KO En a —— | — ” "LAHOLMS TIDNING. Tisdagen den 5 fult 1960; ” vo Cehterledaren; ger :besked:;. Aa den politiska sommarstiltje som nu råder har ledarskribenter- : na i såväl regerings- som höger- och fölkpartipressen med stor flit ägnat sig åt att diskutera rege- tingsfrågans framtida öde. Folk= partiskribenterna har därvid friat ' åtskilligt — till cialdemokratisk centerpartiet , och hävdat, att en regering med folk- parti- och centerunderlag i. riks- dagen är den mest tänkbara som avlösning av den nuvarande so- eftersom hö- gerns socialpolitik" inte kan. ac- cepteras. Högerpressen har, pare- rat dessa tankegångar .med, dels fräna, dels sura k dar er och . DEN 5 JULI d960. så, tierna får. majoritet. i riksdagen, än att socialdemokraterna erhål- ler:en sådan och lanserar. en en- , väldig :socialdemokratisk, , politik med fortsatt. stegrade krav. på medborgårnas. skattekraft. I den k likt ” ynp all icke socialistiskt . tänkande isk Ger andrak let ett sådant utslag, då är det dags att på allvar diskutera, re: geringsfrågan och hur, den skall., lösas; för. att, ge framförallt den. ekonomiska politiken en sunda : re inriktning än den iald kraterna NU, "bedriver, och; söm det under k en fostbrödralaget inom den höger- folkpartistiska oppositionen synes ha utsatis för svåra påfrestningar. Regeringspressen har deltagit som , denna debatt och tredjeman i försökt -inbilla . allmänheten, att” ' ett regeringsalternativ"” byggt på de tre nuvarande ' öppositionspartierna ' ä. kulminerade i den största skatte- höjni i modern tid — om- ät tens införande vid fjolårets riksdag och dess förläng-' ning genom ' riksdagsbeslut vid årets riksdag under passiv med- verkan av kommunisterna, "som då inte vågade utöva sin rösträtt i riksdagen. « är ” otänk= bart på grund av den inre splitt- ringen. Tanken på en -mittparti= regering enligt folkpartipressens ' rekommendationer :har också för- kastats med den motiveringen att ' en' sådan skulle Ieda till att dessa partier då skulle krossas 'mellän en socialdemokratisk och en hö- gerbetonad ' )pposition, : Det sist- nämnda argumentet faller på sin egen svaghet. Ett bättre läge för . en mittpartiregering ä än mellan en, > vänsti och en höger som alls inte kan enas i.väsentli= - ga frågor, kan näppeligen tänkas. Betydligt svårare - skulle" det va= ra för en mellanpartivegering att ' regera .om höger och, socialdemo= rén" i ett tal, På å a i "Umeå i i sz sagt ; geringsdiskussionen;: "SLU + riksting och” hans be- 0 sked”. ”skingr r den senaste” tidens os . nå undantagna, insläm dan fortsatte-hr: Hedlund: njed' att förklara, att..han: anser 'det Jyck- le ligare för land och folk: at re demokratiska” oppo "de [6 ledaren gav 1: så: tal, uttryck "för att en sådan ny: politisk ' giv bör grundas på det samlade , majoritetsunderlag” riksdagen, som en seger för den nuvarande | demokratiska opposi- tionen ' kan ge om valet. infriar detta” önskemål; Men hr -Hedlund ' sade också "klart ifrån”att eri så=. dan ny: "regeringspolitik inte får influeras av högerns extrema op- positionspolitik, som bl a tagit sig uttryck i -krav'-på första barnbi- drägéts slopande o s v. Därmed " hävdar centerledaten ”en fortsätt -- framstegsvänlig politik på det so- ciala området. Han vill inte vara med om att'slå sönder en: söcial- politik .som exempelvis syftar till att lätta de. "ekonomiska bördörna vet. är hårt och" krävande, stora är: intressena för sjöfarten, men: stora är också de offer, som årligen s på havet, Varje år faller o aliga offer för elementens raseri, Och så länge man färdas på havet, kommer havet att kräva sina offer. ' Detta kan. man inte göra mycket-'åt. Vad man emellertid väl kan göra något åt är arbetande på en allt större säkerhet för sjöfa- rarna. I maj i år började i Lon- don en "stor. konferens angående stora" sjökatastrofer inträffat. med en: obligatorisk ”ljudsignalsap- parat, t'ex' en lur. Konserverna i nödprovianten måste också kunna öppnas så lätt, att den skeppsbrut- ne inte ens behöver använda en konservöppnare. Ett steg mot större säkerhet har redan tagits, ty sedan januari 1959 patrullerar under vi I WESTVIRGINIA (TT) Finns det intelligenta varel- ser på planeterna i andra sol- . 'system, vilka liksom vi använ= der sig av radiovågor för kom- munikationsändamål? Svaret ” kanske ganska snart kan ges av radioastronomerna i Green Bank i West-Virginia i USA. Dr Frank D Drake vid Green Bank-observatoriet berättar — för TT:s medarbetare att man' inom de närmaste dagarna avslutar av- lyssningen av de två första stjär- norna i experimentserien — Tau Ceti" och Epsilon Eridani — vilka båda ligger på ungefär elva ljusårs avstånd från vårt solsystem, - Ännu har man inte lyckats upp- fånga några ”intelligenta” radio- signaler från dessa två solsystem, |s och det förefaller inte särskilt tro- ligt att det finns varelser där som befinner sig just i ”radioåldern", > Forskarna :i Green Bank skall nu gå vidare” och, undersöka andra stjärnor, — Det "förefaller troligt att våra undersökningar eller 'andra liknan- de projekt så småningom skall le- da' till att vi kan uppfatta intel- ligenta ler från civilisationer i ddni. på Nordsjön en flytande rä och väderleksstation, som utrustats och hålles ”flytande” av Västtysk- land och de tre skandinaviska län- derna, Man k att sträva efter rheten. Denna överlä skedde" möt bakgrunden av åtskil- liga mycket tragiska fartygskata- att utöka denna centrala service i Nordsjön ytterligare, . på andra solsystem, anser dr Drake, — Har man egentligen någonsin uppfångat 'signaler som kan miss- tänkas vara av ”intelligent” natur? '— Det har vid ett par tillfällen rapporterats sådana signaler, spe- ciellt från "Venus, säger dr Drake. Kan: vi få radiokontakt med" > intelligenta rymdvarelser? Det har emellertid ej kunnat be- kräftas 'att signalerna var från nå- gon annan civilisation, , Det torde ha varit fråga om vanligt ”rymd- brus”, ” . Det anses emellertid numera i vetenskapliga. kretsar mycket tro- ligt att det i universum finns mil- joner, ja kanske miljarder planeter med i ålort sett samma” betingel- ser för liv som råder på vår jord. Eftersom det torde ta flera mil- jarder år innan man når fram till det stadium då av de ursprungliga or- ganiska "molekylerna skapats intel ligenta .varelser, bör liv kunna skapas endast i ”stabila” solsystem, Hälften av alla'stjärnor hör till dessa system. = ” a om oss i universum bör allt- « finnas civilisationer, ' många ofantligt mycket mera avancerade än vår, många andra i ett mind- re' utvecklat stadium, och en del på samma punkt i utvecklingen som människorna på vår jord. Om det finns intelligenta varelser på andra solsystem, så är det av flera skäl mycket troligt att de an- vänder sig av radiovågor för kom- monukatlionsändamål — liksom — vi. Troligen använder :de sig av myc- ket korta våglängder, och sökandet i .Green Bank sker huvudsakligen inom - området —1.000—10.000 ' Me, d vs cm- -våglängder, förklarar: d:r Drake. — Green Bank-projektet har fått namnet Ozma efter drottningen i landet Oz — en plats långt bor- strofer, vilka väckt stort 'som '£:ex Pamir” ”'— och -”Hans Hedtoft” — katastroferna. På ”Pa- mir” hade 30 man lyckats rädda sig ombord. i två räddningsbåtar. En- dJast sex av: dem överlevde, efter- som båda båtarna kapsejsade, och 1e flesta: ombordvarande drunk- nade” eller 'omkom av utmättning. Xanske hade de ännu kunnat räd- ss om"ide dyblöta. signalmedlen de kunnat antändas och den. bär- radiosändaren. "hade: kunnat med i räddningsbåten., Av de 95. ombordvarande på det moderna nolarfartyget: Hans” Hedtoft”. kun? de ingen räddas. We Dr Marienfeld i västtyska kom- j nanikationgdepartementet har” nu Men han tar: på: att. så - mycken > god: vilja kall dinnas' inom de. s kr är man tydligen” nu allvarligt e- .kymrad över den gir den: världs- politiska utvecklingen tagit sedan: , ett gemensamt -toppmöte, gick. om > intet. På : västsidan är, vi: tyvärr . alltför . vana. vid: politiska. migs- "lyckanden ' och efterföljande föl våningar, men det 'är första gån gen" på ' mycket länge det uppen= > barligen även råder, bestört: för= + världsp roblemen nu är förbi och > vånin, i Kreml;:som alldeles: tyd-' ligt insér' att de spänt bågen till » ningsperlod & "bristningsgränsen; | skrämmande atorp litiska ul itveck- ling har också haft det boda 'med sig" "att; även. "Washington vaknat ur sin letargiska.dästhet.-Det är mycket, mycket längesedan det " hört: 3 självkritik I regeringskret- sar i Förenta ” staterna: "Det vär mycket s som: W ashingtons' sätt att taga lätt på att en. betydande: återupprust- I Europa har m östägen under” + Nikita + Chrusjtjovs' utläggning "Eisenhowereran” ofta blivit -påpes «av "den kommunistiska texten stick i stäv mot Lenins: egna. lä- rosatser och i antagonis' hållan- de till” den stora kinesiska ;s k bundsförvanten, är bara. sen be- krättelse på: Kremls betänksam- het. Det är nämligen alldeles up="' penbart, att ett atomkrig just nu skulle komma att utspelas ”eribart mellan" USA-—Västeuropa på den ena sidan och Ryssland å' den” andra, Följden. bleve att i Kina kom relativt, kanske totalt helskinnad - undan och kunde dominera en sönderslagen värld. Ryssarna 'har här råkat in I en återvändsgränd. Många påstår att: Chrusjtjov har andra besvärliga” problem på hemmafronten samt att han är emot krig också av den ledni. kade, I en kritisk tid som. den- na, och med en åldrande presi- dent : i” USA” 7 med ”"ebbande självfört troende måste i rättvisans namn. dock” framhållas, att Väst— "Europa under denna tid satis eko- nomiskt på fötter . gencm' "direkt : USA- -hjälp och en mycket liberal amerikansk tullpolitik, USA har också haft en” mycket större an-. - del-i- tillkomsten av de europeiska . frihandelsområdena ä än vad geme- - ne man i Europa föreställer sig. USA arbetar f n intensivt för. att . bygga -över missförhållandena mellan sex- och sjustatsgrupper- on na . och för. alt' förmå britterna att. överge sin” traditionella mot- vilja mot kontinentala koalitioner, . Det erikansk "idealet, är. ett gen, att han vid krigsutbrott ome- delbart skulle förlora makten till någon av Sovjets många äregiriga marskalkar, och därför går han in för icke-krigslinjen, "Vad som " fö sker i Sovjets inre cirklar är så . förborgat, att ' det bara kan spekuleras om, men det är bra nog att veta, att de ryska och kine- siska intressena nu går i sär, åt- minstone på en avgörande punkt, "Den dramatiska ” kommunistiska utmarschen . ur fredskonfe- rensrummet i Geneve är tydli- gen bara en rysk eftergift till Pe- : king. Den: senaste tidens till: synes förenat Europa efter USA-möns- ” ter. Med ett ord: USA har fatt er- fara att en politisk Iedar 'makt all- tid får mera ris än ros inför det sk världssamv etet. Men det bästa: vi i dagens kaotiskt spända läge kunde hoppas på är den efter- tankens kranka blekhet som vi nu bevittna i öst och väst. För i den som vill vara optimist är det- ta ett tecken, på att den vilda stormen åtminstone tillfälligt skall bedarra. Vad det nu främst gäl- ler är att hindra panikhandling i något läger, Georg von Kao, | vind- , och ”naåfest” med; middag och nachspiel listå' fartyg. änder perioden”, 1950. 1959. Tabellen: här ger en övers 7 dessa, "källa fakta. Det är tra- behöva : konstatera, - att e 94 fartyg, som. gick under 'i "eller strandade;: dryga .60 inte”, kunde RN ut: något" 508, slag "att "också : utrusta fortyg på 300—600 ton "med den nödvändiga apparaturen, 'så att man: åtminsto” "sända ut..SOS-signaler. På sen. visar man en av' inge niörer : vid Telefunken ”konstrue- rad” räddningssändare för , skepps- brutna, vilken också om deh flyter på. vatten. fortsätter aft sända ut signaler. Med”. hjälp 'av 'en' enkel ”bandhund'y (radiomottagare) skul- le 'då' alla: fartyg från” och med 300 ton kunna uppfånga' alla SOS- signaler, som utsändes från den när- maste omgivningen". " Förslag” har också Stans, "vilka går" ut på att ombord vid sidan av de "vånliga' räddningsbåtarna också ha ett slags uppblåsbara ”öar”, så att. i nödsitbationer detta hjälpme- del kan användas, vilket har största chansen att anpassa sig till rådande sjögångsförhållanden. Alla ' räddningsmedel, som : båtar, ”öat”, flytvästar. etc skulle då vara orangefärgade, den färg, som är lät- tast ätt upptäcka. + > oc "Förslag har också väckts om att utrusta. . . varje 'räddningsbåt "med tre i stället för två fallskärmssig- |. naler med, rött ljus. Vidare talar man om att förse räddningsbåtarna "Hurra! ” Lundström” har varit på stor fir- och man'"hade utbringat leve för bo- laget, för” "chefen, för” chefens fru och för en del annat 'med. Vid fru- kosten dagen därpå var Lundström |) därför något yrvaken och vimmel. kantig :och hörde knappt vad hans fru "pratade 4 om. .Så här hoa räckte fram en assiett och med fast stämma yttrade: — Leverpastejen! då reste Lundström vig från bordet och | utropade med högtidlig min . — Hurra! Hurra! Hurra! | "Dagens | påstående Takt gentemot damer — upplyser en erfaren herre — är att veta hur -Ide. v STOCKHOLM (PRK) . :” När Belgiska Kongo i dagar- na förvandlas till Republiken '. "Kongo, 'kanske under inte allt . för" ljusa: auspicier, "finns: det - " säkert .mer än en:-minnesgod . svensk - som ” erinrar ig att i "den" kongostat' -som existerade » under : 1800-talet sista årtion- "den -och "sédan fråm till 1908 ” jordes " en: ”ganska- betydande" :insats åv'svenska kolonialtjäns- temän, främst militärpersonal, -z "Kongostaten var; en skapelse av den belgiske kungen ” Leopold ' I, en överlägset slug diplomat, en fi- nansman :av format och "sist "men inte' minst” "en ”libertin "som ansågs övergläsna 't' o m' Edwarä "VH äv Ebgland i rikligt innehav" av" frill lor. » Den" skrupelfrie€' -belgiern var väl 'deni ende "som förstod fulla in- nebörden | av: dé "upptäckter som gjorts av. den brittiske forsknings- resanden och” journalisten "Henry Stanley — han som "sade: ' Mr :Li- vingstone, förmodar jag. Med. hjälp av. Stanley grundade den' belgiske kungen ' "ett flertal "organisationer vilka: till namnet: var avsedda 'att bedriva, forskning, > hednamission och andra former. av. oegennyttig humanitär verksamhet, men som i själva verket endast var skapade för att tillgodose kungens egna syften. Såsom företrädare för dessa organi- sationer lyckades Stanley förmå ett antal' negerkungar kring Kongoflo- den att på bl a Comité d' études du Haut Congo (”Kommittén ' för studium av Centrala Kongo”, som det så vackert hette) överlåta suve- räniteten 'över - sina hittills fria stater. Nu började stormakterna dra öronen åt sig, och bl a Tyskland och nialt. hänseende ganska betydelse- fulla Portugal ' började 'skaffa "sig inmutningar i det jungfruliga om- rådet. Genom att skickligt utnyttja motsättningarna mellan dessa sta- ter lyckades emellertid Leopold ' II vid en kongress i Berlin 1885 ge- nomtrumfa ' bildandet -av den sk Kongostaten. Till” ett rent” spex urartade det hela när Leopold med ord av glad överraskning och öd- mjukt pliktmedvetande mottog och antog ett anbud från, de 'orgärrisa- tioner som bildats på hans initiativ och med, hjälp av hans pengar att bli den nya statens förste och ab- solute suverän; : :v H | Kungen gillade .. svenska gymnaster oe Till att börja med: försökte Leo- det inte var han personligen utan kapliga och hb sällskapen som skulle "dra nytta av de investeringar som nu gjor- des i Kongo, Ett led i denna tak- tik var att han som kolonialtjänste- män lät anställa duktigt folk, mest officerare, från en rad länder, och därvid kom bortåt ett 100-tal svens- kar. att spela en ganska stor och mycket hedrande roll. Att så blev fallet torde bl a bero att en svensk gymnastiktrupp 1830 deltog med uppvisningar i samband med firan- det av Belgiens 50-åriga bestånd som suverän stat. Kung Leopold långt man kan gå för långt. "fann behag i de svenska gymnaster- Frankrike men även det i kolo-' pold upprätthålla fiktionen av att Svenskar har gjort förnämlig insats för. Kongos utveckling nas -stiliga uppträdande både på exercisfältet 'och ute i folklivet och då han dessutom hade den allra bäs- ta erfarenhet av de insatser som gjorts av. de bägge första kongo- svenskarna, en sjökapten Anders- son och ef officer vid namn Wikan- der; som 'sedermera hamnade i den svenska -generalstaben, - knöt han Kontakt. med "de svenska gymnas- ternas överledare,' kaptenen Victor Balck (sedermera generalmajor och känd' . som :”den svenska 'idrottens fader”); Denne åtog” sig ätt till- S- med» en" husarlöj CR M Norderling granska kvalifikatio- nerna 'hos de: svenskar som nu be- gynte" värvas till kongotjänst.. Re- dan "det. första '' uppbådet inne- fåttade” "en rad dugliga subalterner na von Kr jerna, Sundvallson, Möller, Pagels, Geerup, Juhlin-Dannfeldt, . Vannérus och Wester ansågs alla ytterst lovande och skulle komma att'ge Sverige ett gott namn i Centralafrika, - ' "Fram till 1905 hade inalles 922 skandinaver tagit tjänst hos Kongo- staten,' däribland ca 600 svenskar. Av de 922 var 141 officerare (varav inemot: ett 100-tal: svenskar), 104 missionärer samt återstoden huvud- sakligen ' sjöfolk och arbetsledare av lägre än officers rang. Det var förvisso ingen sinekur att vara an- ställd hos Leopold I, även om be- talningen var lysande och därför lockade mången fattig officer i en tid. då : officersbanan som: regel krävde personlig förmögenhet eller rikt gifte.. Den sedermera mycket kände. ' försäkringsdirektören Paul Bergholm gjorde" 1905 'en. i Svenk Försäkringstidskrift publicerad ut- redning över dödligheten. bland de i Kongo verksamma svenskarna. Han ' konstaterade 'att den "under 1880—1905 uppgick till hela 9 pro- cent. per år. Särskilt hög var den under 1890-talet. Ett år, 1898, upp- gick den till hela 15,5 procent. Bland dödsorsakerna märkes; utom tropis- ska sjukdomar, bl a solsting och olyckfall..- Många officerare upp- gavs vara fallna i strid.: Dödlighe- ten bland officerarna var f ö mar- kant stor — under den anförda ti- den 15,5 procent mot som nämnts 9.0 procent för samtliga svenskar. Då denna höga dödlighet inte en- dast kan förklaras av att så många stupat ansåg Bergholm i sin refere- rade utredning att man måste ta hänsyn till att officerarna under sin : tjänstgöring ”måste åsidosätta erforderliga säkerhetshänsyn”, Monokel bra för disciplinen "Visst var tiänsten hård och far- lig men å andra sidan var kongo> pionjärerna unga och äventyrslyst- na samt med tiden garvade, och de kunde i sitt arbete uppleva : mån- gen muntrande episod. Om en av de legendariska löjtnanten vid Dal- regementet Knut Svensson, berättas att hans monokol ingav de svarta soldaterna en- väldig respekt. När han under Pågående bevaknings- tjänst ville söka skydd mot solen eller av andra skäl avlägsna sig från sin trupp, placerade han därför mo- nokeln på ett väl synligt ställe mitt bland mannarna. Dessa trodde då att de fortfarande var f iskttagna av ta, svår att uppnå och befolkad med märkliga varelser, berättar dr Drake,:- Det kan nämnas att en av pro fessor Rydbecks medarbetare på Råö-observaroriet söder om Göte- borg, licentiat 'Hvatum, arbetar i Green Bank. Hvatum har svarat för de elektroniska installationerna i samband med byggandet av radio- teleskopet som skall söka uppfånga signaler från andra civilisationer. 2 Professor Rydbeck undersöker som- tidigare nämnts möjligheterna att i Sverige uppföra en liknande radioastronomisk - station, . Green Bank-astronomerna har sänt en modell: av stationen till I professor Rydbeck. - 2 oc den ;.vite '” hövdingen, ' och mönstergill disciplin kunde upp- rätthållas. ' . Kung : Leopold, som 1892 kände sig säker nog i sadeln för att för- stor ekonomisk nytta av sitt re- gentskap. Hans metoder var emel- lertid i hårdaste laget, och när han fann han för gott: att överlämna landet som en gåva till belgiska star ten.. 1909” förvandlades - en vandla ' kongostaten till sin per- sonliga egendom, förstod att dra vid" sekelskiftet mot ofantliga! ar- rendeavgifter upplät landets na- turfyndigheter åt utländska mil- iönföretag började Kongo präglas av något som bra mycket liknade slaveri. I Europa började man rea- gera mot hans framfart, och 1908 VEM VET. Lexikon för en var ' av dr IVAR EK: När en svensk s k vocalist eller ”schlagertonare” sjunger en schla= ger på annat språk, vanligast ame= rikanska, är det: inte alls säkert att sångaren eller sångerskan be= griper vad som sjungs. I allmän= , het kan våra vokalister inte något . annat språk, vilket ju ofta också , hörs på uttalet, Vocalisten får nöd-; torftigt lära sig de utländska lju=,, ; en. När en operasångare eller operä=. såhgerska sjunger en roll på ett annat språk blir förhållandet ett helt annat, Sångartisten måste i så= ; dana fall- absolut kunna språket." Om artisten första gången inte kän- ner till språket måste först be=. tydelsen av själva rollens ord ins” läras, sedan måste artisten lära sig vad de andra rollinnehavarnas. ord betyder, I det flesta fall räc- ker emellertid inte detta för att en operaartist ska kunna öva in” och spela en roll på ett främman=" de språk, Det är nämhgen så ätt" regissören och orkesterledarens ord " måste förstås av den spelande och sjungande artisten, Denna måste också kunna förstå sina medspela>s res ord annars passar inte rollerna. in i varandra. Den första pjäs el- ler den första opera som en svensk " artist spelar eller sjunger kostar därför betydligt mer arbetet vid” inlärandet än en översatt pjäs. Ar: tisten måste nämligen lära sig inte” bara att tala och sjunga på det främmande språket, han måste lära” sig hela språket. Våra sångliga världsartister till- hör därför dem som kan de flesta språken på - jorden. Det. berättas om Jenny Lind att hon kunde tala flytande : svenska tyska, franska, ryska, italienska, : spanskä, engels= ka och polska — alltså inte mindre än åtta språk. Kristina Nilsson kun= de" svenska, danska, holländska; franska, engelska, ' tyska spanska och italienska — också åtta språk. Vår världsstjärna 'Jussi Björling kunde svenska. och engelska när han började sjunga. Sedan har han ' lärt sig italienska, tyska, franska och spanska — han kan alltså sex kan, " Tornsvalan håller på att försvin=' ina i Sverige. Detta tror man-be- ror på att husen.på landet numera takläggs med . tvåkupigt . taktegel i stället för som tidigare med en- kupigt, Man anser ' på "sina håll att det enkupiga takteglet gav stör- H HB re mellanrum mellan själva: taket och den övre! tegelkanten; Tor svalan gåvs därvid bättre rum för häckning. Det tvåkupiga teglet ger alldeles för litet: mellanrum för tornsvalans häckning. - AL känner saken frågar då hur .det kom sig att det fanns flera torn- svalor än 'nu” under den tid för hundra år'sedan och mer innan nå-' got taktegel överhuvud kommit till användning. Man erinrar om att det då fanns taktäckning av torv ' eller av träskivor,' som inte gav något utom är nu de flesta lägre bygg- nader på landet mest takbelagda med tjärpapp. De sakkunniga anser I stället att ' det är: andra orsaker, som. gör -att tornsvalan håller' på att försvinna. Bl a är det den omständigheten att de stora utrymmen; som: förr gavs i tex trästuprännor och trätaks ” rännorna under takkransen samt i-: de stora utrymmen som förr fanns under själva takkransen: och tak- utsprången, numera vid nybyggna= der: helt har försvunnit och att tornsvalan därigenom berövas möj .. lighet till -häckasing, Man anser inte. att det enkupiga teglet givit så stört utrymme för häckning — annat än i enstaka fall — att dess ersättande med tvåkupigt taktegel kan ha någon nämnvärd inverkan på 1 vara eller icke vara. ten till Belgiska Kongo. Till kongosvenskarnas heder må sägas att'de aldrig nedlät sig att bli .slavdrivare, De fullgjorde" sin plikt. . som" officerare, ' tjänttemän och arbetsledare, och det är från alla håll omvittnat att de gjorde det med av humanitet präglad fasthet, Under slutet av Leopold: II:s envälde i Kongo upphörde all rekrytering av svenskar. När Bel- giska Kongo bildades var mycket få kvar, dock med ett viktigt un- undantag: missionärerna. Deras ly- sande insats i Kongos historia allt- sedan början av 1880-talet, då de första ”waldenströmmarna” örjade verka där nere i människokärlekens tjänst, är emellertid inte slut än. Det som finns av skolat folk i Kon- go är till största delen missions- skolornas verk. Överlever den nva republiken sina födslovåndor kom- på att missionärerna aldrig förtröt- tats i sin förkunnelse av män- niskovärdets idé. Axel Molund LAHOLMS TIDNING — tid ningen odlar ov mer det att till icke ringa del berg] tor flesta hundarterna bör vara föll. da och ersatta med nya hållbarare tänder redan när' valpen -är om- lertid . valptänderna sittande upp emot nio månader och till och med längre. Men i det senare fallet mås- att de nyväxande. tänderna växer: fram snett kan allvarliga brister i hundens förmåga att använda bet- tet uppstå. Sakkunniga anser att man i sådana fall bör vända sig till veterinär och inte försöka på egen hand att bättra till naturens misstag, . Det finns sådana som råder hundägaren att försöka ”leka” bort valptänderna, t ex genom att låta valpen bita i en tyglapp, som man + £a anser att detta är förkastligt, ty det kan skada de nyväxande tän= gar derna alldeles för mycket om otu= ren är framme, ' | språk, vilket är mer än de fler : Ja, kanske det, men några som : utrymme alls för tornsvalan, Dess- vet ni att valptänderna "hos de - kring sju måndaer? Ofta blir emel- a te man göra något åt saken, ty om S de kvarsittande valptinderna gör sedan rycker från valpen, men måns. "> ——— 4 oe pprererrreneeerFeFF FAT PANAAYA TATA > OPPYYYYF PTE SALAS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.