Tisdagen den 3 juni 1958... =. Nr rt ” "LAHOLMS TIDNING ” > oo CA a Doe eos "> oQr ön Lexikon för en vär av dr 1VAR EK ' "Konungarnas dal i Luxor 1 Löv te ”var 1' 500 år begravningsplats för de egyptiska faraonerna. Farao är "som bekant vår på den egyptiska konungen. På egyptis- ka heter det ”peraa”, men vi ha fått vårt uttal av titeln över hebreiskans ”paro”, som I vår bibel försatts med ”farao”, ' i Det kan därför konstateras att ”fa- Tao" är en ren svensk- benämning . på den egyptiska” konungen utan . egentlig motsvarighet 1 det egyptis- ka språket, Det är i dalen vid Luxor, som en -av de mesta bekarta Lfaraogravar- na "finns, nämligen det vi kallar Tu- "Åtankamöns' grav: Egéntligen borde: vi skriva och uttala namnet som Tut Ån Chamon,"men genont inflytande från engelsk :tidningspress har vårt uttal och skrivsätt av namnet orik- tigt blivit Tutankamon, en god il- listration till hur utländska ord kan förvandlas när de kommer in I sven- ska språket, :; ;I detta sammanhang kan det sö- än ålen sfär /Sak' samma MES Viveta Lindfors låg! på stran- den med hakan i händerna och benen i vädret. Hon skulle tän- ka på den man hon älskade, ., Kameran surrade, sw. omm — Utmärkt — utropade regis- sören Don Siegel. — Och nu går vi och får oss en bit mat! - - — Nej, nej — sa Viveca — vi måste ta om den där scenen. Den kan inte ha blivit bra — jag låg faktiskt och tänkte på mat. . ; — Det är ingen skillnad på att hungra' efter ' mat. och -hunkra efter kärlek — "svarade mr Sie- gel '— ansiktet ser precis kikar dant ut i båda fallen, - "24; 7 Och så tog man lunchpaus. J uridiska.. "spörsmål ” Under denna rubrik. besvaras fu= ridiska 'frågor ;av, allmänt intresse ee mot en ersättning av 2 kr I frimär- | ken. . Frågor som kräva” 7 metal. ANN ma mma ” ' SAGT och : SKRIVET Vi tittade in i restaurangen och fann att den var rökig och tråkig, och bråkig och ful, och = istället för att anpassa "oss efter en så = ' trist miljö for vi hem till Stock= holm Igen och försökte sova, « Men sömnen stördes av minnen från- en förgången tid med" ett. mjukare och mera vänligt bete= endemönster, och medan vi vred 055 på våra bäddar, frågade vi oss ” varför sällskapsglädjen — även ef= ter motbokens upphävande — skall vara 'så "inhägnad inom ' polisiära kärdsgårdar och varför. männi skans liv in 1 varje detalj måste regleras av så kategoriska bestäms melser, Och vi sade oss. med » Strindberg i Kronbruden: "Hur MNuvt var det förr, hur lett. är det sx LH : PMen så bar det ju alltia helst, så "länge riänniskan tänkt tillbaka, Paradiset är alltid imperfektum, mars He Ne s tDominod i. so KN kert' intressera att veta att denne I N ingående eller enskilt var ; 10 brev vår -tid. mest nämnkunnige av alla m femöring räcker länge nuför« : ett något högre arvode.: >] faraoner endast var 18 år när han | tiden — man kan gå med den 4 ot adresseras . fn Halland. Nyhetera : Dörren uta mot” t trädgården sto. d V alla människor som dog år 1352 före ' Kristus: Han: hade flera yedkor innan man hittar' nå= Juridiska avdelning, Horrml öppen. Ut kom en gris farande, eri|jag känner är Theodora min bästa då regerat i nio År utan att uträtta ee man kan köpa för den, : ” torg 4, Stockholm. vägra storverk. Hans namnkunnig- - . u et i vår tid beror uteslutande. på M v + ti - upptäckten av hans. av för ett 40- - > tt. den som Spar, han Na söt,' ljusröd och välvårdad :en med vän. Ni vill vä knorr på svansen . och ' en röd ro- bästa vän? inte slakta min "Ett FRA FRAGA: Två grannar har genom Johann Reinhold Patkull, ” gjort Big mest bekant i den svens - "Den ”Ilvländske adelsmannen generalguvernören i Riga, vilken som 1 sin: tur hänvisade ärendet till . Janträtten i staden, Patkull var lantmätare" uttagit” gräns "mellan ”si- na tomter. Nu vill den ena plan- tera häck f- gränsen. Kan-den- ene grannen plantera "den i gränsen el- ler hur långt därifrån och kan han sett omkring : halsen.” "Den trippa- de runt omkring huset, över går- den "och bort till svinstian, Genom en bred springa i brädväggen kun- de den se de andra Erisarna. .— Hm, tja, vad "ska jag säja? sa hans far När du' ser saken på det viset. Men hon är ju förstor till att få vara inne i rummen längre. | för '- tal år sedan," 7 7 skördeutfallet Torka är "som "bekant lika farlig som «ihållande |] ” Men nu tvingas vi till valet, (Ktuck 1 Metallarbetaren) Vi kunde haft vår riksdag kvar, . :På oss beror om det går galet, ska historien för sitt, motstånd som nämnt en inflytelserik herre mot Sverige I August den Star-' och ' upp taga i kes tjänst, gjorde sig 1 sitt hems Janträtten "saken, "Skräddaren Me Mångåärlg prenumerant. in Iand känd gom en maktfullkom»' - Voss måste i sin förtvivlan vädja "SVAR: Planteringen får: icke" in= 244 [lig och hård herre. Under den direkt till Karl XI för att få sind |Kräkta "På jandré (promiöde -område till själva gränslin- . korta svenska förvaltningen sy : rätt. Trots detta förhalades hela men kam ske Intel den bndre ran-. — Så finner. vi en annan plats åt henne uté”i lagården. Tack- far! Och Marius ' sprang hänryckt ut i lägården dch gjörde ett litet bås'åt sin gris; På det sättet 'gick det till att Theodora" slapp" för; att” följa med: slaktarns: vagn och ”att "hon regn. Ar 1885 kallas för ”torrår” på ee , grund at ett en ihållande brist på regn, det året förstörde, grödan i stora delar äv Sverige. På vissa plat- sér kom det året inte en droppe regn på hela den sommaren, På andra orter föll endast någon enstaka gång någ- ra droppar nederbörd, som var helt tvinga den 'åndre grannen”. vatt del- Sötft Vem” är Ts sn en av gri- sarna. - Nor Ötf! Jag är din syster. sot "— Min syster? Nä, försök inte! Vi är tio syskon och har aldrig va- rit flera. Och det kan' också räcka. Sparsamhet är en dygd, Visser » ligen sen vi nu i :bladet att "svensken har, den högsta. lönen | 1 Europa”. Ja, och den minsta bex > | + hållningen av den, hur: det nu sl kan komma sig. Kanske beror det Livland lät han tala om sig i ett . saken, men, andra gången Voss nen icke skyldig. deltaga JE Öff!' Jag är i alla fall din” sys- "gårdens lilla. kelgris, | otillräcklig för jordens behov, + > iz ön st värt dyra fosterland. är. det mål, som kom upp I Janträtten "glck.til kungs blev målet över- a :]ter. Jag blev bara tagen från mor Ar 1841 var. däremot ett så regn-| > ei SUFOPR. Pie - är 1682, «. | ''3- lämnat till hovrätten 1' Dorpat, FRÅGA: Jag är 'sjukfö säl då vi var så små att vi inte kunde - i so (Ceno, Expe” Jag Hl d a den år att det gått till historien un- ag "är jord- er en brukare, men har utarrenderat går- den, har ingen förvärvsinkomet. Ef ter är jog sjukskri ven en tid.. Är.-jag som egen före- tagare, berättigad till sjukpenning? H Jordbrukare räkna. Därför la” du inte märke till det.” o- Bf Varför har du en röd ro- sett omkring "halsen? Såna” duni- heter! ” - Jag kan gott tala om alltsam- mans,'om du gitter höra på. ' 1— Öff, ropade grisen, kom hit al- lesammans ; ska" ni får höra; Det här är vår syster. Och gå stack de trynena” genom" springan. och häl- sade på systern; «+ Joy, ser nå, då vi blivit födda, var vi elva stycken. Men mor ha- de 'bara mat åt tio, och då jag var den sist födde, 'blev: jag - hela" ti- den 'undanknuffad ' när vi skulle dia mor; så jag höll nästan på att dö av svält. Men så kom Marius, |: pojken, och då han” fick se mej, Pyåtåret”. På gnederbörd blev) grödan helt' förstörd nästan Å hela landet och gav'' upphov till &n fruk: tånsvärd hungersnöd, iDessa båda år, 1841 och. 1885, är i) i de hårdaste: missväxtår någon- | Spanjoren ser ” stridatjuren en sin inträffat I Sverige,” "st li grandios symbol av sig själv, sin . nation, sitt öde. Om de vilda tju= «+ - to oc rarna 1 Spanien, Portugal och ” a Provence skulle urarta och bli tad ma, då skulle hela spanska folket ., . och mer än tre fjärdedelar av det > - 1 syäfranska få en kväljande känsla 1 av” att ' Europa "ruttnat ner och : Vrökts, undan. "Att regeringar som inte tvekar att' av politiska skäl bomba byar, kyrkor, slumkvartery >, skolor och barnhem skulle av mo= raliska skäl låta, tjurfäktningen oc d försvinna, det kan 'provencaler och 5 aa Patkull hade grymt. och: oförs som : fick order att sk sonligt låtit misshandla två 'av .ta upp saken Inte heller. här sina underlydande, skräddaren ' gick det fort. Patkulls inflytande Michael Voss och tjänsteflickan vår stort och först år 1693 föll Ebba Plahn, De hade ingått tro- : domen — "elva år efter det”att lovning utan ätt först ha ine ”. ärendet anmäldes! Voss hade, då hämtat Patkulls tillstånd. Båda ” Inte stor glädje av' saken; - -Pat- Ne blev på sin herres 'order fängs- : kull befann sig nämligen som lade. Kvinnan lyckades emeller-.; flykting i Kurland under August tid undkomma, och sökte skydd - qen Starkes hägn. Han dömdes : en pastor Johannes Baum- nu I sin frånvaro att böta 200 I grannskapet, men det hjälpte. daler. och att ersätta: Voss de inte. Pastorn var rädd för den ” ägodelar han fräntagit "honom inflytelserike adelsmannen och samt” betala den” "misshandlade s utlämnade henne, cc ä " Så småningom kom det ut att . der. Så löd domen,.I praktiken N paret blivit utsatt' för misshan- gjorde den föga nytta. Några > ot ot fdel.av Patkull och nu vaknade : pengar fick aldrig fästeparet av - Pans är en ovanligt" kultives - rad stad, Till och med hamnsjåar« an tala franska. : SVAR: Ni synes sakna inkonist av förvärvsarbete: i” sjukförsäkringsla- -I gens mening — inkomst av: arren= de anses icke vara sådan inkomst — varför Ni i princip icke skall va- ra .sjukperiningförsäl icke berättigad till sjukpenning vid " Getingstick Er oftå besvärliga och! till och med ibland dödliga. Sex ger" tingar, som samtidigt sticker en häst, - H kan'åstadkomma hästens död, ex | En riktig friarfärd .. Btensprängerbasen" Månsson sitter och lyssnar till. de yngre! pojkarnas historier om nervkittlande friarfär- der: Han tyckte” "det var rena. ynke- domen, Warför han avbröt dem” och att döda en människa.” ' Ändå anser vi i allmänhet inte ge- tingen 'som "särskilt farlig 'och. allra | minst brukar. vi sätta” den. I sams! band med någon dödsrisk, I de flesta < fall är människan mer rädd för t ex": huggormen än för' getingen; Men än- då förhåller det sig faktiskt så att; » FRÅGA: En person, som varit an= ställd hela 1957 mot månadslön,.var under ökt sjuk i fyra veckor. Under denna tid uppbar hon ej lön utan endast ersättning från sjukkassan. Hur lång. semester är hon enligt he Nå, hör 1 gfkar det än vär samvetet hos 'pastorn, Han an: : Patkull...- vent ve berättigad ul färd? mn tog han upp mej och gick in i hu-|"”? rama” ; barnsligheter, som i ni | det. varj år. inträffar fler, dödsfall |, spanjorer inte förstå meningen ko . a . ft I. genom getingstick än genom hu; - - mälde Patkul! för.den svenske "<> >» fan nig 2 nn EH avtal, .|set med' mej och bad om en di- skroderar om. Ni skulle vatt mö när ormsbett.- ME ne ok som Al a ge- |, Om ri talar om djurplågeri i sam a I band med. tjurfäktning, så svarag + +» > | 'att' laxfiske; långrev och kräftkok är kvalificerat djurplågeri, > : I ör ; (Evert Taube) Det beror på en 'mans fantast,. N : hur åtråvärd .en- kvinna är, 75000 073000 : (David Strange) ” RT i "Det är livets gång att ur bön= dernas' stan skjuter skott'upp till blomstring i samhällets höjder els ler hed till städernas och indu= 4 striernas ”rotlösa " existens, fort= .; "plantande sig i ett fåtal genera= . . tioner; rom snart vissna bort, mee! Ne a on " dan nya.skott ständigt växer fram '';., sova . på bondgårdarna och 'uppehåller ve samhällets 1 ja va ong å-kröpsin genom fönstret te', Filippa "på" Galtåsen, ho "sparka. ä slogs 6 som den värsta. E Imä SVAR: För ”varjé kalendermånad, ”nors böter. 7 | Kamrern "skyllde tpå varunder "arbete utförts å minst 16 = dagar, skall erhållas 1,5 "dags semes: flaska med ljummen mjölk. Och på det sättet höll han liv i-mej, så jag blev" lika: frisk" och » stark :och tjock som "ni andra. Jag fick" en gammal vagga att sova i — och jag "” Skillnaden. > mk fick lov att springa omkring innel.s 1 Lille Olle (1 år), som gör sltt förs- i rummen. ta skolår, kom hem från skölan och — Du har allt blivit ”bortsk å, omtalade, , att klassen. — flickor och sa de andra;” RER EN . pojkar — haft badning.. Pappa frå- '— Ja, men jag har inte viivit vik- ade Tiet Eroiletigr” a sån : kn a kull le, "såg "du ni illnai tig för det. För annars skulle jag på flickor och pojkar?:! > Jil inte komma hitut "och prata med [53 Jadå, flickorna” hade badmössor. strängning, Vilket mildrade straffet. ” ter.: Den: anställda är sålunda berät- tigad till 17 dagars semester för ar betet under år 1957. .; om att de farligaste djuren i i de sto- |! ra djunglerna inte är :de som 'vi van-' "]ligen anser vara; farligast, t ex. or- mar, lejon, tigrar, leoparder, kroko-: diler. oc vy. Nej, dé farligaste är de” små " insekterna,” : I riamyggan, sandloppan, "skorpioiien” ind liknande småkryp: + i '1I Indien,” där årligen ' mellék 0.000 och 100.000 "människor dödas" åv de stora djuren och av ormar, räknar man med att ungefär fem. gånger Bå många människor årligen, de små insekternas giftbe > i Kvalifirerat, rattfylleri 1 "Armésergeanteén William Snokes är inte särdeles förtjust i lyktstolpar. På hemväg från en middag hade han litet svårt att styra sin jeep och bra- kade mot en lyktstolpe. - Trots krocken fortsatte han” "att ”jhärdigt bearbeta” stolpen med jee- pen. Därefter. klättrade. han upp i lyktstolpen. och. skällde ut' lampan > som han anklagade fö att ha sla- " git honom, ' - Snokes” blev dömd. Klockfynd I | 35- årig mordgåta? PARIS (Press) = ' ' Ett gammalt fickur av silver; som hittats i jorden vid Houdan :'utan= för Paris, kan möjligen kasta ljus över en 35 år gammal mordgåta och ge bevis för att också ett svårt justir tiemord blivit begånget. - : 'Det gäller den s.k Quémensuraf- fären, som fick sitt namn” efter" den franske kommunalpolitikern Pierre Quémenuer, som försvann spårlöst år 1923; "Quémeneur” gjorde, på sin tid affärer i 'amerikansk ”överskottsma- teriel. från” första världskriget "och hans försvinnande; ' som 'kallades ”yår tids. största franska kriminal- gåta”, väckte det största uppseende. Trots att Quémeneurs lik aldrig blev funnet kom polisen till: det re- sultatet att .han mördats. Misstan- karna '. föll på ' hans kompanjon Guillaume- Séznée,' Denne bedyrade sin oskuld men ställdes?inför 'rälta 'och' dömdes > till livstids 'straffar- bete och deporterades till Guyana. Domen föll -utan att man fått nå- gon klarhet om motivet till den I. eventuella förbrytelsen eller hur den utförts. . I fängelset vidhöll Seznee att han var oskyldig, Han försökte er,' Marius idöpte mej” borta ' vid pumpen och kallade mej för Theo- dor. Men senare upptäckte, han att jag var en "flicka, så nu heter jag Theodora.” so Li KR r rattfylleri, > Kryddkrämare "Svensson 1 Grön- > köping hade en svag föreställning 'öm att han för tionde gången skulle Bli - nödsakad' inställa sina betalnin- gar. För. att reda'ut de litet till- krånglade affärerna, tillkallade" Hane Föriroli ga ”tnider - Svar till -, ”Matrona”. a Naturligtvis är det både ovänligt och ' ohövligt att tala nedsättande och ironiskt om andras de och klädsel — i syn- nerhet i större sällskap; Men denna ” benägenhet brukar, hänga ihop "med att ”den ironiska” kä ker och försöker hävda sig på detta onekligen osympatiska sätt. Det bäs- ta är nog satt ni inte längre: kriti- serar och säger åt er lilla släkting att bättra sig. Försök 'istöllet lära henne genom ert eget exempel... När " hon i 'sällskap "säger 'något eläkt om en person, ,så inskjut ett vänligt: ”Ja, men tänk sa rar (duktig, eko- nemisk ete) hon är. Och framför allt, var så vänlig och uppmuntran- de ni någonsin kan när ni. talar med den "unga frun. Säg också åt hennes man att berömma hennes duk- tighet, att ofta säga att hon" är söt, välklädd och välvåtdad. Låtsas nu som ingenting . utan. bjud hem, de . , veto lunga på kaffe eller middag en dag, |lyckad s ” ned e ordna så trevligt ni kan, var rar et " loch vänlig — så blir säkert allt bra igen. Och skriv och tala om hur det går. Med hjärtlig hälsning. . t Vindruvor tror inte finns i mer än tre, föger, äröna, blå' och "gula; men 'i' verk finns' det numera övet 600 olika sor” ter' och" färger. Bara för hundra” år sedan fanns 'det betydligt 'färre'sor! |: ter, men. odlarna «har genord . kors- fr — Er makes . hamnteckning på checken - verkat : ; misstänkt, .; sade bankkassören till: damen : framför disken. Hans handstil är fast och 'bestämd, men den här - »gen verkar vara skriven av” en .ner- | vös och darrhänt person. pb Ja, jag vet, snälla lilla kassören, 'men kan det inte bero på att jag blev tvungen att hålla en revolver i . ryggen på honom? ; er » (Birger Planting) slaktarens v vagn inne på gården." Marius - visste - varför den kommit, så han skyndade sig in till sin far. ör Far, "sk vagnen? frågade han. ; il Ja, det var då meningen. "+ Också Theodora? +— Jaha; det var meningeri.: R som” F tå, skollärare ” Andersson; sig något på siffror.” > Nå; sade kryddkrämare Svenson, hur många procent tror du jag kan bjudå mina kreditorer? ”' += Ja, 10 procent. . I —- 10 procent!” Jag ”skalls äga dej att jag alltid, då :jag gjort, kon- kurs, brukat ge mina kreditorer 20 Marius kände en klump i halsen, procent, och. det' ska :dom 'min 'själ så att han nästan inte kunde få [ha nu också: om : jag” också ska ta NN vo ":, Åpengarna ur min egen fickal . += Särskilt är det vind lifornien, "som ' al farandet för -att "få fram” större och sötare druvor. De ha också 'lyc- kats. Bra med den saken. Det finns numera kaliforniska druvir, som är lika stora som våra plommon; a, . Vindruvor tror vi. väl H Fröken O!sson "hade haft semester 1 jämtlandstjällén 'och kom tillbaka, till kontoret brunbränd som en väl- gräddad semla, Hon hade mycket att . förtälja om sina upplevelser för kam” - 'raterna. Bl a sa hon: Mn I Och om ni visste vad jag var lomsvärmad, . — Anej, "genrrälde en av vänin- '. norna,'" försök” inte att inbilla . mig, att det' finns” mygg i Jämtland" så - här års. . Först 1947 b Han bodde sedan i Paris, där han omkom vid en. trafikolycka fyra år sedan. ' : För några år sedan anmälde” sig . en' person hos polisen ' och ' talade om att han år 1923 sett, hur, några män grävde ned Quémeneurs lik & av Houdan. Polisen gjorde en del undersökningar men då vitt- / ter erfa - Å De barnen :” ”Gallle”, Det hände häromdagen i Stndsvall > att 3 1/2-årige Basse -petade på sin pappas. ring och frågade: — Vad har du den för? - - — För att jag är gift. = Vem är du gift med än? : -> vv — Med mamma, / 2 oe "Då har du en söt fru! var - Basses kommentar till detta faktum; Svar till ”A. Or ni är en bör ni som det brukar ha ;vit län ning i en enkel och värdig modell.|net allmänt var ansedd 'som en nå! Omr-'ni senare tänker .ha den som | got virrig person inställde man snart |- ”finklänning” . tuellt färga . den,) ef Men nu har man .|så sy klänningen med kort ärm men | pittat silverklockan just på den plats ha' en liten bolero eller jacka till i|vittnet utpekade, Den" är" försedd kyrkan: Då jag inte riktigt förslår |med en halvt utnött inskription av vad ni menar med ”konfirmations-|vilken man endast kunnat tyda bok- minne” ' men utgår ifrån att det är |stäverna ”..meneur”. 'Fyndet” här ett slags kort, ni tänker sända" som | med 'ens gjort vittnesmålet mera tro- tack för gåvor efter konfirmatio-|yärdigt. Skulle det visa sig att Qué- nen, så gör dem utan fotografi. om | menåurs kropp” ligger begravd : vid ni själv nödvändigt vill det. A and- Boudan, lär det också bli klart 'att ra sidan kanske många av era äldre |Sexnec inte . haft ; med. mordet. att släktingar skulle sätta värde på: uit skaffa,» | , få 'ert porträtt — har ni tänkt 'på | sr . [det?'-Resonera med er” mamma, gå : ”Ikommer ni säkert till det bästa re- sultatet Med hjärtlig h hälsni 2 utgår, från att d och då Ut med Fe Vimse! Ser du inte att matte håller på och : "Apropå pjatt : tl MN Y bussen satt en "ung man med längt, mjukt, böljande hår samt hel- skägg, En liten flicka sitter ,mitt . emot med sin mamma, pekar: och Käger: + "2 Mamma, ' titta -— vad har en ST allel ; ida F Z>EraA ning och 'marmeladkokning. Det är tyvärr bara när det gäller, ovanliga . : , j | eller bortglömda recept som vi be- |-; - sd s i ha g / > : - / KN | sverar receptförfrågningar. Men | / RA Ada ; D ! - oc Jaa Sa ; hjärtligt välkommen med andra frå- . oe ens SS - Å ” gor. Med hälsning. «. et " — ”Gallie", . " Ir nn N ge a alle”, | v Från London reddelag: > in H-årig kamrer, som kysst: sin 11" "riga- sekreterare på kontoret, ef- ter det Åcnna varit anställd dör d "två å veckur, har dömts till 2050 kvo« Ovan marmceladkokerska” till: att i närmaste bokhandel skaffa sig en av de många hi!liga . specialkok- böcker. som, handlar just som svit- 1 at «or vs SSOOTTTTTITETEER
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.