Onsdageir"deå-28 "maj 1958 . .«. a . ee LAHO tiDNIKG a Så mycket i .. Lille Urban; fem ar; fick en dag till morgonmål havrevälling, PONT SIAT INT SAG Toch. - oo Nit tKRn. Jar det Kr Inget tvivel Detta är , inte dara vår — det är full sommar. LAN: har. gått så oerhört. snabbt. | Maskrosorna tvekade i det längsta "| om att gå i blom. De nöjde sig med att. skicka fram enstaka kunskapare. Men så under de senaste dagarna bar de plötsligt slagit ut i tusenden och åter tusenden, Det flammar vild- wint gult innanför beteshagarnas tagg- tråd, , där de nyss utsluppna korna mumsar. och alår med svansarna av välbehag, Och på tal om blommor: fruktträdgårdarna är vita, som om .Jdet snöat i kronorna. För övrigt vill -; ljag :nämna att aurorafjärilarna '— som det tyckts mig — på precis en . och -samma dag beslutat att börja :. säsongen. , Vita . som. KS - Kajflocken SAR ning av ungarna inför olika vansk- Nga . situationer. Det är väl något. femtiotal kajor, deras svarta och blå- . mörka skifferfärger avtecknas med €n dov prakt mot gräset, En grann syn. Inte mindre vackert är det att lyssna till .det mångtonande suset i ' vingpennorna under de tvära flyg- ” turerna. Åter och åter svingar sig , flocken upp, sveper som en fladd- : rande svart: jättekappa över vallen, - snabb Iooping, brusar in i' en björk- dunge — sitter i svarta klasar inne' i lövverket — lyfter på nytt och i en kaskad av tunna, blanka skrin: den . na typiska kör av kajstä stiger I spiral uppåt, gör en ofattbart ; : något som han absolut vägrade att förtära. Mamma försökte al- la möjliga utvägar. Till sist sa hon: . — Om du inte äter upp vällin- gen tycker inte Gud om, dej. Urban "blev fundersam, men lät vällingen vara. " Framåt middagen bryter ett kraftigt åskväder ut. Urban står och tittar. ut genom fönstret. "Mamma hör honom muttra: « Ssss... så här mycket bråk för lite, välling! Som t en fymdboll. Att ,som en rymdboll gå | . fram på sin färd genom livet : utan att lämna ett spår. - för någon att följa i. . Låt mig ej bliva som den; ” låt det få bliva mig givet. + följa, 0, Herre, blott dig du som allena gör fri. Världen har tusende ljus, - a . ' löckande irrbloss, som leda i "bort genom öde rymd : utan ett riktmål att nå. | ”.t > Kristus allena han kan :". "frälsning och frid oss bereda. Utan ditt ljus och ditt 'ord, : .. Herre, vart skulle vi gå? : Elsa Nilsson NY A FÅGELRAPPORTER, dug- gar alltjämt i in till Nytt i Naturen? Törnskatan har. ob- tycks rymma ett sådant ovanligt t mått av måga. : serverats i Sibbarp, och trädgåtds- fs och med :stänk' av solnedgångsrött |; ser man dem nu fladdra omkring, lite - varstans. + Det är fram mot "aftonen pm. I ' morse fläktade det friskt. Små tussar ;till vitmoln drev med ovanlig bhas- ” THighet över himlavalvet, från öster i till väster, Trädens skuggor var.i "i nyckfull rörelse över marken, medan t'vindilarna sprang i gräs och liljekon- swvaljmattor. Nu är det Iugot.. Vallar: "ina har antagit en djup, ' lyskraftig i ton: De . bruna tegarna med sina osynliga, svällande korn har fått en "skiftning i violett, och asparna står som, höljda i flor av guld. Solen ski- . (Ber, men aftonen har redan. givit " .'Jandskapet sin :klarnade och hög: stämda prägel, :: På en vall helt nära trädgården, där jag sitter,' har en kajflock slagit > ner. Eller ”slagit ner" är kanske inte rätta ordet, Snarare är det, som om fåglarna vore i färd med några sorts an : övningar. Man skulle kunna tro, att |: det vore höst i stället för tidig som: Vad är det frågan. om? Någon , smärre rovfågel? Nej — nu ser jag, : En kråka är det, Den gör ruscher. som en hök. Grå, illparig dyker den': då och då fram ur dungen för att sätta fart i kajskocken, Det är egen- ' domligt, vilken: oerhörd trivsel: en kråka finner i att retas, På samma sätt som detta har jag dag efter. dag sett kråkor retas med snöskatskolqg-' nin i skogsbacken bakom villan, Nu : är det. alltså kajorna som skall retas och : hållas i farten. Njutningen blir .. emellertid inte långvarig. .Snart I ter Flocken och brusar bort över fik ten.' Kråkan sitter kvar en stund i en': asp, funderar väl på nya” fackartyg.” Så försvinner även bön, : anno i Klarhet, : stillhet. Fruktblommen översvämmas av insekter. Rätt över " villans tak. kommer. en spolformig, - svart stare på. spända vingar, Den; bär någonting i näbbet. En ärla vip- par på grusgången. - =: Och det doftar av bäggblom och I och at det rörde sig om en trä Jordbruket köpte : : | ” MASKINER för. ' : 309 milj. 1957, > Jördbrukets- 'maskininköp under! : « 1957 skall enligt beräkningar b inom”. " Jordbrukets utredningsinstitut haft : ett värde" av 309 milj. Enligt tidi= gare. undersökningar hår 1 trakto=' fer "investerats : 142,6 milj kr. De kända investeringarna i andra 'ma- skiner och redskap utgjorde. 150, ” milj," varför summan av:kända in. - vesteringar blir 293 milj. Därtill ån. ses emellertid böra läggas 16 milj ; för i ej maskiner; varmed erhålles ett san= - 'nolikt' totalbelöpp ' av. ca 309: milj. "1957 års investeringssiffra' innebär en återhämtning med inte mindre ' än 30 milj kr jämfört med 1956, "ivarav 23 milj kr kommer på trak- torerna, Återhämtningen är reell ifråga om traktorerna, i det att för dem föreligger en avsevärd vo- lymökning, . För" övriga ' maskiner föreligger. visserligen ökning i de investerade beloppen, men den bes ror på prishöjningar. Det kan till« läggas, att drygt 12,5 proc av de maskiner och redskap (exkl trak-' torer), som det svenska jordbruket skaffade, sig i fiol, var Importerade. 1000-årigt torg jubilerar "| |Ar 958 (nästan 1000 år efter sta- dens". Triers tillkomst) restes på N "Hauptmarkt ett. stenkors av ärke- "biskop : Heinrich - som tecken på , torgets rättigheter.. Till minne här- av. .kommer en rad festligheter att äga rum den. 27—29 juni med kon- » serter, folkfester på torget, idrotts+ tävlingar. - och . en balettföreställ- 5. DAGENS NTF-MANING ' Gör barnen medvetna | " om trafikens faror re- + dan från början. ' AKTA Hel ännu kribbigt löv! ; Sven Rosendahl > + Ett halvt kilo kaffe i i en liter vat n. Koka två timmar. Pröva med en hästsko. Om hästskon sjunker | är kaffet inte färdigkokat. -. | Lutande t torn i i | Tyskland + De: världsbekanta lutande tornen i Pisa och Bologna har flera — om n blygsamma. — rivaler i Tysk- rn, i ”Marburg/Lahn” där Märien- örches . torn enligt sägen bugade g för en förbipasserande dam som de: tiga, i det westfaliska: Soest |? S:t Thomas kyrktorn ”av sin : timma längtan drivits att böja sig|? å att det kynde titta under hatten varje vacker flicka”, i Ulm vars aedeltida - lutande ”Metzgerturra”|'? lar. med. själva katedralen om isternas intresse, samt sist men e minst i Kitzingen i Bayern hed" dess” berömda - ”Falterturm”; r detta byggdes i slutet av 1400- alet blåndades murbrukét med 'vin i” btället " för .vatten, varför man knappast bör förvåna "sig över att tornet har svårt att hålla: huvudet vakt. Angström + "Den för sin häftighet men även för sinne för humor kände professor Ångström avslutade vid ett tillfälle ett. hopplöst förhör med följande i häftig och spydig:ton framställda fråga: Kan kahdidaten "åminstone säga, vad som sker, när man sätter på en kaffepanna och. det börjar koka? " Kandidaten, som | ansåg "att han genom sin under förhöret visade okunnighet bränt: "sina Skepp, ” sva” rade: — Jo, herr professor, då det. bör- jar koka, kommer det en puitrande liten ångström ut ur pipen. Sade och gick. i " Professor Ångströms sinne för hu- mor vaknade, var"ör. kan skynda- de ut i korrideren och ropade ef- ter. den bortilande examinanden: — Kandidaten' — .vkandidaten är godkänd! | | När en vacker kvinna och en dum "man träffas dansar djävu- len Bzaxdas,, SS Y ; : : Ungern) ; I HALLANDS ' FOLKSKÖLEBÅRN nd, bl a i Läneburg, som kanji; i Stafsi Slutligen rap- porteras ' näktergalen ' från Sofie- lund i Ljungby, där ' den sedan flera år haft ett kärt tillhåll.” : prägel på många av'de nyd gåta- namn, som föreslagits: för tätorts- bebyggelsen i Getinge, Lärkvägen, 'Trastvägen : och ! Näktergalsstigen kan nog anses: motiverade: med hänsyn till bygdens. fågelliv. Med tanke på:'den närbelägna -Suseån kan" man. kanske : också' acceptera |. Måsvägen, Hägerstigen och t:o' m Svanvägen.: Däremot.; måste. "man ställa sig mera tveksam till sådana gatunamn som 'Transtigen och Ei- -| derstigen. : Det är: säkert ytterst sällsynt 'att.tranorna : under sina flyttningsfärder, tar mark i, Getin- ge, och man vill” väl ändå tro att det föreslagna gåtunamnet '. kom- mer just av. fågelnamnet trana, Li- kaså kan man avvisa Ejderstigen, eftersom ejdern - endast håller. till ä fick nyligen en. både: roligt och lärorik : erinran. .om --naturvårdens betydelse genom tävlingen ”Natu- ren och vi”, Så här i slutet” av, läs- året är: det : ordinarie ” skolsche- tl mat ansträngt ändå, och' det län- der :skolorna -till heder att de trots "allt tog upp naturtävlingen. Nedskräpningen och vandaliserin- aturen' är: ett trivselprö- hela” samhället; Här be- ppfostran. "bland : både un ga: och . gamla..: Den”. början; som gjorts bland: skolbårnen, har mot- tagits med "ett 'glädjande "stört in- tresse, Nu: ankommer” det även :på dås äldre Btt-vårda "naturen, och lår tå bli att skräpa red 1-onödan. Låt alltså njuta, av Guds' fria natur - = Kan. ni inte se att det står par- | kering förbjuden, människal sc vs .Skilj på skog och: bete : Skadeverkningarna på barrsko- gen genom djurens betning & är myer ket stora, framhåller. dr Eliel Steen i ett nyligen utgivet Medd nr' 89 från Statens Jordbruksförsök om "Betesinflytelser . i' svensk vegeta- tion”. De «enskilda :trädplantorna deformeras ' genom avbetning , och » tramp, på vuxna träd gnags barken |, av "och hos granen uppkommer röta i veden. Skogens föryngring : blir tillbakasatt och den täta g växten i glesa, betade skogar häm "']mar plantårnas” utveckling, Vid mos dern skogsvård är def därför nöd- vändigt att hird:å skogsbete och djuren. ordna” speciella betesmarker : för 4 2 1det du lilla Pika, ' "I ropade. : Dl: Vilh. Hansen. (DJIURPRAT - En lektionI 1 naturhistoria” Texten: Onkel Kai, en svensk a oitmerad, läkare- -| nor saknar förmågan eller har mer . Under denna evdrik 'desvårar SKRIVET När den närmaste eftervärlden sitter till doms över Henrik Sö- rensen, kommer det att uttalas en massa förklenande ord. Det skall sägas att hans stora väggmålning i Oslo rådhus är alltför bilder- boksmässig och rå i färgen, utt hans triptyk i Linköpings dom=- kyrka bryter det helgade rum= - mets rylm och att. hans åkallan av norskt allmogeväsen är alltför - sentimental. Em hy generation diei frågar - från läsekretsen = - Förse trågorna med lämplig - signatut och uppge helst ålder : och kön Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevarca. Stärk breven DOKTORN SVA= RAR och sänd nd dem till redak. A Svar till ”Besviken”. Många kvin- eller mindre stora svårigheter att få fullständig utlösning i det sex- uella li I många fall före- — Man indelar djuren efter vad de har på sej, förklarade uggle- - ifar, Han' satt på en lågt sittande gren, och alla skoleleverna. satt runt omkring ,honom" på jorden . eller "grenarna / allt) efter som de var inrättade till; te gruppen kallas d > Den ,viktigas- «4. Prick, vad » | kallas den viktigaste gtuppen? .— Mössen, . svarade Prick, som själv var en liten skogsmus, - '— Fell "Vad heter den?, Jas säj "Lilla: Pika, . skalan, hade" iv- rigt sträckt en vinge i luften. t 2 Den viktigaste gruppen kallas för fåglar, sa lilla Pika, som själv var mycket viktig, därför att hon alltid kunde sin läxa." — Rätt! Och vad är fåglarna” klädda med? > - — Med fjädrar, var det änn som be- Är alla fåglar likas — Nej, nej! : ropade”, ungarna” i korus. Det: visste. de nämligen allé- samman. nn -— Berätta litet om v det Pigg Kv — En «del :är..stora” och: en del små, förklarade den, lilla. igelkot- ten. Och så har de olika färg, 2 >= Riktigt. Det är bra'att några av er kan sin läxa: Och. ugglefar katna, —. Smutt,' kan, du nämna några olika slags fåglar? ” > — Det finns gråsparvar-— och ;— Och höns! ropade Mick. : = Dej har jag inte frågat. Men också berätta lite” gm hi höns. tittade :strängt på Puck och. Mick, de två lata och näsvisa ekorrpoj-1- koltrastår”. och ähm : 27. ugglor .v. - som du är så ivrig; så kan du väl ju" ”annars. inte" det "slags" tålde, som vi umgås med. Men därför bör man i alla fall veta lite om dem. Vilken färg har de? . "—De är vita, svarade Mick. Fö det visste han då... a De' kan ha'alla ger, vita, svarta, bruna, spräcklig Och det: visar att- de "inte är, så fina "som; vi skogsfåglar, . Tuppar- na: är mycket. viktiga. De förstår inte, att det allra finaste det är att se sådan ut, att ingen lägger märke till en, De är kulörta och spräck- liga; De har sporrar på benen, Och på huvudet har de något; som: vi skoåsfåglar inte har. Vad” är det för: något? Ugglefar såg. sig om-, kring. Men det var inte många e som. hade sett en tupp, 1: . Il Mick, - sa .ugglefar, : "vad. Bär en "tupp, här,' som. jag inte kar? Och så pekade han med klon på sitt huvud. i SÖT Ut "med dej, din.- oförskämde pojkel. ropade --ugglefår.: Men; det Det är > Svår still. Mycket. frågvis värr -besvärar inte heller juri spalten, -men så mycket vet jag, som: att ett utom- äktenskapligt :barn,. som inte är ett.s" k trolovningsharn ',blir. skri- å - modern” och: får . hennes Vad era” övriga : ifråtor .be- = 2. namn; träffar: med: en jurist; hjälpen pojke. - gin examen = ycker jag att ni eller ser son ska ringa, upp kamraten I och: hans fråga, 'om de” "skulle vilja. komma sl upp tillsammans med; de andrä ef=' ter. examen; Och-så' bjuda de yng. ré. på läskedrycker och! tårta ; och de äldre på en kopp kaffe; Körs-- "tigare behöver det inte vara: det är |" den goda viljan :'och> vänligheten: j som. räknas: "inte att- man gör p ed cis "som alla de-andra”. Med hjärts Nyfiken”. rinnan Ellen Rydeliu; 'dog förra ustav = Sändgren. 2. ökerberg var första gången: gift: med : redaktör:; Teddy Nyblöm;; som" i. sin. tur var 'släkt råd" Helena; Nyblom. Med ' hjärt- om jag ? intervjuade € en gång, : sade: att det först är efter fem "års: äktenskap som” det finns verklig: anledning att oroa sig för barnlöshet. Men. varför. ändå intel. öräldrar: och ligger det nervösa spänningar eller lätta psykiska rubbningar, vanligt- vis helt inom gränserna. för vad man kan kalla psykisk hälsa vid dessa besvär, Det är alltid att till- råda att kontrahenterna I ett så- dant" intimt - förhållande. försöker tala ut om saken med varandra och finna: på tekniska eller praktiska "knep": för att "undanröja proble- men, Om detta skulle vara svårt för er. och 'ni- märker 'att frågan har en så stor betydelse att det all- varligt. äventyrar ert annars lyck- liga förhållande vill jag råda er att uppsöka 7 en ' nervläkare ' eller en gynekolog, "som" ni 'tror er. kunna få förtroende för och diskutera sa- ken med" honom, - Möjligtvis kan man då tänka sig att även er fäst- man får tillfälle att diskutera pro- -blemen' och att en bättring härvid- lag kan åstadkommas. Några medi- ciner, som skulle hjälpa er kan man endast i andra hand. tänka sig. och-det skulle då vara medici- »| ner av typen lugnande medel, När | en gång » ett : sådant. här problem uppstått "blir det ju gärna -en viss spänning. inför varje, samlag och: denna spänning ökar .svårigheterda till utlösning. "+ var till "5 år”, Det är svårt r mig att: yttra mig om den hudför- ändrihg vilken ni redan sökt hudspeci ist. och , fått salva, Det överkänslighet . för: . choklad : och frukt! föreligger Hos barn bruka: nå, och. med tiden brukar, dessa ” eksem 'avtaga .och' huden. antaga "hormalt utseende, Några riktigt ef-- fektiva metoder. att behandla dessa illstånd. i alla olika. fall finns ty- medicin tr verkar ju som om ni gjort iaktta- 3 gelser, som tyder på att en viss eksem på. händerna ofta förekom-- rr ej,, men god lindring: brukar i' allmänhet fås med mediciner: och |- salva. 'äv ;hudläkare, Homeopatisk ; erinra mig, jag inte ett dugg på. att fö honom ut ifrån sin egen äta av bättre vetande, så obönhörligt och ka= tegoriskt som det bara kan ska . i de hänsynslösa kulturdebatter= nas Norge, .: Om jag levde vid den tdpunk= ten, skulle jag gärna vilja lyfta en sköld till värn för Henrik Sö= rensen, Inte bara för hans egen skull vtan också för alla deras, som en gång levat fullt och helt och bara slösat med sin egen per= sonlighet utan tanke på eftervärle den. 7. 3 x ” (Gustaf Näsström) "Nu löser vi att ”duellen" i Gam= la stan, som det skrevs så myc« . ket'om, bara var ett reklamtrick, Och ändå. ringde den sjungande "duellanten s till oss och klagade bittert över att hr Fibban. Karls« son någon dag senare duellerat på Östermalmstorg och därmed gjort narr av den blodiga och allvarliga: "uppgörelsen .. i - Gamla stan. Nu - återstår det för polisen att utre= da hn Karlssons duell. . Det kan . väl inte gärna ha varit ett res klamtrick det med, Polisen har 4 verkligen en hel. del att. bestyra, men det finns viktigare saker för vår polismyndighet att ägna sig åt. "> fKar de Munima);, mm såk'är klar, man kommer slårig att kunna ge ut mina fame lade brev. ' Det, skulle. bli fetnton stycken ungefär. När jag ibländ | "läser litterärt värdefulla brevsams lingar river jag mig i huvudet och . fattar inte hur en mankunde hin< "na: med så mycket "skrivande" vid aldan av arbetet. ” Mina brev till min föstmö& var . mycket . korta och "Jakoniska, > ” skrivna på maskin: Älskling kan du låna' mej: en femma, — "Ska "vi gå på bio I morron, jag ha "vit > åt. mej en' hacka, — "Mina drömmars: dröm. Jag bjuder då ärter å.- fläsk: på Torra Fisken osv. Futtiga brev efter "val. Jag kän Jäg är absolut odug=, ig som brevskrivare; oa a (md 4 DN ”Det är inte Iätt för den fatiaskk. ra ni, ;vi lever" vi människet! ”all'för sig själv erkän- . na att det inte är institutionernas. ;: ne fel utan” det snabbt åldrande + inlet. fel, ;att det ir ni bådar ke så ängst- ig vara. generad för: håns”uppgift är ju just att hjälpa sina medmä niskor så gott han kän: Vet ni; jus själva 'oron för att inte kunna få barn kan faktiskt ha' en” viss ps kisk inverkan.” Därför. tycker ni ska-tå: mod till er och gå til doktorn-så "fort som "möjligt, ' helsi ki sällskap med :er' man. "Att: grann- fruarna skulle ”se ner” på er, tror jag. är, något som ni — åtminstone till en! viss grad — inbillar er; Kär" inte i Orie heller! Att inte. få "barn kan en "petsonlig” "olycka modlöshet. Skriv gärna igen och: hjärtlig häls- liga? En läkare" behöver man aldi'” men det: äv . i inte ågon" skam; Och än så länge ' har ni som sagt ingen som helst | anledning ' till: någon -. blir" nte längre" ex' stimulans "för" . hen; 1, I utan ett farligt bedöv=”; ingsmedel; Ock det påtagliga som . blir kvar av detta lysande förflut=' na är frivoliteterna, modet, 'den » raffinerade maten och : drycken, de' smäckta karösserierna, filmen, . .könsten, överhuvud täget. under=" hållningen, takten och belevenhe- ten, den mänskliga värmen. Hur behagligt allt detta kan vara är dét inte mycket jämfört med vad ,- som” varit, 'Det" uppskattäs som ;' . idealisk - avkoppling av” hårdare ” och yngre "raser, vilkas représen=" tanter kommer som turister. För dem blir de latinska länderna kort och : gott : semesterländerna, För : dem är. solnedgången inte tra isk; 4 " (Gunnar D Kumlien; 3 o' FAO. — Jag. undrar var: Filip blir. av, Det:är en halv= : timme sedan jag bad ho- nom att se på bilen, so Ve Hm a” - = Man:skulle kanske försöka . flytta den [te smarle nat a a es | ste | | mn om GR NES | NR | ON | CND ON GEN | ND | (| AS | OEND D/C |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.