YTrevtvYeTt FETT TYrTtYYFATTYT ÉAHOLMS TIDNING > rerervrevevv ”YreFrefrEYYTYTTYTTYTETYTTETY v YrtYT ere I | HERR-, (samma HAR PACKATS UPP ' Jåga priser. Tag chansen ligare varor! kar . 5: höga kval, .... 1 a sen od ; JÄTTEPARTIER FABRIKSVAROR "och alla Reaförsäljes till ' "> alla — bedöm själv — om Ni tidigare ; könnat välja bland fler, bättre och bil- . « -Ynglingskostymer i små storle- Kamgarnskostymer, fullt "moderna, extra = v — 148:— 168: YNGLINGS- a ar som Lantmanna Har Ni sinne sensationellt och se' dem serna är. nu i . och POIKKLÄDER. / N 4 dagar: Onsdag; Torsdag, Fredag, lördag Siortorget 9 Laliolmi "ALLT SKALL SÄLJAS. CN: oc oe från början toch ' kapa ät Er någon av de många - godbitar. som” erbjudes! Pri- På tummen ... (Forts. fr. sid. 1) Ping i år). Nästa kväll var jag ;i Kolding, På vägen dit hadel; jag haft lift med en verklig re- presentant för det danska ge- ae mytet. Det var en fru och hen- nes son 'som jag fick åka med til Korsör. Efter ett par mil "bjöd de på läsk och smörgås i jen skogsdunge. (Danmark har verkEgen 'skog). Vi hade en 2 , vänskaplig dispyt om vem som vann vid freden i Roskilde. Jag höll på danskarna eftersom jag var artig, hon var lika artig "och höll på svenskarna. Til Vv $ sist enades vi om oavgjort ef- .tersom de slöt fred. Det gjorde "vi också så mitt huvud var fortfarande på plats då jag kom fram till Korsör, Som sagt var så kom jag fram till Kolding på kvällen där jag sov gott. ed ban för god affär, var då med . , 85:—. 98:— Enastäcnde:b ; billigt Charmeusenylonskjortor lån; 18:73. 'D:0 kort ärm 16:—-. SÅ GOTT att jag utvilad och på gott humör war i Aabenraa kl. 8: på "morgonen." Aabenraa var 'en skön. stad. Visserligen UU botten! sm on era . i " Sportskjortor; rutiga sv. — ” - sa folk att. landskapet kring 9:75, - 11:90 «: Blazer : .....oo.s0 on 78:— 88 | - Kolding skulle wara' det skö- Poplinrockar med Skörhetsfel a Fritidsskjortor, ' Las' Palmas,', Non Iron naste i Danmark,' men jag för vo 48: 68: 18: VS i rött, gult och blåx...-. «2 14:85 min del håller gå Aabenraa, I : myåfärgade torsk ha + skolan fick. jag" lära mig. att S tor, t rk är som Semesterdress. Jacka - med byxor i t ae emesters Nu ndra” Ts RV är platt fel en Mlding kontrasterande färg, hög kval stork Jaa. Men del är el Ko ing 48 51. " : Enfärgade Non Iron Skjortor e extra fina låg vid en bukt "av Lilla Bält, Endast Bli bn an - blå, gul,. röd, beige : 2 13:75. "omgivet ”av,' "om. inte precis - berg, så 7 skarpskurna kullar. IS Herr- och Ynglingsjackor, & . kostaf upp till 78:— kr.; Poplinrockar, goss 10—15 år, Manchesterskjortor, mans (ri ” -Linnemössor - Dressar (Wech and wgar) 11—17 år 48:— "Fritidsskjortor som tidigare +. «Non Iron, tr. 29:—- iktpris 34:—) Pojkskjortor = - : Tvåfärgade, . Pojkskjortor. mena i extra, hög kval. Från ' vilket. håll man 'än kom nde man :se hela staden. Det ; NU 34:— ' Kortärmsskjortor sak "samma ' med. Agbenraa. Trädgårdsjacka i krafuig twills .. 23:50 - | Na Men. kullarna här är mjuka. i .Uddabyxor av fresco eller gabardin . Pojkblazer FOTEN konturerna ' och. klädda med tät >. snygga och välsydda ” srensr 29:50 - Jackor 12—14 år. ... bokskog.: Kullarna : går: liksom Stråhattar .:........+ 6:50 . ” in i warandra på ett mjukt sätt ” 'Bomullströja 4—16 år Er 90—4: 50 : 2 "Vddabyxor, stön, Rs 50 19:75 22: som gör att Pan tycker att mn Jerseyskjorior (Non Iron) ...... 16:50 Te ” "staden och landskapet ser' snällt 0 T:50. 12:50. gröna, "svarta o. beige, Nyt År srsstarrs 9:50 —— 117 90 och vänligt ut. . Visst war. det "skönt men: jag lämnade staden ät” sitt. öde, och fortsatte" mot "tyska gränsen, Till gränsen kom '", $' jag lätt "”men sen' började svå- righeterna.' Ifrån. gränsen och skönhetsfel, olivgrönt,' Prisbomb! Semesterbyxor 12:75 kr. Gosstörlekar 8:25 '— 11:90..> 1. Skjortor med kort ärm, goss' i. 5:75 "fram. till Flensburg "är det en Kakhibyxor, « 16:50. , . 2:90 .-storl, .6—16 å Kakhis :m. 'svart, beige, KL 8. 30 startar Svarta Dollarjeans den sånsationella Realisationen; ' enda”, upplförbacke... Det” är. en . brant, hemskt .+ brant : backe. .:Värre än Hallandsås... Åtminsto- ne tyckte jag det som fick tras- .ka'helä sträckan "(cirka 8 km). Jag kom efter "mycket ' besvär fram ' till; Rendsburg. "Då hade "Jag: gått, .' (förutom sträckan gränsen-=Flensbärg)F Sä "genom Flensburg, Schleswig o. Rends- bur g. Då ömmade” mina fötter MÄRKARYDS- BYGDEN . Laholms Tidnings Iokalredaktion: > "Markaryd, "Villagatan Redaktör: "Sven B. Jönsson, Tel. 10150, REALISATION . Lagom till barnbidraget kan Ni "hitta massor nav fynd. hos: oss.” N OBS. Semesterstängt ct o. m. 6 aug. : Paulssons BARNGÅRDEROB : : Markäryd ren (Forts, fr, sid. 1)” hållsrum för elever som inte är' bosatta i tätorten, en avd. för slöjdpersonslen, panncentral för hela fkolanläggningen samt |: mindre utrymmen. . "I bottenplanet blir det två klassrum,. två ämnesmim, ' ma- skinskrivningssal, bibliotek med läsrum samt lärarrum och : på andra våningen blir det ytter- ligare fem" klassrum, material rum samt förrådsrum. Slutligen har wi skolan tredje våning som kommer att inrymma två stora salar för: textilslöjd, en vävkams- mare och en stor sal för teck- ning och musik. Högstadiet får sina lokaler i de byggnader som skall nybyg- gas... Utmed Kungsgatan bygges således 'en huskropp som blir 54 meter lång och 17 meter bred och som till hälften. uppföres i två wåningar. Denna byggnads- kropp kommer att omfatta fem klassrum, tre grupprum (mindre klassrum), centralkapprum där varje elev får sitt klädskåp där även böcker m, m. kan förvaras. Dessutom blir det specialsalar för: geografi, biologi, kemi, och äldrar och. mottagningsrum-' där -för- och ” lärare ' ostört kan diskutera. . Fastigheten: rymmer delning: : . Söder om denna byggnad Ng ger en 'annan 'byggnadskropp gränsar .- intill Kungsgatan : och Smedjegatan och som kommer att bli 45 meter lång och 25 meter bred med en innegård. I denna byggnadskropp, blir -det två större skolkökslokaler, tvätt-. stuga, torkrum samt lokaler för hemvård. De sistnämnda loka- lerna ' består : av en hel'liten lägenhet "omfattande kök "och badrum samt vardagsrum. Dess- för -metallslöjd, halmslöjd 'm. m. utom finns i byggnaden 1okaler samt en skolmotorverkstad ! där eleverna får lära sig att göra enklare reparationer på bilar, traktorer och andra ' maskiner. | Största utrymmet i byggnaden upptages av barnbespisningen. Alla skolmåltider för" skolorna inom = distriktet "skall tillagas centralt i det moderna: och- än- damålsenliga kök som byggna- den inrymmer och detta innebär att. omkring 700 måltider skall en --fysik samt expeditionsutrymm N id skolan: 2 te "skrider -åndiskor i sina utanfö "Så kom 'en- Claes. Nilsson,- "trädet, > Omfattande" fyra rum, väntrum där 'eleverna' vi i Mar CT : Essji "skrider: ett. par: indiskor isina "utanför Neustadt. så kom | . veg 2 3 ; : : : "5 J Md - N | L NETSFSSE vr mk Astskekefakskdstokeh ark FOSTER TSUFENTSTEEFv I du starknekaäkad bh FÖRUTETETEEREv TE FU PENIS EEFERESvAl A. 4 sek, dar PET TeN MM keshholtnfortbnngtt lagas varje skoldag. . Lokalen direktör : Einar ' Sjögren; "Stock-: holm, direktör: Fjellmar: överlämnade PUrg' var han av och. ringde. ett medäljen. Efter' dennes tacktal Samtal. Kom "tillbaks och ”:sa framförde doktor pd stjärnans gratulationer: till dir. hans ” dessutom lärarerum, pentry, -två |- "materialrum samt en toalettav- et är? jinga El I Rendsburg hade'. jag: givit Nöc / i] upp hoppet att: komma dängre den "dagen, "när' det kom' fram |' . på! örrvi (CN , en kille ' och på 'skilda 'språk Vid en högtidlighet, på mån-" frågade 'om..jag kunde. tyska, "dagen i" Norrvikens -: trädgår- ryska, : engelska, franska: eller '-dars matsal 'dit' samtliga. an- italienska. Det kunde 'jag' inte ställda inbjudits”" fick" ”träd-. oven med "god wilja, och sakta gårdsdirektör "Oscar Fjellmar, Yska, gjorde han, klart för mig Norrviken, mottaga Patriotiska 2tt jag kunde åka med honom Sällskapets "guldmedalj 2:dra till Hamburg, Jag tackade och -storleken för 'sitt förtjänstfulla åkte 'med. arbete inom trädgårdsnäringen. DET » VAR en evlig" resa, Det var sällskapets sekreterare "Han : kommenterade «; vad « som 'ände. på vägen med gester och ett tal till "mimik, som en clown: I Ham- som ,' efter : Börje Emils- att hans' fru 'skulle "wilja bjuda son”. Rederiaktiebolaget ” Nord. På middag: Vi körde till Cen- tralstationen där han köpte mer mat. och jag ' ett» pår! rosor till - hans ru; 'som ' tog "emot mig - med 7 några . "stapplande "men ' hjärtliga meningar på svenska. Efter. middagen satt wi uppe - : och pratade lite. Vi blev hastigt . ” Lila Britt-Mari var ouppmärk- Margaret, Hans och Claes med Fröken fe kristendomstimmen, , varandra. De talade. om att de — Bryr au dej inte alls" om att :ihade två barn. En flicka "och en få höra om himmelen och, äng- | i pojke på 4 respektive 7 år. Lite larna, Pritt-Mari? : -. "|senare frågade: de "om jag inte — Nä, . sa Britt-Mari, jag vill ville. stanna : hos : dem : en - tid. att de” ska bli en överraskning. "| Margaret ” kunde : ju lära "sig ; svenska och jag tyska. Jag: tac- kade” ja. Det var "början på en karya skall äta blir 19x10 m.lunderbar tid.4' Hamburg. - Ty- och den" kommer watt förses 'med värr, säger tyvärr, tillåter inte en scen och i ånsklutning därtill" nutfymmet att jag berättar för blir” det , två ”emklädningsnum. - mycke men en : mening kan « iDen- tredje huskroppen- som. det: wäl ändå bli om Hamburg. blir belägen ”utméd' Hagagatan f" STADEN. ÄR en :'skön” stad. kommer att innehålla två' gym- , Verklig skön! Hamburg är inte nasliksalar om 10Xx16 och 10X20, bära Repenbahn' och Sankt Paol meter, omklädningsrum, : läkar" 1. Hamburg är, inte skumma rum, bastu m, mv vi kvärter," gkumt” "folk "uppblandat Fjellmar 'och tackade honom fi . framgångsrika .arbetsin-" satser i: Norrviken. | Fingska' (det skall vara cam-|' -I men," Bremenhafen, . Mellan skolan för mellansta- diets klassrum -och där skol barnsbespisningen inrymmes och åt: andra hållet "kommer regn- skydd ' att. uppsättas 'med för- bindelse med gymnastiksalarna. : Redan" nu wet man:att man inte kommer vatt få bygga förrän tidigast hösten 1961, några stats-' medel finns”inte tillgängliga för innevarande” budgetår.- ' Skulle det'nu gå så lyckligt att skol- byggnaderna får påbörjas hösten 1961 så beräknar mar -kunna taga” lokalerna 'i'bruk under hösten 1962. Hela kostnaden för byggnationen är beräknad till' omkring två . miljoner kronor. med blåögda, berusade svenskar. Nej! Hamburg är” Alster (den stora 'sjön mitt i staden) en söndagsmorgon när den lyser wit av segel och då folk promene- rar utmed: Jungfrustigen ' eller under lummiga träd uppför Lill Alster. ” En Vvardagsmor gon är-annor- unda, när bil på bil rusar för- bi i en vändlig ström. Då allt bara tycks viska arbete, arbete, arbete. Just -då' kanske en” ljus signal. ändrar färg för att släp- Pa över gående. Trafiken stan- Inar några sekunder och medan "tort i bilarna "svär över”att de kommer. försent till . arbetet, DÖDSFALL ” Hilma Olsson. Fru Hilma Ols- son, maka till f. lantbrukare Bernhard Olsson, Veinge, avled på söndagen på lasarettet: i Halmstad efter en tids siuklig- het. Fru Olsson som var 735 år gammal, var född i Hasslöv. Ma- karna ingick äktenskap år 1909 och de förvärvade då ett jord- bruk i Hasslöv. Detta innehade de till år 1924, då de avyttrade den gården och arrenderade ett lantbruk i Daggarp, Genevad. Ar 1950 överlät makarna gården till en son och flyttade till en villafastighet i Veinge stations- samhälle. - Fru Olsson har helt ägnat tid och krafter åt sitt hem och de sina, och hon. efterlämnar min- net av en präktig och dugande maken samt barnen:' Elsa; gift med " lantbrukare ' Erik' Elisson, Skogsgård, Genevad, Gulli, som innehar föräldragården i'Dagg-' arp,” sämt Sonhustru, barnbarn, barnbarnsbarn. och syskon, fotsida klänningar, över "gatan lugnt och värdigt, tillsynes obe- roende av tiders jäkt,.- HAMBURGARNA ;: HAR. en hetsig rytm under arbetet men de kan / "verkligen. slappna” av när de är fria. Sitt t.,ex. på en liten ”Weinstuge efter. det arbe- tet slutat. Folk kommer inslin- "kände: för” att "dricka ”ett' , Blas vin innan de, går hem till sitt. Allt sker tyst och lågmält. Folk talar. viskande' då de 'beställer eller då de pratar. Där ä ligt tugn”'och . ro: Men "ibland slår de sig lösa. Jag minns en gång... Det "vår Fars” dag, då alla "fäder' tar på sig halmhattar, stora. röda flugor och ett brett rött sidenband om halsen” med ett fastbundet glas i; som "de jämt ' dricker mur. I handen har de käppar med cykelringkloc” kor' på, som "de: pinglar "med jämt. och ständigt, Allting är stängt. utom restauranger, och små Weinstuber; sjängande” inte. skrålånde, utan rar promenerar (obs. 'de mar- scherar inte, inte -heller' spelar de . marschmelodier) omkring och spelar, ! Som jag "sagt "tidigare! Ham. burg är skönt! Här trivdes jag. Jag '. promenerade . omkring - Hamburg! och "tittade någon' gång, hade vi vd dervisning. Margaret; mycket svenska och" jag mind- re” tyska! Ibland: var: jag med: Hans, som, var. resande i' Bree: Cuxhafen och Läöbedk.' Bremen är en ful åtad ”Amerika har” en "stor flott”). bäs där och det, mesta. är ame- rikaniserat, Om man ser | kanterna «av. staden -så . är "det hemskt. . Överallt i- byggs det ' mycket, men. i Bre- men . var 'det 'värstå' "jag" sett. Senkol0ss. på ,stenkoloss "som sköt: i: höjden. ! Uppskrapade jordvallar och jättestora maski- har som: bökädö "i 'dem.fInte£ett träd, buske eller en grön plätt; vid husen. Inga' människor bpd- de heller i husen” "och" gav liv åt de. tomma fönstren. "Men, flyttade man blicken: några me- kontrast och ' vilken fulhet. ”'- BREMENHAFEN ", är ' inte mycket att orda om. Den var lik vilken hamnstad som helst. Sen har vi Cuxhafen. Vad finns i Cuxhafen? De har ju ett bad- liv” och. badstrand - som tär vitt berömt." Men "wilken - badstrand! Den kunde väl inte 'wara mer: än. 30 meter” bred; Där” bad- stranden 'slutar' går en asfalte- rad väg där man har utsikt över de badande wilket är. inget vi- dare för de som ligger och sol- badar." Jag skrev att Badstran- den war 30 m: bred. På sätt och vis är det fel "När det är flod är det 30 meter till vattnet. När det är ebb kan folk gå 4torr- skodda från en ö som -ligger 45 km ut: Då har ju : folk rätt så ' långt till vattnet som Ni förstår. H - MEDAN JAG VAR 'i Ham- burg åkte vi en dag till Mar- garets. föräldrar i . Neustadt. Trevliga föräldrar och trevlig plats. Men Neustadt har inte alltid varit" så "trevlig. Under kriget när tyskarna mot slutet inte hann bränna alla lik, las- tade de dem” på: pråmar och körde ut och sänkte pråmarna människa, Närmast sörjande :är : vistas i hemmet, och Bertil. som" "| Halmstads flickskola i. dess för- Folk flanerar, bö från; Wänstul es "HIN Weinstube, verkligt" sjungande.. Darnsorkest-. p Ulvaryd och drev han detta vid sidan om sin rörelse, Han blev Ibland, Vvaryd, samt Maj-Britt, inta till Tyskland. ter såg "man träd, buskar, ha-- gar ” och." betande "kor. :Vilkeén- Paulina Ahlgren. Efter on tids kd avled på sönd på Halmstads lasarett fru Paulina Ahlgren, Solbacken, Rydöbri uk, i en ålder av något över 79 år. Fru Ahlgren, som var född i Veinge, kom tidigt med sina för- äldrar till" Rydöbruk och har allt sedan varit bosatt där. Hon efterlämnar minnet av en fin och godhjärtad människa, som ägnat sitt hem "och de sins en mycket "god omvårdnad: Inom Rydöbruks' ' Missionsförsamling, .som hon "tillhörde,' var: hon' én uppskattad medlem." Den bort- gångna ' sörjes "rärmast pv: två söner "och en'dotter med fämile :jer samt syskon. " -, Iowv4 Jar sj |. » Olga Lindström; Efter en fler- rarinnan rk. Olga Lindström, Halmstad." "Den bor igångna, som var född i Halmstad, utbildade sig i un- ga 'år till 'småskollärarinna. Sin |” huvudsakliga " lärargärning kom hon ”. emellertid -att utföra vid beredande avdelning. Där ver- kade hon till 1933. Hon kom ti- digt med i politiskt ideellt arbe- | te. Hon tillhörde ' sålunda Ilalm- stads --socialdemokratiska” kvin- noklubb alltsedan starten ,samt var med och grundade. lokalav> delningen av Fred och Frihet, vars. ordförande "hon sedan var i: många år. Hon var cn tid le- dambt ”- av stadsfullmäktige och folkskolestyr elsen. » Sedan ” flera 'år . bodde frö ken "Lindström "i" Torner- hielms och Boije af Gennäs stif- telse : pensionärshem, Närmast sörjahde är två systrar, Julia och Edit, bosatta i resp! Halmz stad .och USA, samt en foster- dotter. i Stockholm.” SRÖR RFA ma eka Valdemar' Dahlman. I en ålder av” 77 år avled i söndags i. lant- brukaren och slaktaren Valde- mar Dahlman; Ulvaryd,' Marka- ryd. Den" bortgårigne var född i Knisslinge 'och' redan i unga år ser fram”, Hill 1915 då han star tade en engerni slakteri” o. char- kuterirörelse "i Emmaljunga 1919 inköpte hän' ett Jantbruk'i flygplansmästare" Yngve > Eks ström, Halmstad. I sorgen delta: ger dessutom - barnbarn, -barn- barnsbarn, övrig släkt , samt många vänner. on - i i Josef Samuelsson. r en ålder av; 82 år har. förre folkskollära- ten : Josef Samuelsson, Öjaby, avlidit. Han var född i Väster- götland och avlade folkskollära- reexamen i Göteborg år 1900, Jvarefter han fick anställning vid i Mixdala skola., Han "kom till Markaryd 1915; då han. valdes jtill folkskollärare vid Norra År- hults skola. Han innehade den- "na befattning fram till/uppnådd pensionsålder, då han flyttade till Öjaby.. Under. sin vistelse i i Markaryd innehade han olika kommunala befattningar och var bland annat kommunens revisor i ett trettiotal år. Närmast sör- jande .är maka och tre barn, Thor, lärare vid Wendelsbergs folkhögskola, - Ingvar, ingenjör vid : Vattenfallsstyrelsen samt dottern Ing-Britt, gift med köp- man Claes Claesson, Jönköping. g sjukdom här ”avlidit f lä-|: de "han, ;årbeta i inom, slak- ]; DAGENS RÄTT — konserver från ved "HAESS ' enkelt ' och ERE ErEr Pensionärerna 1 fe höll . möte i Hällede | Våxtorps Penstonärslörening Shade på måndagen ' anordnat - en trevlig utfärd till det vackra -fritidsområdet i Sjöaltssjön, Ett kort frilufts- "möte hölls under ordförandes skap av kyrkvaktare Johan A. "Andersson, 'vilken- bland annat påminde om den stundande : distriktskonferensen i Ilalm: stad den 12 aug. Efter mötet inbjöds deltagarna,: Ett 40-tal, till kaffe i fru Gurli' Johans- ssons hem i Sjöalt,. ; Frisör Gotthard Olsson, Våsx- torp och verkstadsförman Val- frid Olsson, Hälsingborg under- höll "med; musik och ledde allsång, och reparatör - Malte Eliasson, - Kristianstad höll ett anförande, 4 Rn dart Skogsvården : Skogsvårdsstyrelsérna' Po vårt land har i stort sett arbetat un« sn » der samma former I 55 år, men "+ rån den 1 juli I år trädde nya ' bestämmelser i kraft, och de” medför betydande omorganlsa= : ion; Bl 'a'skulle antalet leda= " 4 ter i skogsvårdsstyrelserna . Av dessa sju ulser regeringen 3 h : landstinget 3, varjämte . jägmästaren ' skall: vara: självskriven ledamot, Ordf ut= es av regeringen, ; . Trots 'att.de nya bestämmelser» åa trädde i kraft vid halvårsskif= tet, blev den nya skogsvårdsstyreld sen i Hallands län fulltalig först 4 lördags. Då sammanträdde nämli-) gen . landstingets + förvaltningsut=7 tingsrepresentanterna,, vilka . ut- nämningar skall gälla fram till den 1 jan 1961. När landstinget sam- manträder i höst, har det antingen alt stadfästa FU:s val eller att väljaj andra mannar, Enligt hittillsvaran- de: bestämmelser har skogsvårds- styrelsens tre ledamöter utsetts avi resp 'regeringen, landstinget och damot: från vardera, I fortsättnin- gen blir hushållningssällskapets i in- flytande bortkopplat. « , Som ledamöter 1 Skogsvårdssty=. relsen i Hallands län utsåg lands-' tingets FU Jlantbr Erik Håkansson, Mjöalt, Bimlångsdalen, landstings= man Johannes Samuelsson, Hoffors, Idala, och disponent Richard Sven= äng, Halmstad, med resp skogsar- betare Yngve, Samuelsson, Torup; lantbr John” Johansson, Vrågård, . Vessigebro, och trävaruhandl Kaleb ström, som supp-' , gelsmännen och bombade ;efter båtar. Många bomber föll i sjön. Upp flöt fliken. På en sträcka av 34 km flöt det på tre dygn upp 7.000 lik. Ruzgigt! Men det finns episoder som . nu efteråt kan tyckas lustiga.. Det fanns en skog utanför Neustadt som lJeanter, ' Regeringen" har : tidigare utsett: Jantbrukarna G Johansson, Johans! fors, och Eugen Andersson, Ram-. nared, Torup, som Jedamöter samt e G Tresch Hjuleberg; Heberg, skogsarbetare Ä Pettersson, Våxtorp, och lantbr Erik Lydén) an som suppl. Dessutom är ästare Nils' Wieslander ' w fon Tas TenfenTovJon]enLasJesfusjen] WHällede vid : får ny: ledning | Kas från Hidigare tre till sju, S skott för att t v. utse de tre Iands= - hushållningssällskapet med en le-!., över" skogsvården helt: ” .Ihar de planterat ny skog där. Välvskriven ledamot, . var fridlyst. Inte en kvist fick brytas, men "folk som inte hade något att' elda med, vad brydde de sig om' en fridlysning. De smög - sig dit på nätterna och kapade träd efter träd till det inte fanns”en kvist .kvar. Nu Hoppas den har vuxit, sig stor tills nästa krig. Så återvände vi . till Hamburg: Om . Hamburg skulle jag verkligen kunna be-' iätta mycket. En: dag så' tar jag, ' min rock från hängaren, min säck på ryggen, och fär- väl av Hans och Margaret. Jag gick ut ur staden och tänkte klarbärsträd i Gamleby. lifta mot Holland. «. att en flock på ett par hun- dra starar hade fått korn på ett Den : glupska flocken rensade snabbt |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.