5 . - ” I alien: De hetaste brushuvude- i verervvYPPry "EEEYFYTEYFYVFeFYrYfFYYFt ft YT YYYFFYVYTFFYYYTOYFYYTETFYTFY PPV ' , Lugn och ordning har återställts | och kan! y nu fundera över den läxa som ' oroligheterna, vilka nådde. sin " tragiska "klimax: i Genua, even- - tuellt lärt dem. Så”har f ö redan : skett i inom de mera moderata par- : | tiérna; Såväl i socialdemokraterna ; "har fått” "> " nom”att nödgas bevittna; hur hans "egna partikamrater "förhandlar >. -bakom kulisserna om vem som - «skall- bli hans efterträdare, och detta även "om det redan, från Ey stod klart," att kabi- . som: vä katolik ” upp : ögonen. för oroligheternas ' Verkliga innebörd, "Kommunister- nas attentat -mot samhällets ord- ' ning och säkerhet har ordentligt skakat upp de-kretsar, som hän- gav sig åt illusionen om en ”fred- : "Jig koexistens” inom landets grän- - aer och: som trodde, att de extre- ma vänsterkretsarna ändrat ' sin : taktik: och slägit. in, på en "still 7 sam”, kurs; -- Kommunistle aren ' Togliatti har emellertid inte bära ”friskat' upp gamla politiska ”erfa=' renheter hos .. sina" " motståndare . ”utan” också i i dessas led främjat nr ende ela nationens” ofrånkomliga intresbe, : "Likväl kan man inte påstå, "att en sådan enighet gör sig så be- situationen i själva Ty även -onå män. att en ny regering mås- å «betyder: detta icke, +, > Närmast uppstår svårigheter på - grund. av, att' Saragat gärna "vill : tion, bestående, blott av v- kristliga "demo rater, ” ibe "nettet Tambronis regeringsöverta= ;gånde var en nödfallslösning. Att denna regering över "huvud taget kom till stånd var därför att den mer än "månadslånga " regerings= . "krisen: måste 'upphöra och stats-" presidenten” Gronichi uttryckligen; : "hade krävt, att. Tambroni skulle | » bli regeringschef.” Den på så vi , NE en” var "alltså redan från starter; ””håndikappad, -emedan i ingen egent-; > Hgen visste, hur? långt. dess bål, s « fogenheter. sträckte sig, hör långt den egentligen kunde” anses, ha M beslutanderätt. ar :'Tambroni, Jå sin sida, kö impade; åa il ull Å och åter. Desöut är | 7 äär on avAm 20 at RR släder, En industri och h - ”staten”' Ohios norra" del 'och be- äntill sjön Eire, en av de””stora slöseri som" skiljer” Amerika från Canada. - För ett 30-tal svenska ung- idomsledare och socialarbetare är Cle- 'veland" någonting mera. För dem är "Clevelarid möte med Amerika och jdesse folki "Varje år har 6-8. svenska alla .' under : vi i Amerika, som omfattar fyra måria der, täckta. Programmet” innebär" "först öch främst 'sex' veckor: av undervisning i gruppledarskap vid Western Reserve University i Cleveland samt underz visning om Amerika, dess folk, 'na= tur, 'kultur, ete, Under denna tid bor och "möjlighet att. komma till Cleveland tillsammans -:med ett 75-tal -likasin- jnade, ungdomar från andra delar "av vår. värld för att studera amerikanska Tungdomsörganisationer, och arbetsme- veckor i, varje familj. Familjerna upplåter sina hem utan kostnad, Del- tagarna äter frukost och middag och ' deltar för övrigt i familjelivet som medlem av familjen, vilket utan tve- kan ger rika möjligheter att. »studera vardagsliv. Henry. Ollendorft, fick idén till det- ita ”utbytesprogram. då 'han i "efter- krigs-Tyskland undervisade i:ameri- 'Känskt socialarbete,' Varför inte' låta ungdom. från Tyskland komma över «och "studera' i Amerika? När han återvände till Amerika. tog han. kon- Initlativlagaren. direktör Efter sex veckor av studier förde- las deltagarna 'på olika instutioner och läger runt om i Amerika, där de arbetar "under två månader, Des- sa månader ger. möjlighet att möta , amerikansk ungdom, Efter två må- nader 'av arbete strålar deltagarna på nytt samman för att "diskutera na. Kursen ' avslutas så » takt, med;. och med det amerikanska Gtrikesdeparter -'mentet,; Detta resulterade 'i att den -första internationella kursen för ung- i domsledare och socialarbetare kunde "komma. till" stånd". 1956.:'Det var. 25 tyska ungdomar 'som besökte Cleve- ” land ”deh "deltog: i" programmet: detta år; ”Aret efter . blev -programmet "in- d: från åtta upp; ft ända tills i Genua: Rom, fans och "fade ganska rubrik: ”YKristna står med: ryggen mot väggen och: , + Prisger. "regeringen. ;.'Tambroni”! . Visserligen har ma -Iyckats. > utmanövrera '. Taämbroni strävar: efter en. cenfrumkoali-. . juli avböjde Tainbroni att infi: "sig inför ;det kristligt-t O + tiska partiets styrelse”och stället” töskriftligen meddela; "olika länder: var då samlade i Cleve- « land. 1960: är. "det, femte året för Cle- 86 . re, och "socialarbetare. från: 18. olika lä oR Vem Kan 'då delta i detla Program? « Praktiskt. -taget "alla 'som kar: erfaren- het: ung mmsorganisationer eller, . annan form; av. arbete bland "ungdom. Man ha "goda, kunskaper i "engelska et-eftersom alla. lektioner är. på . engelska och två månader av arbete "med; amerikansk -ungdom ingår i med två dagar i. Washington D C som gästar hos” merika nska utrikes- departementet. ' : Under, de fem"år 'som Clevelands Ma program inter deltagit, Direktör Henry Olltendorff kan” tillsammans , Betsy ; Bayer' se' tillbaka .på fem' år av ar-. bete" för internationell förståelse. Gi- vetvis har de: drömmar: om 'fram-= , tiden. De önskar, till exempel att fler amerikanska städer - måtte "ta. efter Ceveland vad ' beträfar anordnandet av. sådana kurser.” Man önskar få kontakt. "med "ungdomen i "länderna bakom järnridån. Man önskar också att detta.internationella program skall utvecklas till ett 'verkligt 'utbytespro= i olika. familjer. Två "' 294 ungdomar från 22' olika länder Forts. an Et "SOCIALISERING TRUBBAR - KEN TILL FÄDER- : NEJORDEN ': : "Bondens och, bondefamiljens känslobundenhet. : till" det "egna hemmanet — fädernegården — är ett alltför väldokumenterat fak- tum för att behöva kommenteras. Samma gäller om det alla hinder besegrande intresse, som föranle- der bonden och hans anhöriga att bittida och sent, i sommarsol och vinterrusk lägga ned all sin kraft på. den egna gården. Men förut- sättningen för ett sådant uppgå- ende 'i förvärvsarbetet och även för den känslomässiga bundenhe- ten till gården är förvissningen om obestridd fri förfoganderätt över det: ägda 'nu och framdeles — övertygelsen att frukten av dagens omtanke och ansträngning kommer honom och hans eefter- "| kommande tillgodo. Förlorar bon- den; den" fönvissningen; scå' för- vandlas ' han "omedelbart till en timarbetare med ögonen på kloc- kan, jorden blir till för att utsu-' gas, skogen för att skövlas o.s.v. :”Trogen «det socialistiska 'parti- programmet .. och . dess krav på ”produktionsmedlens ' överförande i samhällets ägo” har Erlanderre- gimen,; dels " påyrkat + socialise- ringsåtgärder mot jordbruket, dels ' genom . olika åtgärder in- kräktat på jordbrukarnas fria dis- ätt över sin d ”smygsocialiserat”. i . >> "vv Vad yrkandena om socialisering | är det Sveriges Ungdomsorganisatio- ners Landsråd som kan Jämna :upp- lysningar om kommande års program, De "olika ? att den som" blir” antagen i regel fårsfri” resa från hemorten centrala " kansli! står till tjänst med upplysningar 'c om programmet, KOR N JENT ViD ANA NEbB io PP BOLLEN. WL Mkeroe DEFIAN VAR ON z | | IA RUGBY; S.REDAN 3000 ÅR FÖRE KR. KÄNDE EGYP- TERNA TILL FÄKTNINGSSPORTEN Belgiska Kongo: blev självstän- digt. De grät inte heller ty” de visste inte vad som” väntade dem. "Det: vet däremot zoolokerna. Utan : unna göra" någonting åt: det lär de: zoologiska vetenskapsmän- "nen, få bevittna hur ett lands ha- tionella självständighet kommer att kosta en Hel djurart dess existens, De allra flesta av' Afrikas vilda gorillor har sitt hemvist högt uppe ' bländ de "vulkaniska Birunga- ber- gen I Centralafrika, I denna bergs- kedja ' möts. gränserna för Ruanda, Uganda” och Belgiska ;Köngo. Ge- "nom. att sistnämnda. land . blivit självständigt har den vite mannen förlorat. möjligheterna att överva- ka 'de områden som blivit gorillor- nas sista tillflyktsort. Watutsistam= men, som är ett herdefolk, har bör- jat att' driva sin boskap upp ij Birunga-bergen, Som förtrupper ”har..de jägare, som redan slagit läger: bland bambusnår och" jätte- ormbunkar 1 de trakter; där goril- lornå ännu'finns kvar I ett antal små grupper, Man räknar med att det finns ungefär 400 gorillor kvar inom området, > oc... I "Visserligen är de infödda. ”" ag na inte särskilt förtjusta iatt'gel 2 sig på de. stora” sporna ,så länge de inte har: annat än primitiva” va- pen, "Men gorillorna vill: ha lugn och rö i.sina vidsträckta' bergs- djungler, eljest kan de helt enkelt inte leva där, Även om -det' finns enstaka. gorillafamiljer . utanför Bi- "rungaområdet, ' torde 'äärför den dag inte vara långt borta, då goril- lor kommer att leva kvar endast > "1" 200logiska trädgårdar, "Och det "är rätt tvivelaktigt om de kommer att överleva där under någon läng« re tid. > Garillan ; vär emellertid inte” det enda djur" som' hotas av utrotning. säkrad för : framtiden. ,' Det är inte sentlnientala skäl" som "dikterat de- ras: uttalande och inte heller" sync n Hill vetenskapen eller. till tu- ister a. Anledningen är. i stället : den att dessa” däggdjur måste fini. nas i kvar. för att den” afrikanska" befolkningen skall kunna levai i sitt land, >- NKI Djuren kan helt enkelt inte und. varas ;i längden: -Väldiga” områden... i Afrika lämpar. sig nämligen inte för .jordbruk. och int "heller, fö boskapsskötsel i vanlig mening, På många platser har man redan Sorg- liga erfarenheter härav. 'Impor- På få år. genom betesgång vandlat gräsbevuxha savanner ill: dämmöknar. Men stora hjördaf av antiloper och bufflar här under 4 områden utan” a att. driva boskapsskt f: kas egna stora gräsätare, Antiloper.. och bufflar kan” bli lämpliga ”hus- - djur”, Dessutom kan skogarna. fi da stora hjordar av elefanter "un-' der "det att .sumptrakterna: lämpar sig "för flödhästavel. Alla dessa" djur omsätter. vegetabilisk föda till pro- rikas befolkning en bättre och” ligare föda, H äggdjuren kanske få hågra : hundra års i det väldiga Afrika, som har livs. rum nog både för. människor. och. - Afrika var en gång det ' stora dägg- sju Wdreser yateh, Det. är der inte djur, bara. man förstår” ait fördelr det på ett r ätt” sätt.” dö terade kreatur, får och getter har” sentals år kunnat" beta' på” samma : tein och de. skulle kunna” ge. Af- ' od RE Äta ja Fan aa : ARK MAGNA 1898) SM = £3IG FRÅN MÅLET. UPE L ETT ec - - LAS METER UNSON cr nära att Upprepa" fjol- |" i plats sedan: han missat en- meter- ; putt på 36:e hålet. Även. han: fick i7 ner inen har' högre hep än Nils- Ison. På tredje plats hamnade Edde + Sirnell med 10 ner, «oc M I London. har engelska luftfartsmi- "nisteriet "en - ”väderleks-shop”, dit allmänheten kan ringa dygnet runt eller besöka. på kontorstid "och bli införmerad; om väderleksutsikterna expärmaste timmarna, Bilden Tr unga damer där betjänar Jör att Pp ”årssegern :men hamnade på andra ett handtag som: matar" "fram läxan när det trycks” ner. Prof Skinner: på- står " att ; hans. . maskin är 'så. enkel att vilken" pojke som helstkan göra den i "slöjden: Men-den' sådan” betydelse” att; den ”Kaniske: kan räknas bland de senaste årens största framsteg I inom Undervisningen. En sådan. maskin”, kan. användas ' i gram, sorles angår, - märkes främst motionen ! Utt: levelandk Som g av r- na. sker. varje . höst. "I Sverige Ina. sr Motionens "primus "motor; ”ord- föranden i- Skogsarbetareförbun- det,' Yngve Persson, gav. relativt öppet tillkänna att det egentliga |. socialiseringsmålet var en statlig, fast . anställd skogsarbetarekår. För. att skapa en sådan skulle IT bönderna köras bort ur skogårna och så, i trots av den säsongmäs- sigt särdeles lyckliga 'kombinatio- nen "mellan : jordbruk” och ' skog. Den erfarne: partitaktikern. P:E.S. förmådde. "så : småningom": P. att frångå. sin ursprungliga motive- ring och i stället bygga sitt socia- liseringskrav', på bondeskogarnas förment « dåliga ”.skötsel. Ur bor- gerlig” synpunkt: omdömeslöst, har värit det: stöd: "som vissa-privata skogsbolag''. givit. denna -.motion, Uppenbarligen” "har; man trott - sig kunna” skära" pipor i" vassen.” En 'självägande,: ekonomiskt välställd bondeklass : är ;dock”.den privata företagsamhetens bästa värn. 7: ; En andra” destegringsiadra ont t ärr d en, . som. dock. ännu . icke" hunnit | m över :utredningsstadiet: Ej. heller har man vågat öppet tillkännagt- va, att denna jordvärdeindragning skulle "träffa "även - jordbrukaren och — utan vederlag + förvandla nuvarande ägare till arrendatorer hos" Kingl. Maj:t och ' Kronan. Varje politiskt. något så när erfa- ren är dock på det klara med, att -sådan" jordvärdeindrag-|. kommer : ning till stånd, så är det endast en tidsfråga, när den utsträckes att gälla även jordbruket. och skogs- bruket, för så vitt ej detta redan dessförinnan gjorts: tin Salas visnin= gen. léven har keivit” itt svar på 'den fö sta frågan trycker. han ner handtaget och svaret matas fram un= - der en skiva av. glas eller" genöm- skinlig plast." Där" kan »det - fortfa rande läsas — men går inte att ändra, || Samtidigt: blir det rätta 'svaret syn- gst. ner. Eleven jämför sitt di rätta 'och ger. sig själv rätt eller. fel ' genom” att: bocka ' av en betygslista. Aon . "Två olika maskiner behövs för u un- dervisningen," menar prof: Skinner, En enkel typ som troligen kan mass- produceras och säljas för omkring 25 kr så att' varje elev kan ha en. i skolan och "en hemma. Den andra typen blir mer komplicerad 0. kom- mer att kunna ställas in så att frå. gorna genom vissa uteslutningar blir svårare.. När eleven gjort ett miss- tag övergår maskinen automatiskt till en annan uppgiftsföljd som avser att förklara just den punkt som: den prövade missat, Med deäså uppbifter” som "Bakgrund blir visionen av, den framtida sko- Av mindre; "betydelse, men 'symp- tomatisk "är vidare' den socialis- tiska "motionen öm jakträttens s0- cialisering, - Ovan anförda öppna socialise- ringsyrkanden torde näppeligen ha syftat till praktiska: resultat. Icke eng något så sinnesförvirrat som .' en . socialistiek bonderiks- dagsman kunde väl ha förmått sig att rösta för bifall till sådana för- slag: Avsikten är väl i stället att genom -. dessa: öppna framstötar draga uppmärksamheten bort från den för jordbrukarnas äganderätt ännu farligare, oupphörligen på- gående 'smygsocialiseringen, : - :Innebörder i denna är ”att icke röra vid äganderättens yttre skal — — — undvika att :såra männi- skornas "inrotade : respekt:' för äganderätten — — — utan i stäl- let genom beskattning samt alle- handa äganderätten kontrolleran- de och inskränkande välfärds- och sociallagstiftning urholka ägande- rättens -. innehåll, 8. ägarens fulla dispositionsrätt över det äg- da”, Härom -: säger professor H. Munktell: -”Fullt riktigt har so- cialdemokratien insett, att ett ur- holkande av äganderätten måste & lan fasci ar Lä- rartidningen, . . som också - berättat ovanstående.” Kanske -blir det bara fektorerna; som, får behålla sitt jobb. -Kollegierummen fylls av. apparater ochi klassrummen sitter barnen fli och i klassri ummen sitter barnen fli- maskiner . 12 brottare till OS : ” STOCKHOLM. (TT) - >. Svenska. broliningsförbundet h har till Sveriges , olympiska kommitté föreslagit att Sverige representeras i Rom av: åtta grekisk-romerska brottare och fyra fristilare. I ”an= tika” lättvikten är inte representa- tionen helt klar. Det är där kallat till ny uttagning i Motala på sön= dag mellan Gustaf Freij, "Malmö, Erik Ohlsson, Ängelholm, och Rune Ju Sv, Väslerås, Sonen a teborgäre parkerade. o- penhamn;, då-han deltog i-en kan- gress där. .Han talade en &Kandi- naviska somivar förblutfande. lik -” ningsboken d fc danska, . så Polisen : blev mycket förvånad; då han uppgav Göte- borg - som > hemort. , SO Är ni svensk? - — Ja-visst är jag det. | H Det är straff nog, sa polis- mannen : «och Ickan, 2 :anteck- NITEFETVYSVESTTEFIP PN -— Här har jag a en utsökt Rem- på - 'Rådhusplatsen i Kö- |brandt. — Det måste ' vara en av de sista han gjorde — firgen är in- te torr änt ör -— - Varför tror ni att pojken” är sjuk? ? — Han här inte: giort. något ofog på en hel vecka!” gås grDsormmanon. i fika ME : AbAtrd gå lättare att genomföra än: den direkta ” socialiseringen.” Det: är samma ” metod,' som användes :i Hitlertyskland, då -det förklara- des, att det ur statens synpunkt var alldeles likgiltigt, om ägarna formellt. behölle sin äganderätt, blott staten kunde bestämma, vad de finge göra med denna ägande- rätt.” > Soclalistens " skarpaste vapen i kammen mot vår bestående ägan- derättsordning är beskattning. So- sialistisk är varje skatt, som ta- ger proportionsvis mera från den ena' medborgaren än från övriga. Som : smygsocialiserande skatter: måste man icke minst beteckna' de rättsligt. omotiverade, starkt progressiva arvs- och .kvarlåten- skapsskatterna, |: Även om man icke på denna väg kan på en gång utsläcka den privata äganderätten, så mättas därigenom dess försvar folkpsy- kologiskt och ekonomiskt. Socialistisk - ""smygsocialisering bedrives jämväl och ofta lagstift- ningsvägen. Lagens egentliga syf- te ÅV döljes 'omsorgsfult! känslomässigt , plausibla | ”väl- färds-”,.: ”rättvise-”, ”samhälls- nytto-" och andra skäl. NYFFSSSTER Begagnande sig av den urgam- la sedvanerätten grannar emellan ått taga vägen över varandras mark -resp. det förhållandet, att tidigare "lag skyddar. nötter och under | 3 av Fr, Bondestam” ollon; men icke nämner de på den tiden ekonomiskt obeaktade bären och svampen, har Erlanderregi- men mot jordägarnas protester ge- nomfört : den sk. allemnsrätten. Därmed gives envar fri tillgång till: den privatägda marken och rätt att tillgodogöra sig där väx- ande bär och svamp, Då bär och svamp i vår tid hava ett ekonor- miskt värde, ' gör jordägaren en direkt förlust. Bortsett härifrån är allmänhetens fria tillgång til marken ofta kostsam för ägaren, riskabel och otrevlig. Öppnade grindar och nedbrutna stängsel, som låta den betande boskapen gå vill, nedtrampning av nyplan- terad skog eller annan åverkan, med dylik uppehållsrätt förenad tjuvjakt och tjuvfiske, skoögs- brandsrisker, nedskräpning av na- turen. etc. äro några av. de obe- hag, - som denna allemansrätt med- för för ägaren. Särskilt illa ut- satta äro därvid jordägarna i sta- dens närhet, även om den nutida motorismen '- minskat avståndens betydelse. Till allemansrätten ansluter sig den sk. strandlagen, som ' in- skränker jordägarens förfogande- rätt över event. sjöstrand på hans område. .- Allemansrätt ' till" fiske i havet har genomförts expropriationsvä- gen till ett, såvitt bekant, ännu ej fixerat ersätningsbelopp. . .Arrendatorernas tidigare på vis- sa punkter svaga ställning har j tagits till intäkt för en socialbe- tonad ärrendelag. som går till en motsatt ytterlighet och gör arren- datorn, till närmast fideikommis- sarie med vidsträckta rättigheter gentemot ägaren. Socialisten be- höver. ej längre -socialisera 'går- den:: det räcker att skattevägen socialisera det kontanta arrendet. ..Den ”: vanligaste . formen : för smygsocialisering lagstiftningsvä- gen är statlig uppsikt över och bondens bekostnad tillgripa bon- dens skog. Man kan ock se saken så, att den dag som konjunkturen giver bonden ett tillfälle att få betalt för sin ved, att avlyfta en del av sin skuldbörda, att samla ett riskkapital för ”the rainy ' day”, så. nekar det socialistiska samhället honom att begagna sig därav. Denna för krig eller krigsfara tillkomna krislagstiftning är ur soctalistisk synpunkt alldeles för värdefull att — som avsett var — ya krigets slut upphävas, Erlan- derregimen har icke blott konser- . verat, utan försökt att utvidga den för event. framdeles bruk. Den revolutionära ”konfiskatio- nen” har av socialdemokraterna inklätts 1 en socialistisk expro- Priationslag, som starkt favori- serar stat, stad och kommun på den "enskildes bekostnad och be- reder" vidaste rum för sociålist- byråkratisk skönsmässighet, man- namån och hänsynslöshet, En av socialdemokratiens — radikalaste krafter, byråingenjören i bostads- styrelsen, Hans Lantz, lovar me- ra: ”man bör göra klart för sig att ändringen ' av expropriations- lagen icke är några lagrar. att vila på.” : ”Ha-galenskap” hos en små- ländsk godsägare, som yttrade sig i mycket beklagansvärda gårds- - köp och deras efterföljande öde- läggelse sockenvis, föranledde en gång jordbrukarna att rättmätigt söka hindra sådan ”avfolkning”. Så tillkom i landsbygdens intresse den s.k, jordförvärvslagen. Denna lag ' har socialistiskt ingenium kompletterat med en lag om statlig förköpsrätt vid jordförvärv som förvandlar: — jordbrukets skyddslag till ett socialiserings- verktyg. En ny socialistbyråkrati i form av lantbruksnämnder har tillkommit med vidaste befogen- heter att ingripa i jordbrukarnas förzäljni ässiga disposition av reglering -' av ' och låtanden på sin gård. .- » Motiveringen för sådan uppsikt och reglering "är. regelbundet de skönt--klingande,' men 'till..sitt. in- nehåll '- luftiga. begreppen -”sam- hällsvärde” och- ”samhällsnytta”, Med sådana fraser, som gå i.och användas även. av. dem, som skulle förstå "bättre, förvändlar socialis- ten på en gång. bonden från att ha: varit" ägare av: en" gård till ”förvaltare" i en i”samhälls- egendom”, --I ”samhällsnyttans namn; visar sålunda” en jordbru- kets vanhävdslag sitt skråpukan- sikte- ännu -i en tid av ytterlig överproduktion. Ehuru ”vanhävd” förekommer på alla ,livets områ- den: — icke minst i statsstyrelsen nu .lagstiftat nom Jord- Hi Uppsikts- ' och: regleringsväsen- dets lagembryo ser' vanligen myc- ket oskyldigt ut. Riksdag efter riksdag” utvidgas 'så den socialis- tiska: : ämbetsmannabyråkratiens befogenheter. Ursprungligen råd- givande institutioner, bli snabbt fogdar.«: vn Skogsvårdsstyrelsernas. makt att förhindra överavverkning ut- sträckes - till planteringsåläggan- deny' till röjnings-. och gallrings- ålägganden, till avverkningsåläg- ganden, till'-— — —, I ett anfall av skämtsamhet låter dessutom socialisten jordbrukarna själva betala denna polisuppsikt medels en - ”skogsvårdsavgift”. — Hur skulle det varit om skbgsvårdssty- relserna i 'stället ålagts att finna lönande avsättning för bonde- skogsbrukets produkter och på så sätt skapa en: naturlig eggelse till god. skogsvård. Kanske hade man då sluppit bevittna absurdi- teten med en. skogsvårdsstyrelses ”skogsvårdsgård”, som trots god tillgång på egen skog, uppvärmes med importerad olja. ” Samtidigt 'med uppsikts- och regleringsåtgärderna åläggas jord brukarna vidsträckta rapportskyl- digheter” bl. a. via ' mantaleskriv- nings- och deklarationsformulä- ren. Byggnadsfriheten 'på. landsbyg- den inskränkes genom bygdepla- nering. ' ' Mycket av detta regleringsväs- ende har sin rot i den krislagstift- ning som under de två världskri- gen till stadsbefolkningens förmån riktades. mot ' jordbrukarna livsmedelsproducenterna. Denna ”krislagstiftning” gick delvis så långt, att jordbrukarna liksom i det ryska bolsjeviksamhället för- vandlades ' till stadssamhällenas livegna. Eller kan' man på annat sätt karaktärisera den skyldig- het, som ålades bönderna, att le- Vverera ved ' till ett maximipris, som icke täckte avverkningskost- naderna, med — för den händelse att: leveranstvänget icke. full- gjordes -— ”rätt” för staten att på -v. >: LAHÖLMS TORG Med. tillfredsställelse konstate- - t Mms vackra t blivit: befriat från bi kérin il närmast Lagafontänen men AnE och glace, sänd jär mången ar en pla- på torget Som ' få de ört Se desg skönhet, Stånden det trev Viss utsträckning både fontän viga Rådhuset och Laga. Skulle man att stånden ej kunna' tänka sig flyttas till en mindre nm sin jord och i svensk mans obe- stridliga rätt, : att om han 'så skulle. önska, : förvärva: en bit svensk. jord. "Den - socialiserande verksamheten.” söker - man; bakom -en rationaliseringsförlåt — -byggnadsförbättring," stenröj- ning, - dikning etc .—' uppgifter, som. tidigare. fullgott handlades av husKållningssällskapen.. Litet emellan sticker .dock bockfoten fram,:zom” exempelvis i ett av:JO påtalat fall,: då lantbruksnämnd framtvingat! en ansökan om .för- värvstillstånd för att kunna utöva kronans -förköpsrätt o.s.v. Icke . minst. upprörande äro.de fall, :då jordbrukarna tvingats. till ”sta- . ten” avstå sina gårdar för: kanske, : halva marknadsvärdet, ””Lantbri vid slutet av år 1957 icke mindre än" 1395" st.. brukningsdelar.: med ett taxeringsvärde av 33 milj. kr. -”"Socialdemokratien ' och ' dess slutmål — ' bolsjevikstaten — se båda i bonden ”en embryonär och rudimentär kapitalist” — ”en li- ten agrar borgare”, som måste ut- rotas eller åtminstone das”, Det socialistiska frälsnings- + budskapet: kan "annars icke vinna ' det röstgehör, som. behöves, för : att dess gudsrike skall kunna väl- : signa folket. I så mån får man :' till - smygsocialiseringen "räkna även Erlanderregimens.propagan-” da för olika former av sambruk jordbrukarna emellan. - Sådant :« sambruk anbefalles såväl för åker- bruket och boskapsskötseln.som framför allt för skogsbruket. Att ' sådant 'sambruk , erfarenhetsmäs- sigt berövar jordbruket den wut- omordentligt värdefulla tillgång, . som "personligt intresse och :an- svarskänsla varit och är, Intresse. rar icke regimen? Kosta vad det - kosta vill, skall sambruket drivas - fram: det gäller att omskola de svenska jordbrukarna för I fram- tiden Sskymtande kolchoser, : SAMMANFATTNIN G. - Sammanfattar man det. ovan sagda, synes det berättigat att & ' Erlanderregimen lägga ansvaret för det senaste decenniets extra-.- ordinära folkvandring från land till stad och den ödeläggelse, som. träffat eller hotar. stora områden av vår landsbygd: Den dragnings- kraft, som städerna (tätorterna) normalt utövat - och. utövar på” landsbefolkningen har under den Erlanderska. eran i hög grad in- tensifierats," ' Den har genom en på stadsnäringarnas folk ensidigt inriktad Politik, vil- ken stort förbättrat de ekonomi- ska" villkor, den trygghet och trivsel, som städerna erbjuda, men jämsides väsentligt försäm- rat samma för landsbygdens del Frågan blir då, om denna poli- tik. är förnuftig, om landsbyg- dens nn Pågående avfolkning är - önskvär Forts. - 2 orce rädande, lats Pp t (Jag är övertygad om att ur eko- g I nomisk synpunkt har det ej bety- delse." Kanske en flyttning mot Ö. Tullgatan vore bättre. stånden kunde ställas utmed nå- . gon ' husvägg eller -bäddas in i en . ken, Måtte de herrar som styra och ställa överväga en liten'änd- skönhetsvärden skall förstöras i — Prenumerera på LT ring. Alt för att intet av stadens: : fastighet — liksom tidningskios- .. : ken ”omvän- >. ' Bäst skulle det säkert blil'om +.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.