v v "Yr rerevYvYTFeRYYFYYYTPFEFEFYTYYPPT "”reererveeererervee er Y TEVEN YPEYTY vereerevevvv SSE a + vr - DH . - it . | Us | ” | nm LAHOLMS TIDNIN vr N | "Fredagen-den 15' juli 1960 c ar. i . s 7 I -— OLMS G . - Fredagen den 15 juli —=LT / Teét . skalden Gustaf F röding. | som fått märklig ” il; . En världsomfå tfande” appgilt = Fock ny aktualitet kapades. av. ar V. och: NN )1 jö DEN 1 JULI- inledde : FN:s e snabbt, kommer vi att ställas| . st OCKHOLM (TTspéc) atomål- | > ATP HAR ÅSTADKOMMIT "Det? är ” skimmer i: molnen och 5 l livsmedels- ' och jordbruksor- :,; inför långvariga . perioder av k finns ingen åter» | en ny slags gradering av svenska | "— >: -- glitter i sjön . Idern, "och: därur s ing E a vs h ganisation, FAO, en kampanj kronisk undernäring för mil- ivändo. Sett mot den bakgrunden folket, - påpekar. RLF-tidningen i|det är ljus över stränder och näs, mot hunger och undernäring, . joner' människor: och . Jeven- 'har därför det av japanska forskare- a ör fn pensions- omkring står gen hän igar skor . som skall pågå till 1965. Denna ”tuellt hungersnöd. ''-. 'gjorda antagandet att 'verkvingar- | frågans ” behandling. Först några > gen ”Frihet ädla DET". FÖRSTA .. : målet för na av, strontium 907 det för män- råde dö Husen Hänstemän som. får |b bakom ängarnas. gungande , gräs”. tt. I i ”Frihi pr”. ”niskan farli; ämnet i radioak- e tjänsl epension. och en kraftig - : "beslutades av FAO:s medl ” et från h "a - tiva utfall, 'kan neutraliseras hos | lönehöjning. Så någon. miljon ar- aföska strofen. an Gustaf” Få ; stater för” sju månader sedan, ;'jen "är "att påskynda” alla de "personer som dricker mycket te, | betare som får pension men : inte äl till rövtag I ack. ET lket all- . iframhåller” FAO:s. "generaldi: »ciala processer, :'som kan med- väckt berättigat uppseende runtom | lönehöjning." Slutligen ett svårbe- vä rv det som Svens ad vår y- rektör B. R, Sen i'ett uttalan-' ” ekonomiska, tekniska och so- i världen,-skriver byråförestånda= | räkneligt antal andra' människor, i|rike de ttkammara Men hela hans des rr liess se sese sier I föra. en . väsentlig. ökning'-av | re: Clatence!von Malmborg, Väs- | första hand företagare bland vilka diktning har genom "sin ' särdeles oh . MAN AVSER att organisera - . lantbrukets” produktivitet. i de| terås, i Hygienisk'revy. Detta i all | jordbrukarna är en mycket stor sällsamma" förening - av — högsta .en wärldsomfattande insats för - . mindre, ade länderna.] synnerhet :som antagandet. gyligen grupp, som själva får n som” sin ärlighet med högsta folklig- oa d - , S - - äs N att. bekämpa svälten i alla dess Det är sällan | fått allt starkare stöd av såväl for vetvis inte får någon Id Bin het "och b uppnått en vv uppenbara eller -dolda' former, säger generaldirektören; Aldrig ' : förr "har man gripit sig an med . en 'sådan uppgift i så omfat- ” s dande skala. Det är. därför" på ' "sin plåts att erinra om den : angelägna - uppgift watt. skaffa ' ålla. människor — . såväl barn som vuxna — tillräckligt att I "äta och att befria miljoner z ou människor i alla delar av värl- > den från hungerns och ' för- - .nedringens plåga. - DET PROBLEM vi "står in» för, säger generaldifektör Sen, . är att över hälften av världens , befolkning lider av'olika gra- "der av, undernäring. För :att göra saken värre ökar befolk= : ningen i snabbare takt' än nå- '' gonsin | förr," i synnérhet: i de ” områden som; lider brist. på . livsmedel, Det centrala proble- met är emellertid inte. överbe- . "folkningen, utan underproduk: tionen: Om. inte” livsmedels > och. uppgiften” är nu-att föra hungern har 'sin.orsak-i natu- rens, stränghet; ofta är. den ett resultat av okunnighet. och mänskliga Hel. Befolkningen i -de länder” där - undernäring förekommer måste göras" med- veten "om 'de' faktiska möjlig- -heter som existerar för att öka produktionen joch” uppmuntras till” att göra. en större insats än hittills. - Befolkningen i de mera - avancerade '; länderna måste. visa, dem" 'hur "dessa ligheter kän realiseras. Det "är med tanke härpå söm kam- panjens' . undervisnings- ' och - aktionsprogram tillrättalagts dem" ut i levande levet. Gene-. ; raldirektör "Sen: uppmanar: alla "att ta aktiv. del i kampanjen och Mnderstryker till sist "att "det: är vår tids. största krav att bygga en' värld som är fri från hungeriis gissel. . "Vid" de 'engelsi produktionen ökas. Kraftigt & och... ” strävar "att ide. vanliga: bruksbe- sättningarna. "komma ned till. förs 30 fe per kg tillväxt. — och få . minst 90: pröcent : av (grisarna i 1 " —1935 utfördes i Danmark som det ; stmmasälubringön! « -å centrum: orfolk fo « Konkurrensen ;. hård, särskilt "från: de ga rasen. (British "Firesian)-. och! allt - som allt återstår. endast några hund>-' et ratal be Orsaken till: tila kligen” den : 1 vemel satta -japanska. rön som av engelr . ska experiment. 5, Teorin . framfördes först av vå japanska läkare, na Tei- Ii 'Ugai och hans: kollega 'Elichi Hayashi «vid. Shizuokas farmaceu- tiska "institut, som under två års tid -matat möss med strontium och garvsyra från te i. lämpliga pro- portioner. -De förklarar att de möss, som fått: te, -blev fria från--stronti- um inom" 48 timmar och menar att strontium. absorberas | av » garvsy- Tan -innan'.det nått fram till ben- fvävnaderna”? på djur eller männi- skor; som: fått ämnet i sig. De bäg- ge vetenskapsmännen började sina experiment sedan de fått höra att: atombomboffren i Hiroshima alltid . förnamn: att grönt te £av dem” viss" lindring.7a? I:En del. xperiment på. området char. "emellertid relativt nyligen -ut- förts i: det engelska: radiobiologis- ka laboratoriet i. Wantage. väster ning i detta sammanhang men till stor del får vara med och betala till de förstnämnda bägge gruppernas pensionsrätt. ... oi Nå, den: allmänna tjänstepen- sionen är ett faktum sedan ett år tillbaka, beslutad enligt par- -lamentarismens. regler även om det skedde med så ynklig marginal att” förslagsställarna borde' lugnat ner sig ett tag. Ändå är det orea- " listiskt för att inte säga dumt att yrka på ett upphävande av refor=- - men. Den parlamentariska situa- ; tionen lägger långt framöver hin- der- i vägen,. särskilt som även "folkpartiet nu, ställt : sig som. ga- rant för ATP. Om det någon gång : kunna ” mobiliseras riksdagsmajo- ”"ritet mot ATP, torde systemet då "vara så inrotat i näringslivet att en radikal förändring är: otänk- » bar, En politisk kampanj mot ATP . får: därför. knappast andra följder vän. att ge reformens tillskyndare argument i valrörelse -'om '- London, en" ] som dirigeras av den statliga atom- nämnden. vo 7 nöt efter” valrörelse, Och det. är väl ändå inte" meningen?! . De meningsriktningar iniell "som "av man använt sig av te kokat ' på ra- dioaktivt vatten, Även här har man funnit att garvsyran i te absorbe- rar 'strontium ' 90.” När det. gäller nylagat te .tar”tebladen åt sig un- .gefär >25 "till 30 procent av stron- "skäl förordat andra och enligt även vår mening bättre lös- hingar än den obligatoriska tjäns- tepensionen — "och — alltjämt ' står fast vid sin ståndpunkt! — har 'all anledning att i'; sin upplysnings- verksamhet påminna om detta, sä- ger: RILF-tidni: -På "det - prak- i. planer är det. "emellertid vik- tigare att försöka i "inom nu fastställ- drycken teshar genom de ovån :re- laterade' experimenten givetvis. fått förnyad aktualite da" system 4 rejäl perision i -utan: att: egentligen betala något för den, ären succesiv förbättring av fölkpensiohernia a en reform”. lo a ö Folk ö sbatvit alltmer ”tesinnade, något: som ärks. på i de; stadigt ökande i lertid: mycket stor. vikt på. Fekter lö vu allt'”torde” mäan',k i imed, att ca. två miljoner: de å a miljoner. svin som. Årligen. pro- Srav 'duceras 1 det «danska "lantbruket | ga. Ikontr Follutfödras; Foderförl 'bruknin- 'gen' harsunder -kenaste' året i 'ger nomsnitt fö; föreningarna, varit 3,5 fe. per: kg stillväxt, men man "efter- Man vi intar Catt jen .s re" "export skall äga, rum i och ”d än onsgårdarnas foderförbrukning — Pi Lolland, kör i iår sin' sista kampanj. Därefter skall. den "byggas! om för ' att kunna . fri älla : papper och, | emballage av höstsädshalm, Man". räknar : 'med ätt - fabriken skall "kunna taga vara på 10.000 ton, halm motsvarande ca 2.000 ha" vete eller råg 'eller ca en' femtedel” av 'Lolland-Falsters höstsädshalm.' Ombyggnaden kommer att kosta ca 10 . miljoner : danska: krorior, ' och fabriken skall sysselsätta ett 50-tal arbetare året om, .— Tidigare finns det en halmfabrik vid Fredericia , på Jylland; N : Flytande ammoniak Danska lantbrukare är inte kon- servativa när det gäller att använ- da nya fördelaktiga möjligheter i produktionen, Under sista kriget började man 4 Texas i USA att tillvärataga oljeraffinaderierrias' "av- fallsprodukter i lantbruket i form av flytende. ammoniak. Under 1950 första land i Europa en rad försök med det, nya gödselmedlet. Sedan har ' utvecklingen gått snabbt = Yrån : 600. ton' flytande ammoniak 1958 ökade förbrukningen till 2.500 ton ;1959 "och: till 12.000. ton i år. En tjugodubbling på endast tre'år! : Orsaken till-denna utveckling är först och främst av ekonomisk art; flytande ammoniak är helt enkelt den billigaste formen" för kväve- 'gödsling. i Dänmark.: Ett kg rent kväve i kalksalpeter (15,5 procent) 'kostar ca'två danska kronor ut= spritt på marken, För flytande am- montak 'är motsvarande siffra en- dast 1,64, alltså en" besparing rå 36 danska öre per kg' rent" kväve. Danish "Food. Fair - blev en succé" Den. första "danska" matvarumäs-- san'— Danish Food Fair i Alborg — hlev en 'succé, 'Sammanlagda besökarantalet under de tio mäss dagarna blev ca 75.000, varav 12.000 —13.000 från utlandet; 8.000 av de, utländska besökarna var från det. övriga: ; Skandinavien och från öv-' riga världen 4.000—5.000 människor I allt representerande: mer än. 50: länder, ">: . De enskilda utställarnas för ningsresultat är mycket - tillfreds= ställande.: Någon 'egentlig försälj+ ningsstatistik föreligger naturligt> vis inte, men attresultaten varit go da kan man sluta' sig till därav att" nästan" alla deltagande firmor har. uttryckt önskemål att få wra med även nästa år: och dessutom har en Tad nya, intresserade firmor till= kommit... > « "Danish .Fooå gär. äger nästa gång rum den 2-1 juni 1961 och därefter syftar man” till en mässa vartannat år, HT As - Engelskt intresse. a : för RDM-avelsdjur —;. 'Tre' engelska nötkreatursexperter från 'avelsföreningen för Red Pol! har besökt, Danmark . med, anled- ning av att man. har planer på att korsa röd dansk mjölkras. med Red Poll. Red ' Pol är ' en kullig, röd Tax som har funnits i knappt 100 år set oven MET 2, Mt mm springpojke har eyklåt upp 1 jämnbreäad med en kvinnlig spp "Tål ni en skottehistoria? Den handlar om” den fattige ffrorna och att:intres: ”set för, tekvaliteten; breder, ut:.sig : alltmer; Måhi nida beror: detta, till” stor” del. att: de stiotolvåringar, ri xit. upp och inte släpper'sina te- Vanor från" bårndomen.-'Tvärtom'-—: de utnyttjar dem still att bli: q "liga tekännare, / : ; ges - rf äderna vet» vilket jplågoris en "mul: och oklövsjukex jepidemit:kan..' bli - fön jordbruket: iUnder, senare år har man” genom förbättrad hygien, isolering av'smit< tade: a gårdar, ': nédslaktning "och vaccinering lyckats att hålla "sjuk= domen nere .i'de flesta moderna Jordbrukslärider.. Men i andra län- der där husdjursaveln drivs under 'mera primitiva förhållanden brus kar mul- och klövsjukan"' anställa katastrofala skador med jämna mel- lanrum? Vaccin finns inte alltid i tillräcklig mängd och -det :är. inte kare att den hjälper därför att epidemierna 'kan orsak; öäkteriostagad In Nn SN omka - Är 1958 angrep en asiatisk" stam av.. mul- . och klövsjukebakterier kreatursstocken i Israel. Tack -va= Te en mycket sträng: karantänlag. stiftning kunde man hejda; smittan men. sjukdomen härjade i stället i Israels grannländer och hösten 1959 råkade Israel. på nytt ut för en asiatisk mul- och klövsj Hunden. får: inte: - bli en I bytesvåra: vilken som helst! . STOCKHOLM, (TE = spec) Hans yttrande visar en fruktans- värd brist på förståelse för hundens behov av. trygghet, skriver'i tid- skriften Hundsport fru Dn, Öhman på tal om en: hunduppfödare, som i. kennelkretsar väckt -uppmärk- samhet bl a genom ”förmånserbju- danden” vid hundförsäljning och i övrigt genom : en rad uttalanden, vittnande..om föga 'insikt. rörande hunden och dess. psyke,; Vad fru Öhman har att säga torde ha in-' tresse inte bara för hundägarna: utan även för dem, som eventuellt - tänker skaffa sig hund. Hon skri-: ver; . .. Valpar brukar bi olyckliga 'och vilsna när de tas från modern och placeras i'ny miljö. Alla hundar är" försiktiga och flykt- och fö- svarsberedda inför för dem obe- kanta företeelser. Alla hanhundar markerar ”sitt” revir och visar där- med sitt behov av att äga en ge- 'nomsökt, välkänd hemtrakt. tikar skall valpa uppsöker de en plats som de är väl förtrogna med, Och alla hundar, stora och. små, hanhundar och tikar, har otvetydi- ga uttryck för glädje när de hälsar på människorna. i sin flock. Likaså Föreståndaren för veterinärinstitu. tet i. -Kimron,. professor Avraham Komarov : hade då sedan 1958 'ar- betat på att framställa ett - vaccin av levande men försvagat virus. I början av år 1960 Var faran för en ny epidemi av. asiatisk typ så överhängande, att han ånsåg det försvarligt att pröva det nya vac-' tinet trots att man inte hunnit med att utföra de k rsök. man tillkä de på många "sätt sin förkärlek för samvaron med äga- ren och sin förkärlek för en in- vand boplats; >. - Hundens - jmisstrogna - inställning till milj dringar är artb och den. brukar. respekteras av "al la hyggliga uppfödare och hundkö- pare. ”Förmånserbjudandet”: ”Alla köpare får hur många gånger som helst byta-.hund med mig” är ett ansåg nödvändiga, Lyckligtvis vi- sade sig vaccinet vara fullt effek. tivt. Efter tre månader :ock sedan 'man vaccinerat 90.000 ” friska kor var sjukd dkämpad. Och erbj riktat till fullständigt okunniga och fullständigt: ansvars- lösa hundspekulanter. Mot hunden är' det grymt, Det är en grymhet att betrakta hunden :som' bytesbar | 'vad som 'är 'särskilt viktigt är att det nya vaccinet synes vara verk. I samt - mot alla stammar av 'mul- joch k list > på en. gata. Damen har lite svårt att: komma igång. . Cykel- budet kommenterar: — Tanten skulle a dra: an barnvagn 1 stället... ' Damen: — Ja, och a "skulle som kom till den rike mannen och sa: > 'Förbarma. er! .Jag har inte sett mat på en vecka, "> Mary, så den rike skotten, ta ut den här mannen I köket och terier. I dessa da. Er har professor Komarovs insti. ut:fått besök av sn rad experter från Nord- och Sydamerika, Afrika pch Persien, som ja vill ta när. mare kännedi låt honom titta på I kotletter- ligga i den! : sn sr IR RA fektiva skyddsmedlet. : varje miljöförändring oroar hunden, Ägarebyte kan för- orsaka hunden Psykiskt lidande i en utsträckning som inte” alltid är pg att att beräkna: Erbjudandet att Ånga gånger som helst byta hund”, kan, om det accepteras, in nebära en g av djurets lagstadgade rätt till god behand- m” det nya, efa | - . Snödigt lidande, ling och dess rätt till skydd mot ma SYTYIFISVESYETYTETT! + framtiden mot förmodan skulle | - När Popularitet som står sig ännu nära ett halvt sekel efter skaldens död. Det. är' den 22 augusti hundra år sedan han föddes på Alstere bruk i" Värmland, "den väna hembygd, som utgjort en av hans mest vä- sentliga inspirationskällor. I så hög grad. det över huvud. taget. kan tänkas har Gustaf Frödings barn- dom, hans andliga och fysiska arv och miljö, varit av avgörande be- tydelse ' för hans utveckling "och författarskap. Det kan därför vara berättigat, att även inom ramen av en kort översiktsartikel 'om Gus- taf Fröding något behandla detta ämne, MA Snille och | sjukdom i arv I Alsters herrgård, där Gustaf, Fröding s såg dagens ljus. skapet invid sjön Värmeln, vars holmar ”summo fram” som ”hög- tidsklädda ' långskepp” och andra platser, vilka han med äkta kärlek och en utsökt poetisk naturalism beskriver i en del av sina dikter. Längre än som var nyttigt för hans utveckling blev han nog ompyss- lad och fick leva bekvämt i föräld- rahemmet, ”kläddes, borstades och kammades tills han var stora kar- len”, har. Cecilia berättat, Han var ett. mycket stillsamt barn, men " Gustaf. Frödings - snille, konst- närskap, sinne för rytm, metodik och språkliga valörer var allt äry- da egenskaper, såväl som disposi- tionen ” för ; sinnessjukdom och en år "sedan föddes vår störste För 1 skald, Gustaf Fröding, vars tragiska" å försvåra <anpassningen - till den världens hårda verklighet.: Den/ut- veckling som 'spirade ur: detta lik- som det "Jandskap där ;han. växte såväl till” Alsters "bruk. som: till andra gårdar i Värmland. Han var gift: med: Gustava Branzell; i vars "av grubbel och melankoli, ter obändig, :rusig, "trotsig livsgläd- . re det. sjuka i', hans: själ "och :med "ända fram till sin död kom han! I | 1891—94 - sorn fast "anställd medar- idigt kritiskt iak de och med vaken intelligens, Men en viss lättja, som hade sammanhang med hans sjukliga anlag; började gans- ka tidigt göra sig gällande och blev senare under vissa perioder än me- fa betydelsefull, då den åtföljdes Le bal, fattiod ” Efter . skolgång i: Kristinehamn) och Karlstad studerade han ett par år i Upsala, till en början med en viss framgång, och skaffade sig där- vid ganska omfattande, kunskaper särskilt. i historia", och . litteratur. Men" ett” arv på 17. 000. kr. som han fick"unider' upsalatidén; förslö- sade. han. hastigt under stor: gehe- i mans med: Srostiluetade Härunder kom "en" annan -sida: av Kans väsen fram, det "diönysiska”; begäret ef- je. Detta liv underblåste' .ytterliga” förslösat. arv” "och utan någon" av- lagd examen återvände han vi års, ålder till Värmland. Ha fått sitt livs första stora knäck; 'och tt i väsentlig mån "leva på sina släk= tingar o. ytterligare något arv, en- dast nödtorftigt kompletterat med inkomster som medarbetare i Karl- stads-Tidningen .med kåserier. och dikter, under åren 1887-88 och betåre,” vartill huvudsakligen" un- årig vistelse på Upsala hos; pital år 1905 utskrivits, tryggades ekono- mien genom en nationalinsainlin och ' ett litet ställe Gröndal vå Djurgården, Stockholm, förvärva. des åt honom; :i Frisk skaparkrah mellan sjukperioderna Gustaf Fröding tillbringade un- | der hela sitt liv långa perioder. på ” - "och kurorter av olika slag såväl i Sve- rige som i Tyskland och Norge, Men om man frånser hans senaste diktsamlingar, 1896, som med sina : hänsynslösa självanklagelser visar en sjuk och förtivlad själ) Nytt: och gammalt, 1897 samt Gralstänk, 1898, med. grubbel över livets gåtor och i vil- ken en viss poetisk avmattning märks, har hans sjuklighet ej ta-” git sig uttryck i hans verk, Hu- vuddelen av sin produktion ska= pade' han nämligen under sina fris- ka perioder. Hans första diktsam- ling, 'Gitarr och dragharmonika, , i , ' vår Stänk och flikar, : « + vilken .bl a. ”Värmländska låtar” S ingår, innehåller en py och . nå= turfrisk : "Poési; och ä tisk "uppfattning;” "men. även "i na. gehom'en viss melankolisk fäg- - ring. I "virtuosmässigt men ; "likväl under . mycket noggrant arbete ' åstadkommer ' melodiskt : och ryfe" miiskt fulländad språkdräkt beteck« : nar de toppunkter av frisk. konst- diktsamling, Nya dikter; 1894, :fort- SS sätter "utefter samma linjer; Det är sådana "dikter ' som": ”Väallarelåt”, ?Det var' dans bort i vägen”, ”Lars i Kuja”; ”Korperal ' Storm”, ”Skals den Wennetbom” ”Dei bördesyarit sjärnor”, ”Ingalill ; för att nu inte tala om de natur lyriska dikterna 'sorh ”Vackert Väs : der” "och 'den inledningsvis nämn- da :”Strövtåg ” i heinbygden”, 'som yen gjorde Gustaf "Fröding. till'en'redan " från omkring. 31 års "ålder populär der hans mest produktiva tid som skald, alltså: under” 1890-taiet, in- komster . inflöt från hans: utgivna ir; De senare! åren 'av släkt det. fanns si jukdom. ”Det branzellska elementet”” överfördes inte, minst på'Jan Frödings äldste son, Ferdinand, :söm" blev.” Gustaf Frödings. far, Visserligen slog 'sin- nessjukdomen icke helt ut hos Fer- dinand, men yttrade sig i.en verk- lighetsflykt och lättja 'som ' brin- gade. hans familj till fattigdom och i beroende av släktens välvilja. Men | Gustaf. Frödings far var också mu- sikaliskt ' och litterärt begåvad, skrev vers och fick ett flertal kom- positioner utgivna. -Det mesta ifrå- sa om snillé och begåvning ärvde emellertid Gustaf Fröding från mö- Ternesidan. Hans morfar var näm- ligen biskopen Carl Adolf" Agardh, en av de främsta och mest begåva- de andarna i Sverige under 1800- .alet, Hans dotter Emilia, Gustafs mor alltså, hade fått i arv det mes- la av hans goda egenskaper. Hon var musikalisk, hade en utpräglad soetisk ådra o. var dessutom god- hjärtad och. lojal .mot sin make trots alla prövningar hon fick ut- stå. Visserligen var även hon nå- son tid sinnessjuk, men”sannolikt mera 'på grund. av sorger och-den slidliga pressen från den -miljö där -«10n levde än på grund av ärftlig >elastning. För sonen Gustaf var Br långa: tider”. det enda trofasta stödet, "den enda som uppmuntra- Je honom och har nog jämte Gus- afs äldre syster, Cecilia, den störs- äran av att han icke helt gick under ufan definitivt slog igenom som er av vårt lands största skal- ' der.” : Saturlyriken och > barndomsminnena > . Gustaf Frödings barndom och ingdom var inte enbart dyster. r'värtom fanns där långa perioder iv lyckligt familjeliv eller vistelser 205 släktingar i andra delar av Värmland på Gunnerud, där syster. Cecilia i en berså brukade äsa ur Tusen och en natt för ho- nom, i Berga, på Byn, där likaså Cecilia från ”trollstenen”. med ut- sikt över sjön Alstern brukade be- rätta sagor för syskonen, vid Brun- Iskog i nordvästra delen av land- hans liv, sedan. han' efter en fem- nationskald,; Han dog / "den 8 febr 1911. efter. några år 'av relativ 'hälsa och "yttre harmoni; sörja, och: ;sak- . nad av ett helt folk, . " 0 Carleson " Det kan bli mycket. torrt under fruntimmersveckan! STOCKHOLM (FLT-Press) Att. tala. om fruntimmersveckan nu när ihärdiga regn ' strilat över hundratusentals semesterfirare i ett par veckor, det är kanske att för mycket fresta tålamodet... Det kan bli droppen som kommer bägaren att rinna över. Liksom "vid våra flygplatser där planen ibland lig- ger i kö i luftrummet för att få landa, har lågtrycken och regnom- rådena denna. månad köat över Nordsjön och avvaktat chansen att svepa in över Sverige, Men då skall ni veta, hårt prö- vade semestrare, att det ofta hänt att fruntimmersveckan varit snus- torr och att nederbörden kommit, ”för tidigt”. Låt oss hoppas att ni nu har haft er ”fruntimmersvecka” och att vi när riktiga flickeveckan börjar .med Fredrik den 18 skalllra' komma in i en torrare period. Visserligen .har fr kan sedan gammalt: haft stadgat rykte om:sig att vara ostadig, men den beskyllningen är faktiskt nå- got oförskylld. För perioden är bättre än sitt rykte. Det finns det statistiskt bevis för. ec- Juli regnrikaste månaden Så här säger. meteorolog Tore Bergquist vid Meteorologiska In- stitutet. I — Juli månad är årets regnri- kaste och det är bara en tillfällig- het att denna' relativt långa följd av bemärkta kvinnor faller inom perioden. De får kläda skott för en hel månads instabila väder, ' För några år sedan gjorde me- teorolog Bergquist en undersök- ning för att verkligen få vetenskap ligt - bevisat om fruntimmersvec- kans. notoriska rykte för väta var med överensstä :| kunna praktiseras ä 1955 för de fyra städerna Stock- holm, Göteborg, Östersund "och Gällivare och ansåg att det mate- rialet kunde vara tillräckligt för att få fram ett medelvärde för hela landet, Han fick då fram följande medeltal: " 4—10 juli 2,8 regndagar, 11-17 3,1, 18—24 3,1, 25—31 3,2. Härav framgår ju med all önåk=. värd tydlighet att fruntimmersyec- kan inte är så dominerande våt, som - många föreställer sig Och faktiskt ger. bondepraktikan bara regnvarning för två dagar under reta väter i nöten” och "Magdale- na gråter gärna”, Rent lokalt har man emellertid också försett Sara ned mindre smickrande epitet i stil med ”Sara Sorgeduva”, ”Sura Sa- ” eller ”Lip-: Sara”, . rd Katt bland hermelinerm a Det finns egentligen bara ett få- tal folkliga talesätt knutna ' till fruntimmersveckan, Men så är my= jiivt ungt begrepp. Enligt biblio- rat den språkliga bakgrunden, kan uttrycket inte vara mer än 100 år. Och före 1763 fanns det t o m ett mansnamn mitt, i: veckan, som spräckte den långa sviten kvinno- hamn, Biskop Apollinaris från Ra= har Emma, : - För, er som fortfarande tror på ga på minnet: Under fruntimmers- veckan bör ni noga akta er för att: dricka för starka 'drycker, att äta för het mat och att sova för mycket, . Föreskrifter som -torde Han valde ut juliveckorna 1936— er vid andrå "> Olo tillfällen under året! LAHOLMS TIDNING - . ; [ Flon et. FE db . ; NW ARALAR. rtetrfhtn AAA | ARA NA AAA SA AAA MAMMA NA MAKA tekarie Sam-Owe Jansson på Nore diska Museet, som ingående stude=" " perioden; ' Det heter där: ”Marga- . ten om fruntimmersveckan ett re= '' venna upptog den dag, där vi nu. gammalt skrock, tre regler att läg."
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.