> LAHOLMS TIDNING Tryck. och tryckande Sommaren är i faggorna "och 2:50... Den trycker inte så hårt i med den också högtrycken med sol och värme. Men även ett och annat lågtryck är " älkommet, och en liten regnskvätt då och då är ju enbart till godo; Ja, även om man har semester: .. Värmen kan "ju som bekant bli alltför tryc- Flen det finns andra lågtryck, gom inte har en enda liten gnutta behag över sig. De uppenbarar sig då och då inom. storpolitikens sfärer, och håller det kalla kriget vid liv. Lågtrycket mellan öst och väst är som bekant inte det bäs- 4a, och det kommer nog att dröja länge innan Ike och Nikita kom- mer att trycka "varandras hän- . "der. I sanning en tryckt stämning, ... Men låt oss glömma politiken "och, tala om något annat som är mindre tryckande, Vad sägs om sedlar, ja, ni vet sådana där sto- ra endera: vita eller skära pap- perslappar, som man vinner på endera V 5, tips eller lotteri! Om man har tur... C 2 vem har inte det, : ” or Sedlarna ska ändras, sägs det, men därvid avses troligtvis inte att en femma ska bli värd en fem- :. ma, utan helt enkelt att sedlarna ska ändra utseende. Litet till mans och kanske också litet till kvinns » har vi börjat att tröttna på sed- Jarnas "tseende, och en liten make up är sannerligen på tiden. Nej, inte på kvinnorna utan på . sedlarna! Även sedlar bör ju föl- ja med tiden, och visst är det an- ' genämare att ha en förggrann och ; :.madern sedel i sin hand än ingen å ' niskt liv som man funnit i geolo-) a ” sedel alls, Vad gör det sedan om ” femman inte är värd mer än 2 Liv på. jorden 13 miljarder år Hittills har de ilesta vetenskaps-| :män i senare tid ansett det bevisat att livet på jorden existerat i högst 800 miljoner år. De spår av. orga- giska avlagringar har inte med rim-' lig säkerhet' ansetts kunna dateras längre tillbaka, -:- > on Men nu har en av Englands 1e- dande geologer, "professor Arthur [Holmes vid Edinburghs universitet grundligt korrigerat dessa tidsbe- räkningar. Han har undersökt fynd som tyder på att det organiska livet på jorden måste gå minst två mil- jarder år längre tillbaka i tiden än man hittills antagit. Professor Hol- «mes har påträffat förstenade rester av alger, protozoer och svampspo- rer, som inte kan anses som särskilt Primitiva. De måste därför ha ut- vecklats ur äldre och betydligt enk- lare livsformer. nu 2 . De nya beräkningarna av dessa fossila resters ålder är grundade på den nya radiokemiska metoden, När man med hjälp av denna skall be- stämma ett minerals geologiska ål- der utgår. man från den förändring till andra grundämnen som radio- aktiva ämnen undergår till följd av gin utstrålning. Professor Holmes bygger sin teori på radiokemiskt daterade fynd från Sydafrika och Canada, : Vid laboratorieundersök- hingar har det konstaterats att ett stycke granit från -Syd-Rhodesia hade en ålder av 3,3 miljarder år. Granitstycket som innehöll fossila avlagringar var inneslutet i yngre Beologiska formationer, 3 k pegma- tit, Pegmatiten är radioaktiv och 1ess ålder kan man bestämma ge- - 1om att mäta den mängd bly, som jen innehålier. Bly är nämligen en avkomling” till tyngre radioaktiva "krundämnen, os : "a Vet du var tag har min " maskeraddräkt, Jag trodde 1ag lade den I poriumonnän : se plånboken då... ., På tal om pengar och sedlar så kommer vi in på ett annat områ- de, nämligen skatteväsendet, som det kallas i mer högtidliga sam- manhang. Men det är väl bara för att det ska låta vackert. . Ja, som ni vet är det ett område som är föga färgglatt även om Sträng då och då försöker att piffa upp det med oms och allt vad det he- ter. Men nu ska de bli andra bul- lar eller rättare sagt andra skat” ter. Skattesystemet ska granskas av experter, ja, det lär finnas så- dana i vårt avlånga land. Skat- terna kommer troligtvis inte att försvinna — ja, det är väl ingen som har trott något sådant! — och ett utlåtande säger att det inte är meningen att föreslå någon änd- ring av det totala, samlade skat- tetrycket. Men ändring ska det bli, .och vi får väl hoppas ' på att skattetrycket ska-bli litet lät- "tare. En god skattereform gör ett gott intryck, påstås det, På vem... ne Ja, det rör sig både i stora vi- da världen och hemma i vårt lilla land, Och så långt är allt gott och väl, bara det nu rör sig i rätt riktning, Och det får vi hoppas "på att högtrycken' gör 'så att vi snart kan säga farväl till stugans trånga vrår och sticka ut på se- mester, Ja, bara det blir som- mar så blir det nog ordning med både hög- och lågtrycken, och man får hoppas på att man då kan forma munnen till ett enda ut- tryck: - . — Oh, så ljuvligt... c ön : >. Bu de Rang, . Klara = oc a - Det är snart kontorstid, så nästa vals blir nog på skrivma- skinen , .. | Förtroli ga stunder ”Verdad?” Själv har jag då ald- rig hört annat än att den efter- kimnade maken eller "makan: be- håller andra partens förlovnings- respektive vigselring. Det före- kommer till och med att änklingar bär två ringar, alltså sin egen för- lovningsring plus en av hustruns ringar, Hur saken ställer sig rent juridiskt kan jag inte säga, då vi inte besvarar juridiska spörsmål, Men om det hela är en ekonomisk fråga vore det kanske enklast att låta värdera ringarna och köpa dem tillbaka? Ja, det är min' åsikt och jag tycker nog era barn skulle va- ra glada över att ni visar så myc- ket kärlek för er avlidna hustrus minne. Med' hjärtlig hälsning. - : i : ”Gallie” ”Frida E. skulle gärna vilja ha visan om ”Pintorpafrun”. På för- hand tack! H : . - - ”Galtfie” Dagens rim N Herrklädseln anses inte ha följt med i utvecklingen, Mel; Sandahls kanon, Vi läser en sak och blir upprik- . tigt lessen - att högst efterbliven är manliga , dressen. Att aldrig den formas är hemskt . . givetvis 3 : av kunniga gossar i Rom och Paris. Vi går i kavaj som på åttiotalet och detta är självfallet ytterligt galet. : Och byran har gylf som när seklet var ungt — att nedskriva detta gör sinnet så tungt! Man ser sig i spegeln och finner , medsamma att vårrocken — nyköpt — den liknar densamma gick klädd i år sjuttiotvå! : Att detta är gräsligt bör enva förstå. som farfar Och slipsen till längd och till Md form är densomma som farfar en gång såsom ung av sin mamma fick hjälp med att knyta för lör- dagens dans. > Vi kräver en ändring nu lite till mans! ve Här måste bli ändringar bums | av det slaget ” som ger oss det rätta och man- : " liga draget ot och skönheten, styrkan -— det ä "vad vi vilt — : Och då räcker vadden i axeln Fa late ej tilll. 2 en (C i =) Gamla Johanna som går på -sitt nittionde blir vid ett besök hos vänner tillfrågade om hon inte blir trött av att gå i' trappor då hon är så gammal och bor fyra trap- Por opp. ” et > Det har hon aldrig tänkt på. Ef- tersinnande: — Det skulle var: uppför då förstås 7, . : + . Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen. oo Förse frågorna med lämplig signatur? och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envara anonymitet obrottstigt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak- tionen. = ”Orolig — 460”. Med spermiedö- dande salva och kondom torde Ni kunna räkna på en fullgod säker- het mot risken för ofrivillig gra- viditet. Naturligtvis finns risken att kondomen. kan brista och då föreligger naturligtvis större möj- ligheter att bli gravid. / ”Omgitft och orolig”. Ni har tyd- ligen passerat klimakteriet redan för två år sedan och då är möj- ligheten praktiskt taget ingen att bli gravid. Emellertid tycker. jag att Ni nu när Ni har symptom som liknar graviditet skall söka lä- kare för att få det hela utrönt då det tydligen utgör en betydande orsak till oro och ängslan för Er att inte ha klara besked: : ' ”Maj 1960”. Cetiproman är en medicin som gives vid vissa typer av nervösa besvär och har en lug- nande och avspännande effekt. Me- dicinen kan tas i samband med andra mediciner utan någon fara för komplikationer. Att Ni rapar efter varje måltid är förvisso inte något sjukdoms- symptom utan snarare en normal företeelse som förekommer hos de allra flesta människor, som tillåter sig själva att rapa. ”Hoppfull” trots sjukdom”. Om Ni fått beskedet av Er läkare alt Ni har blodsjukdi rniciö Söndagsfrid i Glommens hamn - präglade hamn. Fiskarena har tagit helgledigt vilket betyd : fisken ute på djupen. En välbehövlig vila för alla t ara i Glommen. 8 annars vanligtvis av fart och. livlighet er en vilopaus även för båtarna — och för re parterna efter slitsamma timmar. | > DJU Texten: Kai Rosenberg. "> Då katten Felix ville lura gråsparvarn RPRAT > Ni: Vilh. Hansen ”' Schas! Schas! Schas! Kan ni ge- nast försvinna från min hirs! Den vrede bonden skrek åt sparvarna, som i stora flockar. kastade sig över hans hirsfält. Sparvflocken lyfte och satte sig i några träd i när- heten, Det lät som "ett plötsligt stormsus. Men så snart bonden gick in igen, var sparvarna genast tillbaka — och han hade ju annat att göra än att stå och schasa bort dem hela dagen. - 2 Mannen var mycket ledsen för att han fick sitt hirsfält plundrat, Men vad skulle han göra? De för- dömda sparvarna! ropade han och gick in för att fodra grisarna, . Felix, den stora, 'svarta hankat- | ten, hörde sin herres vreda stäm- ma, Och han tänkte, om han inte skulle kunna ' hjälpa honom med att hålla sparvarna borta. Eller än- nu bättre äta upp der. 'Han för- sökte jaga dem men han giorde sig bara löjlig. De flög upp rakt fram- för nosen på honom, så att han märkte suset från deras vingar, och därpå slog de sig retsamt ner en bit längre bort. Och även om Fe- 'lix tryckte sig nog så platt mot jorden, var det alltid någon sparv som upptäckte honom strax före språnget och varnade de andra. Fe- lix var inte så litet förargad :och flat över att luftens små skrikande gatpojkar gjorde narr av honom. Men så fick han en idé, Kat- ter är ju inte mycket för att väta ner tassarna, men i det här. fallet var det nödvändigt. "=; soo. oq Alltså, ut 'i' vattenpussen 'och doppa tassarna i en blandning av vatten och dy — därefter tassarna i hirskornen och sedan lägga sig på - rygg inne bland säden med tassarna i vädret. Om han låg alldeles stilla kunde sparvarna kanske tro, att det var hirsax — och så haps! Felix låg på rygg länge, alldeles orörlig. Sparvarna hoppade omkring honam och tittade. De var inte va- na att se Felix i den ställningen, så de kunde inte riktigt se vad det var. Det mesta av kroppen var gömt bland 'axen. Men hirsen såg alldeles riktig ut: ' Så i En modig sparv hoppade närma- re. Den stannade och: tittade. Ett par hopp. till och en :ny gransk< ning — först med ena så med det andra ögat, veto At Felix låg där med spretande ben och såg sparven närma sej, Spän- ningen var olidlig, Planen såg ut att lyckas. Nu gällde det att behärska sej. Inte slå efter sparven förrän den var alldeles inpå honom'..; ” Sparven var nu nästan alldeles framme. : Den skulle just till att sätta sej på en av Felix” tassar och picka hirskorn, då — tassarna var stilla nog, "men: den förrädiska svansen — den svans som hos hun- dar och- katter. säger så mycketi, om sinnestillstånd, började nu utan Felix” vilja att bukta sig våldsamt |- med det resultat, att sparven med att ormgift finner ständig ökad an- vändning inom medicinen? - "' Örmgift används i-stora mängder många dar att vinka på. +. Sagt och . , skrivet. Slutligen föreslås det nu — enligt gammal god tradition — att den 6 juni, som i år infaller på en helgdag, hädanefter göres till en allmän borgerlig fridag? "> > i likhet med 1 maj. , , | Det borde äntligen vara på tis den, heter det, att vi får vår na- tionaldag stadfäst, så att den kan bli en dag, då vi ”alla samlas i Fivakt kring våra nationella min- nen och traditioner", ska Härav framgår att den € juni dels ska vara en dag då wi alla "samlas i givakt" samtidigt som det påpekas att vi alla bör vara lediga. Bestämdare direktiv vore önskvärda, så att man vet hur man ska ställa sig. Det är inte > Ett paradis". på jorden" ">. INDIEN nt Bombay . Hunzafolkets land ligger på slutta" ' ningen av Himalaya. s Om paradiset . på "jorden , skulle. | kunna finnas, så måste det, nog sö= kas i trakten av Himalaya, Där bor nämligen . människor, som tillhör Hunzastammen, Hittills har vi ve" tat mycket litet om dessa männi- skor, eftersom ingen närmare ut- - forskat dem, Den amerikanske lä« karen, dr A Bannik; hår nu besökt detta folk och har märkvärdiga och -. tilldragande sake: att berätta, - 1 ;:30.000 människor, och de bor I en av de högst belägna dalarna | Hi- ' malaya. Detta är 1 och för sig inte ' så märkvärdigt, om det inte var ett . faktum, att de flesta Hunza-män- niskorna uppnår en ålder av betyd« ligt över 100 år. Vissa sjukdomar, som t ex cancer, känner de inte till. Stridigheter förekommer inte hos dem, uch stöld är t'ex ett okänt ' begrepp. Någon last av insekter el- . ler. ohyra har man inte heller,' och d är det tt mycket musi- för bekämpandet ; <a sjukdomar "och ischias, och. dessut- öm används' det i olika" länder mot varierande sjukdomar, I USA an- vänds giftet sålunda mot vissa för- lamningar och kramper och i Sov- j I ” vid bekä det av hjärnsvulster.: . |; kh poäner > Den ökade efterfrågan på ormgift har medfört... att” priserna, stigit starkt, : NT ett varnande 'pi- --iip flög upp som en boll och bort till sina kam- rater.' Dee AR Re — Nu har jag sett det också! sa den till dem, Det är Felix som ligger där med benen i vädret, De skulle allesammans bort och se honom. Och de satte 'sej i en cirkel omkring Felix — precis -så långt bort, att det var + löst för 1 1 (kallskt: folk, Dr. Bannik har? hos dessa; människor inte kunnat upp- täcka" någol - spår av ängslan eller hat mot vem det vara månde, Här lever man uteslutande på en:vege- tarisk diet, och förutom ett slags sädesvin känner 'nan inte till star- sporttävling, i-vilken personer på alltså vara” ett ' alldeles epeciellt folk, som sever där i allsköns lugn, och ro och ensamhet, Lugnet är för övrigt så stort, att man: inte. känner till existensen av. något så- . dant som en polis; en domare är | deras hösta överhet, Ett slags ”de” äldstes råd” utövar någon slags re- gering, men ingen kan erinra sig att . Iman någonsin stridit mot grannfolk eller «stammar. Hunza-folket bor i trä- och stenhus, och ehuru de in= te precis är rika, så är det ett täm- ligen välbärgat folk, som utövar de ' honom att försöka ”ett utfall, Och som de väsnades! Det lät nästan som om de skratfade, > . Det var en mycket skamsen Fe- lix som efter att ha skakat tassar- na omsorgsfullt smög sig in i huse och lade sej i en mörk vrå. + 7. - Och bonden fick finna sej i att sparvarna tog för sej ute på hans hirsfält. Nå ja, sparvarna ska' ju | också leva, =: ol flesta k gemen- skapens tecken, ' +". sb Förbindelser med världen utan . för finns knappast, och de,, som finns, är mindre tillgängliga” med bilar eller "bussar, varför Hunza- « folket praktiskt taget uteslutand kan uppsökas per lastdjur. . Efraim i Backatorp är på besök i stan och bor' hos en avlägsen släkting. Han lägger märke till att stafolket badar varje dag. Hem- kommen berättar han för gum= ' — Och de va fasligt va dom va smutsiga. Vareviga da skulle dF 4 . " +] badkaret, Så till slut undra jag om di allri skulle få lorten av sej. .,' anemi tror jag att Ni bör räkna ned att alltid ha en viss kontakt med Er läkare och stå under viss behandling, Det finns emellertid ingenting" som hindrar att Ni är fullt frisk, arbetsför och fungerar fullständigt normalt med hjälp av| ”Gunhild 1947”, Det vanligaste är att konfirmander samlar till en ge- mensam gåva åt konfirmationslä- raren. Jag tycker nog det verkar mest korrekt om ert barn också deltar i: den - gemensamma gåvan och inte ställer sig utanför genom en rent personlig present. Natur- ligtvis är det ingenting som hind- Lr att ni som konfirmandens för- äldrar' dessutom skänker ett be- g och kon- troller av blodet. då och då. Edra attacker av hög hjärtverksamhet behöver inte alls vara tecken på någon allvarlig sjukdom och Er läkare har tydligen uppmärksam- n.at denna' detalj och även tagit ställning till den frågan. Frågan huruvida Ni kan få adoptera ett barn är helt och hål- let en sak som Ni bör diskutera med de myndi som handha lopp till något kyrkligt ändamål, som kan ligga prästen om hjärtat, fast särskilt bruktiut är det knap- Past. Med hjärtlig hälsning. : ”Gallie” adoptionsfrågor i Er hemort. Nå- gon he: regel att en blod- sitkdom som den Ni har skulle vara ett hinder finnes ej. PETAR mrnoeX ärr va | Hela Hunza-folket räknar ca '- ka drycker. Läkaren filmade där en, ee över hundra 'år deltog, Det tycks : AR. ANAL. NYSEVESENSYYVYT! FIYISTVESET ÅA. MAA Abtrtrdndra NOTE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.