ro posbned v ERE I v vv Yryv tv YFEFEPetretYePTPFe Te YT YvYYTYSFVY ftyrvYrrerY v : Ärets vårriksdag antog i allt väsentligt regeringens förslag till ny förordning angående skogs- vårdsstyrelser. Den i sammanhanget mest de- : - batterade frågan har varit skogs- . . vårdsavgiften och med vilket pro- milletal 'denna skall utgå. Bland skogsbrukarna 'och-'den skogsin- tresserade allmänheten har man i stor: utsträckning inte gjort klart : "för sig innebörden av en högre eller lägre skogsvårdsavgift; Man är i allmänhet ense om att skogs- . bruket självt bör bära sina ser- vicekostnader: Då denna princip godtagits återstår frågan hur des sa kostnader — vad avser biträde "av skogsvårdsstyrelse — skall för- delas mellan å ena sidan en äv- . gift som uttages genom debitering” på skattsedeln och å andra sidan skogsvårdsstyrelsens dagstaxa. Saken belyses bäst med ett ex- empel, Skogsvårdsstyrelsens själv- kostnad för en dags förrättning anges i propositionen till 116 kr, Det är denna kostnad som skall fördelas genom betalning den ena, . €ller' den andra vägen, Låt oss gå ut ifrån en skogsgård med 50.000. "kronors taxeringsvärde för skogs- mark och. växande 'skog. Nuva=: rande-skogsvårdsavgift, 1.25 pro- . mille," utgör 63 kr pr år, skogs-'' vårdsstyrelsens dagtaxa är 55 kr. Skogsägaren får alltså betala sum-= - - ma 118" kr 'om 'hån får en" dags , biträde. Det" är två kronor' mer mna Sänkt. skogsvårdsävgift än självkostnaden, Med nu' be- slutade 1.0 promille, utgör skogs- vårdsavgiften 50 kr, dagstaxan beräknas stiga till 75 kr, vilket betyder en sammanlagd kostnad för skogsägaren av 125 kr för en dags förrättning. Detta är 9 kr mer än självkostnaden. Den kost- nadsstegringen "är inte särskilt glädjande för den som drabbas ligen betydelselös 'om den ställes i relation exempelvis. till rolvär- "det på en rotpost som länsskog- vaktaren. stämplar . ut under , en » hel dag.. : Om skogsvårdsavgiften helt sloc pas får man förutsätta att dags- + taxan blir lika med självkostna- . den, d v s 116 kr. För ägaren till den skogsgård, som valts som ex-; empel, är detta alltså avgjort det billigaste alternativet, ”.. ' För den . växande skaran av skogsbrukare, som genom sina skogsbruksområden eller på annat "sätt själva svarar för alla sina drifts- och servicekostnader, mås- . te det te sig oriktigt att de skall bidra till övriga skogsägares ser- vice, Själva har de i regel redan ökat sina egna direkta omkostna- der i framsynt medvetande att det lönar sig. "Nu vidtagen sänkning av skogs" '-vårdsavgiften bör ses med till. fredsställelse och bör betraktas som .ett led i dess successiva av=. skaffande. v ” IMC-anläggningen i H Kallebäck «char kostat:37; miljoner kronor ” i Ne Produktionssidan nom " klarade. till. sist anläggningen . Henrik Stålfelt, som vid invig- " ningshögtiden +fick ' motta för- re "och ' önskade att'en wväckel- " mjölkhanteringen borde: följa . empel, när det gäller att utnyttja tek- nikens' låndvinningar 0.' ordna hanteringen rationellt, fram-'. höll. landshövding Per, . Nyström, bl. a. när han på onsdagen a högtidstalade vid invigningen ning i Kallebäcl slattar som kommer in från förgreningar blir tämligen” dyrbar; Det & är en gåta att Åntrésset för stordrift upphör 'på pri oduktions-' stadiet, sa landshövdingen vida- sens vind skulle dra fram inörh mjölkproducenternas led, =: . För den nya mejerianläggnin- gen , hade: landshövdingen ' lovord: Han betonade att tionell 'och- hygienisk ”mjölkdi? strubition är. en gammal tradi- tion'i' Göteborg. Den nya meje- rianläggningen ' tillfredsställer mycket, högt ställda hygieniska och "rationella krav, vilket” är nödvändigt. i en storstad med dess anhopning av människor, Landshövding ' Nyström - för- invigd. : LMC:s "verkställande direktör tjänsttecken för 30 års tjänst i företaget, gav en återblick 'på nyanläggningens brokiga bak- grund. Redan på 30-talet var man på det klara med att me- jerihanteringen med tiden skul- le 'behöva' Väsentligt ' ökade ut- rymmen. "Utredningar visade att en stör” anläggning var den enda riktiga lösningen av distributi- onsfrågan. Eftersom ingen av de anläggningar som fanns kunde utnyttjas eller omskapas för än- damålet började letandet efter en lämplig tomt, Varje kilometer från stadens centrum -skulle in—| av LMC:s månigmiljonänlägg-" .Handhavandet av: de: många små -mjölk- .uppsamlingsområdets yttersta nebära en. fördyring. av. driften med: 25.000" kr-soch” det igällde alltså' att finna. ett så-centralt ige" Isom, möjligt; , Det" drog ut på tiden ' med" byggnadsplaner. nas förverkligande, men att det snarast / ivar”' en + fördel bevisar det Faktum: attidén "första tom- "allvarligt: speku- "på" 18.000 "kvm, medan dagens ' anläggning upp- tar '60.000 -kvm'- Många skiftaride tomter föreslogs och i' planerna flyttade mejeriet: .från - Svingeln, . -'rens äng, ett par platser på Hisingen, : Mölndal etc.. Slutligen fick man ögonen på Kallebäcks- området, som, ursprungligen pla. nerats för bostadsbebyggelse och inte utan . svårighet erövrades den stora : tomten, .1956 - kunde byggnationen startas 'och i ap- ril 1959 togs anläggningen del- vis' i bruk" Kostnaderna i har stannat vid cirka 37 milj: kr. Vattenfrågan visade sig ”ovan- ligt! svårlöst, ty antingen' hitta- des inget vatten eller. restes. in- vändningar mot funna vatten- täkters utnyttjande. Slutet blev förstås gott även på den punk- ten. ". : Styrelsens? ordförande : Jonat- han Börjesson, hälsade 'de '460 invigningsdeltagarna : välkomha. Bland gästerna fanns bl. a. 200 ombud; representanter för sta- den, m.m. - Landshövding Per Nyström IMjölkborden utmed [= vägarna har blivit lirritationsmoment | STOCKHOLM (TTspec). Alltsedan den tid då jordbrukar- 'na började leverera sin mjölk till "mejerierna har mjölkborden utefter våra vägar utgjort ett irritations- moment för väghållaren, De är of- "ta placerade på ur trafiksynpunkt felaktiga ställen, I och med till- komsten av föreskriften om att de slulle placeras två eller tre meter från vägkanten uppstod frågan om ver som "skulle bekosta vägan- > slutningen dit "Den frågan hänger alltjämt i luften, påpekar tidskrif. | 2 ten Vägmästaren. Med mjölkborden är också för- bundna inte obetydliga trafikris- "ker, När mjölkbilen kommer på sin hämtningstur. måste den i många fall köra mot trafiken, beroende på bordens läge, vilket självfallet stäl- ler höga krav på fri sikt, Förr åter- fanns sådana här bord både mitt inne i kurvor och på backkrön och åtskilliga har väl alltjämt kvar en så: farlig placering, Fastän" fler-' talet hunnit flyttas. 2 . Det torde inte råda några tvivel om vem som skall bekosta och un=, derhålla -.mjölkbordet, men beträf- »Jfande anslutningsvägarna är menin= H garna mera delade. I fegel torde jordbrukarna få betala desamma. Man frågar sig dock om inte denna väg skall anläggas och underhållas av väghållaren i likhet med buss- hållplatserna. Först då skulle en- hetlighet i utförandet skapas och anslutningen bli trafiksäker, Ar- betena inom vägområdet bör väg- hållaren svara för. Vad sedan beträlfar kostnaden för anläggning och underhåll av utningsvägarna är detta en be- tydelsefull fråga som bör tas under noggrann prövning. ” Det är på tiden att hela den här frågan ägnas tillbörlig uppmärksam=- het. Visserligen kräver en sanering På området en del pengar, men för tämligen blygsamma belopp skulle ändå stora förbättringar. kunna åstadkommas, till trevnad och nyt=. ta för alla berönla partner och i trafiksäkerhetens tjänst. FEYESET därav men måste dock anses täm- |. utdelade . till" :46 anställda, | 1 inom -IMC' i'minst 30 år: En ökontorets nya servi ceverkstad. invga med: stor maskinutställning oh Det var en publikdag av stora mått vid Frökontoret 1 Getinge i går. Efter år av trångboddhet och ” besvärliga” arbetsförhållanden kunde maskinavdelningen i inviga sin nya serviceverkstad och detta sked= " ..de med flygande fanor, besök av chefer för Jedande ? maskinfirmor i i landet samt drygt' halva tusen” talet lantbrukare från hela Halland. > ole : Jol. Den, nya " "omfattar sammanlagt ca 1.200 kem golvyta fördelade” på två ' ' våningsplan. Genom . att - den byggts i en sluttning har man ”vuvnit,? alt. inkörning kan” ske | direkt från marknivån I undre "våningen på byggnadens" bak: sida'och samma förhållande . det gäller byggnadens "övre vå” ning från framsidan, +: sve. 7 kstaden ” "Övre vånt en rym- lig verkstadslokal, som tagits till så att ' även : de - största självgående skördetröskor med lätthet kan kö- ras runt därinne, Den modernaste verkstadsutrustning ingår givetvis som en självklar interiör i denna del av by d. Verk ens reser slagret, som med två ex- ditionsdisk står i förbindel med verkstaden. För kunder finns en annan disk i anslutning till en entrédörr direkt från det fria.” Övre våningen inrymmer dess- utom = utställningshall samt konz kontor ligger i direkt ' anslutning till - verkstadslokalen och bakom detta finns lagerchefens rum. Detta står i förbindelse med det rymliga ade. all” anledning "våra belåten "me » dagen, . Arvika- Thermaenius. seen ve seen H vt | "| lantbruksmaskiner fanns parkerade hef' Folke: Hell: doch "direktör Gösta - och" avdelningscheferna Bertil Bredinger" torslokaler för avdelni f, ex- pedition och bokföring. > - Den undre våningen disponeras ” för smörj- och tvätthallar, lacke- ringsverkstad, ' pannrum, snickar- "| verkstad etc. , Byggnaden har fått en 1 mycket tilltalande exteriör med stora glas- ytor och väggarna i övrigt hållna i ljusa, glada färger, Det senare - kan också sägas om interiören, där man särskilt fäster sig vid verk- stadslokalen;” vars fondvägg på ena gaveln målats i en varm, röd färg medan väggarna i övrigt är ljusa, Slutligen kan beträffande bygg- nadens läge framhållas, att trots , den i förhållande till företagets i öv- ! or SE Hälsingborg planerar. . jättestor trädgårdshall. Enligt en tidningsuppgift en 'trädgårdshall som skulle Bakgrunden till projektet är enligt samma källa , att den nu- varande ' trädgårdshallen inte räcker till för att täcka det stora upptagningsområde som man kommer att få — hela Skå- ne och delar av Blekinge — det uppges att man siktar på att uppföra två stora 'byggnads- kroppar till en kostnad av åt- MED ÖGON PÅ ENSILAGET! ”ensilag FRÄTER EJ HELLER PÅ" 'EDRA REDSKAP” skilliga miljoner "kr. planerna ligger också en. tanke. på att skapa blomsterauktioner å lå Holland. VETERINÄRENS |. Ge djuren planerar man i: Hälsingborg | bli tre, fyra gånger så stor '' som den nuvarande. ' Det finns redan' ett preliminärt avtal; om markköp mellan föreningen och Hälsingborgs stad : av... ett 65.000 kvm. stort område intill fryshuset. - I de 'nya Förslaget skulle behandlas på onsdagen vid stämma med träd-" gårdshallen, håll att i går uttala sig. men på ledande: inom denna nekade man: riga byggnader något danskym- da platsen, som man genom att anlägga 'en' ny tillfartsväg över Skintebäcken fått ett centralt läge med lätthet att nå verkstaden utan att behöva trängas med andra for- don, som särskilt vid skördetiden - ofta blockerar tillfarten till Frö kontorets olika byggnader. I samband med invigningen och visningen av verkstaden hade Frö- - kontoret. ordnat en representativ utställning av det nyaste på lant- bruksmaskinområdet, International Harvesters traktorer och andra sida" vid sida med Thermaenius grö- sedan: fö Hög- |: — Det, finns två. stora faror i politiken, sade' den grånadé stats- som ar etat mannen: : stora- idéer som förfäk- tas-av små män, och. små idéer tidligheten” avslutades mid måd- | som föraktas av stora män. dag? : na skördetröskor, Dawid Browns rödgula traktorer samt: 'slåtter- lastare, räfsor och annat a av olika fabrikat." . En snabb och tillförlitlig ser- vice är av stor vikt så snart det » ökas i "även . Vid en rationellt: bedri i i svinens och hönsens foderstater ars agronom Sigvard Thomke, Läntbrukshögskolan öö sillmjölet minst till - sin kerniska ven »svin« ' och ' fjäd behöver . - som befinner" sig i snabb till- växt har stort behov av s.k - oumbärliga aminosyror, vilket gör att:man i allmänhet får " mycket” tydliga utslag för ” till- ; . skott av högkvalitativt fiskmjöl och köttmjöl till bristfälliga fo- derstafer. Sedan” gammalt "är det känt. att tillskott av endast några kg skummjölk kan för- " bättra gödsvinens tillväxt högst väsentligt, .såvida inget annat . animalt protein ingår i foder- . staten. Den gynnsamma effek- ten', måste. i största utsträck” ning tillskrivas den 'lyckliga ” kombinationen av ami ror i' ” skummjölken men även skum- «' mjölkens "halt av B-vitaminer, Underskott ' av huv svavelhaltiga aminosysor förelig- gerri foderstater, där man erhål- ler; ett positivt. utslag . genom ' in- blandning av animalt protein, Men andra oumbärliga .protein- nadsstenar tillförs genom "hög- g äggvita: Emedan: mejeriav- dsakligen bvgir Fall” kommer att spela en allt mind- re roll -inom 'utfodringen- kommer behovet lav” kött-' och fisknijöl att otsvarande grad..- terialet skall vara öttri ikt öttmjölets som för Enligt vad som framgår av vid Statens lantbrukskemiska kontroll- -Janstalt utförda analyser. på fisk- mjöl, innehöll 15 procent av de un- dersökta proven: en lägre protein- halt -än 55 procent, Askhalten tor- de i sådana kvaliteter närma sig och i vissa fall överstiga 30 procent. Ur utfodringsekonomisk "synpunkt är det givetvis beklagligt, att sådant fiskmjöl säljs till” ett i förhållande till. ändra kvaliteter ” alltför högt pris, En låg fetthalt är gynnsammast : mjölets fetthalt. Det ha klarlagts att fiskfett har. större benägenhet att härskna än något aånnat fett. Därigenom kan fiskmjölet .bli helt olämpligt för utfodring. Större' el- ler mindre störningar i ämnesom- sättningen. såsom muskeldegene- ration ' och .leverdystrofi kan bli följden. Ju lägre ett fiskmjöls fett- halt är, desto mindre är riskerna för dylika följder samt för: smakfel på fläsk och ägg framkallat genom fiskfett. En grundförutsättning är dock "att - endast fiskavfall använ- des, -som är av "godtagbar hygie- nisk beskaffenhe "Det biologiska” värdet varierar. St "med askhalten Vid beräkning > av såväl köttmjö- lets som fiskmjölets värde ur pro- fiskmjöl ts "kvalitet och närings- 'värde”: ialet och ynp fr tällni. ättet avgö d: Ju köttrikare råmaterialet är, desto proteinrikare blir givetvis det tor- kade mjölet. Ett mycket” tydligt samband föreligger mellan foder- mjölens' proteinhalt och askhalt. . Der senare varierar högst. avsevärt och därmed helt naturligt protein- . halten. Man skiljer mellan fisk-, torsk- och sillmjöl. En betydande del av det i landet omsatta utgörs av den senare typen. Fiskmjöl erhålles ge- nom. torkning” av nuvudsakligen avrens, Detta medför att askhalten blir så hög som 25 procent och stundom ännu högre. Sillmjölet däremot brukar vara betydligt fat- tigare på aska och därmed rikare På protein. Även om sillen är en fettrik fisk, så överstiger sillmjölets fetthalt tack vare förbättrade fram- ställningsmetoder sällan 7 å 8 pro- cent. Proteinhalten ligger i dylikt sillmjöl på över 70 procent, me- dan "den stannar under 60 pro- cent i ett askrikare fiskmjöl. Av olika: fiskmjölsprodukter varierar ÄNDA. kt bör man alltid ob- servera att en sjunkande protein- halt medför en samtidig försäm- ring av proteinets kvalitet. Sam- Av stor. betydelse är även fisk-, utan fiskmjölet och köttmjölet mås- te vara av god kvalitet för att åsyf- . tad effekt skall kunna uppnås: . För praktiskt bruk rekommen- deras en blandning av köttmjöl och fiskmjöl. För yngre svin regle- ras proteintillförseln enligt gängse normer 'så "att ca 25 procent av äggvitan utgöres av animalt prote- in, Under: gödningens gång sänks denna andel till ca 10 procent och behålles med fördel på denna nivå under de två sista månaderna. Er- 'h igt ligger fjäderfä behov av animalt protein högre än de yngre-svinens, varför en något större del av deras protein "behö- ver utgöras av animalt sådant. far Renskötselkrisen kan lösas genom ombildad lappby? STOCKHOLM (TT) Renskötseln befinner sig i en all- varlig kris som inte kan bedömas som tillfällig, konstaterar den stat-. liga renutredningen. Om en bestå= ; erde ändring skall kunna åstad- I ko.nnas utan omfattande statlig susventionering måste de renskö-' tande lapparna ges möjlighet till en djuvvående självsanering av närin- ger, innefattande bl a reformering av driftformerna. I sitt nu lämnade betänkande lägger utredningen fram förslag om' bl a ändrad organisation av lapp= | byn för att modernisera och effek-! tivera denna organisation. Lappbyn. mansättningen av skiljer sig högst avsevärt i det egentliga köttets och i bensubstan- sens protein. Det totala proteinets värde glider till följd av ett högre] askinnehåll mot ett allt: ogynn-| sammare förhållande mellan de oumbärliga och umbärliga ami- nosyrorna. Generellt kan sägas att fiskmjö- lets protein har ett något högre biologiskt .värde än köttmjölets. rorna föreslås ombildad till juridisk per-' son med rätt att driva ekonomisk! verksamhet som hör till rensköt-, . seln. Som = överorganisation till lappbyarna skall enligt förslaget bildas en särskild renägarorganisa-- tion, kallad lappbyarnas förbund. Förbundet skall vara en ekono-" misk förening och ha hand om den långsiktiga Pproduktionsplanlägg- j ningen och rådgivningen. Det skall också svara för produkternas mark- isförande och bevaka rensköt- Det torde dels hä: med att proteinet utsättes för en något omildare behandling vid köttmjöls- framställningen samt dels med att aminosyrefördelningen tycks vara gynnsammare i fiskmjöl än i kött- mjöl Vid val av proteinfodermedel kan man således icke alltid vara säker på, att sådana benämningar som fiskmjöl eller köttmjöl borgar för att djurens behov av oumbärliga aminosyror tillgodoses med dessa, selns samfällda intressen i allmän- na sammanhang, Kostnaderna för det allmänna beräknas vid fullt utbyggd organi- sation till 200.000 kr per år, utgö- rarde driftsbidrag till lappbyarnas förbund. För de första verksam- hetsåren föreslås något högre bi- i . drag. För att underlätta kapitalan- skaffningen för förbundet föreslås en statlig kreditgaranti intill 2,6 milj kr. blir en riksnyhet i Vara-trak- : S og a J ourtjänst för lantbrukare Jourtjänst för: lantbrukarna ten inom ikort. Jourtjänsten ord- nas genom arbetsförmedlingen i Vara som vid. sjukdom eller le- dighet ställer tillfällig .arbets- kraft till förfogande. Det är fy- ra kommuner som startar jour- tjänsten, nämligen Vara, Vedum, Ryda" och Levene.: Försöket . är det: första i landet och slår det väl ut är det möjligt att werk- samheten 'så : småningom wtvid- gas att omfatta, hela "Skaraborgs län. / landskapsår En skogsforskare 'med sven- ska förfäder, jägmästare G. A. Limstrom, 'har ägnat många år åt att fundera ut hur man lämpligast skall kunna plantera skog på de väldiga områden in- om USA:s centrala stater, som blivit illa åtgångna genom kol- brytning i ytskikten. -, ' 1937 började de federala myn- digheterna i Washington att stu- dera problemet i nio stater i mellersta Västern. Nu har jord- bruksdepartmentet låtit jägmäs- tare Limstrom sammanfatta -si- na” erfarenheter. från den snart 25-åriga verksamheten, som har många : komplicerade aspekter inte minst med tanke på skill- nader i. topografi och klimat inom de olika staterna. "Sedda från luften ter sig des- sa £. d. gruvdistrikt ganska gro- teska, Det förefaller som om gi- VECKANS SVENSKA TV. "+ >. Söndag. 20. 00 I förbifarten. Reportage i fickformat. 20.15 Försök inte' med mej, Svensk långfilm från" 1945. 21.55—22.25 Ett besök i Hofburg. En film om det kejserliga”. slottet i Wien. or Måndag. 20.00 Sportjournalen. 20.30 Linne- hattarna. Liten underhållning med Lasse Pöysti och Birgitta Ulfsson. och du och jag. Ett. program om len 'och dess | verkningar för vårt lard,. 4 Tisdag BE. 17. 30—18. 15 För: flickor -och poj- kar: I kikaren (Nordvision från Norge). 20.00 Aktuellt. 20.23 Ko sumentrutan: Köp paketerad fi tid. Anna-Lisa Lyberg och Pernil- la Tunberger om lättlagad mät, 20.50 ”Isterpol. .Diamarier från Angola. Engelsk TV-serie om den Internationella Kriminalpolisorga- nisationens arbete med Charles Korvin i huvudrollen. 21.20—21.35 Vidga din kyrkas gränser, En hälsning från svenska kyrkan till jubiléet. Torsdag. och pojkar, 18.30 Royal Ascot. Hästkapplöpningar från AScot, England, där vi bl. a. får se ”Guld-cupen”, och ”Edward den sjundes”. lopp... 20.00.' Aktuellt, 20.30-—22.00 - Spärrade, ' gränser (Caccia Tragica).. Italiensk lång- film från 1947. er a "> Fredag: . 20. 00 Aktuellt, 20.20 Strontium 20 Amerikansk dokumentärfilm om atomavfallets inverkan' på män- niskar. 20.50-—21.55 . TV-teater:, Manteln (II Tabarro). Opera i en akt av. Giacomo Puccini. Un Lördag. E. 18.30 Pojkfotboll. 19.30 Champion gäller "maskiner, detta fick man ett starkt intryck av att lant- brukarna har klart för förslitning och när förslitningen fortskridit så långt att nya delar behöver inmonteras skall dessa finnas på platsen liksom bransch kunniga montörer som kan pla- cera dem på rätt ställe. Det hör- des många belåtna uttalanden bland lantbrukarna om den väl- utrustade nya verkstaden och det är tydligt, att den fyller ett länge känt behov för att använ- da ett slitet uttryck. Bland de långväga "sakkunniga gästerna var också tillfredsstäl | lelsen stor. Detta gäller framför | i allt representanterna för de fir- mor, som Frökontoret har en- samförsäljning för i Halland, nämligen International Harves- Den förstnämnda firman repre- jderson och disponent E. W. Hes- ter, Norrköping, samt agrono- Friman, Malmö. maenius lät sig representeras av avdelningscheferna Bertil Bre- | I dinger - i Katrineholm. gästerna märktes också iSentanter för ' för bygget, ter och Arvika-Thermaenius. senterades av direktör J. L. An- merna Gösta Gåhltorp och Stu- re Erixon samt distriktschef Stig Arvika-Ther- och Carl- E Hugoson, Bland de särskilt inbjudna a repre- entr epri enörerna Rarkåkra avd: 9075 p. Sturessan. Hovs avd. 88.75 p, 3) Inevar Iehansson, Västra Karups avd. 85.23 p. 4) 'Tarsten Palm- gren, Hovs avd, 83.75 Pp. 5) Len- nart Svensson, Änze'holms avd., än? Pp. 2 In>mar ra avd, och Einar rebygdens avd. £0 CO sson, gantiska plogar skapet mil efter fula plantera har valt ut 23 träds särskilt lämpliga - valnöt, rödek samt ask, — den vilda hästen, Den nye grannen. 20.00 I förbifarten. Var- ör åker vi utrikes? 20.15 En kväll med Jules Sylvain. Titta in sig. Även |i min lilla kajuta. 21.05 Skål för den bästa maskin är utsatt för HG Ett arkeologiskt program Carl-Axel Moberg. 21.25 22.15 Perry Mason, Mysteriet. med den utblottade uppfinnaren, Båstad: S. Asho och Bjäre domsaga Hovrätten har antagit jur. kand. Per Assareon till tingsn arleas- pirant i och Bjär domsaga från de vidare. n 7 juni och tills Södra, Åsbo och Bjäre ' Liäörem: Äästerskap i hbetsallri ing. Biärekretson av STI har häl- it tävling i betralpin. hos Wil- iam Nilsson, Valhall. Var ch en av de tävlande skulle ga"ra en 300 m jJång sträcka. Fosraren ' klarade den unneiften nå 53 min. Sem domare frnserada Jantbru- kare -Henrv ahanssan, och Frit- Vejby, Iohansson, Vartinge, Prislistan: 11 Stiv Karlsson," 2x Emil Nilsson, Bark- Bjä- 15 p. I 'bökat upp land- . mil. Det är de såren, igen med . skog. Man orter. såsom bl, a. poppel, Augustanasynoden inför ' 100-; års- . 18. 00 ”Utkik. Journal för flickor Som man hu vill | 20.55—21.35 De sex och de sju ' den europeiska frihandelsmarkna- - d
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.