Yrrereteervr TerrvvvYevereyttreretYrVETPPTYVEYETETTTYTTETTTYTY YE YTV > + TYvreTtv every YveerevereyvveyTYYefyYPYPTFYV ot a "Torsdagen den 30 juni 1960 Vad än bristfälligheterna i över- vakräng. och ” lagstiftning "rörande . Individens säkerhet” i det” moder- "2 samhället. än beror på, att de "existerar ” önskvärd tydlighet av de: brott i bilplanéringen, mot «körsäkerheten och förbiseenden av begränsningar- na i människans körförmåga, som " +: arherikanska läkarförbundets organ |! förs undersökning av. skador. och dödsfall vid bilolyckor (The Jour- nal of .the American Medical As- ociation 22181 1959 ss 2104—07) ber lagstiftarna beakta, 7 > > nm ”Tidigare har: bilindustrin gjort "flera förbättringar med sikte på sä- . kerheten. Under , de, senaste åren — Läkarna har många krav” > -opå:den körsäkra bilen "borde framgår, ' med « all: :Skyddande : stötfångare konstrueras för bilens sidor. + konstrueras för bilens sidor. I bakljusens utformning saklighet, : skillnad mellan riktljus och andra ljus. - . ” Alla ytor inne i bile tänkas blända föraren korde av- lägsnas. 7: pr tighetsmätare” i allmänhet en tim- fart på 160 km, varför har man inte tänkt på att arrangera en ljudsignal": i sämbarid -med -hastig- "2" har: -dock> säkerh na allmänt skjutits åt: sidan jämfört med den övriga utvecklingen. Lä- karna, forskarna och .säkerhetsin- övre fartgränsen för söker överskrides? = - örarsä borde ” göras så, att te j har. upprep gånger » riktat uppmärksamheten på följan- de omständigheter, hittills med ri ga framgång: : La 1. :1).Fästanordning. för . ets- selen -borde höra till standardut- . rustningen. "Allmänheten ,” borde ”” också ges: anvisningar om hur sä- kerhetsselarna . används och läras förstå : deras betydelse. Det enda som «till dato anförts mot säker- hetsselarna är antalet dödsolyckor, som förorsakats av att” sportbilar ' slagit runt och föraren kommit un- "der, Detta: är dock intet argument » emöt ”säkerhetsselen, ' utan . endast "mot . konstruktionen .; av. "vagnar, körställningen blev bättre än hit- tills "och så att olika ner kan se lika bra. '' : Förkromade klockor, :kyldekora- tioner och äridra dyra småföremål borde göras alternativa, och i de- garna gen.” ; oa . ' Ovanstående är baserat på flera års observationer och undersöknin- gar av: bilolyckor." De "visar klart, att man utgående från de kunska- per man nu har, skulle kunna gö- ra bilen till ett säkrare fordon än den nu är: Om inte bilproducen- terna anser det nödvändigt att fäs- "gom" inte har.säkerh dningar « med tanke på vurpor. Att. fylia denna brist med hjälp av en stöd- -'. konstruktion i vindrutan och bak- om” sätet. borde vara relativt en- ; 2) Man -börde” också se till att | ånstrumentbrädan, taket och en 'del andra ytor 'madrasseras, — '.:-> - 3) Ratten och instrumentbrädan "borde konstrueras så att de ger ef- AD 'rarnas äk l "" standardiseras ialla bilar. : ".>+5). Farliga haridtag, kylarprydna- ta uppmärk het vid saken; borde väl de myndigheter som ansvarar för trafiksäkerheten framställa tyd- liga krav härvidlag.. > rt Kawi . Hårda bud för ”sovJetungdomen "MOSKVA (AEP) Stadssovjeterna 3 I Möskva : har" i 1 1 ka'och drye- Varningsreflektorer borde också borde | - man övergå från -konstnärlighet till -- Man borde få till stånd en klar len, som kan | En "bra "hastighetsmätare | "borde konstrueras. Varför upptar en has-|' hetsmätaren, som skulle varna när körning (7 långa perso- | ras ställe borde säkerhetsanordnin- |- höra till standardutrustnin- | : Kapstadens och Johannesbur 4 Motståndsgruppernas kraftigast s"ännu inte så starka (oenigheten mellan g .Jämt en-svag punkt) och har heller int = behövs för genomförandet NN Johannesburg SYDAFRIKANS gs förstäder är de färgade ” e fästen. De är trots allt "| . rupperna är allt. .' e de' vapen som 4 -.- av en öppen storrevolt, Under första halvdelen av 1959 kunde de äggexporterande länderna sälja större mängder ägg än någonsin tidigare, "främst till Västtyskland, Itali- en och Schweiz. De relativt lå- ga priserna var dock ett tec- ken på, att konkurrensen mel- Jan exportländerna å ena si- ”dan samt importörerna och. importländernas inländska pro- ducenter å andra sidan höll på » aft skärpas, De två viktigaste exportländerra, Danmark och Nederländerna, mötte en ökad konkurrens | från — de. öst- "och ceniraleuropeiska länder- nas och främst från Polens si- da cs on - Samtidigt ökades emellertid ex porten från en del små länder, ex. empelvis Finland och Israel. Den- na svåra konkurrens torde komma att fortsätta. Polen planerar att öka sin export av ägg under 1960 och Israels produktion ökas snabbt, efter nya exportmöjligheter. exportländerna har de låga pri- serna tidigare. åstadkommit en in- skränkning i hönsstammén, Detta skedde ända tills det låga utbudet återigen hade förorsakat en ökning av äggpriserna, Detta skedde i Danmark. när: resultatet av jord- bruksräkningen i april visade, att antalet unghöns i sex månaders ål- der hade gått ned med nära 9 proc i jäfnförelse med föregående år. I Nederländerna = däremot ökades ha ett-dekret förbjudit ungdomarna att |: å offentliga: platser. och lokaler rör I Alt skick vårt "att ';.6y,.Sätena. borde '” "bilgolvet" öch' "börde ej bestämd, ställnii borde vara tillräckligt höga f / hindra nackskador "vid :påkörning balilrån. a ig gt ”'.7Y, Bagageutrymmet: under: bak- | sätet .borde-helt avlägsnas... På det ét kunde man undvika, att-fö-' remål kastas "ömkring i ”bilen,;Oom ;, €n ölycka inträffar, En annan. möje vlighet! vore” att<konstruera . bagage. dr å, att föremålen hålls '8) All: vass och + borde ', avlägsnas, Den utstående y dekor har. ingen kt ker. De ler skada" fågelbon,, åka ' skridsko n f.och'rullskridsko på gator, torg och |, allmänna vägar, inte ens simma och ta ett dopp i bassänger" och; vät- tenleder”. inom. stadsområdet, ; såvi-" inte heller kasta bort papper eller te beträda ' gräsplaner ”eller"" göra åverkan på, planteringar och tr barkerna,.;; De" får icke mm andra efter klockan 10 på kvällar- Na under skolåret: och efter 11. un- er 'seme p fotgän- | "> garna, vr be +.» 9). Också 'andra detaljer ii: form- " « givningen som -ökar :olycksrisken +» borde avlägsnas, sonr t e ass yta > dekor på kofångarna,.., ÄN in Förutom allt detta borde chi « dustrin - fördomsfritt” . undersöka ... också alla andra förslag och beak-' ata dem, om det blott är möjligt. + Till exempel: morse dd Man borde komma fram till stöt= fångare, som dämpar stötar. Om någon kör emot en tegelvägg med två km/tim, kommer han att för- vånas över stötens styrka. En per- son visade i fjol klart, att stötfån- garen borde "vara fyra meter lång (!) för att dämpa kraften hos en tvåtusen kilos bil med 30 km/ tim: set +; Billyktornas glas borde polarise- ras, hkaså ett motsvarande område "” På vindrutan, Detta skulle hindra - att mötande bländas i mörker och på så sätt kunde man undvika på- . körningar av fotgängare. . H I vindrutans och bakfönstrets ut- srar, ”målsmi som. dä äl slag, måste. de" åtföljas 'åv | ” in”eller- vuxna personer 4 tsetis- av målsmännen. Avvikelse fs "frän? det s föreskrivna uppförandet 'straffas med dryga bö- ter; som måste "erläggas av. föräld- rarna och av stränga disciplinstraff i skolorna. Polisen och lärarna får Vatt ingripa mot förseelser. De- kretet är så till vida ofullständigt att det inte uttiyckligen” uppger den öv- , äldersgrä för de d som faller under förbuden, På för- frågan -har ' stadssovjeternas byrå emellertid meddelat ' att: förbuden gäller alla skolungdomar i de obli- gatoriska "skolåldrarna, "i Moskva alltså för ungdomar. under 16 år, men också de ungdomar som 'av nå- göt skäl inte går till skolan och icke fyllt 16 år,. Föräldrarna uppmanas att strängt vaka över ungdomarnas uppförande ” enligt ' dekretets ' ord och mening. Safe — Nej, sa den ena modern till den andra, lyckligtvis har vår son nu kommit ur den där : onormalt formning borde hänsyn tas tili op- ” tiska synpunkter, NN olydiga perioden, Nu är han allde- les normalt olydig, Te te inte heller; förstöra el--|7 da” dessa "inte ; uttryckligen "hade. - frigivits? för bad, Ungdomarna får annat” avfall på” gatorna och 'får in-T ensamma eller. i sällskap. med vars.) der” färg de. krafter och den” ö id arbete på sjön, När han god sjöman. Inte ens'on? hän, varit sjöman förut./Den helt ovane blir till hinder . och plåga . för. sina kamrater," som. får göra hans arbe- te också, till en del. Och numera avlönas. inte fler sjömän på 'en båt än' de som :har fullt upp .med ar- bete där: Arbetet är så tungt att män som orkar med strapatserha i alla väder, och som, kryar "på sig snabbt efter en sjukdom eller bles- syr iarbetet, = = etan ''Båten" är . ett samhälle" för' sig. Under: långa tider, är: den: isolerad från: yttervärlden: Det händér att båtar seglar flera år' mellan" varje gång de kommer till hemlandet.” Då är det' viktigt att alla som är på båten kan 'gå in i båtens. samhälls- ordning, kan bli goda kamrater bå- de i ärbete och på fritid. -Om stö- rande. element är .besvärliga på landbacken.'så är de ännu besvär- ligare: i »båtens lilla : värld. Varje befälhavare bör sträva efter att få en "besättning som samarbetar bra. Det går-inte alltid men det är svårt för manskapet om de har en bråk- IN SS SÅ Escobar, Marocko, Aliza Gur, Israel, 4 På bilden ses Miss Universum-kandidaterna på väg till ster Magda Passaloglou, Grekland, Gladys Tadet, Liban Birgitta Öfling. Sverige, Å Florence Normand, Frankrike, Joan Boa Miss Maurath, Schweiz, Huberte Box. Belgien, Marie Jose - nilay s Ragnhild Aass, Veniuwi, finalen i Miami Beach. På bilden ses från vän- on, Adele Gaetanopouos, Norge, Marie Louise Garigues, Tunisien, rdman, Eugland, Ingrid Mockell, Tyskland, 1 Jordanien, Marilyne > Luxenburg, och Carina Verbeck, a fån Av Märta Leijon; är. är. han: inte någon" full: handelsflottan helst har-yngre sjö-] makare. med sig.” Äld; &g att, livet på sjön är bra för "den å Å Si . som suttit inne ' ett tag, luften är 4). bättre, kosten” är bättre; atmos-. ffären är högre än i-ett, fängelse. Fången - behöver komma +till' sjöss, sj men inte”genast. Varför inte: ordna en: sjömansskola för frigivna inter- ner;.Nnågot i stil med vad som förr skedde "i" skolskeppån.? Bra” befäl, Igod ordning, lagom "arbete : efter- krafterna, lektioner i både 'det ar- bete som förekommer på sjön och den mentalitet som är önskvärd d Kraftigare disciplin än 'som nu får förekomma 7i> handelsflottan ' och bra" övervakning men fri anmälan och rejält betyg efter kursens slut. Sådana interner kan inordna sig i ritation och oreda. De kan också finna sig i de föreskrifter som all- tid måste följas på en Låt. De som inte kan gå igenom kursen bör inte släppas till s tillsamman med en vanlig "besättning. De. svenska sjö männeh, är präktigt folk som gör sin: plikt" och . som. satsar sina Jiv för folket på landbacken. De stora båtarna havererar väl sällan: under en storm, men det förekommer att väldiga | tankbåtar bryts tvärt av. Det händer att-det tar eld 'i lasten, att till och med moderna passage- rarbåtar med — ”radarutrustning kolliderar .med varandra. Men även om risken till livet inte är-så stor nu som- förr. så är den långvariga bortovaron från hemland och fa- milj .så påkostande att landkrab- borna inte kan göra sig en föreställ ning om det, Vi har nyss haft en svår junisterm då björkarna snod- de och snodde som böljor i ett hav tills man inte orkade titta ut. Hur det kan vara för dem'som själva arbetar "på havet att rida ut en storm förstår man inte, men man förstår nog att det är viktigt att de som är på båten är"bra folk, goda kamrater och vänner både i farans stund och under pauserna, Rädda fångarna, . men gör det på ett så- dant sätt att de inte blir en plåga i hamnar och på hav för de riktiga sjömännen. 'Det är väl det: minsta vi har rätt att'begära. - :" Personlig kontakt ' — De australiska myndigheterna synes ha kommit till korta i sitt vackra försök att ge de infödda på en av öarna utlopp för sin över- skottsenergi i idrott i stället för strider mellan staramarna. Nu fun- derar man på att förbjuda åtmin- : stone rugby. Det har nämligen vi- sat sig att infödingarna gått till den grad upp i denna kraftiga kropps- blivit svårt :skadade. En talesman för departementet livet' på en båt. utan att. skapa ir- | övning att flera spelare dödats eller "Nära 40 proc av unga idrottsmän mied:ifritidsgrupp Tdrottsföreningårna "i" Stockholm redövisadé'uiider 1959 fler medlem- mar i, åldern :12 —"25. år än vad de politiska ungdomsorganisationer- öreningarna,: scout- » 11959/60 en i denna åldersklass med över 15 proc, Denna avvikelse från den normala utvecklingen vi- Sar, att äggproduktionen sannolikt kommer att. ökas. Under vintern var exportkvantiteterna större än förut trots ökad slakt av Till bilden hör att man knappast kan: tänka sig att produktionen in- om" importländerna skulle : förbli oförändrad, Ett bra exempel härpå är. Strobritannien, där man sedan landet blev . självförsörjande med na; . nykterh organisationerna och liknande sam- manslutning; de frikyrkliga 'orga- nisationerna Tr k ideella de på ägg inte har: kunnat hindra en fortsatt-ökning av pro- duktionen. Regeringen söker ge- nom prispolitiken verka för en pro- 1 kan duktionsk men man 'an- redovisa.” Och" dessa till”idrottsrö- relsen anslutna är ingalunda en hop ointresserade '- pappersmedlemmar. Tvättemot kan'konstateras att i det allra närmaste 40 procent av de till idrottsrörelsen -anslutna sungdomar= na. deltar, i, regelbunden, fritids. gruppsverksamhet, sh : Dessa fakta, som” bygger på be. rörda föreningars 'statistik,-redovi- sas i senaste numret" av> Svenska socialvårdsförbundets' tidskrift Bar- navård och : Ungdornsskydd '— det är . RF:s!, rikskonsulent Roland Mattsson som skrivit den: intressan- ta artikeln. Han' påpekar. i en kom- mentar till det.framlägda materialet ser likväl att äggproduktionen un- der. 1959 var större än föregående Detta land söker med stor energi I de förut nämnda två viktigaste” europeiska äggmarknaden | utan även på en ökad -produktion per djur. H ön Den framtida utvecklingen inom äggproduktionen i Västtyskland kan nu anses vara den viktigaste faktorn på den europeiska ägg- marknaden. Det förefaller som' om fjäderfäskötseln skulle intensifieras i detta land. Under de'två senaste åren har handelsutbytet ökats och de allt tidigare värpningssäsonger=- na har gjort att ökade kvantiteter ägg har utbjudits på : marknaden, Antalet .unghöns har proportions= vis ökat betydligt och årsproduk= tionen per höns har ökat från 108 N ägg: per år under" perioden 1935— 1938 till 138 ägg per år under 1958, Det är sannolikt att Västtyskland "vr stora möjligheter att ytterliga= - .e öka sin äggproduktion. . ' I Sverige har vi som bekant un= der flera år haft ett relativt kon=- stant ' exportöverskott, . varierande mellan 8 och' 14 miljoner kg per år. Med. hänsyn till den interna- tionella utvecklingen förefaller det klokt att åtminstone söka begränsa + produktionen till det traditi överskottet eller helst minska på detta, vilket bl a skulle kunna ske genom ökad inländsk konsumtion, Stjärna med Kn Spökdjur «2007 — Den engelska skådespelerskan Dos - rinda. Stevens håller sig med så - ovanliga kelgrisar som ett par. spök. - djur, som -hon fört med sig hem år, vilket ingalunda berodde endast från Östafrika, där hon deltagit i en filminspelning a nöt på en ökad” kyckli att. man ingalunda bör: tnderskatta den verksämhet i domsvårdande syfte som bedrivs inom idrottsrörel- sen. Vare sig denna verksamhet kan kallas ”idéburen” eller inte inne- bär" den" att "ett stort-antal män- niskor på ett sunt och riktigt sätt bereds möjligheter att tillfredsställa sitt behov av aktivitet; Idrottsföre- ningarna. har inte bara "idrott på Programmet. vtan' samlande , ung- domsverksamhet >: överhuvudtaget. Idrotten är för många ungdomar en vägledning från negativ till positiv sysselsättning. ; Man "kan ' kanske, konkluderar rikskonsulent Mattson till sist, nå lika goda "resultat i en de -målsättningar 'och mängder av ungdomar att påverka: än i sam- lutni med ideologiskt full. lödiga programförklaringar' och ett fåtal medlemmar." ”Det kan vara dags att upphöra med ältandet om vad 'som, är idéburet arbete: eller inte”, heter det i slutklämmen, ”ef. tersom' samtliga fria och frivilliga organisationers samfällda strävan är att söka hjälpa "åra. svenska ung- domar att bli goda samhällsmedbor- gare”. Den salvan bör vara ägnad att väcka eftertanke hos dem som konsekvent undervärderar” idrotts- förelsens samhällsinsatser., ">. «= ” Ovanstående kan lämpligen kom- pletteras med konstaterandet att id- rottens fritidsgruppverksamhet är på stark. frammarsch, -Våren 1959 var antalet deltagare 144.767 — nu i våras hade siffran stigit till 196.851. Av de sistnämnda var 3.373 hem- |mahörande i Hallands distrikt, och 13.442 i Västergötlands distrikt, för infödinsangelägenheter , anför för övrigt att rugby båller på att förlora ' terräng till förmån för soccer”. —" således vanlig fotboll — vilken, enligt talesmannen ”ger organisation med lagom högtflygan- | takt”, mindre möjlighet till personlig kon- k a >> Vaknätter. == Så är midsommarn förbi. Det är nästan hemskt; allting här 4 livet går ju så fort. Man märker knappt den stigande ljusvågen, förrän den brutits och är på väg neråt igen. Sommaren är härlig i Norden. Men den har Ju sitt mång- omtalade stänk av vemod. Och det måste väl bero på, att den tycks symbolisera hela livets flyktighet. Jag tänker på det där, medan jag cyklar hem från Västerhan- inge. Det är kväll med guldskim- ringar över fälten, där höstrip- sen snart blommat färdigt, där rågarna står med gråblanka ax och timotejen växer, så det kna- kar, Skyar ligger gom nattfjärlls- Vingar i guldocker och rosa utåt horisonterna, Ibland kommer en sötmig kåre från blågredelina sy- renmassor kring torpstugor uppe mot hagarna. En kvinna pumpar upp vatten. på ett grodbladstun och har en flock höns kring be- hen. Vid en gärdsgård intill väg- kanten. står ett par hästar, viftan- de bort flugor från varandras mu- lar med tagelkvastarna, Fåglarna sjunger; daggen stiger I gräset: stämningen "väcker till" liv smäk- tande strofer av Atterbom och Stagnelius. Rymden över landska- pet är verkligen som -en lägel för det romantiskt ljuvliga och näk- tergalsklingande (även om inga näktergalar finns här). På planen framför det sista sy- rentorpet jag passerar har man Test en liten midsommarstång. Lindningen av björklöv har redaZ börjas vissna. Blomkvastarna — hundloka, fibblor, syrenklasar — slokar ihjältörstade. Stängen med sina båda kransar ute på tvärslån är ett lik, en gengångare, Men bakom stär aftonfJåderna så blå. grönt friska, som om de fötts 1 i denna stund och skulle leva evärdligen! Jag är hemma til? sist, ställer in cykeln. Ungarna har lagt sig; det är lugnt och fridfullt På tom- DE FLESTA OCH LE BÄSTA ORTSNYHETERNA FI NNER'NII LA PIYVSESTT ten, Tornsvalorna kommer I vIi- nande skär genom dagrarna över skogen: det liksom doftar som- mar och klöver av deras hastigt" förtonande skrik, I fjol höll en igelkott till nere vid skrivstugan, men nu om kvällarna gör han sig. ” bara påmind genom sin frånva- ro. Blåvita mätarefjärilar fladd- ' rar bland. vinbärsbuskarna, vars blad luktar syrligt gott, om man rör vid dem. Nere 1 de gröna . skymningsvalven mot Nynäsba= a nan klingar det mjältsjukt och .. - rent från de här breddgradernas näktergal: koltrasten. En mäktig . padda sitter liksom lyssnande in- vid rundeln med förgätmigej ner- om den stuga, där mina dagar hamras bort över skrivmasking- > - valsen, Det går vågor av färg . över bergen i väster; från Ruda- sjön väsnas måsarna,' so Och nu stämmer tornsvalahs” frände nattskärran upp sin sång! Det surrar kraftfullt som av slåt- termaskiner från två håll. Så har - det varit alla kvällar den här för. . sommaren, just 1 draget då det börjar blåna av natt i björklövet, - Paddan kryper över grusgången. Kanske nattskärrorna gav honom startsignalen, Från olika väder« streck ljuder genom lövgrottorna lockrop, > kvittringar, sångfrag. ment; allt levande har svårt att sova nu i de guldmolnskransade nätterna, Hur var det Stagnellua '' formulerade ropet från ”den fjäde -- rade skaran till Gud”? lt "Med rosiga hatter På lockar av guld, . Batt midsommarnatter : Å skogen, så huld, i Ej kunde vi somna ;z, ' så dejlig hon var;. af vällust blott domna, tills morgonen klar .- Oss väckte på nytt från sin brinnande char.” HOLMS TIDNING Sven Rosendal . mada.,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.