmår motstå de pålrestningar, som följer med . "djurens ? betning. och ”tramp. . 4 : Man Etalar; ju. om ”slåttervall- > fesp, betesvallväxter öch för i Fegel,, till; den. förra -gruppen röd: fock? älsikeklöver, . Iusern, timotej. samt, möjligén hi . fög och ängssvingel! Till betes-' växter. -räknas bl a: vitklöver, ; ängsgröe, Töds' Vingel, krypven, engelskt rajgräs samt mö jlig "öögkövingel och hundäxiäg. besöket, Eriksson or ienterat" om, våd och +] tatisen" ha han visat hela raden av: harvar och kupningsredskap från Verner Sjöbergs: Eldsberga lilla", prisbilliga ., men effektiva kupningsaggrogat: til Karsta po-. Jtatisharv, : som enligt' ett. vittne vid.aen demonstration är. så ef. fektiv, att man får lika mycket potatis "på :tre!år om män an. der ' Karsta som” på fyra år Rödklövert kon på hösten utveckla kroftiga ' pålrötter och "sidorötter, "om. : den icke anstränges hårt genom: bet-' I ning (3 plantor t. kh på bilden), men kah d andra sidan 'få ett svagt och" föga "utvecklat ' rotsystem vid inten- gin betning . eller: slåtter Ce plantor : ov. på bilden.” gräs, "ävbetats endast till ca en sjät- ” tedel och övriga gräs till ca en fj dedel.. Ogräsen , har blivit orörda, vilket kunnat ske på grund av dju- . i rens åga att beta | > selektivt, d v s"att rata mindre i] | smakliga växter. Det är uppenbart, - re kupaggregaten,. som visades” z att rödklövern i detta fall genom |f3 r "övanhämnda” eldsberga-agg- förlorat en stor" del av. sin. regat” "räknas tillsa mans me ed ”ningsperiod för att, inte fr.ci ket ilaav betningen! "” | i Ytterligare ett resultat 'skall föras, nämligen från: en undersöl ning över olika vallväxters bete: tolerans, div: s' deras förmåga 'att.- > I motstå eller fördra olika intensitet. i betningen. Den relativa förekom: ten itre olika” pe Ginte; ” ”Kupaggrogat . i lättvik klassen. 5, toan con ner nog också stör a använd- 1 Ae År Vid insådd av betesmarkér'-— nn med 7 rätt eller orätt, Ji - Lan av olika "vallväxter, skall man finna, att äv" slåttervall- i växterna. har det blivit kvar i stort sett bara nåkna, bladlösa eller blad- fattiga” ;åtubbar;” medan betesvall- - Sjöbergs: originalkonstruk- Hon; csom förresten fått många efterföljare ute'i .bygdernå. Fö mindre än 400' ki kan man bli ägare till detta 3. billarsaggregat, som. visade” god: rensningsförmå. ” tillverkat . «en. intressänt' tudelad harv;. som. maskinkonsulent Knutsson” fått uppslaget. till :i Tysklahd.: Harven är delad” så; . |Venarter. el Eng. rajgräs . 100. Vitklöver: sc 6 N do; om lern nl I Av anförda arter" är det sålunda X na, rad » medan den endast de tre, första, som bra tålt |, "2! är” ärje” vecka” återkommäride” betning: Timotejen; söm kan: |] pressera öss mest; : har” allra; säfnst larat' iden äntesiva ” ”betningen' och ' Uppvisar "här; ettr bestånd, söm "är j endast 18 proc äv. Beståndet på de | samma”. som” för ” ytor, som/betals en gång per mår I EXCELSIOR..: d. Detta: resultat tillsammans med | mig I? | resultat be- ”betningstole- 'Iräns, visar, att. våra, anligaste” slåt- 1); 295vallväxter fakti: häck. och kupredskap; "uppskat- tade redskap. "Ramverket är det. ålängshackan långfingerharven som finns med och utan stödhjul? "och är. avsedd för trakto't, med: trepunktslyft. Den. är. i;tre :sektionér, 'och" yt - tersektiorierna "kan vid Bid; igande . "orsaker" är.”också - Bf hingst; kalörikrävaride”' arbe-? $) örsåtts "med lättare 'sådant' "ch. att" .befonninigsstrukfuren ivna typskillnader., har in=Ts itresse. och stor betydelse; nämligen då man önskar. anlägga” spirallindade Pinnar: kan röra sig även: i. sid- 2 nskar löverföra en slåttervall till ”kulturz bete, Hur missräknad kan man in- :te" fbländ-'då buy” över ”tesultatet! "Verkligt skrämd" blir man / "kanske; om man närmare studerar gräsmat:, 'tan efter ett eller två års bétriing;: Ji i synnerhet å litet t turväxterna, tödklövern rare ” ”Mmotejen, har tyvärr dött och läm- nat tomma luckor eller luckor, som "grott 'med mossa eller ogräs.” Det "dröjer ofta en tid; innan gröen; ”svingelarter och” tiklöver vandrat in i luck Konklusionen ger sig själv > i "där. man avser att' låta. en slåtter- väll bli bete, bör man 'i fröbland- ningen ta med "några få kilogram :ängsgröe och vitklöver; kanske ock= |, "så rödsvingel, ängssvingel o och. (elr. : ler) någon ot äknafå till 3.053 kalorier 1939; har, förbrukni ggvita från 31958 "Hill "2957, sjunkit. från 85.7! till 85,5 gam” per person och dag. Härvid har | förbrukningen av "vegetabilisk /| Bggvite : :begränsats,” medax en |- "viss. ökning redovisas för : ani: maliskt protein." Fettk Den har stigit" från. 1236” KE 1254 9 gram.” . : gräsarbetet'. Fett svep EN uppför! ”dom. Vv : amd : bland sex: sökan. Laholms skytteförening.; i dei: första. rummet > kyrkoherde nandag pingst ”Tnånadstäv. Hammar, --Norra Rörum; illing för klasserna 3—5. - Södra , andra: kyrkoherde Per-Edvin Wie- Hallands lottors -vpr.. Normas-gra- rup;' Jäderin och i tredje kyrko- t Re för Stock Bdjunit . Gunnår.. -Twete,- "Frlsing- 1 -ELESÅ LANTAANNAFÖRENING ZE LANTMANHAFÖRENING Tel växel 200 Vallberga -. NR. rön beträffande, skötseln av 'po- - på an å areal” med, andra” red- LL . Em dé” lättare 'och- piisbilliga. . är priset på Ver ga, Verner” Sjöberg. hade" också . | att den tär hårdast. på båda :si|- "HH : st Itushällningssällskopet har denna: Veckan" på olika platser 1 södra "Halland ' haft demon: ? . a Lila Harris långfingerharv? ” FÖR "TRAKTOR MED HYDR, TREPUNKTSLYFT. i V strätioner ' av kupningsaggregat, och harvar i olika utför Vv "potatiskonsulent Georg Eriksson har på grund av den bråda tiden: vid Jjordhruket lockat så många deltagare, men de som slitit sig loss från arbetet har v fått god valuta för iksson från hi INSTRUK ov demon De led, .; tnannaföreningarna - säljer: Lila Harrie, . Sn trevlig 'och av allt att « )så högst - användbar ven Otte”Netzegger, som: försäl. jes. av Lantmannaförening: Denna lätta harv, som osökt £ tänkarna till" barndomens 'fröll: knutar, kan användas såväl rätt. vänd som upp och ned beroende på hur djupt man vill harva, -. Veckans dialo; 8- — Ska: du ordna "med" skulltork, Karlsson? VI : iuJag vet inte, ir "men kanske > vore det inte så dumt. Jag har faktiskt gått och , smått funderat på .saken, Men 'man måste tänka sig för och se sig om, innan man hoppar på! nyheter.” Det” börjat ” blivrätt' gott! om skulltorkar på många hill, ock- så vid vanliga familjejordbruk, och; det bevisar ju, "att det gått bra dem som skaffat sig sådana,'... — Men det är väl:en dyr his to=, ria att ordna med skulltork? I ra > Nej, det ska det inte'vara, och man sparar:tid och blir mindre be=' roende äv. 'dåligt " bärgningsväder. Jag har varit: på några ställen, där: .de, har'skulltork, "och det: var sj ton ad höet var fint. "Mycket bätt=. re än mitt, Och de hade kunnat ta sig en liten semester, medan andra slet och "jobbade med'sina hässjor, —' Har 'du ' språkat, med" maskins« konsulenten om saken? cv | -— Ja, det har iag, och han har man ju göra "sj" v, och virkesåt- gången ; är: inte stor, Det är alltid klokt att resonera med sakkunskap ' och yrkesbröder, innan. man sätter igång: + Men hässjningen & är allt e en nog så säker metod den med. ':— Ja, för all:del, men jag tycker, du låter ditt hö ligga” och torka på skår allt. för länge. Du vet att det blir 'mindre A-vitamin -i höet, om det är utsatt för solljus en läng-' re tid. Halten B-vitamin: blir ock, så mindre... > Men det & är r bra inycket urbet- sammare' att: hässja höet, när. det är tämligen förskt, och arbete har vi ju nog'av ändå, det vet du: . — Ja, det är nog riktigt, men för den skull ska: man 'inte ge avkall på" kvaliteten” Tänk också på de många äggviterika klöverbladen. Du vet hur sköra, de blir, när de tor- kar hårt i solljuset. De bryts av, när du handskas med höet. Dét är en dyrbar gödsling, du ger åkern. då." Vid skulltorkning, behöver. äv inte riskera något sådänt. (> Ja, det där är kanske: något att tänka på. Jag kommer hem till : dig en kväll, 'så kan vi resonera om saken, Jag tycker nog' som du, att man 'ska vara lyhörå för det nya, som För sig i tiden. . =". > - oe Men samtidigt it satt kritisk, --KM-r-; | | sökt, kan användas till såväl sto- 4 : har - | kyrkan: -bäroftor ri, det nya a TREDELAT RAMVERK MED STÖDISUL - LANGFINGERHARVEN användes med fördel för ogräs- . harvning och luckring i växande gröda såsom säd, olje växter, potatis och betor, ARBETSORGANEN utgöres av spirallindade pinnar vilka Nu tål stora påfrestningar, utan sättningar. Pinnarnas kon= struktion är sådan, att de kan röra sig även i sidled; + -— Finns på laget. | hos Eder. rera gärna h TEL 26-425-448$ Verner. Sj jöbergs, "Smides- & Ron verkucd 7 . - --.ELDSBERGA. . . ' to Specialtillverkar kupaggregat i ”prisbillig, Välrenömmerad - Jämn s som ett golv oe 2 rt originalkonstruktion, fet Ag. blir potätisfälter "med Karsta- | Tel "a208 | - HALMSTAD - Tel, 42021 harven, : "som, främst är "avsedd nade kapäcitet. Den bå: de häckär 'och harvar samtidigt och. hårven arbetar i sidled med $>olika”slagläingders- Genom ,en oxenterskiva, som är: förbunden med. traktorns. kraftuttag, sätts 'ny universalmaskin för det Karvpinnarr i "rörelse: vinkel. em rätt mot f årorna och luckrar svenska jordbruke; upp 'jordeny. så. att fältet efter maskinen är”plant som. ett golv. Xärstaharven, : som är patent "a 'som små: traktorer -och är 4- ”ad'g.. Konstruktör: och försälja- 'e Nils Larsson, AB Karstama- skiner Karsta gård, Ekestad. ; Vallbersa Lantmannaförening upptagit försäljningen av ”Carstahå sen. tänkt” på det "söm" e "ör get i "Aven. den brinnande” frågan ot om kvinnor skall £å bli' präster! kom upp till en liten diskussion i kyr- Kofullmäktige' och detta skedde i samband : med att det till:hös- ten; s närmare bestämt "den, 30 . oe I Tiaetn,. klöver, fod: mäfgkål,” vugusti blir "ett allmänt: kyrko-]]. sc: cs "Cete, str M möte." Till detta skall Göteborgs || "= >. stift skicka sju. lekmannaombud, ca som ' skall väljas "måndagen" den Il 3. 9; juni I. Göteborg. "Laholms stad i Fock: i landsförsamling ', hade rätt satt "utse: två elektorer o. på kyr- korädets. förslag ' valdes kyriko- värdårna John Svensson och Wil+ |]: helm Johansson med f; riksdags- man Verner Andersson 'och Köp- man Karl E; Svensson som :suppL. majs lång stubb a 2 Material: i sträng: Ne > "Klöver, halm, betblast etc, TAARUP: UNIVERSALMASK halm och potatisblast, -' kosta UNIVERSALMASKIN har en ilisk: en) onstruktion: Maskinen" är sidoförstå Ni "kan blåsas bakåt eller åt sidan. Kapseiteter dl materialet - : tön/tim 'grönt material, Hög arbetshastighet! 6—8 km/tim. | "På Taarup.kan'.slagorna. bö IS långt -bakåt och de är lagrade i nylonlager, vilket gör maskinen mindre SN IN sönder delar « och sprider " NA oasaaa el = för” sten. åar I Sokeisti och klockstapel och "ansvarsfrihet > Tel växel 200 : beviljades. Kyrkoherden redogjorde: för det förslag till:sakristia" och fristå- ende... klockstapel vid ” "ISkogaby kapell, som gjorts upp av ingen- jör, Buri Stenberg, Halms d. Det har tidigare ” återgetts i hr John”. Svensson alldeles onö- i : digt och, framhöll; att” det var bra "mycket: ”hemtrevligare. att ringa för hand.i en sådan klock- Konfirmand trisk Fini; "Detta ansä ä Knäred, Rudolf Svens: . Fock io, Knäred, Robert. Jakobsson, - i namn Knäred, j stapel, "Kyrkoherden "framhöll, hult; : holtma”, . Pidning." Sakristian 'har- | att det sedan. ginge lätt ått an- Baca äred Ek Svensson erar väl” med ; kapellet . och ordna ' "elektrisk ringning." N T fred, Etel Andersson,. Placeras helt ' bakom. koret,.' Den ormmared, + Knäred;> > Nan här kostnadsberäknats till 12.500 korBtsson; Broby, Arné. RE kr och, det fanns” 17.000.kr. an- ENN obsson, REN Sigrid Mach, Kn Till "klockstapeln har an: FJEkult, Kn äred, Doris Morin, slagits 5.000 kr och den har kost- Ornsborg, Edi M nadsberäknats till 4,500 kr, vari D ET hult.; ö er RarSon, er 2 ve raden från. vänster: Ör: sammanlagt finns , bengar 3 +| Yngve. "Bengtsson, Vi "John över Även till en "klocka; / . med en äinnons a SJ H on, R; page JON Förslaget godkändes. utan 'de- ”.) hansson, Knäred. Re ärik > batt, men sedan'undrade hr Surie L h ? är vedrik Jo- ANSS Svensson om man : tänkt på elek. aholms ” Tidning negård, inneryd, Ragnar Sun: i Forts. fr. sid. 1: vo - a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.