Y= " -"vats.: Efta-länderna här för: YrtYrY YrveYyeY YT TTT YTET YT EO YE : LAHOLMS. TIDNING Yyvytveveryvvee vv vv eYYFvoFFPEPFEPIYSTYYYTYYYYFYFEFYTYYTYTYYYTYVYTYYFT YTV ET YY FIS 4 Måndagen den 4 juli-1960 vyv "Den a juli startade ”Efta, det europeiska frihandelsförbund som Sverige tagit verksam del! i upp- rättandet av och som ibland po- . Pulärt kallas De sju. Tidningslä- saren i allmänhet betraktar. för- ; modligen inte händelsen som nå- gon större sensation efter all den enorma publicitet ,som under de DEN 4 JULI 1960 IT= CEFTA har startat tysk politik betraktas med. :myé ket stor oro t ex i Paris, där mar , inte glömt den tyska faran. Följ- den har blivit att man varit be- redd att satsa allt för att binda "Väst-Tyskland politiskt. ” Varje tanke på en ändring i'de ur- sprungliga planerna,' som skulle kunna komplicera ' och fördröja « senaste två åren v pla- nerna på denna samnianslutning och, dess relationer till de sex "redan etablerade ekonomiska union, Alla är väl medvetna om att De sju nu den I juli sins- emellan sänkte tullarna .med' 20 7 och höjde alltjämt existerande -"importkvoter till förmån för var- andra med 20 6. Uppenbar är också Eftas karaktär av försvars- organisation, vars främsta uppgift är att för medlemsstaterna trygga "en så fördelaktig förhandlingspo- sition. gentemot De sex som möj- ligt. ' Det är en i hög grad för- . ändrad världsbild som möter bak- om. dessa '' strävanden, Liksom " man förr gjorde strikt åtskillnad mellan de fem världsdelarna, som skildes åt av de stora världsha- ven, kan man 'i dag tala om den industrialiserade, världens -upp- delning i fem stora handelsblock, Utom Efta och De sex får man dit räkna det brittiska” samväldet, som ekonomiskt hålls samman av eit välutvecklat preferenssystem, USA och det kommunistiska blocket. Kampen om de ännu' ej .industrialiserade" . regionerna av vår värld, desk utvecklingsläri- derna, blir nu för varje dag allt , intensivare, Västvärlden" har för "sin del nu sent omsider vaknat i- P - till! medvetande .om att utveck- |. lingsländernas; problem: bör lösas i "samarbete & ch skapat ett organ gemensamt -” :>de "europeiska -handelsblocken, USA och Kana- a, som nu” skall. ja siga an hithö- et är ett hektiskt skede den delsbii ”befi inner. sig i fn. Olika vä- gar "att snabbt” finna en'form' för samverkan "mellan? de ; två "euro- " peiska” .: handelsblocken har prö- "del varit beredda att låfa' de bes stämmelser som nu trädde i kraft den 1'juli gälla även "andra ”ha- ' händelsern; Prestigeförlust som USA» därmed - onekligen lidit i Asien har påver- kat "den. engelska” opinionen” och? fått. den att” lättare . acceptera Dei sext. politiska” Målsättning i med-" "vetande om att demokratierna in- te har: råd med. splittring ” inför: den "ekonomiska: inäktkamp ; tioner efter den s ki ”bästgynnade nåtions-principen”; men inte mött ” något: gensvar från De 3ex, Från "De sex” sida har istället Hall- "stein-planen körts fram och från omvärldens sida kommit att be- traktas som betecknande ör "bare takt än som ursprungligen planerats, Situationen under ' Vår . rens och sommarens förhandlin- gar, som i allt väsentligt kretsat kring " dessa' huvudpunkter, har ytterligare understrukit. det fak- tum- att de två blocken "ännu så länge, har oförenliga motiv för si- "na trävanden.' Efta är en Orga- nisation med: ekonomiska "motiv för : sin existens medan 'De” sex i avgörande utsträckning har en politisk målsättning, Det finns nya och. förmodligen rätt starka strömningar av- nationalism” i västtysk politik som hävdar att Väst-Tyskland bör bryta sig ur det sedan nederiagets tid' bestå- ende intima veroendet av väst- makterna och föra en egen Politik baserad på balansgång mellan öst och väst. Det är ingen tvekan om att inte dessa tendenser i 'väst- "De bar. nen! "Den goda modern hade köpt € en iktor och dyr amaryllislök, men den ville inte blomma, Hon rådfrågade trädgårdsmästaren, och hon följde råden i tidningens blomsterspalt men inte en knopp kom det: på hennes lök, Bladen däremot växte som den värsta banzaplanta, «= «- En dag när hon pysslade om si- nå växter och grälade litet på den där: amaryllisen, då sa lillflickan allvarligt: — Du ska se, mamma, att det ä är själva hanen du har fått. ">. H om ee häde köpt en päls på avbetalning. Hon slarvade med avbetalningarna så till sist sände pälsfirraans psy- iskt sinnade indri f henne ett brev: Vad tror ni att era väninnor skulle säga om vi- tog tillbaka pälsen. Några dagar senare svarade damen: — Jag har talat med mina vänin- hor om saken och de tycker att det skulle. vara hemskt klumpigt och kitsliet aver, synnerhet förutsättningarna nt Englands anslutning, behöver, inte k li har fram- stått som "ett hot mot Rom-för- dragels politiska målsättning, NS t Kretsen kring förbundskanslér ' Adenauer har tydligen accepterat - denna målsättning inte blott där- för att Västtysklands ekonomiska potential garanterar ' en ”ledar- ställning inom unionen utan även - därför att man velat "binda den: I minnets gärdar Den I tilla stugan stod vid landsvägsdiket så nära allfarsvägen som den kunde stå. För mig den var det drömda kungariket "dit mina tankar ilar då och då, sir Vårt barndomshem står hjärtat alltid nära - . vart vi än vänder oss i. denna värld. Det är som heligt tempel denna kära — : denna torva, som gav hem och härd. - Där susar hängbjörlk och där blommar lind - allt är så sällsamt uti minnets gårdar "och lekande far sommarnattens vind: «emellan kyrkogårdens gamla vårdar, s Det skymmer ren mot kväll och tanken leker '" så kärt med bilder ifrån gångna år. . Jag hör en ton, som ofta minnet smeker, i kvällens skymning kommer den och går. : "Anders W Mårdh inrikespolitiska ' opinionen.” Att Ne ) den västtyske ek imini: ; Erhards opposition mot Aden- åuers politik i detta avseende in- te fått större anslutning än fallet , varit får ses som en eftergift åt farhågorna för att en”liberalise- ring 'av handelspolitikern skulle äventyra den €uropeiska ekono- miska uniohens konsolidering och g€ vissa extrema nationalistgrup- per en ny chans. Rädslan för det- ta kan inom gruppen klart väst- orienterade ' demokrater .' bland Väst-Tysklands : : politiska ledare ha varit minst lika stor som i Paris; Om dessa hypoteser är rik=. ' tiga skulle. följaktligen - attityden gentemot 'Efta-länderna mjuknä så snart - unionens konsolidering kan anses" tryggad. I och för ' sig skulle". inte denna. "tidpunkt be- höva vara. särskilt avlägsen. Det åfallande. intresse med vilket den” : engelska månåderria diskuterat .förutsätt- ningarna för ett närmande "mellan . de båda, > handelsblocken ochi i i ör endast tas” som ett uttryck för en- - gensk oro att bli akterséglad i ivad som": "händer. på kontinenten: utån även" som en” bedömning av att ' tidpunkten :' nu "närmar 'sig när England och övriga Efta-nationer : med. utsikt till framgång kan in” ligheten att U-2 interm zzot- och finns ingen anledning at tvivla då den engelska solidarite- ” ten :med Efta-blocket, men;man skall hellér infö uindervärdera den: engelska "oron inför splittringen ' av Europa i två block, där Eng- land. skulle” komma ” att . tillhöra det lösligare och svagare "blocket. Möjligheten” finns alltså att Eng-. land tidigare. än . utvecklingen hittills låtit! ana vill ' ompröva sin "ställning, I. den situationen kan Sverige komma i en rätt besvär-' lig situation. Vår alliansfrihet . är " oförenklig med en Politisk block>' bildning: Att De sex. skulle för- ändra karaktär : och : avpolitiseras är uteslutet. Om England så små- ningom” finner sig kunna accep- tera' unionens Politiska syften. får man vanta att även övriga Nato- länder inom Efta-gruppen kan följa efter, I och för sig kan det av dessa länder betraktas som. en logisk fortsättning på Nato-sam- arbetet, som inte är. enbart för- svarsbetonat. Hur skall det al- liansfria. Sverige, handla i detta läge? Professor Hallstein har vid ett. tillfälle sagt att man i denna situation. kan” tänka sig. en spe-' cialklausul för Sverige som be- gränsar vår anslutning . till. det handelspolitiska fältet. Hur pass realistisk. den linjen är i ett läge nä Europas” förenta stater” är en realitet återstår att. se. Det finns återigen anledning att beklaga. avsaknaden av ett nordiskt block — en nordisk tullunion som red. "utsikt till framgång "hade kunnät verka [ utjämnande och modeterande riktning i i den kom- plicerade Process som förestår. Vi kar emellertid ingen anledning att förhasta oss, vårt handelspo- litiska läge är starkt med dels ett - högt " utvecklat. näringsliv "utan ensidigt beroende av en viss ex portmarknad och: dels en väsent- lig del av vår export — massa opinionen , de. senaste” , "In i det sista behöll jäni sin” . karaktär .. av ' förhållandevis varm, men framförallt i landets p Årets j uni var betydligt "varmare än förra årets svann igen under denna period: det. var kraftigast utvecklat den 4. ; östra delar torr fö - Redan dagen . innan hade 25—26 grader flerstädes i södra -'nad,. Den har varit varmare än fjolårets juni och ligger inte "långt under de varma junimå- -' naderna åren 1953 och 1947 i "de östra "delarna av Syd- och " Mellansverige, . där 1936 och . 1917. ligger i i toppen under 1900- talet. "Månadens sista dagar hår Präg- lats av tilltagande ostadighet i sto- ra delar av landet, medan båda de stora ' helgerna gynnades 'av i stort sett 'väckert väder, I' samband med den höga värmen kom också åsk- frekvenser att bli relativt'stor, 7” : Å Temperaturöverskottet -har | varit minst i västra' Götaland, där vissa delar av: västkusten Bara haft cirka 1 grad." Obétydligt större är det i dsfjällen men i övrigt ' hål- omkring 2: grader eller något mer i Sydsverige och norra Norrland” Varmast har mar ' haft i östra Svealand och södra Norrland, där månadens medelteniperatur är 2,5—3 ' grader högr än den nor- ninederbörden är-mycket beroende av vad månadens sista dagar kan mängder i västra” Götaland, upp till 35—45 mm, varför alla nederbörds- summor; får; betraktas som högst preliminära. När två dagar av må- naden återstod, var fördelningen av tegnmängderna ungefär följande. Riklig derbörd i i västra delarna , "De BHormala. junisummorna hade då överskridits något i östra och norra” Halland, ' västra ' Värmland till de”. västligaste delarna av Da- larna, :Härjedalen "= och : Jämtland. Omkring 60-70 mm hade kommit inom :detta område till der 28 på förmiddagen, i i de södra Jämtlands- fjällen omkring 100 mm. Sedan får vi gå ända upp till nordligaste Norrland ; för att. finna ett: nytt överskottsområde. Från Kiruna och sydostvart -har man fått 75—85 mm, dvs nära dubbla normalmängden: Övriga delar av. landet hade till den. 28 fått väsentligt mindre regn än. normalt; ., Särskilt gäller detta Östersjöns och: Bottniska vikens kustlandskap. Med bara 10—25 mm under hela månaden blir det inte mer än 20—50 procent av den nor- mala. Inom underskottsområdena behövs:allt vad månadens sista da” gar eventuellt kan ge. Lokala av= hållanden kan givetvis förekomma på. grund av: ojämnheter I fördel- ningen a av. åskskurarna. Första värmeböljan ” et ” "o Månadens första vecka samman- föll första "egentliga värmebölja, som kulminerade -- omkring pingst. Ett högtryck 'byggdes upp och för- "och malm — inom en sektor med liga eller inga tullar som följ- » aktligen under överskådlig tid gör ; den. relativt okänslig för de nya barriärer som kan uppstå, - Det faktum att Efta-konventio- nen nu trätt i kraft innebär följ- -aktligen ingen långsiktig lösning av. de europeiska samarbetsfrå- gorna utan endast ett första steg - på vägen mot det nya Europa, ” vars konturer man ännu bara kan : gissa sig till. | Presidentstatistik Vet ni vem som kommer att vin- ra nästa Presidentval i Amerika? Svaret är: Det är den med läng- sta efternamnet, En statistik har visat att så har det varit sedan mer än 20å år ir tillbaka, vikelser från, ovan beskrivna för- |. stort sett med sommarens | och mellersta Sverige, medan nord- ligaste Norrland varken då eller se- nare under denna period nådde nämnvärt över 20 grader. Varmast var det den 5—7, då kvicksilvret nådde 'upp till 27—28 grader rätt allmänt i norra Götaland, i Svea- land och i sydligaste Norrland. På sina håll, exempelvis i Värmland, hade man omkring 30 grader varmt. Under . den. varma: perioden höll sig, dock nattemperaturen : ganska låg även i södra Sverige, mellan 5 och :12. grader, Det. var således inte fråga om någon. riktig hög- sommarvärme. ” ns : : Fin midsömmar i hela landet ";.'- Under -hela det varma' skedet ha- de kall luft legat på lur: över nord- ligaste Skandinavien" och Ishavet. Den 8—9'strömmåde. kalluften 'sö- derut över landet med 'den största effekten i de 'nörra och "mellersta delarna, Därmed inleddes ett 'osta> digare' skede, 'som” avslutades den 19—20" med ett. nytt ' köldutbrott. Under." nära" två veckor 'höll sig temperaturen omkring den norma- Ja: och en del regnomtåden pas- serade - omväxlande : med ' skurne- derbörd, allt från en västlig rikt- ning och därmed blev landets öst- ra' delar ” missgynnat ' beträffande nederbörden; På sina håll föll dock relativt stora dygnsmängder, t ex 25—33 "mm den 12 i norra Norr- land och 20-—25 mm i de västra de- larna av Sydsverige dagarna innan, Så kom då stabiliseringen under midsommarveckan, lagom till hel- gen, och denna gång fick hela lan- det känning' av värmeböljan. Den 23—26 nådde middagstemperaturen rätt allmänt upp till. 26—29 gra- der. I Värmland och "södra Norr- land avlästes. flerstädes under des- sa” dagar 30-31 grader. - Nätterna var denna gång varmare men lo- kalt över Sydsvenska höglandet var Ii tadi inleddes en det bara cirka 5 grader. Just före . " Västtysklands ”gröna pla? D” gynnsamma utvecklingen av jordbrukets produktions= och inkomstförhållanden under de se- naste båda verksamhetsåren beräk- nas till följd av de genom tor- kan framkallade skadeverkningar- na fortsättas under 1959—60. Ska- deverkningarna har i allmänhet va- rit större i de nordvästtyska lands- delarna än i' den sydtyska, I en- läggen" på mjölk föresl sänkta tit valtaktiska hänsyn dirigera sina från 376 till 350 miljoner DM. Sam- tidigt har emellertid garanterats, att det enligt gällande riktlinjer till- försäkrade pristillägget om 3 pfen- ning per kg tbe-fri mjölk skall ut- gå under hela verksamhetsåret. Till prisnedsättning för handelsgöd förslag och att han därmed för= hindrade och fördröjde den välbe= hövliga reformeringen av agrarpo- litiken. . Men det ville inte har anvisats ett oförändrat skatte- bidrag av 230 miljoner DM. Jord- istern har emellertid för- lighet härmed k jordbru- kets nettoöverskott till 4,5 miljar- der DM, vilker i förhållande till resultatet under 1958—59 innebär en minskning med 300 miljoner DM. Samtidigt härmed förutsättes att in- komstklyftan mellan jordbruksbe- folkningen och jämförbara befolk- ningsgrupper kommer att vidgas något. N Anslagen av” statsmedel enligt årets gröna plan uppgår till ett be- lopp, som är 130 miljoner DM hög- re än året förut, Totalsumman blev därmed 1,47 miljader DM, vilket motsvarar 1,84 miljarder kronor. Av detta belopp har 662,5 miljoner DM (1959 - 573) avsetts för struktur- åtgärder och 808,5 miljoner DM br jordbruk oh Det föreföll som om regerings=- ' parternas agrarpolitiker med jord- i spetsen knappast klarat, att om han kommer att stäl. las inför valet att-avstå från någon av de nyssnämnda subventionerna till förmån för någon annan åtgärd, så kommer han att i'första hand bibehålla subventionerna på mjölk, , Oppositionen vill ha bidragen differentierade Man emotsåg allmänt årets de- batt om gröna planen med stor spänning. När debatten väl kom- till stånd, varade den fem timmar — men av förbundsdagens 519 le- damöter var endast ca 10 procent närvarande. Från flera håll rik- tades som väntat kritik mot för- ikansl interven- (1959 - 768) som ink Man vill skynda långsamt « Jordbruksminister Schwarz har i sina kommentarer till planen beto-: nat, att han i sitt första budgetför- slag inte. har velat framträda som en revolutionär förnyare, På. lik- nande sätt som själva jordbruket kan gröna planen enligt hans me- ning endast reformeras efterhand och helt organiskt, Jordbruksmi- nistern fäster vidare uppmärksam- heten på att av anslagsökningen på 130 miljoner DM ett belopp av 97,5 miljoner DM står i samband med en omflyttning av utgiftsposter från den ordinarie, budgeten till gröna planen. En verklig höjning av an- slagsmedlen utgör däremot ett be- lopp av 30 miljoner DM till under- stöd åt äldre jordbrukare, Detta be- lopp har upptagits under posten ”komplettering och nybildning av jordbruk”. Det har särskilt under- strukits, att detta belopp. ej bör betraktas som . en socialförsäkring utan som ett led i strävandena att förbättra — jordbruksbefolkningens levnadsförhållanden i . den "anda, som "avses med . jordbrukslagen. Jordbruksministern har även un- derstrukit, att bidraget ifråga redan har fått en betydande strukturför- bättrande effekt och att denna ef- fekt efterhand kommer att stärkas, T Lokal strukturomvandåling för "5, minst 10 miljoner DM :.” land utgiftsposter för staten som höjes. kan vidare nämnas : kostna- derna för markvägar samt forsk-|,. ning, utbildning, rådgivning och upplysning. Som en nyhet för året kan nämnas en post på 10 miljoner DM för koncentrerade strukturåt- gärder inom vissa geografiska om- råden, Tyngdpunkten skall härvid läggas på åtgärder till förmån för bergsbönderna i trakten" av. Eifel- Wetsfalls: Jordbruksministern "har uttalat att man under året bör un- dersöka - huruvida det kan vara möj- ligt att frigöra ytterligare belopp från andra poster, som kunde stäl- las till förfogande för dylika punkt= program. . Härvid "har = särskilt nämnts handelsgödselsubventioner-”| na. : | " Ministern stöder " re period den 27—28.' » Herbert Henricsson. mjölksuk . Hråga om de direkta subventio- na nerna kan erinras om, att prisiill- PÅ TAL - 1 SOUVENIRER i Danmark: Äkta danskt silversmide, 3 kräsniderier etc. Köper hamas-. 3 v & Frankrike: Lalle las, parfym, -Bruvere- pipor” lingeri” etc. Itäljen: Skrin av olivträ, rami ik och glas, kam er Ce slaven Silverar- "Norge: Smcken med beten intarsia-arbeten, förkiska Kaffekannor $ äte 3 MR ” broderier rem. Id vå . SA Spanien: Mantiljer, krus, konst- Smidesarbeten, Niätlenkarnor etez = Z KA Wolland: Choklad och karameller, Schweiz: ängen keramik. tulpantökar, free $carfs, Speldös Silver och antikviteter etc klockör etc tion till förmån för bibehållandet av de generella mjölk- och han- delsgödselsubventionerna i deras hittillsvarande - omfattning och form. En skarp men samtidigt i saklig ton hållen kritik framfördes av socialdemokraternas främste ag- rarexpert Kriedemann, Han fram- höll bl a, att den tekniska utveck- lingen .och : det väntade trycket inom den gemensamma marknaden skulle komma att tvinga fram en nyorientering inom ' den västtyska jordbrukspolitiken. . Jordbrukspoli- tiken måste, menade han, i första hand inriktas på snabbare förbätt- ring av jordbrukets struktur. I av- vaktan på att en strukturförbätt- ring kan, komma till stånd borde statsbidragenÅ ' differentieras. De skulle utbetalas endast till sådana jordbrukare, som på grund av då- liga ekonomiska förutsättningar el- ler lokalt betingade olägenheter in- te kunde anses i stånd att uppnå en skälig inkomstnivå. Han menade vidare, att en fortsatt utbetalning av generella subventioner knap- past skulle kunna hjälpa inneha- varna av de .oräntabla företagen på fölter men i stället befrämja produktionen av överskott som vo- re svåra att sälja. Hr Kriedemann hade några' slagkraftiga 'argument att anföra till regeringsförslagets försvar. Jordbruksminister Schwarz framhöll, att strukturförbättande åtgärder ej borde betaktas som . den enda tänkbara patentmedicinen inom jordbruket. Även framdeles skulle subventioner komma att fordras, menade han, En kombina- tion av dessa åtgärder framstod för ministern som 'den lämpligaste lös- ningen, Han, medgav dock, att hän ' själv är kritiskt inställd till sub= ventionerna på handelsgödsel i den omfattning och den form dessa nu har. Han ville dock för denna gång bibehålla dessa subventioner med hänsyn till de skadeverkningar som fjolårets" torka hade "medfört, De borde dock avvecklas fortast möj- | ligt, menade han. Socialdemokrater nas förslag om behovsprövade 'åt- gärder avvisades dock bestämt av regeringspartiernas talesmän under motiveringen att ett sådant sys- tem bl a skulle medföra en allt- för komplicerad kontrollapparat, När man kom till slutvoteringen ca 40 av förbundsdagens ledamöter. Man avslog därvid ett socialdemok- ratiskt ändringsförslag, som grun- dades på de av Kriedemann för+ ordade åtgärderna. Man kunde så- lunda vid behandlingen av årets gröna plan i motsats till vad som var fallet i fjol inte uppnå något enhälligt beslut. Besluten i siffror och jordbrukets arbets- och lev- nadsförhållandena: bidrag 532,5 milj DM, lån 130 miljoner, summa 662,5 miljoner DM (1959 = 573). ' folkningens ”inkomstförhållanden: bidrag 808,5 miljoner DM (1959 = 768). "Summa bidrag 1.341,0 miljoner, DM, lån ' 1306 miljoner, summ? förfäktade, att Adenauer- har lå- 1.471,0 miljoner (1959 = 1.341). STOCKHOLM (TT) Bidrar 'skördetröskningen, som lämnar agnar och ogräsfrö kvar på fältet, till att ogräsen sprids. Det är ett problem som professor E Åberg och agronom A Aamisepp, Uppsala, ' försöker klarlägga ge- Bidrar skördetröskningen. . till att ogräsen sprids? läggande saker för eftektivering av arbetena. När det gäller jordgubbarna är det främst de två svampsjukdomar=+ na mjöldagg och gråmögel som of= ta ställer till stor skadegörelse. Hai- lonens värsta plågoris : är virus- och här utreder vi nom en treårig d Å Un- dersökningen påbörjades i fjol och för årets studier har ett fortsätt- ningsanslag på 10.500 kr beviljats av jordbrukets forskningsråd, Endast en del ogräsfrö, som till storlek och form liknar säden, föl- jer med denna genom skördetrös- kan i säcken. Resten faller igenom och hamnar tillsammans med ag- narna åter på fältet. Vid de tidi- gare tröskningsmetoderna skörda- des säden medan en stor, del av ogräsen ännu var omogna och des- $a transporterades tillsammans med säden bort från åkern. Den problemställning som nu undersöks är ogräsfrönas grobarhet och skördetröskningens eventuella bidrag till. deras spidning. Vid ti- den för skördetröskning är en del av ogräsen mogna medan andra ännu är omogna och man måste därför även studera de omogna frönas förmåga att mogna och gro sedan de ”skördats”. Hittills har man bl a följt ogräs- plantor av olika slag under mog- möjligheterna att få fram nya sor- ter som är resistenta mot de blad- löss som sprider dessa sjukdomar, Det tycks finnas goda förutsätt- ningar för att lyckas med det. Svenska folket 8,2 miljoner i: Sveriges befolkning kommer att kontinuerligt stiga från 7.518.000 vid slutet av år 1960 till 8.245.000 vid slutet av år 1975 enligt en prognos som utarbetats av Statistiska Cen- ' tralbyrån "och som publicerats i Statistisk tidskrifts junihäfte. Prog-= ” nosen anger befolkningens sam- mansättning efter kön och ålder vid slutet av åren 1965, 1970 och 1975. Utgångsläget har varit folk- mängdens fördelning efter kön och ålder den 31 december 1955. Prog= nosen bygger på antaganden om nadsperioden och räknat hur stor del av fröna som fallit av före skörden. Undersökningen fortsätter i år och pågår även nästa sommar varför det ännu är för tidigt att säga någonting om resultatet, fram- håller professor Äberg. = , Skador för hundratals miljoner kronor åstadkoms årligen på lan- dets kulturväxter genom angrepp av sjukdomar och parasiter som endast delvis kan hållas i schack med kemikalier. Inom växtförädlin- gen finns därför en allmän strävan att få fram nya och mer motstånds- kraftiga sorter, framhåller för TT:s malmöredaktion föreståndaren för växtförädlingsanstalten Balsgård i Fjälkestad, docent N Nybom. Han har tillsammans med försöksledaren E J Oldén fått 6.500 kr av jord- brukets forskningsråd för att fort- sätta resistensundersökningar hos jor dgubbar och hallon. Det tar 8—10 år ait få fram en ny sort och arbetena pågår för fullt. Vi har åstadkommit nya ty- per av jordgubbsplantor som är resistenta men de är ännu inie utvalda för odling i större skala. de olika faktorer, som påverkar be- folkningens struktur. Bl a förut- sättes en nettolmmigration av 10.000 personer årligen. + Befolkningens årliga nettoökning 1960—1975 skulle alltså utgöra om- kring 48.000, Det nu rådande kvin- noöverskottet - beräknas minska successivt och 1970 övergå i ett kvinnounderskott. Antalet födda beräknas uppgå till i runt tal 116.000 år 1965, 126.000 år 1970 och 127.000 år 1975. Öknin- gen sammanhänger med att de sto- ra födelsekullarna under 1940-talet ' under denna tid nått de s k repro- duktiva åldrarna, ; es Enligt prognosen kommer ålders- gruppen under 20 år att gå ned från 2.252.000 år 1960 till 2.183.000 år 1970. Därefter skulle numerären ånyo stiga för att år 1975 uppgå till, 2.272.000. Åldersgruppen' 20—64 år beräknas däremot komma att stiga under hela perioden 1960— 1975, från 4.369.000 till 4.706:000. Den största förändringen under pe= rioden är emellertid att vänta i fråga om gruppen över 65 år, vil- ken beräknas stiga med ca 40 proc Först måste vi utreda vissa grund- : DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNY HETER FINNER NI I LAHOLMS TIDNING eller från 897.000 till 1.267.000. om regeringsförslaget deltog endast ' 1) Förbättring av agrarstrukturen 2) Främjandet av jordbruksbe- : slutet av 1975 --
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.