- ; faktiska förhållandet att 'en inter- ; amerikansk tvist i detta' fall" inte . När FN:s säkerhetsråd den 19 juli ” behandlade, tvisten: mellan . Kuba. och Förenta staterna, kom denna händelse att i världspresi . sens utrikesspalter undansky. as av den dramatiska utveck! en i den kommande utvecklingen, De innebar ” en "rysk" utmaning” not > vitala amerikanska ekonomiska ” ” Kongo: Rådet beslöt. vi På förslag av Argentina och 'Ecu; dor, att hänskjuta tvisten till den "regionala interamerikanska ”orga= isati OAS — Organization'of " American States — men dess ses- sion innebar likväl en symbolisk och - slutgiltig bekräftelse på att - - också Latinamerika på allvar. dra= "gits in i det kalla kriget mellan öst. och väst. "Den amerikanske - z ” chefsdelegatens i försäkringar,” att Monroedoktrinens Principer" sallt- jämt är > levande "och" energiskt ' "kommer ait försvaras av Förenta staterna,' kunde - icke rubba” det 31. alena] "på dess kontroll heter. vidgat samarbete: 'mellan ? SKuba ' och Sovjetunioner Det karibiska ' området har'stor. strategisk” ”bety- "delse," icke minst "därför? att den provskj ”Tobotvapen.. ger” i Florida. Med det' amerikanska slaget mot Kubas” "sockerexport-: var krisen : ett faktum. Dess ' fortsatta. förlopp markerades : av inya nationalises ringsplanér från : kubansk” sida > mot å ående amerikansk « egen- t sf i kunnat beh som en I angelägenhet utan att också Soy: deväckande ta= git del däri och visat sig vara 'en "faktor. att. räkna. med ' ji” Latin- ! . amerika; ehuru dess inflytande än så” länge- begränsar sig: till Kuba, "Washingtons officiella attityd mot regeringen Castro på Kuba” un= der den period av latent spännii ig som föregått den nuvarande, aku- ta. krisen —- med ständiga inter= I dom och fick sin dramatiska" höjd- : "punkt. i den "ryske" ”regeringsche- . fen Chrusjtjovs den 9 juli uttala«. + de hot> att. använda ' robotvapen, "tom Förenta staterna skulle” inter- -venera på” "Kuba och Eisenhowers indignerade' svar härpå; + et > Det ' redan "tidigare ” etablerade samarbetet 'mellan Kuba och Sov= . jetunionén här; under: händelser« nas tryck ytterligare” intensifierats; från försv : Raoul. Cast! | och ett hätskt Kubanskt pröpa=: ” slag. "utmärktes länge av påfal- ; lande "moderation ” och fördrag- . samhet. . Anledningen härtill. får — främst" tillskrivas | önskan att inte "den fö > gandakrig som "karakteristiska" in=. "ros besök i Moskva. har idel en- dräkt". "räpportårats, : besök = och svårsbesök av de båda:regerings- cheferna Castro och Chrusjtjov i-' varandras: "länder "har ' beslutats, -'och även med Peking har kontakt 7 etablerats genom en kubansk de= legation.” Att Castro” icke: skulle . ha riskerat. sitt: lands” "ekonomiska ; löstes. då, ryska tankfartyg u uppen- i ” barade” sig i karibiska farvatten för att; :leverera olja; till. Kuba. st De oljeraffinaderter på Kuba: som "stoppade president] "amerikansk « sockerimport från” Ku. - .zbar, till: april: "1961. :Exporté socker” till Förenta -ståterna gjorde en hörnsten Å Kubas d äbila". - : ! fill.90. procent, av. socker: och sog-" - det. pris amerikaner låg "betydligt över - nn. » ekonomi'— örikets utförsel. består I ker, 'produkter; H ftill koräiner att. M ”slåg- : Nu a kolniner också spanjorerna, st försöka: lägga beslag på en'del jiv Saharas ; skattkammare; Denna kattk. e 'är den oväntad ic kedomen på, ”bergolja i i världens mest kända” öken; Att fransmännen har störa saker. i görningen i sin del å av Sahara oci också stora förväntnin- "gar, när det gällér' oljeproduktiorien där; är "allmänt känt. Sammanlågt ar fransmännen också redan” inve- steräf cirka 300 miljoner dollar i si- -na-oljeområden.s Ar :1959. produce- rade man..j Franska Sahara i cirka 1,5 miljoner ”ton "bergolja "och iår hoppas man komma upp till en pro- duktion - av ' cirka 10- miljoner: ton, urider det'att' man 1965' hoppas på en- ökning till cirka 50 miljoner ton, Då kommer : Frankrike , att. bli en mycket . betydande”, oljeproducent och Europäs oljeleverantör nummer ett, enligt vad man hoppas öch var- på : man: inriktar sina. strävanden inom ramen för Europamarknaden, "i Men Sahara är större. än "denna franska”del, och mindre känt ä är, att man "också i Libyens öknar funnit olja. Så betydande är” dessa olje- fyndigheter; att Libyen väl har en chans att en. gång bli än' mer fram- gångsri sina "oljefält än Frankrike... Något,: som "Frankrike säkert.-'inte.- räknat med -vid'dess fr imtidsplat för .saharaoljan. 0 srépresänterar en affektbetonad ' "kas Priser låg & avsevärl " de, kubanska, men. den. innebar "dock oavseti "motiven ett, ekono- : .miskt stöd åt Kuba, som” tycktes” :' allt svårare”att motivera inför den sk ttebetalande amerikanska: all- inheten j ju mer Kuba i i sitt delsutbyte orienterade sg + Sovjetunionen; vt + kande vid Kubas kuster synes. in=« 1€ bara ha-gjort' slut" i ” Tikanska kongrés Ca. n amerikan årligen läser 337 km tidningar? SS "i Så stor mängd tidningspapper a an " vänds nämligen årligen pr "inbyggi "Åte i USA. De kolossalt tjocka ame- " rikanska tidningarna. "ger en för- klaring på denna höga siffra. För hela världen ligger genomsnittssiff- rän för tidningspapper pr invånare blött på 4 kilo, - "Av länder som har en ständigt. sti- gande . import av. papper för tid- H 'ningsbruk' kan '. nämnas Förenade arabrepubliken, Israel och Argen-, tina. De ryska ”fankförtygens uppdy= N lism, som hatet mot?” ”yan?. misstron mot. Förenta. staterna : ars- imperialism 1. det förflut- : ..na;ter.sig mer. påtaglig. än. det fjärran ' Sovjetunionens i.nuel Id kan Castro räkna med många. me- - ningsfränder” i det” övriga -Latin= amerika;,. likso nomgripande. s miska; . reform riga .Tegeringarna i Latinamerika ” som Castro har sina "beundrare. Hans” anspråk då att spela en'Foll. som, revolutionär ; ' "impulsgiyare ” ätbnför" Kubas oa föré fäller” av många tec- ken ätt döma "att ha” ingivit' flera av "hans latinamerikanska kolleger en alltmer v utpräglad misstro i kupén” på väg. till Aberdeen satt 'en äldre dam med en dvärg- mops i'en papperspåse. En gam- mal vänlig herre frågade nyfiket: .— Är djur et sjukt ? -— Nej, men han har svalt en Har. ”Oreta a bli it. sas med sin a fästman än? " N Nej, stackars hår sverkligen otur: till honom med bilen le få tillfälle- att förlikas —- flicka," hon Hon. puffade och blir." Hoörings sei går den 'drummeln och" kär sjuksköterskan? | för Ge: skul-- a. benämningen): ge sett; meri ugn: nde" besked ' åt. dem: som får sin | Jedighet någ! får? nöja" oss med "överblick över de q närmaste ”dygnen fast: den, ; sömiså vill/.kan få-höra vad 'den såkallade amerikanska Jångtidsprognosen har att-säga; den nu aktuella rör sig för If till" 15, augusti. Den a. | haderiernha. I: 1 Idel: av -raffinaderierna : vara' hänvi- KR blir "emellertid antagandet att den libyska olja kommer "att bli be- tydelsefullare än den algeriska. ' F'n förbereder sig också spanjo- rerna för striden om' oljan. Redan i år hoppas man med ningsexpeditioner tränga ån i.span- ska Saharas' öknar. Til man anslagit'cirka 75 miljoner kro- nor per år för detta undersöknirngs- arbete; vilket utföres av; det”, span- skå. ”Campsa” och amerikanska fö- retag. Om. spanjorerna. skulle upp- täcka betydande" oljefält," och. det finns ingen anledning att vänta sig motsatsen, hotar en osäker framtid ' för ” oljevärlden." - Mellersta - Östern är: nämligen f.n Europas oljeleve- rantör. nummer ett. Praktiskt taget hela de. arabiska oljefurstarnas. ri- kedom är baserad På oljeförsäljnin- gen till Europa. Om nu denna för- säljning skulle bortfalla. på -grund av det faktum att Sahara blir den mest betydande oljeleverantören, så kommer detta utan tvivel att få all-! varliga följder för Mellersta Österns oljeproducerande länder, Och i Mel-- lersta Österns intressesfär är otali- ga länder inblandade, också de båda , världsmakterna, . För övrigt måste man emellertid först avvakta i hur hög grad oljan ' från Sahara tillfredsställer. de. all- mä ina: kraven. . Så” har 'tse) som; brännoljay under” :det. att. just” brännoljan? fx sade; till 'bergoljän "från - Mellersta Östern; : Möjligheten finäs :emeller: "lar och "fordfästningar. te ex har under. senare. år. Hivligt debat- " terats både" i allmi n 'press och - tämligen . normal "ne ”derbörd; möjligen lite mer än nor- övrigt" mindre; nederbörd i de öst- rä; och nörra. landsdelarna,: Cruxet bara att: denna ”utsidesrapport” är så” "mycket att lita'till,-vils | ket :bekräftats av jämförande- un- under 'de' senaste åren. Om”alltför påtagliga ändringar i ”Temperaturerna profeterar: inte hel- "ler denna Jlångtidsprognos: Vad” ytte; ta orsaken — s eller ör- "sakerna ”- till' den ostadiga vär ”derlekstypi vi haft. under : juni! och " julig vet” man: faktiskt ganska ' lite : iom. .Våd som kan sägas är följan- De een Om ädena som. vi haft så k öcéanen; r Just i-år har den' kalla luften rbefunnit sig ' ovanligt :myci ket åt söder, :den har: i. medeltal legat över de brittiska öårna och havet ster därom, ' En följd ”här- av; har, blivit att, de uppkomna isregnområdena kommit att” röra sig "mot -de brittiska öarna och med vidare. bana 'åt nordost.- De -fem- peraturskillnader : . > mellan '«; "olika landsdelar; som -vi kunnat vinre- " gistréra, år därmed också sin för- "klårinig: Dale När den nuvarande väderlekstyc pen på ett övertygande sätt kan komma att bytas mot en stadigare är: emellertid omöjligt "att försöka avgöra.” Ledsamt men sant, vi får vänta och se, mäl : för "Sveriges" västra delar. I]: cl fack ; erinrar. pastor In timt att människor; som vill vigas i kyrkan: eller ordna. för. sina käras jordfästning, uttrycker - önskemål om” musiken. Inte alltid "stämmer emellertid: människors önskan. och Vv med ky k och. det., är, inte så .underligt., Det finns en, viss klyfta mellan kyrko- musikerns' och. allmänhetens Iyc- : ke”. i det här fallet.” Det är ytterst 'angeläget att. denna klyfta inte vid-. gas utan att allt görs för att skapa ömsesidig förståelse. .Bäst sker det-' ta, "som på "alla; områden i livet. genom god information. . "Det är'också därför söm män med” särskild tillfredsställelse' noterar:att: i dagarna två grammofonskivor ut- kommit på. Diakonistyrelsens' för- lag; en med: bröllopsmusik, jen ,an- nan , mad” musik, vid jordföstningar. Om man IT förtsättningen' vill reso- nera med ' organisten 'om musiken vid dessä förrättningar kan ' musi-- ken' själv! ge svaret...En' stor -kom- positörs "namn "är särskilt" förbun- det med kyrkovigslar. Felix Men- delssohns ; marsch ur "musiken: till en :Midsommarnattsdröm" har .Spe- lats "vid "många vigslar. - Den är emellertid inte skriven: för: orgel och wassar därför inte att spela på nutica kyrkorglar. Men: Mendels- sohns namn” återfinns i alla fall bland de kompositioner, vilkas mu- sik återgivits på skivan med bröl- - lopsmusik; han har fått bidra med en. komposition som” han: verkligen skrev: för ett. bröllop KO STN? ADSSTEGRINGARNA: SKÄRPAS FöR JORD- -. BRUKARNA : "Medan" den ".”fulla sysselsätt- ningens” lönestegringar .icke på- verkat lantbrukets inkomstnivå, så gällelr motsatsen om de med ”"sysg- selsättningen” " förbundna kost- nadsstegringarna,' som obeskurna träffat lantbrukarnas behov av. . industri och handelsprodukter — (maskiner, byggnadsmaterial + "Vete. etc), ' maskin: och annan service : elektrisk och annan kraft, ret "transporter, ..". i > arbetshjälp ete.::' oci : Sålunda visar lantarbetarelönen för manliga arbetare i genom- snitt per timme åren '1949—1955 en stegring från 1.84 kr. till 3.12 kr.: "> och för kvinnliga från, kr, 1: 3 till kr. 2.08, - "Att bland övriga ovannämnda kostnadskategorler "utpeka nägon som :; mera ' betydelsefull -än- den andra är; givetvis omöjligt med så skiftande" individuella -förhål- landen;' som det här är fråga om. Skulle "någon - givas "försteget framför 'andra, så vore det i en Bå utpräglad avståndsnäring som jordbruket "just: transporterna, Jordbrukets karaktär kräver ytor och.. ytorna föder avstånd icke minst till staden — jordbrukets leverantör 'och avnämare. Redan den konjunkturmässiga kostnads- stegringen hade på' denna” punkt varit tillräcklig att bereda lands- bygden bekymmer, Erlanderregi- men ' har ” emellertid ytterligare förvärrat ” situationen genom en excessiv beskattning :av motoris- men — en skatt på avstånden — som- särskilt hårt drabbar jord- brukarna och antingen ökar” de- ras. :' kostnader : eller sänker in- komsten i proportion. till gärdens avlägsenhet. De mer "än Vahdra” stegrade byggnadskostnaderna ha förvisso medfört: ökade: svårigheter förde jordbrukare," som: tvingats" bygga eler” göra. mera "omfattande repa- rationer. -” Härpå' och: på behovet av, maskiner etc. har staten tidvis k på laxen” genom att av: väven” jordbrukarna. invi s ringsskatt. . : "Behovet av exempelvis elektrisk kraft: har . utöver . höjda anslut- nings->- och förbrukningsavgifter fördyrats ' genom -energiskatten. . Till:Erlanderregimens för jord- bruket : "kostnadsstegrande 'åtgäi der ;får: slutligen räknas finansi ringen via Riksbankens sedeltryc- keri..- Härigenom har den svenska kronäns realvärde'sänkts till 1/3 1/4 ”av vad: det: ursprungligen va "Detta ideligen: sjunkande.re- alvärde har direkt .stegrat, priser- na på jordbrukegårdar och levan- de inventarier, men också indirekt genom :sparares önskan att utby- ta. :-banktillgodohav. och försäk- ringar' mot. värdebeständigare till- gångar: Jordbruksförvärv ha där- för »; blivit- förbundna. med ökad kapitalinsats : och förvisso i regel genom. "den allmänna kostnads- stegringens krav på utvidgat rö- relsekapital. Slutresultatet har för jordbruket blivit stegrade. ränte- kostnader, ar i " Här” ka visserligen ”Erlander- regimen: hänvisa till sin lågränte- politik, -men- var: ligger: vinsten, om man - vid: tidigare: kronvärde kunnat ".köpa ' gården för t. ex. 10.000 kr: .och..6 .96 ång ränta betala 30.000 kr. och'.3 "cr ränta (900. kr.). Att-"detta” exempel. ej är gripen ur luften belyses lätt medels : taxeringsvärdet. på” gård år 1950 <kr.. 12.000 : och da gens taxeringsvärde kr. 40.000. -. Härtill kommer att lågräntepo- litiken' icke är. praktiskt. genom- förbar, Enda objektivt säkra mått för bedömningen av ett kreditbe- hovs "intensitet och. nödvändighet "förvisso det pris,: som 'veder- börande lånesökande är villig be- tala, -..Då den. Erlanderska :' låg- räntepolitiken. eliminerat den: ef- terfrågebegränsande räntan, ”må- ste' i dess ställe inskjutas en. by- råkråtisk "'skönsmässighet. - Den jordbrukare," sem då får nej på sin -kredilansökan, "trots 'att han ounidgängligen behöver pengarna, har-'ej annat ått göra än att vän- da sig till den .”grå&”” eller "”svar- ta” marknaden och betala dubbla till mångdubbla ”lågräntan”,; "-Utöver 'denna' ökning av jord- brukets 'skuld- och därmed ränte- börda här sådan föranletts av de socialistiska . > » arvs-. och : terna, som för den a vsmottagande nye jordbrukaren läggas ovanpå, vad han event, får, betala för utlös- Jning. av Syskon” ur gärden.. varlätenskapsskat- "SOCIALISTISKA SKATTEBE-. + HOV TRYCKA. LANDS... ".-.BYGDEN - Erlanderregimens huvudsakligen på >" Stadsnäringarna "inriktade ”fullX sysselsättningspolitik”, sö: ciatvården, bostadsbyggandet och hyressubventionerna "i: städerna (tätorterna), betalas: ingalunda ensamt av dem, söm 'det närmast vederbör d.v.s. städerna. De dryga RN 7 Under > Cutstältningen 1912: fanns bland andra” attrak- tioner även en flygmaskin, med vilken en flygare gjorde uppstig- ningar. En väldig massa folk bru- kade då samlas. - Nu har det sig inte bättre än att: det bley- -flyghaveri ” och ma- "skinen .hamnade i. ett träd. När flygaren klättrade ner, var hans humör "vid" nollpunkten. Han röt ät folkmassan: — Vad.gör. alt ir? ETT TTEFEIEI Då hördes en röst tur hopen: , Dä ä bättre å fråge vad du gör Pu ska ju .va i Inften.. so "Man. säger, . latt” "brunette mildare och mera; lättskötta: än blondier, - — Bara prat! Min fru har varit både” det ena och det ändra och jag såg aldrig någon skillnad. kostnaderna” drabba' via stats- och kommunalskatterna . även landsbygdens folk. 'Härovan Yar redan - -.omnämnts ' de : statliga .punktskatterna & motorismen, investeringar ' och kraftförsörj- ning: Utöver dessa för jordbruket r | tyngande 'pålagor,' har landsbyg- den tvingats bidraga till det ”all- männa bästa 'génom'en' + .' : ytterligt skärpt statlig beskatt- : ning. : "Ej nog härmed.” Genom lagar; I förordningar, villkor för bidrags- givning samt rundhänta -utfästel- | äv Fr. Bondestam : ser "om subventioner har Erlan- derregåmen förmått landskommu- nerna att understödja den ”fulla sysselsättningens” politik genom bl. a: " byggnadsföretag, dubiösa sAväl till sin räntabilitet som — på .en döende landsbygd — till sin nödvändighet.: Kommunernas skuldbörda har stegrats jämsides med en skärpt Jandskommunal be- skattning. : Denna skärpning" har. icke en- dast tagit sig uttryck i stegrade skattesatser. Den har jämväl ge- nomförts genom: en kraftig höj- ning av jordegendomarnas taxe- ringsvärden och den därpå grunda- de dubbelbeskattningen av -jord- ägarna genom bibehållen garanti- skatt. Den ”fulla ' sysselsättningens” politik; kompensationstänkandet etc, har :'därutöver -: föranlett skärpt landstingsbeskattning. "Som - utpräglad partigängare för stadsnäringarnas folk är det icke underligt, att Erlanderregi- men: propagandamässigt fram- ställt jordbrukarna som lägre he- skattade än övriga samhällsmed- lemmar och genom sina merit- och befordringshungriga skattefogdar sökt" . taxoringsnmänssigt skärpa beskattningen av jordbruket. ' : Ett uttryck . för. denna taxe- ringsskärpning är den böjelse, som framträtt att taxera bönder- nas naturaförmåner efter stadens detaljhandelspriser d.v.s: inklusi- ve transportkostnader till städen och detaljhandelsvinst.' Ett annat är finansministeriella instruktio- ner' till skattefogdarna om". re- striktivitet vid deras skönsmässi- ga ' bedömning av jordbrukets kostnadsavdrag. 'På denna väg här man realiter mer än återtagit vad "jordbrukarna fått i ”subven- tioner”, : I den mån jordbrukarna kunna övervinna 'sin vanliga obenägen- het för skrivgöromaål och klago- mässigt reagera mot den behand- ling de utsättas: för äro klagoin- stanserna ' avsiktligt ' ineffektiva. «De: lokala prövningsnämnderna ligga. av allt att döma.i kronoom- budets'' hand "och -de.skrivbords- mässiga avgörandena i huvudsta- den får bonden. vänta på i sex el- lör ” sju" år ' utan” rimlig ' skadeer- sä tning fö mellantiden. [ - KOSTNADS- Oo. SKATTETRYC- KET HAR LETT TILL öVER- : PRODUKTION OCH . JORDBRUKSKRIS - Ett ”. välbekant faktum är, att ska "läge f.n, är: prekärt. "Som or- sak. till.detta nödläge pekar man från regeringshåll på jordbrukets småbrukekaraktär. och söker bo- ten" 1i:ägoköneertråtion” och" 'sam- bruk. Vanligt tänkande finner det dock- ' egendomligt, att småbruk, som i hundratals år fött sina äga- re och deras familjer nu plötsligt blivit . för : små. Pratet om:en ”strukturkris”' framstår som "ett rent nonsens. =. on » Signifikativt. är "däremot att ”"upptäckten” gjorts först i medio av 1900-talet och under den Er- landerska eran." Dagens svenska jordbrukskris . är. en "”kostnads- och .skattekris”.. Den är orsåkad av .Erlanderregimens speciellt på stadsnäringarnas folk inriktade ”fulla .sysselsättnings-” , och. soci- alpolitik. Den bottnar i de därmed förbundna - kostnadsstegringarna och '.:skattetrycket, 'som även: och hårt träffat landsbygden. : oe Att så är förhållandet inses lätt. Jördbruket har tidigare varit och är ännu i grund och botten en na- turahushållning, - där det :största bekymret : är: förvärvet av reda penningar." För ; en jordbrukare med "full sysselsättning på sin gård 'står endast: en . väg öppen därtill: att finna köpare för går- dens produkter. Då för det andra kostnaderna 'cch' skatterna stiga, medan "'produktpriserna -: och n- det" svenska jordbrukets ekonomi-, han icke motväga dessa: stegringar - på annat sätt än genom-att pros. ducera och sälja mera jordbruks-' produkter än tidigare, Erlander-" regimens ' politik. har' ställt. det svenska jordbruket inför on sådan nödvändighet. Så vakna, . energi. ska och skickliga som de svenska bönderna äro, ha de därför under det gångna decenniet intensifierat . och , effektiverat sin näring: till ' den grad, att — trots jordbruks." döden — de kvarvarande icke-fin- ” na avsättning för sin produktfon, JORDBRUKSKRISEN I EKLAN: ' ' DERREGIMENS INTRESSE -: Under valtider är det vanligt, fatt socialdemokratiska talare lufta den från-ryska revolutionen häm- , tade parolien ”Arbetare och bön= der". Tyvärr endast då. Socialde- mokratien är ett utpräglat stads- - parti, vars ekonomiska intressen: äro klart konträra mot landsbyg- dens, För detta parti har ”livsme- delsfördyring”" alltid varit "och 3 förblir. ett rött skynke. Livsme- delstullar "och liknande åtgärder mötas med misshag medan indu- - stritullar anses befogade-och väl- görande. Senaste tidens öppna ” egpråk från LO-ordföranden resp. nuvarande : ' joråbruksministern vittna därom. Tydligt är, att Brlanderregimen känner ' det' svenska jordbruket , som en black om foten. Så är icke minst fallet, då regimen med ljus : och lykta söker .exportavsättning ' för: den ”fulla sysselsättningens” industriproduktion och det ev. im-, - portlandet ej har annan likvid att bjuda än jordbruksprodukter, , 1; Underligt är därför icke, att Erlanderregimen endast motvilligt lyssnar . till modernäringens kla- gan. I den mån stödåtgärder kom- mit till stånd, ha dessa alltid va- rit halvhjärtade, delvis missrikta- . de och upplagda så, att de kunnat” propagandamässigt utnyttjas mot bönderna. Den naturliga vägen att njälpa ett kostnadspressat jordbruk 'ha- de uppenbarligen varit" att:lätta . dess f.n! enormt tunga statliga. och. kommunala skattebörda. s :'En sådan väg-är doc! enlig . med”. 'socialistisk. . Hård "beskattning 'och” ”återbä- ring”. i form av. bidrag och sul ventioner är deras linje. ”Därige nom: ställes: joräbrukaren Vtigga- rens, -supplikantens led, därigenom ' beväpnar sig regeringen för fram-.: tida” ingrepp i jordbrukets. frihet ; i form av leveranstvång och maxi- mipriser; Ej minst värdefullt för kampanjer mot den borgerligt in- ställda. bondeklassen: Så var fal- let . med :de .s.k. grispremierna.. Så höjning på 8 öre; varav endast ca. 3/4 öre kom jordbrukaren-produ- :, ' transporter. » och: livsmedelsindu- stri.s Det - efterfööljande. skränet ', från konsumenthåll och skammen .:En'. helt -missriktad åtgärd är .' otvivelaktigt, det ”stöd”, som Er- = landerregimen.. giver jordbruket '. genom 'bortrationaliseringen av ”icke. bärkraftiga” gårdar...” Att : sammanslå «tvenne jordbruk till ett och därmed öka den kvarstå- . endes leveransförmåga är givetvis felaktig :.medicin i en överproduk- : tionskris.- Sådan kris kan ej vid fastlåsta inkomster besegras An nat än genom en kostnads- och skattereduktion, som tillåter ex- tensivare. drift. - Ur samma synpunkt har man. allt skäl att i nuvarande situation utdöma ' Erlanderregimens bidrag till och propaganda för intensitet och effektivitet i jordbruket. För vanligt tänkande är sådant ”stöd lika — oförnuftigt, som skulle en. läkare söka bota en ”lös mage”: med ricinolja. rs komsterna hålla sig konstanta, kan AND PÅ KATLON | "Det händer. ofta "att stadsfa- miljer "' som reser ut på ' landet, skaffar sig en katt under somma- ren. Men. tyvärr bara under som- maren, 'När familjerna reser in till staden igen på hösten lämnas de arma djuren åt sig' själva. Det är inte ovanligt, att man fram på hösten kan se utsvultna, hemlösa och mer eller 'mindre förvildade katter irra omkring ute på lan- det tills de antingen dör avält- döden eller blir dödade av större rovdjur, - Nästa år” "anskaffar 'sommargäst- erna en ny katt, som de sedån i sin omedvetna grymhet lämnar åt sitt öde igen när hösten nal- kas Jag - vill därför särskilt vädja till alla kattägare. Ge inte bort några katter till andra personer än: sådana Sn ni med säkerhet vet tar hand om sina. djur alla förhållanden! due under De gamla egyptierna skilliga avseenden var vi: belade kattplågeri med dar - straff. -Utan att vilja rekommen. dera sådana ytterligheter; vill ja, dock fastslå att en översyn och skärpning av. våra åjurskyddsla- gar är av nöden påkallad, . som i åt- klokare än Lakolms Tidnings” spalter står alltid öppna för fri dis- kussion under rubriken ”Brev från läsekretsen”. Skriv. korte] s fattat ned ' vad” ni har "på hjärtat och skicka in det un-. der ådress Taholms Tidning, Laholm, . : 'Om'. Ni skriver under sign. måste , namnsedel ' bifogas, Som givetvis inte publiceras. SKYDDA I BR EVD UVORNA Långflygningar med brevduvor . På upptill 125 mil pågår nu, samt ungduveflyg ningar, det händer då att duvor går ner på fält för att äta, och kommer da I lag med - ringduvor, Då nu jakten på ring= =. duvor "börjar om några dagar hop- pas vi på att jägare undviker att skjuta om det skulle finnas nå- gon brevduva med, det är ju lätt att se både på: färg och flyktsätt. Brevduvorna är ju värdefulla för ägaren, då han nedlagt mycket arbete för att få fram säkra fly- gare. Brevduvorna är fridlysta, - Indignerad djurvän. ' -« Duvägare, > MN a annonsörer = "F centen till del. Resten slukades av =» fick däremot bonden ensam bära. .v .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.