Tretevrer Torsdagen den 9 juni 1960 tYTPEeFYTtTYTYYEEYY TYPE YT vereeevrtYeev rv revtrrefTT v YTTrETfTt UT FYPEFTTYTYTTYYTY vv rv Folket på landet Eva: och kvinnohataren till glädje för färghandelsbran- schen. Men varför stanna vid tredje Napoleons tidevarv. Varför " inte ta steget bort till historiens Kvinnan är en underlig tingest, aldrig blir man klok på henne, . . sa den inbitne kvinnohataren:Hon vet inte från den ena stunden till den "andra vad hon vill, Redan. Tegnér skrev: Vankelmod bot un= . der" de liljekullar. Dessa var allt- så upptäckta redan då och är in=" gen” uppfinning speciellt för fil- mens nutida bystdrottningar... 7s Vi satte oss tillrätta för att åhö- , ra ett lärorikt och -roande före= drag om allas vår Eva, Det borde . gryning, till hedenhös. Så har gjorts i och med den nya koaf- , fyren, Den buskvegetation, som 'misspryder huvudet på den mo- derna unga kvinnan, är en direkt "> efterapning av grottkvinnans hår- beklädnad. "I mångt och mycket påminner evadöttrarnas nuvarande mod om "bli! givande, för: ” "kunde sin Strindberg, åtminstone "när: det gällde invektiven 'möt kvinnan. Och så började skuren . av ord burna av ädel harm, men ' kanske också inmängda av rävens » '"rönnbärsfilosofi.': ;.-Jag "pekade på "vankelmodet; började han. Se på kvinnans döl- ' jande av 'sin verkliga ålder. An- tingen” vill hon: vara äldre eller yngre än hon är, aldrig just så | gammal som prästbetyget visar. När hon är ungmö, om nu några . sådana ' finns,' vill hon till" varje Pris verka äldre. Hon förbereder 'sig noga. Redan i tioårsåldern frå: - "går hon sin ömma moder och si na systrar till råds, .om vilket: . ha vetskap, redan i mycket unga” "år, om vilka hjälpmedel hon skall "bruka för att dåra oss stackars | :? karlar.; Och: denna ' mannafångst bör ske så tidigt som möjligt, En konfirmand utan förälskelse räk- nas redan på den överblivna kar- Ett ordstäv" säger, att kläderna a int V . merna blir alltmer svällande upp= |" träder man gärna i shorts. : Alt se gör” mannen, ' Det har /' kvinnan Att hon tror, att klädsel i sekel- gamla mod gör ungflic rivända. Hön bör ju:gudbevars '- nammat när det. gäller att' verka : äldre än hon är, dock på så sätt tenåldersfolket. Det länder den " moderna Evas historiska kunskap » till heder, att hon så väl vetat "'efterbilda anmödrarnas utseende, Åntingen hon nu är raggarbrud - med trälkvinnans stripiga hårtes- tar: eller mer vårdat söker efter- . likna en blotprästinna., Där det Da agens rim” Aktuell händelse känns ! skalden som ,en skymf. ' Nu sägas bör det rätta ordet ” — som Karlfeldt sa — förutan H os flärd. > Nu slår vi handskarna i bordet och om vi bara haft. ett svärd så skulle vi med fröjd och lust mot USA gå en krigisk dust ty härtill har vi faktiskt lust. Så argt och upprört är vårt sinne att vi kan inte sitta still. Högst ilskna är vi innerst inne, det fattas inte mycket till förrän till strids vi drager ut . och USA ger förutan prut en läxa i att veta hut! Om vi vår önskan uppfylld fingo vi skulle bums i striden gå. Man inviterar inte Ingo . el till middag, bör man väl förstå, och därpå inte tar notis >> om Mästaren på 'minsta vis! -” vårt blod det bränner 7 nu som is! i , sugna offerblodet':sölat lä sjoch stänkt över ' kindknotorna samtidigt: som ” fingertopparna Men inte endast offerblodet har sölat . fingrarna, ” blotelden har också styggt svett desamma, eller månne den mi: "gen från flickornas stora röksar > long. Voc : Nåja — så kommer "den "dag, den eftertrådda, då den ålderns mognad inträffar; som man så hett eftersträvat; Då kastas, paradoxalt " nog,' mycket av det. gamla arbetet + överbord. Nu gäller det att åter bli.så ung som möjligt. Vätesu- peroxiden byts mot hårfärgnings- medel... De begynnande rynkorna spacklas . övermålas i juläpplets granna färg. .>-Kjolarna kortas skolflicksskratt inövas. När for- för att verka yngre...” es. Man frågar sig: Nö "har kvin- + nan sin liga: ålder? Då hon äldre. Därför har mormorsmor. "mors krinolin åter kommit tiil heders. Till förfång för utrymmet på gator och i varuhus. Men inte bara på ' änmödrarnas' kläder är". den moderna 'ungflickan avund- N " sjuk, hon trår till: mormors vita + hår. Detta "har dock 'något gott. "med sig. Försäljningssiffrorna för - oxid har kryare ä än i stan Lagt sin verksamhetsberät Hesa för 1959, och den bjuder bl a” "på en del intressant statistik, Antalet sjukdagar pr medlem : "var ifjol något lägre 'ö "dessförinnan, : men det råder” "+ stora variationer mellan "olika ”Iokalsjukkassors "områden... I medeltal? var: befolkningen i " Halland friskare än i Bohus- "län, och landsbygdens folk ha- - I de i allmänhet färre sjukdoms- : fall än städernas. | inom centralsjukkassans område bör ga 388.000 invånare; och 290.851 ' av.dessa eller 74,9: proc var vid "senaste årsskiftet . medlemmar i jukh "Av slå är 81 Håll bängan rätt. i munnen -- visar sig som Gud skapat henne. En" naken eller så gott som na- ken kropp kan hon visa, men ett ". naket naturligt ansikte — aldrig. Det varen. salva, sa vi andra, > den moderna Eva?-Jo, sa kvin- nohataren, allt detta gör hon för att behaga” oss män, : Så här skall ni hä anefter | göra när sherry serveras, Jose Ortega Gar- cia, der sig här på. bilder av proc tillförsäkrade sjukhjälp' i 730 L dägar, medan återstoden endast är : sjukvårdsförsäkrade. : . kassans och lokaisjukkassornas in- Centralsjuk- komster uppgick under fjolåret till + 512 milj” kr,' medan utgifterna” ut- gjorde . 49,0 milj kr. Resultatet av] verksamhetsåret betecknas som för- hållandevis 'gott. 'Utgifterna för : sjukhjälp fortsatte. visserligen att en ”venencia” med vilken. han häm- tar upp vinet ur ekfatet för att från ca en. halv meters. höjd sedan fylla glaset, Dessutom skall man- enligt gammal spansk sed kunna hålla 12 fyllda glas i samma hand. Det ser enkelt ut men om ni tvivlar är. det böst att pröva på. Det är speciellt i den spanska vinstaden Jerez de la Frontera man använder sig av den- na metod. Genom att hälla vinet i en 'tunn stråle från denna höjd bouquet. De, som är skickliga att ända en ia” spiller inte stiga; men antalet sjukd. medlem var något lägre än tidi- gare, - > Frågan” ”wuruvida rabatteringen' av ” läkemedel skall kunra utvidgas, har under året varit föremål för utred- : ring; Den under året beslutade la- .gen om allmän tilläggspensionering . kommer rätt väsentligt att beröra sjukkassorna, och bl a. kommer. centralkassan att få hand om ca 250.000 pensionskort, f I berättelsen påtalas” också att antalet. sjukhjälpsbedrägerier ten- derar att öka, och att sjukkassorna "måste beivra dessa, Vid årsmötet 1 Halm; MomttrtnEe » Ted 'och .Morup, NN beslöt centralkassan att inkö- ”fastigheten -- Tjöstelsröd ' vid Ljungskile för att där ordna: ett konvalescenthem, ' Detta: torde bli färdigt i början av år 1961,. I .medeltal för hela centralsjuk- kassån.vredovisas under" 1959 10,76 sjukdagar pr medlem. För Halland Fr medeltalet 10,15 dagar, medan det för Bohuslän. uppgår till 11,24. Friskast .var folket i Laholm med omnejd, Himledalen;' Hishult-Knä- man i medel- tal blott hade 6—7' sjukdagar pr Person, medan man i .Mölndal-Kål- en enda droppe. Jose Garcia demon=- sterar här sin skicklighet efter att för tredje gången i-rad ha vunnit spanska mästerskapet. t "Kort skall man tala : "Mark Twain gjorde sig en för- ”mögenhet på sin böcker men blev bankrutt sedan han blivit sin egen förläggare. Senare reparerade han skadan genom lyckade, föredrags- turnéer." « - Vid . ett tillfälle fungerade han som ceremonimästare vid er -mid= dag. : Härvid gav han de väntande mid- dagstalarna följande råd: "+: - : — Jag hörde en gång el :predi- kant . som var en;verklig talang! Jag” beslöt att ge' honom varenda cent jag hade på mig, Men han höll på för länge. Tio minuter senare beslöt jag behålla sedlarna och ge honom löspengarna, Ytterligare tio minuter och. jag gav mig tusan på att han inte.skulle ha någonting. När han så till slut var fördig och lered redovisar 14, 85 ajukdagar och, stad 14,74, tallriken stickades omkring” tog jag två dollar]. . igen : med puder” och | och : fnissande | - men finns det inte något gott hos |” syresätts det för att få sin rätta." sänkts ner i offrets rinnande blod! |. -.socc: "Direktören kallar s för viktiga kuggar i arbetet. Jag "undrar om: jag inte borde be. konom om kite mera olja en FP örtr oliga stunder; SOM. S> Huden: under E gonen är mycket ömtålig och man bör” nog. inte mixtra: för mycket med den; Det bästa är att ni hos en välsorte- rad parfymaffär ber om råd angå- ende lämplig kräm. Ja, ännu bättre att .ni tar en -ansiktsbehandling på något. välkänt skönhetsinstitut: och: rådgö) ned: skönhetsexperter om vilka krämer och vilken behandling som är lämplig för just er hy, en behandling" går på c:a' 10—15 kr, men det kan det vara värt många gånger om, Med hjörtlig hälsning, . 27. ”Gallie", ”Gun”. så roligt att. ni skickade har faktiskt en påtaglig begåvning, även om man anar vissa efterklan- ger. Visst ska ni fortsätta, både att skriva och att läsa lyrik. Ni har bå- de känsla och förmåga att uttrycka era tankar och känslor lyriskt. Skicka gärna prov på något annat ni skrivit — och varför inte göra ett försök att få något publicerat i någon tidning eller tidskrift? - "Med hjärtlig hälsning... N i ”Ga ie. > Lite danskt I Berlingske's ” Fredagsklubben fortzelles denne sgmandshistorie: ' Det var under sidste krig. Vort skib var med i en konvoj. Det stor- mede, og sgen var hgj og sigtbar- heden ringe, og paa uvejrets anden dag Igb vi agterstavnen ind.i et af konvojens andre skibe. Heldigvis uden at der skete”alt for meget, : "Konvojen var efterhanden blevet spredt. Da den fik' ordre til at sam- le sig paany, ternade vi igen sam- men. med baaden fra dagen fgr. Forskrakket telefraferede skipper, til sin. kollega: ” — Synker De? -; ji — Nej, svarede den anden tilba- ge, men. prov igen! - vo vå Fler, sådana helgon” När Ärla kommunalfullmäktige debatterade frågan om en utmär- kelse till förtjänta brandmän: inom kommunen ' beklagade . en "talare bristen på symboler för kommunen, vapen etc, . — Vi lider en "påfallande. brist på helgon i. Ärla, sade talaren och fortsatte: Eskil! Därefter måste ordföranden med klubbans hjälp å or "AI vilken bergskedja i vilken världs- prov på era båda dikter till mig. Nil: vor Eskilstuna ” har ju Od É En "del djur trivs som bekant av , förklarliga ski ? « Att släppa ihop ett lejon, ett lamm -och en. get, går inte : alls, men på bilden här ovan har man ändå gjort det utan Uppstån=z ' delse. Men så rör det sig också om ungdjur, som är för små för att” "veta något annat och dessutom måste man försöka samsas om' 7 är, sås snäll, nappflaskan när Ava ' Wecht, på Zoo i' Philagelpia! frågor på vardera fem olika områ- den. Ni.får en poäng för varje rätt ch vi: har: den här betygs- skalan: 25 poäng = A, 24-20 poäng =-a, '19—15 'pöäng = AB, 14-10 poäng = ba, I—5 poäng = A. Högt uppe på berget: 4.1,” I vilket land-:finns Europas högsta bergstopp? 2. I: vilket bib- liskt sammanhang förekommer ber- get Nebo?.: 3, . Vilket är Sveriges By 4-0" FARSAN ARN AV ta Knutsson högsta ” berg : utanför -Lappland? i 4. del ingår bergstoppen” Aconcagua? 5. Hur högt ungefär det danska Himmelbjerget? B. Blommande sköna: dalar, 1. Vilken "svensk "stad nämnes: i sarbärtd med elf skön dal? . 2. deblu dalen i Pers. och: Kerstis 5 Eldmmanide | "ak vem "har skrivit: det? c Lilla Paris. I > vilken 'sångsaml ng ”Lilla Paris”? 2, Vilken svensk stad är det. där som, avses?, 3. Men också én”annan svensk stad; har brukat kallas Lilla; Paris; Vilken? 4. Grön- "ärlsen. annan”; svensk små” är "tror 'ni. att 5Till vilket land- Iokaliser at? D Bu gamla. Du fria 1.” Vem "har" skrivit texten till ”Du gamla du fria”? 2. Vad heter våra vänner danskarnas motsvärig- het till ”Du gamla du fria”? 3,1 Vil- kets lands nationalsång: är-uppkal- lad efter en stad? 4.1 vilket land Vilken E; | sälla; flyter, Don: nt Y1, Stilla flyter. Don; som sagt. Var flyter. den ut? 2, Vad heter" Vim- ns mm är > USA:s nationalsång -|-ejsvs ipupag "g | en”: fiol, "I så t gammal, och bor fyra trappor rBanty "oureuagA vån öuusg! palBuegsras q oe T. ERAN 131595 U puendsiojsgA e ino Pesuensust € [Broqszaur -ed. a3A0 iogdtr Wr. G 1. Oufspuy. ”p uslepafaet'-1. 1aTei -sBeraH ”E.'uey Bop ep upo”s fueeu "ey IDAG J SoSONT Bes OqåN ugtg KA £ ved or) ? UB Rätt eller fel? "1. Det finns spårvagnar: i: Upp- |" säla; 2: Det finns biskop i Umeå, 3. Det finns landshövding i' Mariestad. 4, Det finns” väte 'i: vatten. 5. finns "altar-i en -manskör, finns: sjöar i. Nässjö. 7. Det finns slott 'i Örebro. 8, Det. finris' läke i insjöar: 9. Det finns städer i "Härje- dalen, 10. Det: finns. järnvägsstation i Falsterbo... 11. Det finns stalt på 2,: Det "finns -björnar i "jklar att besvara frågan, men åt- I kunnat iaktta' ett' vulkanutbrott på - | månen, .Detta "skulle ha ägt rum i +) den s k Alphonekratern. ." ' | månen, fast vi har svårt att se dem "I turligtvis; oftast” betydligt översti- ? I bör dock inte ta myntkatalogernaå + "| liksom -ållting annat i Det. 6;' Det VEM VET Lexikon för en var CC H -av'dr IVAR EK . . Finns det vulkaner på månen, liksom på jorden, ö är en av de frå- gor alla '”mån”-intresserade är mycket intresserade av, Varför vet man inte, Vetenskapen är nog inte minstone en vetenskapsman, ryssen och astronomie professorn N S Ko- zyrev (de ryska namnen är myc- ket svåra att skriva med svenska k ä >. De. ryska bokstä na uttalas ofta på ett helt annat. sätt | än våra svenska) alltcå den ryska astronomen - har förklarat att han för ett par år sedan i ett teleskop Han uppger att det säkerligen finns många liknande völkaner på och deras utbrott med våra nu än- då så utvecklade instrument. Om någon tid, när” de första :männi- skorna, kommit fram och landat på månen och återkommit samt omta- lat vad:'de sett "däruppe, kan man klarhet: i månvulkaner- Pengär "och mynt från "olika tider har ju inte alltid, bara det just för tillfället”. alctuella :myntvärdet, Ett mynts: värde beror ju på så många omständigheter. Ett mynt: som är i omlopp, är? underkastat de sk kursvä , d vis för ögonblicket. : Detta. värde : är na- gande ' myntets. egentliga metall- ur kurs och så lunda: inte, gäller ' längre som be: talningsvärden, kan ofta öka i pris ganska betydligt, dels beroende på hur;, många: mynt som finns. kvar samt dels 'på det intresse samma mynt” kan”: tillgodoräkna - sig från Jöver. många myntsamlare, kallade | numismatiker . (själva samlandet kallas numismåtik, som helt enkelt | betyder myntsamlande) som i lik- het med t ex frimärkssamlare och insek lare-m m använder: myc- eo ket av sin tid till-uppspårandet:av' 5 sällsynta mynt och mycket av sina pengar för inköp” av. dylika. Man värden "allt för. bokstavligt,' enligt | erfarna samlare,' Katalogvärdet: är ofta ett helt/arinat > naturligtvis betydligt högre — än det verkliga samlingsvärdet. När t ex en svensk + Sombekant. består | från 65, proc till $8:proc: av: vatten. De atomer och. molekyler: söm en människökröpp | i verkligheten. sa atomer, alltså befria ,dem. från allt. vatten, . så skulle en:hel män- niskå. inte: blisstörre än:en'liten punkt, som inte ens skulle kunna | ac. Om” man: på. samma s i "skulle sammanpressa alla. levande varel- ser på jorden till-en enda klump befriad från vatten, uppges denna klump. då skulle. till och med jorden siälv vara med i klumpen. ' "> Men nu finns det folk; som frå- gar: Är-en atom utan vatten en atom? Är en människa utan vatten- Stockholm. 13.. Det. finns” isbjö vid Sydpolen, 14.' Det finns präster i Sovjet. 15. Det finns gator i | vener dig, Svar: nrA fr SN Ft PI et "(uasueXS ARE CTR NPT: OT "Loneu 9 TAI Gamla Johanna som går på sitt nittionde tillfrågad om hon inte blir trött av att gå i trappor då hon är opp. Det har hon aldrig: tänkt på, Ef shållet längre en iska? Nej, svarar mån, vattnet är en så bety- de att; det inte torde finnas något | liv utan vatten. En människa utan det ' stora : vatteninehållet är så- ute i marknaden när det drogs in, É samlarnas sida: För dem" som inte vet det finns. det nämligen. världen & FI kat falla i- vattnet." :Moderr kö 1-1] och lyckades få tag t flickan i sis. te bli större än ungefär|: en. Kubik” på två centimeter. Och dande beståndsdel av allting levan-| Sagt och skrivet Är det som man är felaktigt funtad, att man känner sig full- ständigt iskall inför allt ståhej kring Ingemar Johansson, När man ömsom stelnar invärtes och . ömsom, blir gråtfärdig över små= >. grabbar, som läspar mellan tand« gluggarna om ””Ingo-matfen”, de. liksom stora vuxna karlar, som man eljest känner för att vara: ideellt lagda med kyrkobesök på söndagsprogrammet och Guds ord ' på tungan även till vardags. ” >" !Vad går åt dem; när de'med hänförelse talar om Ingo? : : + Ingo, vaksam som ett rov+ "djur! Vilka smällar han ska ge med sin: knallhårda högert ><. » Eller är det kanske vänster, x a (Anna Greta Persson". Vad nu det här Veträffar om att stödja mannen i hans karriär «och dela hans intressen så förs" sökte jag i början av vårt" 'äkten- skap, . « = — Hur har du haft det på Kon toret i dag? frågade jag en av de första kvällarna vi var gifta, > - 12 Varför undrar du" det? är. » det någon som sagt nå tot? - Sedan ' dess frågade jag. inte nn ” Carl-Hugo "om -hans arbete på många år och han berättade inte . ” något själv.” ot Tanje i London förtjänar att hedras.” sned denna bild, för den klöka vov> ven” >har för andra gången räddat livet på en liten flicka; Vid första illjället: kastade sig: ; hunden; frame". för en.'skenånde :barnvagn, i vilken. flickan läg, och stoppade. den innan. den, rullade ut påien starkt trafike= rad väg.Nusenast hade flickan? un. der -en:-promenad med: sin mor. tå. ta stund men hon. orkåde inte hålla: sig uppe. Hunden, som också hoppat. 4 vattnet; högg tag i moderns kläder: och köll henne och barnet uppe tille - Ms undsättning nådde frame ' Magistern här just och. Jakob. - — Hur a man bäst gubbar, magistern, " nekäng skrev ni att ni hade'samma ' mått som Sophia Loreti. Vad mes. nar ni med dett: 7 N — Vi i har samma I .skonuramer! Jylland av Danmark o s 3 alltså Nederländerna är jordens tätast be- re än 340 människor pr kvadratki« lunda. inte längre en iska utan ett dött ting, ett stoff, som visserli- en - möjligen: .- kan : användas «till uppbyggnad av nytt liv — men. då först. efter det 'hon på nytt fått hjälp av det Livgivande vattnet! " ” Om. man frågar vilka länder som är, tätast befolkade" på jorden får man till svar” att Holland, (eller Nederländerna som det Borde kal- las, ty Holland, är bara en del av Nederländerna, liksom Skottland av Storbritannien, Skåne av Sverige, 246, Stort 212 och Tysk-" kilometers yta. ” ; En kvadratkilometer består av miljon kvadratmeter. I Nederlän- derna "har sålunda de 340 männi- skorha pr kvadratkilometer ändå ungefär 30.000 kvadratmeter var till sitt förfogande. Det blir alltså om- kring. fem tunnland på var och en. ' Det sef sålunda ut. som" tätheten ändå 'inte skulle, vara så betun=" gande. a sor NV a FETTYTTYTe land 208: människor på en ”kvadrat- SS Noa we 5 a. da Vi tycker-att-den 3-åriga-schäferna == ikte platsen som man« " folkade land ty där'bor inte mind=-. > lometer. Belgien, har. 295, I Japan = i FEST YT Jrbrkrdrdrdrikekodnintrda NY VEFESVYVSYPTTEPY ADR DARA. NYvT AADADANMANSAAANIKAANDANADAA SAADAADAAAAA — YvTvT SEERESEEDEN HI H rr ”— ji
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.