v” I spjut av ”Favör Nära 80. meter”: "Stöstorp. 'vann -"ED. (TT) 0 ov "och AT BÄ. Gunnarssons ; från- . ” Knut Fredriksson kastade 'he=: Naro var, kedjan. alldeles ofarlig - klamasin hen mel- || 3 dagsmatchö; » nandagen.: : : Hans; eget svenska rekord 1y | der, på 76.74 och sattes/1 sep- tember: .1954,- Resultatet kan " dock "inte godkännas som "nytt "svenskt: rekord, ' eftersom det > nåddes . "wid en . klubbmatch, Evert "Svensson i Svenska Fri- , idrottsförbundet:” upplyser ' att. | sådena här klubbmatcher inte fyller förbundets bestämmelser för att rekord skall kunna god« | kännas.” oe «= Vid "dagens ” tävlingar. gjorde .Favör-Fredrik bara två kast. I det första snubblade han, men 'i .det andra stämde allt och spju- tet seglade I väg hela 7928. '' — :v Seriematchen " ' på '. Hebergs nya fårottsplats- blev en- målrik. tillställ= ”hing som gästande Lidhult vann över med '5—4.:'Segern karl knappast betecknas som. rättvis- då. Heberg. håde otur: med två domslut, dels - blev "ett' mål bortdömt för "offside trots. att det. inte var det. och dels r' Hebetg tog” Iedningen med 1-0 '.8:e'. min: genom Lasse Johansson öch sämre man ökade i'17:e min till 20, .Tre' minuter senare gjorde Han "på men Heberg. borde: haff fun för att det' skulle - lan Eds: SK och Favör' på an=: | Kyrkligt från Hishult. mot. .Snös-. torp. Annars börde Hasslöv. et- fer spelet , att. döma vunnit. en ganska”, komforabél seger. Nu - blev det nederlag med 0—1 ef- ter . nittio” minuters” nära; nog ” skaffade” agn "redan från. början spelövertag" ock ha- de” haft en: mängd 'ganska. klara målchanser, . när. Snöstorps: vil minuter före” päusen. gjorde, det | mål, som ' sedan k räcka” till" seger. Andra "halvleken: bl + sta "lik; hasslövspresa . men”; "ingå mål ist i Hasslöv "var: backpa- ret,: medan” gästerna ” "kom; med en jämn elva, där ingen egentli- gen överglänste. den andre. Ked- jespelarna hade: en ful ovana "att "jattackera' 'målvakten ; vid. alla möjliga " och omöjliga tillfällen." " Hishults :. kyrkofullmäktig e..r ha vid. sammanträde under. Kyrkoher- de Gunnar ordförade- H Ieksrapporten, som ” Hasslöv. saknar. en ”arstutare, tens innehåll. ' Då” den 'ifrågåsatta Stop nackdet f där den senare v ä örten. . ' "STOCKHOLM (Press). "Sveriges Radio har. för avsikt alt göra 'en del. ändringar, , som IR - väderleksrapporterna. Sjöfartsstyrel. |: ör sen" som beretts tillfälle "säga . sin mening; samtycker. ' till.; att, väder. ljer efter 'FT+ nyheterna 'kl' 22.15, flyttas till 22.10 22.15, ?'Dehtna' ändring” godtas, särskilt som den medför fördelen att: väders leksrapporten kommer på bestämt klockslag,5. vilket nu "inte. altid ' är Ftallét, 5 AN” | teniperaturanglvelsérna från "den "gena; väderleksrappöorten flyttas”, till den som sänder 18.55 kan : 5 relsen 'beslåmt mot att man tar. bort avsnittet ”Observatloner' kl. 19, 5, "då ' då skulle" innebära att inga uppglt- ] ter: om "viadstyrkor och' vindriktnins gar erhölls från kl 17.53 ena dagen till”. 810: följande" deg. Detta ' skulle bli” till” men, framför allt. för! kust "Hfriheisvännerna att "samlag : kring 3 General. de Gaulle; den. äestalt som nu kastar sin 'mäktiga skugga över" det. splittrade. och :söndrade Frankrike; har 118 år för stora de lar: av. det "franska . folket ' fram= stått som den: främste' symbolen för Jandéts -Uvskraft, för dess' ära, och dess” stornaktsställning,. Sedan' den 18 juni-1940, då han 1 den brittis- ka' radlon' förklarade, att han icke erkände; den, franska -kapitulatio- nen inför” Hitlertyskland' och ”ma-. nade t de” franska patrioterna och honom; har: han i vida kretsar hyl- lats; som” Frankrikes ' räddare : och det tjugonde. Ares ut " Charles de "Gaul je "föddes i Lille år 1890, graduerades' från : Saint Cy "agn och ' inträdde" därefter i trafik," i; och ; fart, - äderleksrapporten, « för vy - speciellt :värde, enär på följande dygn medi. dérleksutsikterna för, sjö-. riktningsobservationerna . ofta lägges till grund för påföljande dags verks samhet, f Det" mindre! tonnaget " bes. stämmer '1' många fall sin" "avgång de ob från - ;hamn, med. hänsyn ti . serva 5 her. som erhålls via run: de ev sista ” åa Täne ändringen” ' alltså :; skulle . innebära flera: med hänsyn "tillj folkförsörjningen ' viktiga” yrkes- grupper.' måste sjöfartsstyrelsen på- forära, a tt ifrågavarande ' ”Observa- tioner” 'alltfort sändes i anslutning t loch' blev. sedermera -' medlem "av 33:e. inf ,. som vid dennå” tid kommenderades” ay Pé- tain, vars favoritofficer han snabbt blev. Han sårades flera gånger un- der "första" världskriget innan han 1917 "togs 'tilllånga” av - tyskarna. Samma år ;lyckades' chan'j; rym- ma, ur, [fångariskapen. "en även? tyrlig rymning, som »renderade :ho- nom hans för a dekor ation,. å Doininerande inslag. av. för ”åre- kessoldater. Hans" bok .”Vers Iar-' mée de métier" (1934) uppmärk- sammandes föga 1 Frankrike, men väcte' desto 'större Intresse i Tysk- land: Ännu så sent som-1 början av andra världskriget fortsatte han med sina, uppmaningar och sina . vädjanden, > Frankrikes militära sammanbrott” 1940 skulle visa att han haft rätt. . : Vid andra världskrigets” utbrott 1 fruktlösa | ; han marskalk Pétains stab vid" Meller- sta. östern-armén ;;' och 7 sfutligen medlem . av. högsta. rådet" för ' det! Gaulle” till chef : för. .den militära : Oe i När | är ingen förutsägelse i vanlig me- pansardivi- JÖNE sion; 'öch i samband. med konselj- | : Int 5 tiden kyligt väder med riklig ne- derbörd i södra och mellersta Sve- rige förutser den amerikanska' vä- derleksbyrån '£ sin långtidsprognos för tiden int?! den 15 juni; Som fi år av vidstående kart- intill: mitten av: juni: kustlandet, Regnbältet omfattar & övrigt bl a 0 7 England och kontinentens norra delar medan" nederbörden" förutses ' bli knapp inom länderna kring öst- ra Medelhavet. Hk d en förutses bilder väntas lågtrycksbanorna i övervägande . grad röra sig - från England över Östersjön och därvid ge upphov, till riklig” nederhörd I hela" södra: och mellersta Sverige samt ' större delen: av norrländska under normal i hela landet och sär- skilt i 'de inre delarna av Noörr=: land. Däremot väntas vädrets mak= . ter medföra över normal hetta päre > skilt i Algeriet och Italien och i € rigt hela Medelhavsområdet. . NEDERBÖRD set | president ”Reynauds av |« Pr en lång rad franska generaler med överbefälhavaren .Gamelin i spet- NA de fefel or sen : len visar lågtryckens sval väderlek 4 i SS landet samt - . tyder på rida nederbörd i i södra och mellersta Sverige, Den streckade pi-. förväntade huvudbana. skulle; upprätta : motoriserade; panh- a sardi isioner;.. | av.. yre skap beslutat” inbetala '385' kr till Statens Pensionsänstalt för ordnån- rade att deltaga i i.val av elektor för val: av.: lek aombud till årets fördglningen.Tåndra. halvlek. reduces " Årade Lidhul ”Jerta! som ef;. Det såg'ut att” 'öch'Hittertz' gjorde 3—2 efter 19 min +: h'4—3; efter 21, min. »Lidbult ”; gav. e Hertid inte” tappt utan red: | kyrkomöte "har "valts "kyrkovär > [Otto Hansson, lantbrukare" Hilding |. | Svensson ,och"löjtnant Sven Bran= > I ting. Räkenskaperna för såväl pastoX; ratets "som? församlingens skässor liks Täkenskaper: a lingens räk för" är 15423 72 "min genöm ef: Lars Stig ' Svensbon: Heberg hård press och vid kala=- amför ” lidhultsbären :boxadeé genom”, hi/ jengt Källgren / 3 Erik Bengtsson, Varl RN, domari iv 5 Låholm gästade på söndagen; jär låskamraterna" och vann med: . jefter 0—0:i halvlek, Segern lges rättvig, då 'gästerna bättre ut=. ”"dån fjäråskedjan för dagen ej var'i: vanligt slag, .. elet fördärvades i hög grad av den starka vinden och: fsärskilt. i första halvlek blev det mest. spel mitt : på planen och endäst ett] Dar farliga målchanser för Fjärås inoterades, me bk andra "perioden "blev spelet så, småningom bättre och det skapades . Imålchatiser 'på ömse sidor, .Hemma- "> bget tog ledningen efter en: kvarts ' el, då, vy Åke Johansson nätade på en hörna. Några min senare kun= ide emellertid gästerna kvittera på en straff för ruff. Efter en halvtim= mes spel: ökade: Laholm ' till "21; löch strax efter hade Fjärås ett far=" ligt skott utom stolpen, Slutresul=' tatet 3-1, fastställdes” 5 min föra full tid; ' : nyttjade de chanser som bjöds; mes. LAH OLMS "TIDNIN 6S TELEFONER Bedsktlonen sresssrnaseers 300 Ankn. redaktören Expedition och annonskon- Annonschef Stig J. bost. ankn, "ssssosssrorsa Er Kamrer,J. Janssons bost. . 1057 visade. er omslutning av 23.673 kr med en behållning vid årets slut | av 8.611” kr. För pastoratets" del vär motsvarande siffror resp. 18.557 kr och:: 31.108-: kr. : Till" församlingens |.; från -skilda gravfonder överförts" kr 8.450. Kyrkoherde J. B. Selléns: fond sjukdomsfall vart | sjukdagar. .”? Inkomsterna »:-har uppgått till= kr;-;:211.688, varav: märkes ' 54.800 kro 1. avgifter, | 17.234. "kr i statsbidrag och 137.789 kr 'i..centralkassans. an el, Utgifterna har -uppgåt! . 206. 896, kr, varav 'sjukpenhings- | försäkring. utgör: 72.388 "kr, .mo-; ; derskapshjälp” 18:271 kr,', sjuk” vårdsförsäkring '86.989-:kr' för- | valtningskostnader :26.630 kr och avskrivningar - 1.485 kr. Arets överskott upp till 4.791 . kr, Sedan årets vinst” tillförta sjuk- hjälpsfonden "kommer , denna” att uppgå till 91147 -:kr... Räntein- mv »| komsten' ' för ' understödsfonden har: uppgått. till. 759 kr. och i bl- | drag har, utbetalats 283 kr. Se- |dan årets vinst 476 kr. tillförts fonden uppgår denna till 22.169 kr. ' Kassans tillgångar och :skul- der”ball”på 114.897 kr, Styrelsens förslag. till ' ;förvaltningsstat; för 1959 "balanserar: på ' 281 2000 ki de av en detalj. i kyrkomusikerns]" pensionsförhållanden.. Till. deleger | : allmänna investeringsfond :--hade].- "utvecklat sina klagomål över -Väg- "beslut "ifråga : om; 'släneta. vä om som de i i utsikt 5 sålunda goda - tillfällen” till. jämför relser mellan? genomsnittslig' väg: standard i andra .län och i det eg- na: område SCA: derina jämförelse visar” en 'anmärkningsvär "skillnad fö ett. faktum; också vårje "rösen när måste; konstatera... Kinds: vägar "Thar: också i äv. denna >. anledning vid". flera; tillfällen:”, tilldragit, sig för. uppmärksamhet i i. pressen 'och:riks- debatten under senaste åren. ; Vägnäranden har ' vid 'upprepa "Snabb RE av: "massaindustrin. STOCKHOLM (Press) > : ;” Skogsindustrifrågan har av allt" att döma kommit in i ett rörligt skede. Nära . nog samtidigt: har ' omfattande -ny-:3, och ; utbyggnadsplaner såväl å norr;. som, i : söder offentliggjorts, tidskriften I Sk ä och sammanfatta -> Sålunda "har Mc och Domsj AB beslutat bygga ut sin inom "Anger- manland. belägna fabrik I Husum till NÅ + borgs. läns Nämnden anhåller: 'att EE måtte 0 omarbetas-- -på så > dant sätt att Kind, inte så anmärkningsvä utan får sen bättre. och mera rättvis «det av den” "blir i; tillbakasaf går . men : framställnin allmänhet” inte” et i äl enligt 'vägnämndens upplättaine. in- te hela "orsakeni;. Här "är också frå- Kind "vid "tlerä tillfäl- len Mått stå tillbaka-:för ändra -de- lar av-längt” Vädarna: själva 'ut> gör- ett, nedslående, » bevis, härpå la Kinds vägnämnd lyckades" inte vid uppgörandef ; av; 1955—59 "års, årsplan vinna gehör - för. Då inte. -heller.;: nämnden nödg äts att gån ', under i regeritige heter det i skrivelsen: sammanställning: av hur, anslagen i länet fördelats på; grundval av fast- 'don;' varifrån han” återupptog kam- -pen mot tyskarna. Långsamt, och med. .seg energi lyckades han däref- ter, till en böjjan- med stöd endast äv de” spridda franska styrkorna i Franska" "Ekvatorial-Afrika, arbetå fram det fria Frankrike, 'med un: "| danträngånde” av" alla” "rivaler om "| ledningen)” som 7/t 'ex general” Gi- ) drand. Efter! invasionen den' 6 juni |jandets fiende nummer ett — Ebbe 1944 kunde "han. besöka . de: be- | Reuterdahl —" omkring i Sveriges > |iriade 'orterna £-Normandie och där |land : och "dundrade - från. predik- ta rö rn ir gBenom- en den franska" fronten definitivt bröt | teorologisk mening äfan en på glo- skrifter, vari I samman; "slog "han 'sig igenom" de bala observationer grundad bedöm- han propagerade för att Frankrike tyskå linjerna 'och flydde till Lon- ioden. Om ” utsikterna -på : kortare sikt kan £ n endast de dag- liga väderleksrapporterna lämna be - sked. Prognosens säkerhet är störst inom de olika temperatur- och ne- ning av den d i de väderleks- typen -under. den -avsedda prog- derbörd ådenas centralt beläg- na delar, :- ” ee TF i > Ogräs i.språket "För några år sedån reste'e en avär-' och andra tal lar mot det flo- kansk "Frankrike Prov j a re- [sitt rerande svärjandet, som borde stäv- jas, om inte vårt folk skulle förlora de bland kulti q sanningshalten i sina osannolika på= ståenden, Det gamla utländska or- - Det' kan ju "förefalla vara en smaksak, om en "människa vill med sanningen, eller rätt och slätt svär - därför att det blivit, en vana att. så göra. Men så enkelt är inte blemet. Massor av människor kän- ner sig illa. berörda av. det högljud= ' da" svärjandet. på 'gator och torg." ' gering ock: inför dess skorna. Förvisso var den gode Reu= terdahl ute i ett angeläget ärende. Om" sedari .håns propagandaresor ledde till "åsyftat resultat, kan ' väl ställas i fråga. "På intet sätt visar den: nya. tiden, att, denna sk Det är pinsamt att' fastslå, att den ' busiga” vokabulär," som : det" yngre släktet lagt sig till med, "rimmar. illa emot de många miljoner 'som . svenskt uppfostringsväsen- kostar vårt folk. Det hjälper föga, att präs-. ten. från rnar mot skötesynd tillhör .historien. Tvärt- bördeskrig.. ut- |om får man nog vidgå, att svärjan- ch "tryggade att det fortsätter. och griper omkring sig till allt yngre årgånger.: '. cs - Låt vara att en människa i upp- kraftord, : men detta. grova 'upp- rabblanide 'av gamla uttjänta avgu- dar och annat; som' det anses lämp- ligt att svära vid i Sverige, vackert är det dock inte, Allra helst i bar- namun, men .det är väl'så, att. som dom gam: junger så kvittrar dom vad tillbaka från den" aktiva Po- unga. Vi-är inte "utan skuld till litiken;' 'sedän 'nati r De "I motsatt: sig, 'hatis krav på att'stats- | ruggigt vad språket blir fattigt på . överhuvudet” kulle: få. en -domine= I något sätt, när det bländas upp-med dock ”att- genomför: denna fula d. Det. är en massa eder. Man kan få 'höra fättnivig: Även inom | en klunga pojkar, där. den ene svär regeringen'. och. på det utrikespo- i munnen på den andre. Nog skul- litiska. planet var det honom omöj- |le de kunna välja andra. ord. Skall : ligt att kompromissa. Han vägrade | det anses vuxet och karlektigt att n statskupp, svära, eller varför svär man? Mån- utan föredrog » att. frivilligt ” träda gén har inte en aning om att den tillbaka.” Han "inskränkte sig 'där- | ”fan” : han åberopar rätt och Slätt I -vatt il allt mera: sällan en gång i tiden var en. ”faun”, a, område får samtliga ” länets dast 3,8 proc fjolårsplaneri fiksvägarna inom; länet, och väg- den är väl d om yt i 245, .000 ton! sulfatrdassa, '. : I allra sydligaste delarna av "Jani det, närmare bestämt Blekinge, äm- när Sydöstra Förbundet nu göra ”all- var av sina sex år gamla planer på buna håller i: dag församlingssal. 1) Göte ebörg. verksarmhetsberättelsen' irföria det gångna,” "verksamhetsåret". fråm? går, behållning. vid slutet fav 1957 uppgick" till T16123 kr. .Behåll-. ningen den 1 januari 1957 utgjor: des-av 7,305,54" kr; ”Förbundsörd- förande är Uriksdagsman Ernst | Staxäng, Brodalen, och .Sekrete- rare -kyrkoherde Sven Ljung, Ve- Inge. . Bland. styrelsésuppleant na märks f. "sög BSman Verner | Båstad. Provinsialläkarna. Dr Hans Ekelund, Uppsala, bar: oc "Ysby Ysby SLEF-avdelning har sitt. månadsmöte hos "fru Kväll, Be SE PE "> av. en. ik "vilken4- första utbyggnaden. skulle Ung samtidigt har Hylte Bri iles |. la det likaledes länge få en årskapacitet, av 10.009 ton mas- a AB kungjort sitt beslut att verkstäl- ? byg- billsdock 'erinra' om den betydelse, en "riksväg har även för, bygden, Kind saknar förmånen av att ha en: sådan huvudled; vilket bör be- laktas. vid jämförelser med andra "Även om eh jämf else becrä - na skall; liksom Sydöstra Förbundets, byggas vid Mörrumsån i Blekinge. Det KF-ägda Fiskeby Fabriks inom gandet av en massafabrik. Även den- har också beslutat bygga en ny sul- fatfabrik om -70.000. årston i 'Skär- |, jblacka väster om Norrköping. "Bygg- . nadstitlstånd; har redan erhållits... «Tre nya fabriker 'och en utbygg- nad är: inte lite på en :gång,. sett mot bakgrunden av den tidigare ut- - kring 2 milj kbm En: kapacitetsökning på mellan 250- ” och 300.000 årston bör väl fordra om- ällningen, - att sämst” lottat :. fanslagsavseenden. Anslagen varierar mellan lägst 8,3 proc för Kind och högst.21,6 proc för” S Dal! Variationen mellan des- sa kan, inte :bero pår befotknings- underlag, då de är »,stort sett. jäm- bördiga. >Däremot är . vägföretaven inom: 5 Dal betydligt. Hera” vi igt framstår "fler- årsplanens - fördelning, ,- ; påpekar per vilket torde vara uppmuntrande för | ti och ett. "nationslekonomiskt framsteg 4 tå kommer att medföra, voor På "grund av-att-inte ”med tanke på den ökade export det- k mindre” En tre av dessa projekt.avser södra Svå- rige. torde industrifrågan dock fort- om JE "sätts i relä- ”fram- gudom, Ity att det lär” van ställda = flerårsplaner, enligt. vilken | hålla ' 'splitet inom: parlamentet och |ra så; att när gudar :detronieras, så det. framgår att. Kinds vägnämnds- författningens i ”och | blir de djävlar. 'Men vad är då en insta anslagen av förklarade; ofta oombedd, att. han | ”djävul”, Bibeln har.i sin. ordför- råden eller: en- I för sin del'icke hade för avsikt att |klaring en ännan bedömning på de H7A: milj: kr återvända till "det politiska : livet, högst. densamme, : Där ' kallas. han fördelar: I detta be- så länge författningen bestod i dess ”åklagaren”.' Men hur skulle det lopp; ingår jämväl anslagen "till nuvarande skick.” låta, : menar den 'svärjande,. om : Under denna tid ansågs han fort- man skulle börja åberopa landsfog- om. att | farande såsom stående över de po- dar; och ;stadsfiskaler, åklagare av dessa även' avser annåt ändamål litiska partierna. Det -parti, Frans- (alla då slag, om' man vill bedyra än : bygdens ' vägbehov, : Nämnden ka. folkets, samling, som . han bil- dade, 1937, var, avsett, icke som en gängse partisammanslutning, utan ende .som kan ge Frankrike ”en som - en ; sämlingsrörelse med den franska ;- nationens främsta programpunkt, Den "hade Jill en början stora valfi re, Han anser "själv, att han är den regering som regerar”. Han vet, att ”enande '' som I han är en av de mycket få frans- män som icke dragits in i det par- "elfen- fattandet äv Prestigen ä är r hans styrka - Charles de Gaulle står " ovanfi — eller utanför. — det. parlamen- | ke och bibehålla kontrollen över tariska "systers", .som .han så ivrigt [de franska kolonisterna i. Algeriet. "Hill «+ vägnö ådenas storlek. Fördelningen + isar en "ter vad: atk Homeler nets »vägnämnds tydligt tillbakasättande av" Kind av Norrland. or ; farande. vara aktuellt:för stora delar kr F per kvadr in let, vilket bli- men.”drabbades så "småningom av vit alltmera föraktat:i landet, han säs, till enbart länsvägarna, - visar inre splittring och "upplösningsten- ind "> | denser; och 1953 tog de'Gaulle: helt trots frånvaro ' av . fiksväg '— "är lavstånd från sin- skapelse. Däref- vet att han är en av de få som fortfarande åtnjuter en viss pres- tige i'kolonierna och även i Nord- ter slöt , han .sig under närmare lafrika, De allvarliga beslut, som föm år konsekvent i sitt ägnade” sig åt för- a memoarer. Man har sagt att hån mer och mer blev till "en förnäm anakronism, eft mo- nument över sig jäv > förr eller senare måste fattas i I den Jalgeriska frågan och som en ”van- lig” regering har så svårt att ta itu med, skulle generalen kunna tänkas avgöra, Han är förmodli- "igen den ende,' som -:med någon |framgång kan förhandla med de och . | samtidigt bevara lögnet i. Erankri- -och föraktar. Paradoxalt |: Men hans krav är hårda. Han nog är det " möjligt, att, han” tar [räder fram först då han anser att makten i Frankrike under ungefär | hans come back framstår" som den]. samma omständigheter som mar- tenda” tänkbara 'utvägen; Och det skalk' Pétain' för 18 år sedan: ett lär uppenbart 'att han då krä fe topp av 0,6 för Södra Dal menrett | krisläge .som följs av ”Parlainenta- | carte blanché och praktiskt taget | risk: kollaps," varvid landet ' vänder | obegränsad makt, inte endast i i den med'en tlfdelning: av ehdäst De milj ! sig. till en stark: man; i vilken den algeriska frågan utan över "huvud rört - tillstånd kan bruka' ett s k svärjandet. Svärjarna inte; De tillhör som regel inte hans publik. Men vi har” skolorna, där ' .|de ungas sinnen danas och vi har hemmen.' Nog' borde föräldrar "och ' måsmän 4 första hand söka 'se' till, att barnen från första stund mäna= - låter de vuxna barnens oskick fort= sätta.. Man slår dövörat till. Vidare. ungdomarna” på rätta sättet, stora svärjande besmittat språk. Låt oss bortse från det gamla påståendet, att svärjandet är syndigt, men: ett är : dock; säkert: Det är osnyggt och det är ett fattigdomsbevis i hög grad, då 'det gäller att finna ord'. för att på svenska : > uttrycka sin mening. Det. är en fråga om .Språ= kets ans, att man ”tillser åt svi domsfloran utgallras, soni det og den ä ärm, So Vidi "Förtroliga stunder Svär. till ”Li ” öriskar få reccn0R” je rar ören ” Jag tyvärr inte känner till nå, ( é t dy- likt, vädjar jag som vanligt Hill vå vår duktiga läsekrets, Jag ska givetvis vidarebefordra , inkomna ' recept -i spalten. På förhand få det andra receptet ni talar. om, så rekvirerat tidningens nummer, -- där NS stod. 3. För min del känner jag till åtminstone f, 2 vinthundar: lån ånla aa ber svart-vita ryska vinthund | 'Borzoi”; ; de likaledes” långhåriga å andar jamt ”sal larna”, Av de örthåriga finns den vanliga större Vinthander. | samt en liten smäcker typ, som he- ter ”Whippet'.: Om - ni - kontaktar Svenska Kennelklubben, Linnéga. tan, 25 i Stockholm får ni Uppgitter både på lämplig kennel d dä ns tack: 2. För att: set. Med hjärtlig hälsning, amt pris | | Tea ”Gallie" taget, Lisa Larseon, Pr om torsdag I det låter på något sätt mer äkta, I... i mustiga eder betyga att hon vårdar ""-' des att inte använda svärord. Ofta - har läraren i skolan; om han tar "| möjligheter "att korrigera ' ett av É N köpa den hund ni" önskar sa ni kan 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.