Terre F LAHOLMS TIDNING vereeyvyYyvYevyYrYyTFYTEFV TerirevyrYrvv vv Onsdagen den 29 junt 1960 > oo Mikojan: . . Inget: toppmöte i förrän USA - ber: om. ursäkt. OSLO (TT-NTB).. Chrusjtjov håller” fast vid sitt illkor. för ett”toppmöte —iatt. ”amérikanska ' regeri - öm ". ursäkt för spion ” ningen, geringen även efter sammanbrottet I "Paris - "betraktar toppmöten som -deni bästa förhandlingsformen mel- Jan stormakterna. ; Intervjun” med Mikojan är förstå "en sovjetman' i ledande stänt- ning beviljat en vöekidning ofte) fiaskot i Paris. - säger Sovjetunionens . i SER nESeRer i: ett - 3 utomordentligt . stor ”kunskapstörst. S ""Ajajaj, reta inte tjuren med paraplyet! Nåja, det kanske inte : farligt. Tjuren är skulpterad av jugoslaviske Konstnären Vojin: Bekik. STOCKHOLM (ELTP-Press) Kraftverksbyggen och sjöreg- leringar har förändrat stora de- ; lar av det norrländska land- skapet. Det har inte skett utan allvarliga protester, särskilt när” gamla kulturmiljöer och märk- 2 liga skönhetsvärden hotats av förstörelse. Men vattenkrafts- . byggarnas framfart har också haft det goda med sig, att det tvingat fram en omfatlande ar- keologisk och kulturhistorisk : - forskning, som gett förnämliga resultat, Vi vet i dag bra myc- ket mer om Norrlands” forn- historia än bara för ett par H decennier sedan. Studiebragd: > blev jur. "STOCKHOLM | (TTspec) + Som en” fantastisk stidiebragd måste man, enligt Polistidningen, beteckna de: studieresultat krimi- nalassistenten Ingvar Andersson vid polisen i Ystad nått. För några dagar 'sedan avlade han nämligen jur kand- -examen med "betyg, som höjer, sig. "avsevärt över genomsnit- tet, Bakom 'hans märkliga presta- tion ligger 'inte båra intelligens och småländsk energi utan, också en den har' varit ligt ar- betsfylld för” den nybakade juris- ten, då han, ofta urider sin krimi- nalpolistjänst i i Ystad haft stora ut- redningsarbeten på gång, ” In var Andersson är född i ett ATI y ae Zigeénarna: ”- ft C Zigansriiar kofmer står ett av världens mi år-kommer. de åtminstoné att” esta detfa i .Holland, och”. det ti, » slutet av. juli, eller” augusti, t ” er n liften" invasion; ty man” väntar ätt” omkring” 1.000 zigenare .kommer " att ; styra. kosan till badorten utanfö Haag, + « Vadivetsvi nu om, zigenarna? ine He! så mycket egentligen; Inte, all id folk, som, bor i en husvåg kan man väl misstaga si; NM alla ”"hösvagninnevånate än "igen > re, ' även" om vi ofta ar demt sådans,' Man - räknar. med: alt: av alla" människor,- som bor: i husvag- » Nar, endast. högst 4—6. procent. kan räknas till de äkta zigenarna, Res- ten gäller | alltså för zigenare utan att, ha någon rätt till detta namn, ty en äkta Zigenare stolt över sin ras. Det finns alltså en" massa vagaborider, 'som gäller; "eller gäll- de," för . zigehare; "och .vilka- givit detta” folk ett dåligt ryckte. utan att gigenarna-, själva haft, någon del i de dåd, som orsakat detta. ryk- te... - Vad i är eo då” en zigenare? Egeni- ligen en. av de äldsta. raserna” i världen, så gammal, att dess här- "komst är höljd i dunkel, "Deras berättelser antyder & en egyptisk här- " komst; och på ungerska kallar man 'dem "också: . ”Farao;: Faraos Népe- folk". Själva -kallar de sig. Rom 'el- ler Romani. Vetenskapliga under- sökningar efter deras härkomst ger - en antydan om att de härstammar från Indien, som ättlingar till en kast av musikanter och dansörer. Detta 'skälle "också förklara deras stora konstnärliga "anlag och deras trängtan till mystiken, : När de började sprida sig runt i världen är inte känt, men omkring 1438. finner vi dem i Västeruopa, På 1500-talet i Polen och Ryssland, för" att omkring 1512 dyka upp i Skandinavien. Men vissa urkunder ve att berätta, att zigenarna redan mycket tidigt lärdé Europa att an-"' vända : metaller, . och om delta är sant, så måste zigenarna mycket tidigare i historien strykit om i Pauviu, vithet väl är möjligt; .« I) var And a är evig och genom sin stora spridning .kommer' att, leva även då hela världen går under. « Kartan här ger en översikt över de viktigaste "spridningsområdena för 2igernarna. Utom i dessa om- råden förekommer . också zigenar- grupper i, Amerika och Australien, Med. hänsyn till denna, stora .sprid- ning är det, inte så märkvärdigt, att. man. på en, hel. del platser, kan finna reliker, av. igenarnå, Zigenar- na.i Europa är till största: delen katoliker och 'de har. en, "Svart Madonna” i Montserrat, om vilken de påstår, att den är snidad' av en av apostlarna, liksom de” har kra- nierna av de ”Tre k H ge och: sedan han förordna S ”avjb av polisman" - kand: på tre år lantbrukarhem i: Vimmerby. lands- församling 1915.- Redan. efter slutad skolgång och under tiden som. han hjälpte fadern i "lantbruket hemma visade "han .sin . studieiver, :Sn fick han resa till folkhögskola och valde då Gamleby. Andra' årskur- sen vid. folkhögskola följde han” i Önnestad; i Skåne och. därpå ge- kontrollassistentkurs ' vid 7 Sv Tövs lantmånnaskola, där han undergi särskild. prövning för latingyrmha- siets bortvalskurser' i ärnhena ke- mi, . fysik. och biologi samt. real- skolans kurs i franska, ' 1936 .. påbörjade | han. pliktsutbildring vid Norra. smålän- ningarna 'och' avancerade till värn- pliktig korpral 1939; varpå han' tog tjänst i svenska frivilligkåren i Fin- land :med sergeants :grad i, vinter- kriget 1940." Senare” blev sergeant. i Södra. skåningarn. 4 det :han « erhållit , olisimanstjänst ; dd "| Ystad." Från: augusti? 1953. till "april 1954 hade han fi ordnande kapten. med" Hjänstgöring H fälsgruppen; iden Svensk gruppen Javyiden:" neutrala : repartrierings- kommisionen i i Korga. V Sin? polismännabana bi rjade. Ing- sson, som extra>k inhan, g nomgick han > ”bolisskolans: könsti kriminalkonstapel i Ystad; fem. år senare Polisöverkonstapel; "1954 pö- Nisassistent' och” den” 16 mars "1955 i; » med: bedrä och stöldutredningar, som speciali- 18.7 ” : nomgick han en längre kurs jämte | Rik ikvarieämb började undersökningarna i tämligen blyg- sam skala 1952 i Indalsälvens vat- tensystem.' Sedan dess har verk- samheten intensifierats och nu har ämbetets arkologer och deras mån- ga: medhj pare ”kartlagt” en rad älvar och: sjösystem från Dalarna till Lappland, En redovisning över de årslånga forskningarna förelig- ger i ett: nu utgivet arbete, -”Från Norrlands älvar och fjällsjöar”. + Tys värr trycks det av vattenkrafts- byggare och sjöreglerare subventio- nerade arbetet, bara i 1.400 exem- plar. . Det vore värt att spridas bland en långt bredare publik; + Författare är förste antikvarie dr Sverker Jansson och. antikvarie dr Harald. Hvarfner,'Den förre svarar för fyra och den senae för sex av de tio kapitlen, Detta avsnitt kom- Pletteras med en förteckning över de undersökningar som utförts och över. de" metallfynd man "gjort på stenåldersboplatser .:samt. en ut- förlig litteraturhänvisning. En stor del av boken upptas av helsides- |: fotografier, Det är bilden av gamla kulturmiljöer, som nu” dränkts av nya : eller uppdämda: sjöar, över- siktsbilder av märkligare fyndplat- ser, av fynd, från olika "tidsåldrar Vitt kringströvande j arfolk ” Om:de” många boplatsfynden, de- fräs kännetecken och kronologi om det. kringströvande” jägarfolk ”man kunnat spåra genom fynden skriver förste "antikvarie 'Sverkér Jansson i sind avsnitt. Vid kusterna i Norr- land här vi rika minnen från järn- åldern i en "mängd" "gravfält. Så: dana finns bara" sporadiskt inhe'i landet. Där har arkeologerna ji stäl let lokaliserat en mängd stenålders-- boplatser vid vattendrag. och. sjöar, De har i en:urgrå forntid använts som. tillfälliga uppehållsorter. av ett jägar= och fiskarfolk,? "som 'strövat vida omkring,” Inga av fynden är äldre än 5.000 år..Men bland -sten- åldersfynden finns : Söckså många fynd från” brons-' och "järnålder. Tydligt är att delta" jägarfolk. som följt " vattensystemen "mot norska gränsen och långt upp i "Lappland, haft "ett. slags: replipunkt. i- Nä. forsen, På det tyder de rika häll. sj deltagit i en rad olika specialkur- ser, bl a' brottsplatsundersökning och brandutredning, och 1956 'vis- tades han en månad i Västtyskland för. studier: vid kriminalpolisen i Hamburg. och . vid .Bunde rimi- nalamt i i Wiesbaden. "Det var väl närmast genom, TBV- studier '-—"” Ingvar. 'Andersson «satt själv i spetsen för. TBV-kommitténs arbete i Ystad några år — som han såg "möjligheterna att "Vidareutbil- da sig. Tack vare de 'uppmjukade Iserna om särskilda” pröv- Köln”, som' skulle varit zigenar- kungar. Framför allt. har de emel= lertid sitt tempel. i- Les Saintes Maries i Frankrike, där de tillber 2igenarhelgonet Santa Sara... 7 Varje zigenargrupp har en egen stamhövding, som utövar den högsta makten. Denne anvisar varje fa- milj dess - ”vandringsområde” och en egen route för stamman: Över stammarna "står sedan också - ”kun- gar” och ”, prinsar”, Zigerarna förtjänar sitt lövebröd med. handel;. enkelt .handarbete,' ett slags ”veteri ärutövande” "och mu- sik 'ete, Kvinnorna. vägnar. sig ofta åt ”spådomar”, . Inom. stammen har zigenarna en egen” lag. och egna straffbestämmelser; Ett av de värsta straffen är att bl. utesluten ; ur Stammen; 7 Tallektioner,” ej sl I > Mässa! - Belgaren sean Millard” ville få skilsmässa "med"? motiveringen att madame "Millard talade ' ovårdat, mycket och i högst skrikigt röst- läge. Domaren lät 'madame inför sittande rätt prata på under en halv timme, varefter rätten uttalade ut- slaget. Det blev ingen skilsmässa. Däremot dömdes Jeån Millard att ur egen ficka finansiera hustruns lektioner hos en talpedagog. Ma- dame. Millard ”ådömdes "att: under sex månader flitigt lära sig tala på - mängd intressen utanför É ningar för studentexamen hade han snart klarat av åtskilliga gymnasie- ämnen, för — att utan att ha avlagt hel studentexamen” — 1957 få till stånd” av” universitetskanslern ' att inskrivas och studera vid: Lunds universitets juridiska fakultet. Där började, han sina juridiska studier i'oktober 1957, och. nu'— efter sex terminers studier, som pågått sam- tidigt med den ofta mycket krä- vande sriminälpolistjänsten. är han alltså färdig j jur kand. "Hur Ingvar.” : Andersson. hun- nit med allt detta' på 'så' kort tid är-en gåta för alla som känner ho- nom" närmare och arbetat 'tillsam- måns med honom. Han -är:inte nå- gon: bokmal alls. Tvärtom ” har: han hunnit: med - det "mesta 'och har'en diesfä- ristni na, och de stor” boplats- fynden man gjort där. Man har ja- gat älg och björn och andra päls! rande djur och mycket av pälsver- ken har tydligen gått söderut, : " Boplåtserna ligger alltid i närhe- ten av strandplaner och strandbrin- kar, Utgrävningar har visat att vat- tenstånden inte. undergått några förändringar ' och man kand där- för alltjämt spåra boplatserna vid stränderna. De" utmärks ”ay' avslag från redskapstillverkning eller skärvor från kokstenshögar. Såda- na skärvor påträffas å å sina håll i stora' mängder. ' Då' man bara haft träkärl att koka i har "man upp- hettat stenar först'och med dem fått vattnet att koka. Småningom spric- ker 'stenarna i skärvor och kastas åt sidan. Metoden är - känd från andra håll, aa Jägarna grannar till lapparna : dessa boplatser? Frågan kan inte nöjaktigt besvaras, säger dr Jans- son. --Boplatserna i det inre synes ha varit' befolkade under; en tid, då lapparna säkert fanns inom om- rådet. Frågan - blir. då: - fanns det utrymme för två nomadiserande folkgrupper. Det är ”anmärknings- värt att boplatserna inte förekom- mer i samma terräng som lapparnas ren., Han .har hållit på. med. fri- villig befälsutbildning” i Ystad, där hån under en lång följd av år var sekreterare i FBU, och han har|l- hunnit med att simma som en fli- tig 'och föredömlig medlem i Ys- tads simsällskaps- styrelse, där han |: under. många år beklätt sekrete- rarposteri och även! kunnat: som sällskapets andré . medlem i-ord- ningen avlägga prov för elitmagis- tervärdigheten.. | Ingvar Anderss . Familj också och en familj; söni han sköter med kärlek och :omsorg. Och han har skaffat sig villa med tillhörande trädgård, där han får tillfälle att ett. trevligare sätt, talot eller kå Mån- ga frågor återstår att' besvara och vi får avvakta fortsatta undersök- Nningar. fn : Kd Isolerad vikingaby gå > På Långön i Hotingsjön har man gjort en märklig upptäckt. Där finns, berättar antikvarie Hvarfner, energi. Att' han dessutom är bilist med stort intresse för resor vittnar alla hans studiebesök runtom -i norra och västra: Europa om, Till reslustbevisen kan också läggas det faktum, att han i studiesyfte besökt USA och Japan i samband med sin förbruka all sin fysiska överskotts- a a a "” Vilken kultur representerar då |”, Norrlands fornhistoria Vv klarnar genom rika fynd ett gravfält från "vikingatiden. Man har påträffat inalles 14 gravar med många . märkliga fynd. Den förste som gravsattes hade ett bälte prytt med små bronsbeslag av orientaliskt ursprung. I en av 'de andra gra- varna fann man elddon i en skinn-. pung, Skinnet var från en ödla som finns i Indien och dess grannlän- der. Den sista' som Bravsattes var en kvinna och hon fick med sig i graven bl a fem silvermynt, Präg- lade i Tyskland och Norge på 900- och 1,000-talen, N Fynden -från Långö; känneteck- nas av en exklusivitet som man knappast finner annat än i trakter nära vikingatidens handelscentra. När bebyggelsen - vid Hotingsjön kom till omkring 900 e Kr var Birka : vårt handelscentrum. När spåren... efter Långöbosättningen försvinner ett par hundra år senare, var Sigtuna centrum. Detta åter- speglas också i fynden i gravarna vid Hotingsjön. Hur det sedan gick med bebyggelsen där vet man inte. Först på :1600-: talet nämns platsen åter i källorna. ' " Antikvarie ' Hvarfner . berättar också ingående om de fångstgropar som . förr" anlades 'efter stora sy- stem i det inre av landet och där man fångade både älg och björn, om en unik björngrav som påträf- fats, vid en. boplats vid Storuman. Där hölls någon gång mellan åren 1680—-1800 ett stort björnkalas var- efter björnens ben gravlagst snyggt och ordentligt, En' utförlig avhand- ling om lax- och sikfisket i In- dalsäven, som har gamla anor och som var en' åtrådd skattekälla för kronan i äldre tider, avslutar an- tikvarie Hvarfners" del av arbetet. fn Dixon Skaldjurs pigment kan"bli-fä ärgämne "STÖCKHÖLM (TT) H Hummern, , kräftans, ; räkans och krabbans röda igment (astacin) har: Vvisat.sig' vara. användbart som ett naturligt; "fettlö: ligt färgämne för "livsmedel., Även för andra pro- dukter, tex -kosmetiska,. kan "det bli:äv. betydelse, vt gren” vid”. institutet" för. konserve. ringsförskning i Göteborg har i använts i livsme” mgren ”fann'vid en "undersöks ning av. ; hönsägg : från" norra Bo- huslän "att gulorna visade" en sär- egen ” röd ; färg. » ”Missfärgningen” torde ha berott på att. hönsen för- ” | tärt skalgrus; berhängt med 'en en- cellig! sötvattensalg, Haemotococeus Pluvialis — de” bohuständska' skä- rens ”blodvattenalstrare”.. Algen är mycket rik" på det röda skaldjurs- pigmentet. - Md uten Odling "av? H; i la- På den amerikanska" nationalda- gen' den 4 juli hissas för första snbaneret med 50 stjär- nor. När "Hawaii den- 21 augusti 1959 upptogs som stat i den ame- Rör : 3. v pr ga samtidigt order om att flaggan skul- örbiudna? : fär, gäm- |: le få sin 50:e stjärna. Den ersätter den 49-stjärniga som togs ibruk den 4 juli ifjol, efter Alaskas inträde i unionen. Men. alla flaggor med 48 eller 49 stjärnor behöver inte kasseras, det är nämligen inget for- mellt fel att använda dem « så länge de är i gott skick. ” Stjärnbanerets historia” går un. baka till. 1777, året efter den ame- ik k 5) klarin- gen. Innan unionen bildades sågs många olika flaggor på den nord- amerikanska kontinenten Nordmän S « President Eisenhower med I det nya stj irnboneret Nytt: stjärn banér 4 juli”. När Washington tog befälet” över de kontinentala trupperna vid Cam- bridge, Massachusetts, år 1776, stod han under ”The Grand Union Flag” som emellertid alltjämt uppvisade.” beroende av Storbritannien. Rutan” i övre hörnet fylldes av St Georgs kors (England) och St Andrews: kors (Sköttlang). . S En ring av stjärnor Det första stjärnbaneret — Stars and Stripes” — skapades och intro? ducerades som nationell flagga av kongressen den 14 juni 1777, Den dagen iakttas alltjämt som flaggans dag i Amerika, Den hade tretton . stjärnor, representerande de 13 ur= - sprungliga kolonierna; och tretton : längsgående röda och vita ränder, 4 tjä vi på vikil der. gjorde strandk under, "den "svarta korpens' baner, Columbus förde med sig den spans- ka'flaggan över haven, pilgrimerna landsteg 7 "med den brittiska flag- gan holländska kolonister: samlades under Nederländernas fana, frans- männen företog. sina upptäcktsfär- : der "under skydd av den; kungliga | vi franska liljan, och i Delaware: his- sade" svenska -kolonister den blågu- la. «flaggan. «Varje: indianstam hade sin :egen " flagasymbol, Immigran- ter av, alla 'raser och nationaliteter förde" med sig lojalitetssymkoler” till den ämerikansBa kontinenten. 14 Fura, men också halvmåne . nder ” hetskriget - använde" de ännu inte förenade kolonierna olika samlande. symboler. "En - tall -med |? mottot - "En vädjan "till himlen” prydde .den unga amerikanska ma- Finens, flagga. Skallerormens var- ning ”Trampa inte, på. mig” använ- des som symbol av många kolonis- ter längs atlantkusten ”Frihetsflag- gen” på blå botten med en vit halv- måne i övre hörnet samlade försvar rarna av Charleston, South Caroli- na, år, 1776, Bunker Hill-flaggan fö 13 la boratorieskala — och kanske också i större" utsträckning — är rela- tivt . lätt .Benomförbar. : Åtskilliga frågor : i samband med 'pigment- bildning och . näring måste -dock studeras ' ingående... Hacmatococcus är också av stort intresse för" slu- diet av vissa frågor inom limnolo- gi, växtfysiologi och ekologi. ” Forskningsassistent - 'Almgren gjorde en undersökning inom nor- ra Bohusläns yttre och inre skär- gård sommaren' 1959 och ämnar även denna sommar med stöd av stenholmska fonden för kryptogam- forskning ' och naturvetenskapliga forskningsrådet ' utnyttja - en se- mestermånad för fortsatta ekologis- hade likaledes blå botten, men istäl- let för halvmånen fanns där en vit ruta med ett rött kors och en liten grön tall. Kolonin på Rhode Island använde sig av en flagga med ett blått "ankare under. ordet ”Hopp”, iPåfallande lik' stjärnbaneret var den flagga som .- frihetsstyrkor- na förde i' slaget vid Bennington den 18 augusti 1777. fej ka studier av Haematococcus. Hans undersökningar, ' som ' redan väckt uppmärksamhet ; i: forekarkretsar, skall utsträckas till Persberg, Kol- måirden, Öland och Gotland, Ble- kinge skärgård samt Hallands Vä- rade Francis Scott. att” "skriva Star Spangled Banner”; " växa beslöt kongressen: att åter= vända ”till åtjärnor-.i rektangeln. .Sedan 1818, har varje ny "stat, tillfört" flaggan en ny stjärna: Ökningen av antalet - stjärnor i flaggan” återspeglar "där- Får läkaren. låta patient dö « om: han kan förhindra det?" men det populäraste ” arrangeman-= - get fanns 'i' Betsy . Ross-flaggan > uppkallad - efter; den :söm-' merska'som antas ha sytt den förs=- ta — där stjärnorna satt i en ring så-satt ingen stat kunde peka "på företrädé framför den andra, « När. den nya nationens, gri ser idgades och två nya stater tillför- des »unionen : utökades "också 'anta= Iet 'stjärnor "och ränder i flaggan till. 15.” Det" var "den" flaggan "som motstod fientligt - vid Fort Mc-Henry, Maryland, 13—- bombardemang - 7-4 1814, "och insptr 7 "The När, delstatsfamiljen fortsatte att ursprungliga Aretton derna; och',endast "öka antalet r på sätt och vis den amerikanska nationens tillväxt samtidigt som,de ränderna symboliserar. syrkan i ndets traditioner? - LONDON (AEP). ' Engelskas kyrkans biskop t Exeter, dr Robert Mortimer, har i en of= '” ntlig förklaring uppmanat Stor= britanniens läkarkår att låta äldre patienter dö och :avstå från läke-' konstens möjligheter att förlänga de 'sjukas liv. Biskopen sade ”Vis- serligen skall läkarna liksom. andra kristna följa Guds bud ”Du får icke dräpa”. Guds ord innebär emeller- derö, britt i november tjänstgöring i Korea, den ses han "MORD PA GLÄDJEFLICKA. Rätte . SOM åtalats för mord på en call-gi, 1957 en nu tagit och dr Gora Joachim Jablonka [G irl vid namn R Alfred v). 2 DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I LÄROLNS TIDNING gången mot Heinz Pohlmann, ose-Marie Nitri t sin förjan, i + or ankfurt, På bil- Seidl (t H. tid inget påbud att förlänga livet av en döende. Gud vill inté att lä- karen under alla omständigheter och i: varje fall försöker uppskjuta dödsögonblicket.. Det är kristligt att låta patienten dö, också: om den. moderna läkarvetenskapen har kun= nat ge honöm ytterligare en kort - tid att leva. Bara .om det finns be= rättigad : förhoppning = att läkaren kan bota patienten : eller varaktigt bidra till patientens välbefinnande, skall han använda de ofta smärt- Samma metoder som står honom till buds. Det är ofta bättre för- patien=. ten att få dö en naturlig död”, me- nade biskopen, Förklaringen" har. självklart utlöst intensiva debatter inom läkarkåren och också biand allmänheten, Var går. gränserna mellan medveten dödshjälp och lä- karens plikt att med alla med-" tör= söka rädda patientens liv? | Smed +” a Två . jetplan från - amerikanska flottan l har törnat emot en bergi- sida i närheten av Omachi i mel- lersta Japan, Båda planen, fick mo- jorfel under flygning på relativt. låg höjd. Den ene piloteh uppges" ha räddat sig: med fallskärm, (T-, AFP)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.