Onsdagen den 23 maj 1960 YrefryrYTYYYTFT TT TFT TY YT? TyTtett YT TTT? vereYfreteetrePOePeVTUYFEEtPYTTSYTEPEY PETTY LAHOLMS TIDNING YreettTtYretettYTtYTYTTYYYTY TY ÖR .”En dryck av druvans saft” Det var I Amerika man börja- "de med Alcoholies Anonymous, vilket betyder anonyma alkoho- lister. Man utgick från att det är en välsignelse för en aleoholic, som söker hjälp I sin kamp, att få förbli anonym — det är som bekant inte i alla länder som man anser det! Man tog också för gi- vet att ingen kan förstå en alko- holist så väl som en annan alko- holist. De skulle alltså kunna bi- stå varandra med råd och dåd, vilket har visat sig ganska effck- tivt, Vad inte en gammal erfaren AA vet om John Finkelmans fäl- lor, det torde inte vara värt att vela, Det är, bl a på grund av ano- nymiteten, 'nte bekant om ame- rikanerna lurat ut de faror som hotar från nattvardsvinet, men i så fall har saken handlagts dis- -kret, Som t ex på så, sätt att en gammal kämpe sagt till sina mera oerfarna vänner; — Undvik nattvarden, gubbar, för vinet håller 17 proc, och det " kan ni nog inte klara. Skall ni absolut begå nattvarden så kan ni lämpligen hålla er till mormo- "nerna, för där blir det bara saft, . Eller också kanske det har gått att ordna någon speciell AA-natt- vard. med speciell licens för.al= koholfritt vin, Det är så mycket som går att ordna diskret där- . över. Men det allra troligaste är väl att. amerikanerna har funnit att nattvardsvinet är den allra minsta av de faror som lurar på en:al- koholist, De är praktiskt folk, 'yankarna, Eller också är deras anonymous” kanske inte så kyrk= samma? et ofria : Att våra svenska "AA" är mera rel än sina motsvarlgheter har ju ofta om- vittnats. H Alt de var så mycket mera kyrksamma att nattvardsvinets al= koholstyrka blev ett problem, det » kom nog som en överraskning, ” Liksom att det konsumeras hela 19.000 liter sv den varan om året. Med en återkommande statistik på det området skulle man för all. del : kunna ' fastslå ökning resp minskning 1 allmänhetens intresse för dylika, d v s kyrkliga ting. Hur mycket av vinet som kom- imer på AA:s lott ha u inte i kommit fram; fastän det ju egent- ' igen är den viktigaste uppgiften . -'4 sammanhanget, Det är ju först "på grundval av det som det skul= "Je kunna gå att fastställa' proble- mets omfattning. Annars finns det ” golt dm belysande siffror: Stats- - "kyrkans vin håller hela 17:'proc, . ”rikyrkliga nöjer sig - medan. de ' med mindre än 2,5. Ingen har sö mycket som andats en fråga om huruvida det döljer sig en teolo- gisk motsättning bekom denna skillnad, Det skulle kunna vara farligt. Saken rymmer tillräckligt med ff ändå. T ex spö om vad som skall göras med de ”skvättar” som blir över av de 19.000 literna. Det kan ju bli rätt så många promille pr år, men det är inte där som det skär ihop . sig — vilket det kanske skulle göra ur renodlad AA-synpunkt — utan man har faktiskt lyckats åstadkomma en principiell tviste- fråga av nog så delikat natur. Alltså: Skall skvätten slås ut, och i så fall hur? Eller står det prä - tön fritt att disponera över skvi tarna från nådens bord? . Rd För en icke-teologiskt inriktad person kan det synas som om allt det där vore frågor av helt och hållet underordnad betydelse, men där biter man sig i tummen. Fa- der Gunnar i Osby, som aldrig väjer för en batalj, har helt frankt . förklarat att prästen bör få dricka .ur det som blir över. Han torde ju också vara den som har den s'a & största praktiken eftersom det begås nattvard varje söndag i hans kyrka. Däremot har han visligen aktat sig för att komma med någon motivering. Det har däremot en del: yngre präster gjort: de anser sig kompetenta att dricka ur vinet därför att de, själ- va är vigda, Klokheten i denna] motivering kanske kommer” att sättas ifråga, Bl a kanske AA har Dagens rim N Finansministern har till- satt två kommittéer for ' översyn av skattesystemet. Snart sätter sig ned att i flygan- 'e fläng ta I med en skatteutredning en rad utav mannar, för vilka hr Strä har chefsskap och sålunda led- ning, De kommer att knoga i somma- rens dar och svettas och evundsjukt bliga på oss som semester och godda- gar har. — Och skatterna stiga och stiga. Ibland kan det hända i dörren a står Sträng som den lika bister och mulen som smöret har. sålt och som tappat sin päng exempeivis dan före julen. -— Hur långt har I kommit, han frågar, i dag? Det ligger förväntan i rösten, Ert jobb fir bli klart, anser Tage och ja; i tid inför valet till hösten! äc OK TORN SVARAR Under denna rubrik besvarar en: svensk legitimerad läkare en mera icke, : ynpunkt på vad vindrickark petens är för något. Man kan "palla för vin på olika sätt, Givet- vis bör de ansluta sig till den uppfattningen att skvättarna bör slås ut — om det i så fall skall vara i vigd eller ovigd jord ger kanske anledning till en lång och uppfriskande diskussion, ve. ” Enligt bibeln skall 'det bjudas en dryck av ”druvans saft”, vilket '”medger en mycket vid tolkning, (Men var det inte hos själve Hei- denstam som en fältpräst gav en döende karolin br vardskalken?, I bibeln mycket ledning, Veterligen har inte, Paulus, sagt något.vom. vad som "skall göras med, skvät= tara — om det nu blev några skvättar över vid de' fornkristna församlingarna, vilket det må va- ra en lekman tillåtet att betvivla. Det hindrar givetvis inte att det blir en förbittrad debatt om sa- frå san är tillräckligt bety- Sand Hälsingeblod 90-åring | blev 'instämd till i samband med ett större varvid domaren utbris- Em tinget. slagsmål, ter: ”— Ni som är så å gammal var väl inte med i slagsmålet? . . 90-åringen: — Ajo. Nok är. en gammal allt, men en få la va gla bord, så en få komma ut å skäre av hälsenera på hån sate. Ans ä en int t hälsing. Da En tonårsflicka - av den avancerade typen klev på bussen och erlade utan att blinka halv avgift. Föraren tyckte att da- men var mogen för full avgift: och frågade därför: — Hur gammal är du? ' —-En gentleman säger inte du " | till en dam, mycket mindre frågar - I Jaså är der du som tiuter? Jag trodde det var der där nya skriet från Viluustocn ess efter hennes ålder! Svarade denna moderna representant för vårt un- ga Sverige. : Tänkvärt ” Den som tror, 'att bilarna gjort människorna lata, har aldrig be- hövt betala en, :> : : N > Ett tal skall enligt en gammal regel ' vara som en kvinnos kjol, tillräckligt lång för att täcka det väsentliga och kort nog för att hålla intresset uppe: ped -— Vad är en fotgängare egentli- gen? —Jo, det ska jag säga dig. Det är en man, som har hustru och fyra” vuxna barn -:men bara en bil. -— Långt hår kan ge en man ett intelligent utseende, . > Dumheter. Härom dagen, när min man hade ett långt hår på sitt kavajuppslag, såg han då absolut inte intelligent ut, när jag påpekar de det, om en kan hänge me o kryp under | lstritt från läsekretsen. >... - Förse frågorna med lämplig signatur? och uppgiv helst ålder ' och kön. Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redale= tionen. licinska frågor ”Plågad åldring”. De medel som användes i allmänhet endast vid akuta ytliga blodproppar och inte å en gammal blodpropp som varit sedan 30 år tillbaka, som fallet ju är för Er. En sådan blodpropp som fanns fö som då' täppte till några' kärl har mycket. tidigt. organiserats i väv- naderna, vuxit fast, förändrats och Be och är alltså inte längre en blod- propp i ordets bemärkelse, Den värk, spänning och svåra klåda som Ni besväras av, är betingåd av den förändring i cirkulationen "som blodproppar inne! och Ni har viss möjlighet att få hjälp genom lokal behandling av olika slag. Jag an- ser att Ni skall söka läkare kon- tinuerligt för behandling," men ty- h Ni omnämner och som säges ha en |? på blodproppar upplösande effekt |; smånga år. sedan och | > blivit säte för bindvävsomvandling ; Ja eller nej — genom hela . alfabetet ' 1. Arvika — hölls Sveriges första riksdag där? 2. Birmingham — är det en stad i USA? 3. Cannae — förlorade Hannibal ett slag där? 4. De Wahl — skulle han ha varit hundra år om han levat nu? 5. Enleveringen ur Seraljen — är den operan av Mozart? 6. Flegmatikern — är han sävlig « och trög? 7. Geddesyxan — har det ordet uppkallats efter en brittisk fi- nansman? 8. Haarlem — är det en stad i Holland? . . 9. Ingeborg, vår prinsessa — var hennes pappa dansk kung? > 10. Jeremias i. Tröstlösa' — heter - han egentligen Erik Hj Linder? 11. Kambodja — är det ett kunga- rike? 12. Lövsångaren — är den gränak- « tig? 13. Macbeth — : efterträdde han Duncan? 14, Neckar — är det en biflod till "Ehen? . 15. Ollonborren — är det en skal- "bagge? > 16. Poltava — ligger den staden i " Litauen? 17. Queens — är det en stadsdel i New York? 18. Rugby — spelas det med en oval boll. 19, Sergeanten — är han högre än styckjunkaren? ' 20. Thailand -— hette det Siam för- =. ut? 21. Uppsala — hette den stan Väst- = "ra Aros förut? 22, Vinland — kallade islännin- garna östra Nordamerika ' så? 23, Xantippa — var hon gift med . Platon? : 24, YMCA — är det KFUM på ori- ginalspråket? Knepigheter serverade av Gösta Knutsson sme | al ök Nol hr böja Mb RANGE. AREA ov” . Zorn — var det hundra år se- dan han föddes? 26. Angström — är det en "länga enhet? 27. Äsping — är det en n huggorms- hona? . Ödem — är det en vätskesam- ling i vävnaderna? Svar ” ver "82 "er 210 "ef "92 "eg Sa er KE (SNEINOS Pauw) fan '£z "ef 22 (sory ensQ) "fan "iz "ef "08 "fan er reg st "ec ur "(eure1yf)) DN '9T "er sr ep pr "ep "er "ef Cen jeg "IT "(uossoryitTa +2T) fan "OT "ef "6 "eg "8 "ef "a reg a "ef 'G "Tan 'p "(uura ury) fan se "ep 'Z "(e3oqry I sno uap) fåN T: Vad börjar på I? os Vissa av de angivna föreleelser- na börjar på I, andra inte. Er upp- gift blir att sortera rätt, Alltså: vad börjar på I? . 1. Helig fågel i gamla Egyptön? ” 2. Del av ert öga? 3. Världsspråk uppfunnet av Za- menhof? : L. Staten där Chicago r stad?; oc . Det mått som är 081 meter? . . Kyrkan med Napoleons: grav? Osiris syster och maka? . Religionen med korane - ”huvud- . Odysseus” hemö? Vidfamne? Svar vc Län dur ua Ad Bjur aa piss :ual: 18 19330 16'0 420 fosearya ajut 4230 praunds toto sour) I uapejs =pnAny [op ajur 4Po ojuexadsa, jon -UuaureZz uuejddn jowareg (apr preffur) Or yo (ec) 6 ((Wejsn) 8 "(stST) 4 "(uawoppteaul) 9 "(skI) 8 "(stqT) T au Iefioq I TaAeysyodq Bed värr måste jag säga att den bi ling som. Ni själv föreslagit, 8 k blodproppsupplösande ' medlet san- nolikt inte har någon botande ef- fekt i Edert fall. E:xellertid skall Er egen läkare ta ställning till des- sa ting och det är honom Ni skall vända Er till i första” hand för be- handling, : Fö ör rolig ga ”stunde er "Fru på landet”. För att få fosterbarn eller adoptivbarn bör ni i första hand vända Er till barna-, vår på orten. Nä ska nämligen godkänna hemmet in- nan ni får ta något barn, Sedan är det naturligtvis: tillåtet för de blir vis Har åtskilliga I rätt fina tidnin- gar för damer här i Sverige och den är väl en kverulant och häda- re som önskar något bättre än det de flesta har att ge. Många gånger blir det så att en arbetstyngd hus- mor knappt tittar i någon annan tidning än sin egen. Dagspressen "| har kvinnor tyvärr inte det rätta intresset för, Men vad får kvinnan i sin tidning? Hon får naturligtvis de eviga följetongerna och novel- lerna ' som förkunnar 'en annan "| värld än verklighetens, Hon får lä- ra sig att måla sig och fö sig. "Av Märta Leijon som man kan diskutera både hem- mets och firmans affärer med, var finns hon? :; -" ö I lantbruket har män doch 'kvin- nor: brukat : samärbeta, - men när jordbruket blir-: mekaniserat blir frysboxen och dammsugaren och de dagliga rutingöromålen kvinnans värld. Det räcker. Men hur mycket ger de henne? Hur skall hon få en inblick i den värld hon lever i, de mekaniska och ekonomiska proces- ser, som: hon inte kommer i-per- sonlig kontakt med? Det räcker 'in- te med kakbakning, handarbete och Hon får artiklar om handarbete och möblering, om krukväxter och mat- lagning. "Men vad är det hon be- hövde? Hon behövde ha något som kom | henne att känna sitt värde och sitt ansvar som medborgare. Hur mån- ga kvinnotidningar är det som tar upp en allvarlig social debatt? Någ- ra, men inte miånga' och inte: de mest spridda, Hur många kvinno- d; vågar ta upp en politisk vande adoptiv-' eller rarna att framställa speciella men ni får bereda er på att vänte- tiden kan bli ganska lång. Barna- vårdsnämnden hjälper er med alla detaljer. Personligen tycker jag att fosterbarn . vore : lämpligare i ert fall, då ni ju redan har egna, näs- tan vuxna barn, och adoption in- nebär att adoptivbarnet även får juridisk arvsrätt, vilket inte gäller för fosterbarn. Dessutom tycks ni verka litet osäker på om ni kommer att orka med att uppfostra ännu in. skemål och att själva välja barn; äsbatt eller en djupgående religiös debatt? Kanske de speciella bladen, men knappast de heller. ' : Vägen till mannens hjärta -| går fortfarande genom hans mage eller genom den ögonfägnad hon bereder välgörenhet för att en: människa skall fylla sin funktion i mänsklig- heten och vara lycklig. över det hon är och gör. Vi har radion, det är sant. Men ofta blir det väl nu att folk bara knäpper på det' de tror är roligt. Några bland 'de'yng- re är entusiastiska. Men skall de- ras entusiasm kunna väcka och tända? Ja, det kan man sannerligen fråga. Vi lever mitt i ett enormt maka- löst skeende både hemma och ute i världen. Hur mycket vet kvinnor-: na om det? Hur mycket bryr: de sig om att få veta och hur mycket vill de ta ansvar för? Vart:syftar de som hustrur. och mödrar och , Han. som besegrades av Ivar Ur en dagbok Utdrag ur en dagbok förd under åren 1906-—07, "” 1906. Maj $) 26 grader (även ett par dagar förut mycket varmt) | > åska; regn Hindrade vårarbetet, eljest skönt. Hördes göken. 3) Gränskade lövskogen. 12) Sattes 7 ympar (kanniker) dagen däreiter stark sol och värme, så att största delen av ympvaxet Döt på marken, 15) Kom Hanna i Fishult hit med 8 gäddor = 738 kg. Ledes äpp- 1e- och päronkärnor i blöt. 16) Rätt stark åska, skönt regn, 18) Korna i Vesteräng 29) Samma dato som förra året, skedde hastigt omslag från hög vär- me till 11'grader på kvällen, da- gen därpå 7 på morgonen, 5 på kvällen, sedan flera nattfroster. 18) Såg en svala och stensqvätta i Qvighult, 1907, April 2) Sluthuggit björk= veden. . 4) Sluthuggit barrv eden, Maj 6) Första vårdagen, sjutvon grader. | N 7) Såddes hvitkål m m i låda, 8) Såddes en del i köksträdgår- den, - 10) Hörde j jag göken. 11) Såg den första svalan (vid badstället) 22 gr, varmt. 22) På Mäshult, 29 0 30) Voro jag, Maria och Sia i Kungsäter, hos Brodin och Se- verius, köpte även linnevaror för kr 173,55. Kallt och torrt väder, nattfrost, skadade fruktblommen."” sx Dagboken "fördes av min far, kyrkoherden i Fagered, Johan Wet- Sagt och i: skrivet ken vi kan vara alldeles lugna. Regnet kommer, Om inte förr så på Kristi Him, Och om inte reg- net den dan kommer att stå som spän i backen så vet man 1 alla fall att den dan kommer spön att . stå som regn i backen. Det är nämligen årets första ”metardag” med riksomfattande tävlingar i konsten att meta med spö. Vi har redan anmält oss, ty det fina med denna tävling är att man får poäng oavsetl vilken sorts fisk man får upp. Det gäller bara att ha de rätta redskapen och med en väggfast konserväppnare kan man väl åtminstore få upp några burkar anschouvis innan slutsig= nalen går. I varje fall ser vi att ”varenda mört och panka får ett värde I poäng”, och vid vår brygga visar just dessa fiskar en sådan enorma villighet att nappa att man nästan nödgas tillgripa den gamla meto= den alt gömma sig bakom ett träd när man sätter masken på kro= ken för att inte bli förekommen, Hur som helst så har riksmetet givit upprittelse åt de annars'så . förhånade pankorna. Nu vet man att de "mera förtjänar att metas med spö än att mötas med spo, För detta sista blir poäsgvärdet noll, oi (Cello i Expr) tergren.” 1 'all sin korthuggna suk- lighet, ger den en inblick i tiden, som den var då. Resan till Kung- säter företogs efter egna hästar, kanske det den gången var en en- da, det var, ju mitt 1 vårbruket, som då tog längre tid,- utan meka- över Källsjö var dålig, smal och backig, backar som nog så talande Långe, de kunde" nästan slå knut EW: 1 urid iska, spörsmål Under denna rubrik besvaras iu- ridiska frågor av allmän” intresse” inot en ersättning av 2 kri frimär- ken, Frågor som kräver. ett mera . ingående eller enskilt svar betingar ett något--högre arvode. Alla brev]? adresseras till. Hallands Nyheters]: Juridiska avdelning, torg 4, Stockholm. : Kd : FRÅGA: Skall ett skriftligt 'er- kännande vara "ställt till särskild person, för att vara lande? ' 3 SVAR: Eder ofullständig i skall: kunna läm närmare i saken skola male, se oc > FRÅGA: Vore. tacksam. få. veta hur mycket. .matpengar jag är be- rättigad till. Lön 150 kr kontant per månad, jämte naturaförmåner vär- derade -till. 190 kr i månaden. Er Frågvis : SVAR: Den som har fri kost un- der sitt arbete har rätt till koster sättning under sin semester, Belop- pet kan variera men 3 å 4 kr per dag får anses normalt, Ev fri bostad medför dock ej rätt till extra er- sättning under semestern. " FRÅGA: "Undertecknad beder härmed få fråga angående”änke- pensionen för dem som varit änkor länge. Jag. blev änka år 1945. Hade då två minderåriga barn, födda 1933 och 1939. Själv. är jag född 1900. Vad kan min pension bli efter I juli 1960? Sedan jag belv änka har jag haft ett litet lantbruk som jag med | sparsamhet levt på, På grund av ohälsa har jag måst sluta med det? ” Sign medellös " SVAR: NI bör laga kontakt med pensionämnden i orten för närmare besked-' samt för hjälp med pen- sionansökan. - ämnas, Meddela oss vi återkom= allmän förnyelse av den press som tjänar kvinnorna på deras tankars väg. :- Det är ofrånkomligt. Både för del och för de mångas honom. Den goda den kunniga och djupt förstående. vän- nen, den skickliga kompanjonen! som k ? Syftar de nånsti alls?. Somliga. Men inte så många hennes händers välde sträcker sig som önskvärt -är, Vi måste. ha en över. niska hjälpmedel. Vägen som gick 3 hette ” Ormen Korte soch Ormer I Norrmalmse |. - örfråg: . r. alt klart "besked El-skoputsning E å : 2 ä Det är inte allom 'givet att bli be-" Hänad w en så skön skoputsare, iom till på köpet använder en Uten händig, eldriven skoputsningsappa- rat, Det blir man emellertid på den nu pågående internationella varu= miissan i London. Det bör kanske, a tilläggas att flickan Inte är rofes= sionell .skoputsare utan im fransk imodell, "kom m tillfälligt Hagit nig . Bg I =1I blomsterhandda” åa dom alt - de skulle sättas i vatten så fort som + möjligt... - vo fbr i , Varmt ställe - Hd . För länge sen var en bonde; i sent en natt. Men han var trött och somnade i en snödriva, där några glasbruksarbetare” hittade ' honom och tog honom till hyttan där han Väck ligga på en lavé, Han vakna- se i värmen, såg- halvsakna -män . dande klumpar i i ändan — han var säkert på det ställe prästen varnat för! Han "riktigt skakade av rädsla. — Fryser. du, . gubbe? frågade man och ville ha honom närmare elden, '— Nej tack, snälle goe "faen. Jag har nock bra där jag är. Sa bon- den, :som sen dess fick heta, Snälla goe faen hela sitt liv. . ett barn, så även ur den ten kan det vara klokt att inte bin- da sig. Det är givetvis betydligt svårare att få en adoption att gå tillbaka än att skicka tillbaks ett fosterbarn. Om .ni-ska ta en pojke eller en flicka tycker jag ni ska resonera med er man och era bara om, så att saken bestäms i samråd. Lycka till och bjärtlig hälsning. ”Gallie” ”Kontorsfröken”. Även "om . en anställd är betydiigt äldre än che- fens fru, så är det ändå den sist- nämnda som tar initiativ till titel- bortläggningen eller också föreslåst = | den av chefen vid något lämpligt tillfälle. Med hjärtlig hälsning. ”Galiie? d TZFEPAR 7 + fn oe LL Småland på hemväg från ett kalas, - svängande långa stänger med glö- N yrrgev YSYTSEENYFFPFETYTTTTTYTTT 0 ST—b|tf r X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.