ge PO a mn ren vy vete FryvyrryyyYv ev vv veverv gönten OIohan ”Peiter. AHL Sr berg hade kanske inte lyckats 'helt med sitt liv och hans olyck=: Jiga äktenskap gjorde inte situatio- men bättre, Han var gift sedan 1814 och två flickor och två pojkar hade" «fötts i äktenskapet. Olyckan bestod i att' makarna levde i ständig ovänskap, vilket. mest berodde på "att de'båda var. lika begivna på starka drycker. 3. . Den 11 juli 1825 kom han hem 2. som ' vanligt ordentligt -påstru- ken — till'sin bostad hos traktö- 4 ren, Nils Falk uppe i Majorna. Hustrun tog, emot honom .med on- ”da ord i en rysligt uppbragt” sin ":nesstämning och" när .han. kom in +: å förstugan flög hon på” honom' och > hös shonom'.fuj bet honom i ena handen, . -Han blev. uppretad och nästan omtumlad av vrede. Inte för" att han hade några skäl till missnöje med minsta pojken." Men ändock På Karlstens föstning förvarades i äldre, oifjäer grova : förbrytare, trilskades eller: 'om' han nu "blivit sinhesrubbad. et Simulant eller sinhesrubbad Därför var det inte underligt att regemeritpastorn vid Göteborgs. och Idöladi 4. jan "1826 Bohus läns kronohäkte Redin den ä kallade;shonom till, "och med för ”denner riumera stilla grubblare" som samhället numera inte hade något "att: frukta utav. Därför an- höll -bisköpen om att straffet” borda livstids förvaring ON "att det. var omöjligt gav han sig på treå och gav honom ett par tre hugg över skal- len med en yxa som han fick tag på i förbifarten, När dråpet var fullbordat," "kunde han bara säga? g klar att dö, ty jag har Y' mitt barn för 1 min hus- + Göta. hovrätt dömde - sergeant Ahlberg enligt vad dåtida missgär- ningsbalk stadgade, nämligen till att minsta högra handen och därpå halshuggas, - Eftersom det var ett ' dödsstraff, måste Högsta Domstolen Juthehandlad, målet han själv ansikte om nåd. > .-Denr.15 nov”1825 hade Högsta som - Domstolen : prövat målet och fann > därvid "att ; domen '- var - lagligen grundad; .och på -grund av brot- tets grova beskaffenhet kunde nåd ej komma ifråga, Innan det beslu- tet fattades hade" eriellertid:: :dom- JG på stod: Pros- ton Her iöke: yttrade: i én krivélse till? tdoriistolen,rattiha Hera år känts sergeant ;Ählberg;. och aldrig till 4 sinnesored lid; gibero ra hustruns , m oa |f3 nide"” fen andra 7 ; vittnen berodde, lika" mycket på Fa på: själavånda. Var, det" uppenbar trilska,: som förorsakade. sattipri "verkställigheten ske förrän. landshövdingen beslus tar 'därom. , Då vidtog 'en. mycket svår” prövning. Ja,”det kunde ta år innan en sådan: prövning ledde "tin handling, Nu gällde att fast- ställa om segeanten” Ahlberg bara att bereda Ahlberg till döden. Det kunde enligt hans mening inte vara lämpligt att dödsstraffet verkställ- des förrän hans si ämning bli- a De andra prästerna fram= höll,' att, Ahlberg ' väl trodde :på Guds tillvaro, men : han . sade : att Gud icke befattar sig med. mäns niskor och' vidare" förnekad han 1. Lövsk larver: tillhör 'de vit förändrad. Därför . önskade pas- |. torn att” Ahlberg skulle överföras till hospitalet. HD hade en annan mening. Innan domstolen. kunde vilja uppskov. med avrättningen och förflyttning till hospitalet mås- te Ahlberg undersökas på nytt av läkare. Högsta Domstolen besluta- de detta den 16 jan 1826, Det blev överläkaren och professorn. Welt- zin, . som .' gjorde undersökningen. Ahlberg var kroppsligen frisk och hade inte några av de rubbningar, som- var ' vanliga vid; galenskap. Någon förstånds- eller 'sinnesrubb- ning : kunde. "professorn - ej”. heller upptäcka... Men professorn trodde att. Ahlberg - under” likgiltiga sam= tal med åndra' fångar” 'och fångväk- tare. med" flit blandade in" 'öredliga yttrånden för att. hös' dem "under- ägde” "inte: ers. ren - känsla av; ån- ger: och tycktes inte "ha. förmågan att hämta; röst” av. feligionen; Där- ör sf 'Med- dessa. Undersökningar: grund fann så slutligen” HD inget hålla” tron på” sinnesrubbning. Han Prä .| biträde” fick "han 'som' allmänt om" hela salighet läran, HD tvingades nu "ånyo att. ta ställning till problemet. . Den" 11 jan 1827 beslöts att bifalla ett visst rådrum med "avrättningen, men att bevilja biskopens nådeansökan; det kunde det inte bli tal om; I 'stäl- let yttrade domstolen, att detta nya uppskov. bara hade den nackdelen att en: föreställning kunde uppstå hos. Ahlberg att möjligen undvika dödsstraffet. Någon ny undersök- ning. fick det inte bli, istället be- slöts ”att” Ahlberg skulle i femton dygn ' sitta. i enskilt mörkt rum för:att närmare väckas till betrak- telse över: sitt brott, Den. enda som nu: fick, besöka . Ahlberg . var ” vid verkligt..behov en vaktbetjä; dessa dagar. gått; till ända" något. söm; helst” . resultat; Sundhetskollegium. + Det "medförde" att HD förordnade. att : Ronander 'som skulle yttra sig: Till bud ”..stådsfiskalen ”:'och ; assessorn Borelius;- Det . blev, många förhör och | undersökning, av Ahlberg” och, alla som' idigare . yttrat! sig" fick) göra det. på nytt inför stadsfiskalen och läkarén, > Resul blev till” sist skäl, att vppåkian a ,avrö sof ej tidigar ha Ahlberg, - skulle.” . hom till” döden!” Det . beslutet fat-' tädes den'8 juni 1826 och det: in- hebar; att” när prästerna lyckats därmed: och-en :ny-läkarundersök- ning 'skett,. så "skulle Kungl M fatta beslut om avrättningen. ” "Under den närmaste tiden fick så - Logik. NV | YI. ett. ' damsällskap kom. man att tala om flyktingarna och vad som kunde: göras för" dem. Man" var överens om att det var lättast' att göra något för barnen, ty demj kunde någorlunda välsituerade fa- miljer helt enkelt ta' till sig. En förklarade, att' hon: mycket :väl kunde: tänka sig att Åa sig an ett sådant barn, ' — Ja, men är ”ni' på det klara med att ni inte skulle kunna väl. "ja. Ni måste ta emot det ni fick, sade en av de närvarande, >; >= Det « skulle inte vara något hinder, menade frun. 0 Vill ni därmed säga att ni skul-; le ta emot" ett barn utan att hal sett det? ,— Ja, blev ' det logiska svaret, jag har aldrig sett något av mina egna harn, innan jag fick dem. . Jag Kind NI > att detta skullg = hända Just mig.” inte bara bish själv och några präster: hand. om Ahlberg, utan även: inte "mindre än fyra .läkare. Visserligen" intygade prästerna, att Ahlberg. var. på det högsta "elak, förhärdad och omöjlig och ibland yttrade. saker och ting' som "icke överensstämde med förnuft | > utan Nn uti förvirrad. uti galenskaps ti tills "att sergeanten Ahlberg icke finnes örfattning "eller. | .giorde stut på. bledet på en kort stund. Sedan oskadliggiordes de: Försik Skadeinsekter STOCKHOLM "(FLT-Press). Fjolårets torra 'och . varma som- mar sträcker sina verkningar myc- ket längre än man skulle tro. Där- om” vittnar rapporter om träd som torkat i år, om angrepp av skade- insekter, som gynnats av det vack- ra vädret-1959. och: om bristsjuk- domar hos årets stråsäd. : Bortsett från dessa sviter av för- de ut. för växligheten; att.dö- de” rapporter: som - -dagligen mpar på? stråsäd "mel senasnonsene mest glupska.: De: tre "på -bilden. tigt. Se or och. svampar ändrar. sina anfallsmetoder bekämpningsförsök." När man' fått tillräckligt med ohyra på växterna lägger 'man ut försök med ett 50- tal: växter. och "sprutar eller" gasar dem. Det 'gäller att.se till att. man använder : medel . som : inte skadar växten ”atan bara parasiterna, beto- når överassistent Tunblad: Just nu håller man bl:3 på med försök 'att bekämpa 'ull-löss på be- gonier..- Lössen som i dagligt. tal kallas bomullslöss : bildar en. tjock bomullsliknande ; växbeklädnad bladen. Den 's bukt” med. Andra försök | igäller bladlöss, stinkkvalster och. nemaå- auar de, säger öve 'Tunblad. Vetemysgen har "iakttagits må:en :del: odlingar; nen det i finns inte anledning att befara större an-' grepp.' För ' säkerhets .skull. har vi dock bett odlarna att se Mpp. sa I fruktträdgårdarna'.ser det ut att/ vara "ganska" gott ”om 'gallkvalster, söm 'deformerar och missfärgar bla- den," främst "på päron, men; i. öv- uktträden' klara Hig, bre Säkert : blir. det "en Nviss > kartgall- ring; Ännu har vi :inte fått några bladlöss.: Dem tog nyc- ind”, 7 Med dessa ”slutord ” överlämn = , | des fallet "ånyo "till: HD,. som "den 123 sept 1827, fastställde” denna "sluts 1 verkställas och i brev till krono- | befallningsmannen, ..+ i .' Göteborg meddelades, att. avrättningen skul- le sköt den"I' nov. kl. 11 fm "1827 Vidare" ? ärilefalldes ningsmaniien' att under säker vård och ”på tjänligaste sätt på ”avrätt- ningsplatsén låta "utföra: Ahlberg till ”Sävedals ' härads avrättsplats, Vidare'”skulle han -: uppbåda till- räckligt antal>bland ortens: allmo- ge, som undér' avrättningen : skulle hålla ordning.; Vidare utgick order till.skarprättaren C G Beckius att vid tillfället i god tid vara på av- vittnade om virring, men läkarna hade'en an- nan: "mening Ahlberg" håde- flera gånger , med .förbehållsamhet och med något :besinnande givit rediga och ' sunda svar på olika frågor i likgiltiga ämnen. Så 'sanart sam- talet håde rört sig om hans brott och hustrun, då hade han 'dock blossat upp av vrede 'och hans svar blivit otydliga och mera inveckla- de, Däremot hade inga tecken fun- nits på sinnésförvirring eller galen- skap. Läkarna ansåg därför att om häns vilja kunde förmås till att ta emot prästernas. undervisning för beredelse till döden, så kunde straffet verkställas. la Detta medförde att även Karl Jo-, han lät 'kalla betänkligheter falla rättningen skulle: ske den 18 dec kl 5 på morgonen. , + 2-0 Ny galgenhi ist : Det återstod alltså bara för präs- terna att undervisa honom i säligX hetsläran och bereda honom till döden." Men kvällen "före avrätt- ningen överlämnade” prästerna en skrivelse till. konungen. Där sades, att Ahlberg endast hade den tanken att han var ledsen vid sitt fängelse och sitt liv och därför var glad att få bli. avrättad, Det var inte den med och gärde andrum. Uppskov beviljades och den 21 dec framlade” biskop Wingård sin syn på saken. Bisko- pen begärde nåd för Ahlberg och! ' och beslöt den 14 sept 1926 att av- |— rättni "och - enligt sin tjänsteplikt verkställa ' straffet till- börligt och noggrannt. = - +. + Någon ' redogörelse över + Ssjäl- va avrättningen. finnes icke be- varad till eftervärlden. Men fång- journalen "vid Göteborgs och Bo- hus läns kronohäkte talar tydligt i sina få ord: först står, att sergean= ten Johan Petters Ahlberg. den 1 nov,'1827. blivit avförd 'till Säve- dals härads avrättsplats. för döds- med stora bokstäver: Ej ATER-; KOMMEN, I Den. dödsdömde slapp inte firån. sitt öde, men det. tog nära -två år] för samhällets rättsvårdare att för- verkliga hans tragiska 1 dssl kronbefall-" straffets undergående, Därefter står; RN effektivt hand 'om i fjol. Däremot” har” en: del kvalster synts o N åringsbrist genom torkan . "Från Hera håll har: det kömmit rapporter om manganbrist hos” 'strå> säd, en följd av fjolårets torka. Manganbristen visar 'sig i. form av gråfläcksjuka, som missfärgar bla- den och inverkar menligt på kärn- sättningen. Det har genom jordana- lyser också visat:'sig att. fjolårets värme på en del jordar, t ex gyttje- jordar, förorsakat sänkt PH-värde i jorden. Det medför "försämrade växtbetingelser. - Det. har också Kommit .- många rapporter om träd som torkat i år. Det är. både barrträd och lövträd bl:a almar och björkar och i hös- tas' planterade fruktträd.” Orsaken är- helt enkelt den grundvatten- sänkning, som inträdde genom tor- kan i fjol. Det behövs flera års re- jäl nederbörd för att grundvattnet på nytt skall nå normal höjd. - Är skadeinsekterna inte så van- liga ute på fälten kan man se så många flera av dem åtminstone av toder..;Här. finns; också en" .herme- vände: sig ' till, - -Iner-ju till knepen) trollade fram Pilsnerprovet” Slugt. klockskojaretrick Världen vill bedragas — och det blir den också lekande lätt ifråga" om klockskojeri. Nyligen dömde Göteborgs rådhusrätt en klocksko-" jare till 8 månaders straffarbete för ca 1.000 ”uraffärer” då han ute på gator och. torg lyckats lura god- trogna köpare att för nedprutade priser, varierande mellan 30 och 60 kr tillhandla sig ”äkta schwei- 2erur. av ädlaste guld”, som :han själv skaffat för kl 13:50 pr styck! — Fallet är ingalunda unikt, för- klarar man-hos Sveriges Urmaka-' re= och Optikerförbund, där man under årens lopp samlat: många sorglustiga erfarenheter, Det kanske mest unika i göte- borgsfallet är att nasaren ifråga medgivit att han ärligen köpt sina klockor; ofta är det i stället fråga om tjuvgods, som prånglas ut. Där- han i sin verksamhet uppträtt som . ”norsk sjöman”, som just mönstrat annat fartyg men för ögonblicket var utan pengar, varför han mås- te avyttra sitt fina armbandsur, inköpt i New York för 50 (eller 60) dollar, d v s 250 å 300 kr. ", För några år sedan florerade ett särdeles utstuderat trick, som bland våra stjärnurmakare blev känt som "pilsnerprovet”. : Förr eller senare kommer ju köparen in till en stjärnurmakare med sin så billigt förvärvade fina' klocka, som märk- värdigt nog plötsligt börjat krångla eller rent av stannar. — och så avslöjas skojet. / I pilsnerprovsfallet var huvud- figuren också en ”norsk sjöman” (i göteborgsmålet var vederböran- de tvättäkta smålänning), som träf- fat sitt offer på ett kafé. Klockan, som han var ”tvungen att sälja” hade ävenledes inköpts i New York: Swiss Made, 21 rubiner, an- timagnetiskt, stötsäkert, vatten- tätt... För att demonstrera detta sistnämnda doppade mannen ned klockan i sitt ölglas och höll den i: pilsnern : »någon” halvminut — 3 | varpå klockan ' tickade vidare lika muntert som” förut. Med påförljd att den' imponerade" kunden köp- te klockan för 50 kr. - . . oo Undersökningen. blev 'onekli- gen intressant; berättar den stjärn- urmakare, som den lurade sedan ”Rubinerna” . hop- pade''kvickt "bort ' när - man satte ett verktyg ; till — men en liten droppe rött nagellack (man kän- ”Guldet”' befanns vara dem igen; dling, som ger en pecialbeh Jen, förvillande likhet "med 14 ; som före? antastisk aptit I och i: löven,> på > ett . träd tom de bara kommer - åt.” Det. gäl- ler:; att: inte” släppa några "larver utanför: "laboratoriet . ty då kan”det . | gå" som det gick i USA mot slutet fav förra seklet Lövskogsnunna; fanns inte gare ir USÄ: mer "en! amérikansk entomolog -': som besökte: . Europa tyckte. .den såg intressant jut och tog. med sig några” ” äggsamlingar hem. och kläckte dem i sitt labora- torium; Trots alla försiktighetsåt- gärdér rymde” en del "larver och några år senare totalhärjades flera hundratals ' hektar. skog i .närhe- ten. Det värsta” var: att "lövskogs- nunnan,. som "i. USA. kallas gypsy moth, inte där som i Europa hade några naturliga fiender, varför den kunde utvecklas ' fritt.. Sedan "dess har det kostat staterna i. New Eng- land i USA miljoner och åter mil- joner dollars att. få bukt på den glupska nunnan, 1: växtskyddsansteltens vinter- trädgård odlar man mjöldagg på krukväxter "och testar, tusentals to- baksplantor :med virus från pota- tis: Man tar saft från potatisknö- lar och sprutar dem: på tobäksbla- den. Finns det virus. i saften, rea- gerar plantan mycket kraftigt. Det vissa arter, i: växtsky eget zoologiska växthus, Där finns de verkligt > nedlusade plantorna; Men 'så odlar . man 'också ohyra systematiskt för att få material för 2 a eler BIS - Säj, direktörn, kunde jag inte få nyckeln till valvet, för jag har uppstår'småni ett vackert mo- saikmönster på bladen.genom' att klorofyllen förstörts, Virus hos po- tatis betyder förkrympta plantor och sämre skörd: Inomhusförsöken kompletteras sned kontroll i fältet, vårvid ' man gallrar' bort plantor. "I Bladlöss kan nämligen överföra gilf- tet från: friska :till. sjuka plantor. Det virus som framkallar mosaik- sjukan är en ':synnerligen besvär- lig företeelse. Det kan finnas i en | igarettfimp' och berör man t ex en tomatplanta efter att ha rökt en cigarett är risken .där för att plantan infekteras, ” . - ” Beting hjälp: inte mot allt Ungefär 70—80" procent "av det vete och den råg som används för utsäde betas med medel som, in- nehåller kvicksilver, : En betning Ajälper inte ot allt, det är t ex inte effektivt mot de svampar som "ramkallar flygsot hos vete - och kommer i Södra” Sverige." Dess lar-| karats guld. & " Detta ett par: detaljer ur un- dersökningsresultatet. =>" = i - :— Men. uret -var ju | av PSwiss Made"? — Man" måste vara: på "det "klara med, blir svaret, att i Schweiz görs också en mängd billiga ur av låg . | kvalitet, mestadels avsedda för ex- port till exotiska nejder eller som vinster i tivolistånd. Det är den sorten, ' som ' den omtalade , göte- borgskojaren förvärvat för 13.50 pr styck, Ringaste eftertanke bör ju klargöra, säger fackmannen, att för det priset kan ett kvalitetsur om ligen tillverkas, än mindre salufö- ras. Men som' sagt: världen vill ju så gärna bedragas — och man ger sig häpnadsväckande lättvin- kan man inte! fälla något definitivt omdöme om hur medlet verkar; Lyckade försök har gjorts med besprutning av höstbrodd mot såda- na utvintringsvampar, som inte nås genom betning, berättar assistent F Andrén, Det får "es som ett kom- plement till betningen, som aldrig kan" ge hundraprocentigt resultat, Besprutningen har gett bra resul- tat i Norrland där snön-ligger kvar en viss. tid. Försök som gjorts i mellersta och södra Sverige har ut- fallit sämre. : Här går snön ofta bort för tidigt för att medlet skall verka. . Besvärlig balansgång Det finns en annan väg att ta sig fram på för att skydda växterna mot svampsjukdomar, Man söker förädla fram motståndskraftiga sor- ter, som inte angrips av sjukdomar- na. Men det gäller att inte slå sig till ro när man lyckats få fram immuna sorter av en ny ras svampar. Det är något liknande med skadeinsekterna. De kan ock-. så ändra sig och utbilda stammar som är immuna mot de bekämp- ningsmedel man efter mycket fors. kande fått fram. Arbetet inom växtskyddet blir på detta sätt en besvärlig balansgång. » - Växtskyddsanstalten har också att vaka över att skadedjur inte kom- mer in från andra länder, Nyligen stoppade man importerade äpp- len som infekterats av blodlöss och torn. I växtskydd niska växthus sysslar -fältassistent Xjell Qvarnström nu med försök att ta mej dit in för att göra rent, ett fasligt sjä varje mörron med att! rs, nar givit vissa resultat men ännu nedelst ett nytt medel komma åt De "lygs 1 bota- lital körsbär, där det f ann: larver från körsbärsflugan, Vi vill inte ha någon påspädning av de in- sektsstammar vi event har föut och heller inga nya Parasiter, - | emot var det inte alls unikt att » ve. varpå klockan tickade lika mun=; . tert som förut. så” av en ' båt och tagit hyra på ett digt in på ”affärer” när det en Jer en så utpräglad förtroendefrå-; ga som inköp av ur.: Arkivarbetet SN —- vårt sista ' 'reservarbete När man 1934 på försök satte 4 gång en del sorterings- och gall-, ringsarbeten i arkiv för arbetslösa, kontorister och andra, kunde utföra manuellt arbete, var det självfallet att det skedde i re=- . servarbetets form, påpekar förste byråsekreterare Torsten - Mandorff;: i arbetsmarknadsstyrelsen i en tilln : som inte bakablick i styrelsens tidskrift, Nå got alternativ fanns inte, Tio år senare kommer flyktingar-: na in i bilden. Arkivarbetet hade fått ett nytt klientel, som krävde: nya och helt andra arbetsuppgif- : ter mot sad. tidigare varit fallet. Efterhand försvann flertalet av de — --'- yngre- flyktingarna ut: i: öppna sot marknaden, men många av de äld= .. + re blev kvar i arbetet i arkiven, ''- + Arbétsvården blev därefter” så ' småningom ett nytt moment i puss-. let. Hur hjälpa de partiellt arbets- föra?:: Ett . stort "program - gjordes upp: med sikte på dem; men :stats- makterna dekreterade :att arkivar- betet ' alltjämt. skulle. vara arbets= - löshetshjälp. och inte arbetsvård. : - Om” lönesättriingen ” "inom denna sektor av” samhällelig, verksamhet . har mycket under'årens lopp: ta- . lats "och ”skrivits..:Vi får komm ihåg att arkivarbetet fortfarande är - ett reservarbete, sedan åtskilliga år = det enda-och sista i sitt slag, och : detta innebär bl a att lönerna är fastlåsta och' att alla” betalas "lika oavsett ' förmåga och arbetsuppgif- ternas art. En hjälpform- av denna natur. har både fördelar och. nack- För "ni varande utgör ”arkivar- betarlönen 700. kr per: månad i ortsgrupp 5. Det är utan. tvekan en för låg lön för den, som gör ett : kvalificerat arbete, men det kan å andra sidan vara för mycket betalt för den, som inte kan göra en full- god arbetsinsats, Ett riksdagsbeslut i lönefrågan i år medger en viss differentiering. Beslutet innebär att : '- det skall inrättas en” lönegrupp med cirka 150 kr högre lön per , månad och en lönegrupp "med ca. . 150 'kr lägre månadslön än den nu-- varande" arkivarbetarlönen. Föränd.” ringen” torde vara den viktigaste sedan arkivarbetets tillkomst. "Det finns emellertid också :and- ra aktuella problem inom arki arbetet än' lönefrågan. Decentrali-"' sering till -länsarbetsnämnderna av beslut om behörighet" till arkivar- +: bete har på försök skett i några län. Frågan om löpande arbets= . uppgifter skall tillåtas är ständigt ' aktuell. Och hur åstadkomma en ef- fektivare återgång för arkivarbe- tarna till den öppna marknaden? Tendensen har under de senaste åren varit långt gynnsammare än tidigare. Under år 1959 gick 88 ar. kivarbetare tillbaka' till den öppna marknaden, men i. alltför många . fall blir arkivarbetet alltjämt en . skyddad sysselsättning, Det 'har. sagts att 60-talet kom-""". mer att bli ett yrkesutbildningens årtionde; IZommer detta . även att : gälla arkivarbetet? Det är inte lätt” - att nu ” 8e ett svar, men en kom- bination, av, arkivarbete och ut+ bildning förefaller inte osannolik, Även om det är svårt att fortbilda och omskola ett klientel, där me- | delåldern är 59 år. för .man och .' : 56 för kvinna, kan det finnas fall | Som är värda att satsa på. Ett för-. sök i mindre skala gjordes under . konjunkt- "nedgången vintern 1958, då i samarbete med riksarkivet och ländsarkivarien kurser hölls i all- män arkiv. ård för ett 35-tal arbets- lösa, En del har fått anställning, andra är alltjämt kvar i arkivar- . bete där de utgör en livligt efter= frågad kader, som ordnar arkiven hos "kommuner, landsfiskaler, häs Dixon ' NNicARnA — LÄS LAHOLMS TIDNING radsskrivare mfl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.