-å FO Brännässlan oo Envar människa har litet av romantik inom sig. Det tar sig olika uttryck, men ett är nog » gemensamt för alla; Kärleken " till naturen, till skog, -sjö och blommor, Tyvärr äger inte alla en — blomsterströdd äng. '. Inte stadsborna åtminstone. , Men de flesta: har väl en fönstersmyg ' där en krukväxt kan placeras. " Och vårdas ömt, pysslas om och. ge glädje åt Bgaren. 2 tet : härskade omedvetet Axel, där han satt i sitt inackord um Dessa tankar och känslor bes" gen bört, att växter trivdes pätt- re om man talade med dem och inte ville han vara den som gjor- de livet otrivsamt för sin lilla blomma, Men växten började se « något underlig ut, den verkade "på något sätt vanlig och känd, Bladverket såg bekant ut. Men det skulle väl vara så, Axel ha- de aldrig så noga sett på moder- växtens blad, det var fröpungar- - Då som fascinerade. Axels värd kom ån en kväll, såg plantan och frågade: ”Od- Något som lyste upp, gladde och stimulerade, Men helst något + mer ovanligt. De två pelargo- . : nierna, den röda och den, vita, var honom ej nog. Så var han borta hos bekanta och fick syn . På en; ovanlig växt, närmast lik" nade blommorna, eller kanske var det frukterna, amå morötter som växte fritt i luften, Det > skulle . givetvis '. vara något för hans fönster, Han fick veta att » växten hette ”Spansk peppar” t samt tiggde 'sig till en fröpung, Glad i hågen gick Axel hem, - köpte en blomkruka och skaffade 4 sig prima blomsterjord. Han kros- och Jar dut ”Nej, det är "Spansk peppar”, men det kanske är en nässleväxt. Du skall få se när den blommar - och sätter frukt”. = . Värden, som var lika: klen i botanik som Axel lät sig nöja. Och så gick dagarna. Visst brän- de sig Axel på plantan mer än » en gång, men trots detta pyssla- de han om den fika kärleksfullt Men trots all omvårdnad, all växt- näring och allt kärleksfullt små- prat,, blev det Ingen fruktsätt- ning. Och allt mer. lik en sop- backsnässla blev den. Axels tro började vackla. Kunde han ha | sade frö Hade ned Vfröerna samt. började . vänta. Kväll” och morgon rusade. han - fram. till fönstret för att se, om J inte den livligt efterlängtade "+ | växten - började ' sticka "upp sitt > "tidning, där författaren, en :fram= 4 huvud ur den mörka jorden. Han ljummade vattnet, som han för- »! giktigt strilade över myllan, "Var ' det för kallt kunde plantan: för= kyla sig. Men de små stänglarna ': ; Jät' vänta på sig. Missmodig kon=.; ; | staterade" Axel att, jorden allt fortfarande låg slät, Ingen liten ' förebådade . ”Spanska Ppepparns”. födelse. Men ieå en morgon, när han nästa upp=: spricka i jorden « glvit allt hopp, stack ett knapp= > hålsstort " grönt huvud upp. Fö- delsen 'var fullbordad. Ingen mor kunde vara mer öm mot sin tel-; ning” än, vad Axel, var mot. den. lilla" plantan. Han köpte, växt- näring. och - blandade -i . vattnet, - "han pratade . långa stunder med | det Ma divet, Axel: hade .nämli-, St i Jag fär dust en dementi 1 en stående musikrescensent beklagar : att Trycktelsnisse råkat ändra hans lande om , en: om sjöng ”fulltonigt” till ”fultonfgt", vilket ju inte är precis. detsamma. : : Ja, 'Tryckfelsnisse är en oberäkne- lig herre, men har han dessbättre” ofta humor, och de trassel han: ställer, till med påminner ofta om s k ”practical jokes”, Varför hans, humor är så påfallande, är kanske” att den alltid är som man säger . "omedveten", Omedveten humor är ; ganska vanligt, inte minst på det ' språkliga området. På så sätt kan t ex pekoralet bli humoristiskt el-' Det: svåra språket : I | hån inte vet vad den vänstra &å | Ber”l ; : it sig? Hade han satt frö- erna för djupt ner i jorden, så att de inte kunnat gro och orka upp? Hade det desslikes funnits ett ,nässlefrö i. den prima jord han anskaffat? Slutligen. beslöt han sig för att besöka bekantin- . gen och beskåda dennes' Span- ska peppar. Axels självkänsla fick - honom, Spansk peppar hade helt "andra blad. Han: hade. närt. en " orm vid sin barm. Axels Spans- ka peppar, som han varit så stolt "över och som han vårdat så ömt "var en vanlig brännässla, . . vi Med känslorna i uppror gick . Axel hem: Ledsen och uppretad "var han'— men krukan med näss- lan tog han ut i skogen och där planterade han försiktigt. om den i naturen. Inte kunde han ge sig|: till att bara vräka ut den plan- ta, som, varit hans, käraste vän i i månader. s «Mån kan Även ff Men södena sa "ker i böcker eller tidningar som! att ”ljudlösa steg, hördes på av- ”stånd”;” stum” av vrede .utropade, hon”. eller att ”festen torkade in tack vare ett hällande regn”. Ob- servera även det där mod tack! 'vare”. Det är mycket vanligt, även när det gäller något som inte alls: är något att tacka för, snarare tvärtom, .”På grund av” bör det då t ex heta. KE SEN + I ”Blommor och grodor” samladel signaturen Purre för några år se-! dan åtskilliga "fynd på språkets! gröna ängar”. Bland ”romanblom-] morne”, som av någon anledning särdeles ofta handlar om -. grevar]. de, vilket för all del egentligen inte är sam- .- ma: sak, -Ett pekoral uppkommer : som bekant. för : et mesta -genom + "språklig stilbrytning, så som” när NS man 4 ex' blandar in vardagliga : uttryck i en eljest högtidlig fram- ställning. Ibland kan det t 0 m vara ,Trycktelsnisse själv, som åstadkommer just något som lika. nar. ett 'pekorail Som t ex när "Brustna äro livets strängar, trötte . vandrarn i vilar . sött” » råkar: bli : ”Brustna äro livets sängar, frötte a vandrarn vilar sött”! , Omedveten språklig "humor leve. rerar även mången skribent och "taläre” genom någon liten Jogisk kullerbytta, som äger rum i själva hjärnkontoret, och särskilt lätt gjort är detta för .den som använder sig "av åkliga , liknelser. Lik olika element måste passa ihop,;:' annars kan. det låta t ex så här: . "Tidens tand, som Jäker alla sår och torkar alla tårar, lade sig som ” , bomull kring hans hjärta och blev den sporre, på vars säkra rygg han ' kunde rida in i en tryggare fram- tid än den han b le bakom sig”. ' - Eller så här, yttrat en gång i den tyska riksdagen under: mellan= krigsåren: ”Den nuvarande kultur- ministern är en. man, vars högra. Ur djurens liv | | Hyman Friedman medgav 1 rät-! "ten att hans hundar sprungit in på i e grannens gård. > + - — Men kan ni inte få' grannens förbaskade papegoja att sluta och " vissla på ivckarna, bad Friedman förtörnat, : Huradan är r hon egentligen? > da, stackars flicka. Hon ser ut Som ett passfoto och låter som en refrängsångerska., sa ou och grevinnor, finner vi bl a föl-' jande: ”Greven är djupt nedstämd. Han slog sig ned vid grevinnans : sida .och åt sin middag "utan att". öppna munnen”. Och detta: ”Gre-' vinnan satte sig till bords med det största av sina barn utan att kun-, na äta det minsta”. ..: "Så ska vi slutligen förflytta” oss tll det franska parlamentets just i dagarna så aktuella ”slagfält”, där, den flödande : vältaligheten -natur-, ligtvis ibland också i någon mån « berikat ”felsökarens” — samlingar. "Vi böra inte förkrympa dessa un-| ga hjärnor, som ta sina. första stapplande steg", är ett yttrande som härrör från franska depute- radekammaren liksom "även "Jag, har tillfrågat honom. Han bejar, kade frågan med ett bestämt nej”. «Det gällde den gången inte dej Gaulle, fast det möjligen kunde ha passat .in på hans så omtalade! presskonferens" den 19 mej, Inte. heller detta är sagt i dagarna, ehu- ru man skulle hoppas att ordens; " andemening överensstämmer även! med Frankrikes aktuella situation: ”En våldsam, ja dödlig kris' har| uppstått, men.den kommer icke att få allvarliga följder”, 2 Camillo. "+ -- > , |tare tid i slutet av tjugutalet, men]. Bäst vara säker! Patienten vaknade efter ope- rationen och det var alldeles mörkt i rummet, Bara lite dags- ljus silade in under gardiner- : nas kant. = — Varför har syster rullat ner gardinen? frågade han. . — Jo, det brinner på andra "sidan gatan, sade hon. Jag var rädd för att ni:skulle vakna - och. tro, att operationen var misslyckad. . 3 en knäck och det sved till inom. C bo ste Y : Engelsk takt - Typisk engelsk är, denna be- rättelse om en affärsman i Lon- don, som en kväll kom hem till sin hustru och förtalde: — Kan du tänka dig, att Adams har börjat tala med mig igen. Det slutade han med helt plötsligt för 25 år sedan, utan att jag hade en aning om varför. Men i dag kom han fram till mig I i klubben. och sade: — Jag är mycket ledsen, men det hela har berott på ett förarg- ligt misstag. Får jag inte 3 se er på en drink? - — Men vad rörde det sig om? frågade "" hustrun. : Jag , menar misstaget, ti cn — Det har jag inte den av- lägsnaste aning om, <- "> — Men frågade du honom inte om det? . . - — Självfallet inte. så taktlös kunde jag inte vara. - Söt röst. | Lollobrigida sin medborgerliga plikt sedel « urnan i en av Roms val- 3 lokaler. SÅ por? iDe Uppväxende arboretet taniska Trädgården i Göteborg vän- dade dödstall. ;. F rän Kama tide Ta tydor” " Det "var mycket vanligt förr, att man genom olika åtgärder sökte ut- forska vad framtiden skulle: bära i sitt sköte. Detta kallades att ta ”ty- dor”, Men kommande händelser kun- de också förebådas på många sätt utan att man själv gjorde något för att framkalla det. Sådant kalla- de man för ”varsel” Det var framför allt tre betydelse- fulla skeden i människans liv som gav ' varsel, eler för vilka man tog tydor: födelse, bröllop och död. I denna artikel skall jag citera någ- ra uppteckningar om dödsvarsel från våra bygder: - . > Sår klsia of " Folk som är födda en torsdags- eller söndagsmorgon före &ols upp- gång kommer att kunna se i syne. Gamle. Olas-Bem såg i syne.. Han voor En gång då han gick fram, till Ollered, 'gård 1 Nösslinge, en kväll, "J levde till på 1890-talet. : -|så mötte han en skjuts, och i.vag- nen låg en 'likkista. Det var i Ban- gelid, och han visste En Ud eller kom "det én: broder - [till bonden i Ollered. Han bodde i Sällstorp annars, men ville häl-j sa på brodern. Men han blev sjuk i Ollered och dog där med. Han kör- des sen till Sällstorp för han skulle jordas i den kyrkogården, Då Olas- Bem hörde det, hade han sagt: för + Visste jag inte det! gick till Ollereds igen! I samma tid mötte. han Grens-Johanna, som ha- de vart borta i flere år. Hon hade la vart i Ollered, för hon' gick där mycket medan hon levde. Hon ha- de sina vardagskläder. på. Käll sjö sr. a + En gammal bonde som var änkling förde ett mycket supigt liv. Nästan dagligen var han full, och en kväll då han satt i stugan såg han upp och sa, i det han tittade bort åt dör- ren till: >; — Det var ju konstigt, där atår. en Naturligtvis gjorde den sköna Gina | likkista borta vid dörren." N Några dagar. senare "dug” bonden. och röstade vid valet i'Italien. Här|Han såg sin egen'likkista inne i sitt lägger filmstjärnan ned sin röst. |eget hus (Tvååker i - När folk skockade' si på ”höjar I gatan”. (vägen mellan: Ledsgård och ; j Kungsbacka) på väg till kyrkan, be- tydde det att någon sockenbo skulle dö under "veckan, (Askome); Om kyrkfolket ' går i klunga på vägen i Ifrån kyrkan, så "kommer snart ett Bo-l tik samma väg till kyrkan, (Fager och vatsel |' set, eller också ska hela familjen |D oo oc Sigsin egen död Bengt Johan i Lustorp åv Köinge socken amkring 1870 var på sina ägor och körde märgel, som var vanligt på sista hälften av 1800-talet. Det kom ett jordras, som dödade Bengt Johan, - Några dagar innan denna olycka hände, var han en kväll ute i sin |. ladugård för att se till sina djur. Nar han kom in säger hans hustru: — Vad har du gjort så länge. Jag började nästan bli rädd. Om jag ha- de kommit från barnen, så hade jag gått ut,och sett vad sor, hänt dig, - . — Jag har såttt och tittat på två grannar, svarade mannen och nämn- de deras namn, De hade en liten karl erhellan sig, som de ledde. När det kom mitt för knuten, blev de borta. Jag har-gått runt ömkring, men det blev omöjligt att få reda på "vat dom: blev' av." Jag ska ha reda på, vad soma ska här & bära ag så åt. ” Helena. hette hans » hustru. . Hon bad, att han skulle lögga sig. Det är inte trevlit att springa i granngår. darna och hålla väsen om det.-Man- nen la sig med det beskedet. = - Någon dag efter skedde olyckan, och då kom de båda grannarna' och hade sonen Albert emellan sig, När " | han sett hur det gått med fadern, så blev: han oförmögen att klara sig, så de. båda grannarna' som. Bengt: Ja- hån hade sett fick leda gossen hem. När, Helena fick se detta, kom bon ihåg vad mannen hade sett och ta- lat om. Helena satt på mitt hem och talade om detta någon gång på. 1890- talet. (Köinge) Det var en kvinna som hade nam. net Sersvina, Hon kunde se saker och ting både före och efter det var skett. Hon berätta för mig, att hon såg likfärd i månader före det når gon var död. (Fagered "CV "För många år sedan var där en karl," som skulle 'gå till Skåne. Vid det : han " kom neremot Karups Karlen gick och gick, men bäst han gick stod där ett hus mitt i vägen för' honom och dörren stod öppen, var. Men så tog han mod till sig och steg in i stugan. Där var en rä- de: . — Kommer hon? Ia NV ' Karlen > ' kunde "ingenting: IVara, men i detsamma kom där ett. frun vd - gästgivaregård, så föll mörkret på. Han blev rädd,' som inte underligt lig hop svartklädda karlar, och alla ågte 2 Ce i även "uppnått goda kontakter med "Joch 3. Nej, varken forskningsre- red) tas om ett par år bli en sevärdhet] :- för alla, som är intresserade av god ST skogsvård, :" : Om kattugglan' håller - ett fasligt För åtta år sedan fick trädgården väsen vid - en ställe där någon en skogsman som prefekt, nämligen | sjuk, så betyder det att hon bådar professor I Bertil Lindquist. Det Sr dödsfall, för ”klävitt". betyder ”klä 2 på dennes initiativ som : arboretet NI naden det." skall vara än i dog kom till. Kring en liten tjärn i ter-!hyndar som -bådade dödsfoll. Ställ- rängen i anslutning till trädgården de d ig eller satt och tjöt med har nu -Asien, Amerika och-Europa'| > vädret” ”wo-wo-w6”” lång-] i skydd av halvgammal, skog ' sina | draget, så' visste hunden att någon avdelningar : för ; trädarter, som är snart skulle 'dö i trakten!: Omkring lämpade för vårt klimat, "=, 1848 var det en hund i kyrkbyn som "betedde sig så och sprang gång på Här märka bland annat ”Denl le- | gång at det håll likfärden sen kom. vande fossilen” Metasequioa glyp- (Källsjö) . -tostroboides, ' Kinas högsta - och! Säkert dödsbud anses det vara, när "längst levande barrträd, som växer ugglan nattetid i närheten av .bo- "på 800—1.350 meters höjd över ha- el- vet i ett klimat liknande vårt och |ler i trä h i vars påträffande betecknas. som en |i, norr — låter höra sitt hemska rop ”klä vitt, klä vitt”, eller. som man "av de märkligaste botaniska upp- även tydli gt skall ha hört ”klä lik täckterna under 1900-talet. ft snövitt, klä lik snövitt", ty”då vän- 1. i Trädet når: en höjd av 35 meter tar hon lik, ”skriker ut någon”! Lå- h en tjocklek av 2,3 meter i bröst- | ter det däremot som ”tvätta" vite”, . + För -undersökning har frö-| blir det småbarn. (Tölö) ” "plantor 'av denna art även. dragits ; Om ugglan. sitter : på "taket 'c 'h upp i Bergianska trädgården. /: skriker, så betyder det, att någon: i I När: det : gäller. frömaterial Al det huset snart skall dö MH Om en sparv eller talgoxe" celler skogsträd har Botaniska trädgården |, nån annas sådan liten fågel sätter sig på fönsterbrädet och tittar in i : Japan och nu . nast med Turkiet, | rummet, så är det ett 'dödsförebud. varifrån" man fått frö inte minst i : Om en. ekorre tittar in genom ett från de berömda "lib så betyder det döds- de' vackraste av alla, Det var 'för|bud för någon som bor i det huset. Om en orm vågar sig ända in i för- övrigt av detta träslag nian” byggde stugan, så är det också ett. säkert den trojanska hästen... ; t ns ex i dödsbud. > ' Om ' räven kommer fram in hu- I Ave el det inte hände. "= Åsen, så ska någon dö snart i det hu-|: karlen' sin syn igen, så konstigt "alltid. Konstig blev 'karlen med," och .veli ' var han mer året ut, (Vesslger. HOS . mn Konrad F Ekdaht timmer in; Genast tog de svartkläd- da tag 'i. kvinnfolket. ' Karlen stod och förgruvade sig över det han såg, men rätt i detsamma var allt borta, och han stod på landsvägen i; igen," När han så kom fram till gästgi- varegården; så var gästgiverskan just lagd på likstrå, och folket talte om att hon i sin'-tid varit mycket 'up i det med å dansa, På :så vis fick |, sn + Mat i a OK TORN sens SVARAR . Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare ” kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen.” "> - . Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder ' » och kön. Det är givet att envara anonymotet obrotisligt bevaras + Märk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak= tionen, s - Svar til ”Diddi 45 år”, Preludin- tabletter är en, medicin, som fun- nits i handeln något år. Medicinen såsom medel och rekoramenderas av till- verkaren för användning vid av- magringskurer.. Preparatet är i lik- het med mår ga andra preparat av liknande sort farligt or . det använ- des okontrollerat och utan läkares föreskrifter och överinseende. Hos häll lad SAGT och SKRIVET Jag har alltid ansett att det + finns två slag av intelligens, den intelligenta intelligensen och dena dutnma intelligensen. . (Albert i Camus) RA , :Sommara därpå bliv det flera läger och en skolresa och det ena barnet skulle. få följa med en kamrats familj på en lång bilresa, och redan då började. det andra , barnet drömma om skolungdoms- utbyte, för det var så många av klasskamraterna som skulle resa till England och en till Tyskland och flera stycken till Danmark, Mamman och Pappan satt. åter a "På trappan och hade Inte kollras= ten varit, så' skulle det ha varit väldigt tys! i skogen runt omkring dem. Fast barnen skulle komma i augusti, hade de sagt, då var det Inte ett enda Utet läger att resa till. : :. : De bandetode över mken, där de satt. Och när igelkotten Joakim kom traskande 1 skymningen för att få sin mjölkslick,' frågade "de vissa individer, som har b het för tablectimissbruk kan medi- cinen ' ge ett läkemedelsberoende och .oförnuftigt handhaft blir allt= så > ibland effekten synnerligen ogynnsam. < Svar "tin ”Min pot”. Bränning- känslorna i fötterna och rodnaden samt ' smärtorna -i tårna är alla syinptom på en åkomma, som ofta förekommer i er ålder, 78 år. Det kan röra sig om en cirkulations- rubbning, en stelhet i'artärerna, gom tillför blod till foten och en nedsatt, blodförsörjning i samband med detta. Mot detta kan ni få mediciner, men ' tillståndet måste undersökas först av läkare: | Nn Het | Svar till ”Fobaksfiende”, absolut säkert verkande mediciner som kan ersätts tobak hos rökare finns ej. Det finns däremot, medici- ner, som kar, hjälpa en patient som är instäld på att sluta röka med detta. Den viktigaste förutsättnin- . Några! . Varför skaffad vt 033 egentligen den här stugan? . (Kajs i Morgonbl) ax Na & : I Amerika, där man Infört bår | tar med plastbotten för att gäd= dorna ska kunna berätta hur stor ra karlar dom slet sej från, kan man än i dag träffa på fiskar, som är malliga, - ene '— Mina förfäder simmade un= der Mayflower, betonar de gärna.' - Fisk, : slutligen, nyttigt för karaktären. Se på ”böcklingen. Så: "går det när "nan röker, ,: so ': At FN "> fLasse I ST) gen för en'rökare att sluta röka slutskraft i detta avseende. H personer med en viss läggning, be- nägenhet för lätta ' nervösa spän- ningar o s v kan rökningen inne- bära en viss avspänning och i såda- sev naturligtvis önsk- vt att man kommer tilrätta med nervösa spänni na i första hand. t 4 Svar” "an "Orolig 72 års man”, Urethrocystografi innebär röntgen- undersökning med kontrastmedel av urinblåsa och. urinrör. Trebekule- ns. fall är KA . Elkosin är Det får. vi vä äl Det” måste nog vara en kollega - med stak tro — för att inte tala om spiritualitet. — som har hittat på följande: Sälar . i— I torsdags vår jag och h rde Jonas Erlander i Örebro. Det var ett fint tal han höll. ' — Du menar väl Tage Erlander? ; — Ja ja — men jag kallar honom |. VN för han klarar sej, så bra i "det-+ n det "politiker, har: Winston Churchill. sagt, kräver man ' först och främst förmågan att kunna förs utsäga vad som'kommer att hända i morgon, nästa "månad och nästa|. år — och att sedan förklara varför [ett s k sulfapreparat, som ges vid infektioner ofta i urinvägarna. Stil- hol är ett hormonpreparat, som an- vändes vid flera olika åkommor hos män i allmänhet vid förändringar i blåshalskörteln. Barbitropin är et' allmänt lugnande ; och körtellug nande medel, torde vara hans viljestyrka och be-: ring betyder framskjutande mus-| t Ungdomens flykt från: landsb g-. den ' till .. städerna . leder ajälv= fallet" till ökat arbete för. landg- bygdsbefolkningen. Denna ökning kvinnorna mera än männen att dö- sialläkaren, Arne Berglund i Motala Lill "medicinalstyrelsen.” Lantbruk maskiner ersätter nämligen i 'stö. utsträckning den mänskliga arbets= kraften på männens arbetsfält. får en mycket tung. arbetsbörda och de blir Jätt utslitna såväl fy- tivt unga år, , Förtrohga stuiider : Svar till PA. 4 K". 1. Sven Jer- ring var mycket riktigt gift en kor- har sedan dess inte gift om sig. 2 sanden Sten Bergman eller förfat- tarinan Astrid Lindgren har avlidit utan lever :yckligtvis = efter vad jag vet — ib Med hjärtlig hälsning. ”Ga Ilie”. ” - Svar ' till lina 26 år. ! Numera bär man vanligen inte sorg så länge som förr. Eftersom er mor gick bort för över fem månader sedan kan ni: mycket väl ha både svart-vitt och vitt j sommar, ja om någor månad börja övergå till vanliga färger, dock ej alltför grälla. Guld- och sliver- smycken kan ni redan nu börja -ar.vända (undvik dock. smycken ij lysande färger) likaså strumpor i vanlig ljus nyans, Naturligtvis kan » ni: nu även övergå till er vanliga j makeup såvitt den är någorlunda diskret, Mei bjärtlig. håssning.: ' i Galli e ma'av.en rapport från t f provin= ' Husmödrarna däremot, särskilt vid . | de små ock medelstora: gårdarna, + -'- oe [g t av arbetet tycks emellertid drabba . bes siskt som "psykiskt redan” vy id rela». ' . Fa To AA OO IT] mn RN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.