a MA (OR fena - - ” "LAHOLMS TIDNING YvrYetevevvrtveretvYTPYV YrevrereovyyvtYYtYeYe TYPE TTO et YYPPPP TY Måndagen den 8 augusti 1960 a LT - DEN 8 AUGUSTI 1960” Sn Jord- och skogsbrukets meka= sisering har gått snabbt framåt "över stora delar av världen och vårt land hävdar sig mycket väl i denna frammarsch, Motsatta på- stående som ibland skymtar i den , fordbrukspolitiska ' debatten, är icke sakligt motiverade, vilket be- styrkes av följande statistiska uppgifter. - Antalet traktorer i världen — Sovj en och det kont tala Kina inte medräknade — har under senaste årtiondet stigit från "5,1 miljoner till 8,7 miljoner. To- talt torde antalet traktorer ha sti- git till omkring 10 miljoner, Dock "finns alltjämt inte mindre än 93 procent av världens hela traktor- . park i Nordamerika, Europa och Stillahavsländerna. Resten finns i Latinamerika, Fjärran och Främ-' re Österrt'samt Afrika, vars sam- . manlagda odlade areal motsvarar 65 procent av världens totala od" lingsäreal; Dessa 65 procent har alltså endast sju procent äv värl-" : dens totala traktorbestånd, :; :,-.- : Den minskning av häststam-" men, som ägde rum. under tiden.. 1949-1958, har för andra ändamål ” frigjort ca 5 miljoner ha åker, som tidigare utnyttjades till, foderpro- " ” duktion för dessa dragare. "Man brukar som bekant räkna med, att ett ha foderproduktion behövs för att producera foder för en häst under "ett "år. Häststammen har gått ned från 62,4 miljoner till ca 57,9 miljoner djur." Denna ned- gång för hela världen ter sig dock blygsam jämfört' med den samti-" diga relativa minskningen av an- "talet häsfår I Sverige; I Syd- och Östeuropa kan ' anialet traktorer alltjämt ökas, medan man i Stor- ”kritannien,". ; Västtyskland i + och Schweiz av allt att döma'nått ett toppläge; I 'Sverige' torde vi"kun-" ha räkna” med "en ytterligare: ök- ning, Vi.hår £ n, omkring 160,00" Jordbrukstraktorer: och "ca 20.000". : : traktorer inom andra : näringsgre- nar, Vi torde; få räkna med:att ' Araktorparken om ca 10 år är om- Ett olustigt inslag abb jordbruksmekanisering' |, "amerika betraktat som helhet har. traktorantalet minskat med ett par procent, vilket av allt att dö ma står i samband med den struk-' turomvandling i jordbruket som . pågår även där, Dessutom före- . faller det troligt, att överförandet - av åkerjord till den s k 'jordban-, - ken leder till en viss minskning! itraktorparken. 20005 oocd Antalet skördetröskor i förhål- lande till spannmålsgrödorna tor-: de vara störst i Sverige, om vi nu' håller oss till de europeiska Tän=' derna, Det förefaller troligt att här nu skördas oa 70 procent med »-skördetröskor, I Förenta Stater- nä skördas 73, i Australien 82 och! i Israel 149 ha per skördetröska. För Norges del uppges att man skördar 60 ha med varje skörde- a, Under: 1957- gick” det eni: skördetröska "på" 450 ha . bröd- ”spånnmålsareal i Europa; Sovjet- unionen är då ej inräknad." 1 Sov-|)' etunionen förekom en. skörde-! tröska på.260 ha: brödsäd, i Nord-'' amerika en på '80 ha; brödsäd, i - Stillahavsområdet 'en på 90, i La- finamerika en på 650 och i Främre! ; Östern slutligen "en" på 3.000 hal - brödsäd. ' en i'det politiska” spelet ut . demokraternas och högerns" kiv' om , . FN-representationen. å Det vitthar sannerligen inte 'om några statsmannaegenskaper i syfte att skapa största möjliga enighet om « svensk . utrikespolitik när exel-]' "lenserna Undén och Erlander återl. ratar högerledaren hr Hjalmarson! som" FN-delegat;" Visserligen har;. «denne vid olika tillfällen gjort ut-I .talanden i utrikespolitiska frågor, »som varit mindre väl genomtänk= esak "för" både "högern och: Ppresti öctald. kring 175.000... Troligen.) n | öra en toppsiffra. Set C dan fraktorparken i en del euro- ” spelskå länder, nu blivit fulltalig, komméår' naturligt - nog, anst. a tuatic och: "hög rledningen borde i förstå: att] '"' svensk utrikespolitik. ..'.> » na, "vilket är yt-! terst;. beklagligt "inte : minst med; "tanke på den internationella sis i Både : regeri: och): | tutdikninga -d 1 fart < tive . - i Under de senaste åren. har svart- 7 tärnan och svarthakedöppingen / ofta "visat; sig i:våra västsvenska ; marker.'.Den” förra passerar varje 2 höst. Getterön vid Varberg och den «senare häckar regelbundet så pass "nära som i Hornborgasjön, Om man ” emellertid vill vara riktigt säker på tt. få rna i vårt land för några sihåfuttiga personliga prestigeskäl! "inte" får tillåtas. ge kringvärlden: föreställningen om att det inte ä; så helt-beställt med enigheten' omp 2 ooK FT sx = En natt smög sig fången sd Gustat Vasa hade under sin re- £aringstid att kämpa med flera uppror, men han lyckades varje sa. Han följde vatje gång förlop- pet med stor uppmärksamhet, sat. te in motpropaganda och" arbeta- de för att neutralisera upphovs= männen, I detta syfte sände han ut spioner, som var väl förtrogna med de landskap, varifrån oron emanerade, Under västgötaherrar. nas uppror 1529 använde sig kun= . "gen av en äventyrlig stadstjänare å Stockholm vid namn Hans, vil« ken var född i Västergötland och 7 väl var förtrogen med vägarna där och landskapets dialekter. Han var mycket orädd och kallades därför Hans Våghalg, = > Han tog sig förbi bevakningen vid Tiveden och färdades omkring 1 landsk under förevändnin; NV N Hans. Våghals ee "den. Till slut fann man också för > ut ur sitt fängel blev: emellertid rapporterad till, upprorsledarna, som misstänkte honom och följde. hans förehavan- . gott att försäkra sig om hans per- son, och han insattes 4 fängsligt förvar hos länsman i Tiveden, som . också tillhörde de upproriska," - Vakthållningen vär emellertid in=- te särskilt noggrann och en natt . tog sig Våghals ut ur'sitt fängel- se och gick in i länsmannens bo- na stad, där han fann de upprors- brev, som länsmanner hade till uppgift att distribuera. Han lyc- | kades föra breven "vidare och [följder för Tostammen, I "I skarpt "ke ' ter .häckningslokaler. för svaxrttär- nan, I, äldre: litteratur . och sedan beger sig till den omtalade platsen, finner. Fil. möss solut ej står:att finna. ERLIAE & för några år sedan be- gav mi [ Öland, beslöt jag där= för, att själv. leta upp'något litet kärr, "för. "att. undersöka, om :det, "eventuellt. ry Å Jag ha ; och;:redan första da-' jag ,ett.litet kärr, där.jag senare "kade: Svärtlärnan, som nästan ute- slutande "lever av 'insekter, skaffar a tärnarterna i vårt land stört. över "vattenytan. och plockar upp [smådjur 5 på ”ett' lätt igenkännligt Isätt. "Ibland "står hon och ryttlar 'som "en tornfalk, då hon fiskar, Då mån" nalkas” svarttärnornas boplats "lägger man redan på. avstånd märke till de vackra och oerhört graciösa fåglarna, De röjer sig nämligen inte bara genom sin sotsvarta dräkt utan även ”gendti, sitt läte, som är ett ”, eller ”kech”. Redan tidigt på sommaren ofta innan häck- ningen, ännu, är över, börjar svart- ' tärnan rigga, vilket gör att de ser ""mjöliga” ut i. ansiktet, Dräkten går alltmer över till vinterns sil- vergråa färger. Pannan, halsen och . Undersidan blir vita. I höstdräkten kan det vara rätt knivigt att på skilja "på ungfåglarna av samt fisk- och silvertär- de förrå känns med lite vana "lätt igen på sitt egenartade sätt att fiska. De gamla svarttär- norna- skiljer. sig från samma arter "dessutom genom den kortare och okluvna stjärten. = > oc thaked övers da hela lig i Gustaf Vasas händer, - Varken länsman 'eller prästen Nils i Val- stad, som också hade till uppgift att" sprida breven, vågade tala om ' förlusten av breven. Bland annat på grund av dessa brev dömdes senare Måns Bryntsson, att han skulle köpa upp ost. Han Nils Olo' och Ture Eriksson till döden, : : . NÖJESPAPPA FÖR FRI- KOSTIG MED DRINKAR, Närmast fantastiska interiörer avslöjades när staden Bourne- mouth gick igenom sina räken- skaper för det senaste fiskalåret. Stadens chef för nöjesetablisse- menten avskedades omgående se- dan han redovisat 5.000 Pund för drinkar åt sig och alna bekanta. Vid en hastig räkneoperation fick man fram att mannens .be- kanta druckit sammanlagt 1.520 nom redovisningen. "Den avskeda- de har helt enkelt bokfört svinn I kassan med representationsdrin. kar. : ” —' 1.520 drinkar i månaden... det får mig att rysa, sade major Richard Niblett, medlem av stads- fullmäktige. . a. 2 Svar hör liksom svarttärnan till ölandskärrens spe- eiella + och » egenartade fauna. .En- dast i ett fåtal kärr kan man emel- lertid finna dem häckande tillsam- mans, Så är fallet i t ex Petgärde träsk på norra Öland. Detta beror på att svarthaken, som till stor del lever: av småfisk, vill ha mycket klarvatten och vattendjupet bör om den skall trivas vara minst. me- tern:"Svarttärnan däremot söker sig helst till tuviga vegetationsrika kärr För det mesta lägger svarthaken sitt flytande bo i eller i närheten av” en skrattmåskoloni, Om - så skrattmåsarna 'Iyfter, "uppskrämda av någon inkräktare, skyrdar sig Oegentligheterna upp I bokföringen för fiskalåret 1937 — Vad glas whisky 3 månaden, ' Detta gör du för dina ömma tyckte stadens revisorer var nå-|fötter? ET ve got ligt och a Nh Dom har ju aldrig /nöjespappan", för mej. - » Fom jurister går just nu Ige- + i : soN gjort någonting een lilla doppingen att täcka över Ty rariteter i svenska Text och fo Satt, de många . nygift en'torr och ste--- | där några svarttärnor äbi” tr . er. rymde några svarttärnor. . gen på solens och vindarnas ö fann ” konstaterade "att. över. 30 par häc-' - a, genom” att såsom 'de dyka, med, huvudet före ner i vatt=.. net, utan den flyger långsamt fram . . '”Svarthaken ruvar medan hanen: avvaktar i bekgrunden. > 75 sina ägg med vass och hastigt dy- ka ned i vattnet, för att inte kom- ma upp förrän långt ute på sjön. På så sätt kommer boet att likna en vanlig tuva och hon själv -und- viker att avslöja var det är beläget, På Öland häckar svarthakedop- 6—7 par och bona ligga helt nära varandra, Även ute på vattnet hål- ler kolonin ihop-och ofta ser man dem ligga i en flock och fåglarnas halsar blänker i solskenet som glö- dande järn, Det svarta hakskägget och de gula tofsarna bildar skarpa kontraster, vilket gör, att man ge- nast lägger märke till dem och kan skilja dem från änder och andra doppingarter. I flera öländska små sjöar och kärr hade jag förgäves letat efter något bo av svarthakedopping, där jag skulle kunna fotografera den, när, jag äntligen fann ett alldeles idealiskt bo. Jag placerade ut' ett fototält ett 'stycke därifrån och kamoflerade ået väl med vass och kvistar, för att det inte skulle väc- ka. onödig - uppmärksamhet. Efter några dagar tog jag plats i tältet för. att fotografera. I närbelägna doppingbon hade jag de sista da- garna lagt märke till att bobygg- nad och äggläggning ännu pågick. Det var därför en stor besvikelse för mig, när jag fann att ett ägg denna" morgon var försvunnet från ”mitt” .doppingbo, ty att det var kläckt kunde jag aldrig tänka mig då. Sedan jag väntat en stund i tältet gick de skränande skrattmå- sarna ned på sina bon i vassen och strax dök svarthaken upp in- till boet efter en simtur på säkert 100 meter. Sakta simmade hon fram till sitt flyisnde bo, vilket låg för- to: Sven-Göran Asplund | pingen ofta i mindre kolonier om Jägelfaunan Rea EE Svarttärnan liggande i.sitt bo på vassen. ankrat vid några vasstrån, Med et hopp var hon uppe på boet, vilket den' annars spegelblanka vattenytan, Med några snabba rörelser blottade hon äggen och lade sig att ruva. Efter en stund lade jag märke till, att det började röra sig under få- gelns ena vinge, och strax stack ett litet randigt huvud fram och gapade efter mat. Jag förstod nu, att den oväntade" ungen kläckts fram ur det ”förlorade ägget”. Hal nen kom också fram till boet och med några godbitar matade S ungen, Plötsligt fick jag se änn ett litet randigt huvud vid honang andra vinge och båda ungarna hop pade strax ner från boet och sim- made ut på vattnet, där hanen gång på gång dök efter mset'till” dem, När jag lämnade svarthakarna den dagen konstaterade jag, att det fortfarande -endast var ett kläckt ägg och någon kläckning hade allt- Det är ännu ett mysterium för mig hur svarthakarna kunnat skaffa sig två ungar, då endast ett ägg hade kläckts. Kanske är förklaringen den; att de sällskapliga små doppingarna helt enkelt blandat ihop sina ungar ute på sjön och just mitt par i den allmänna 'förbrödringen passat på att förse sig med en unge från ett annat par. t = Vid ett besök vid den lilla ölands- doppingar där. Kanske var mitt gamla par bland dem och kanske var det också de små "randiga un- garna, vilka beredde mig sådan glädje och förnöjsamhet därute i |yasskanten året innan, och som nu ' häll på att sätta en ny generation hun världen, . ÅA > pryder. den gamla vickade till och bildade ringar på ' så ej skett medan jag fotograferat, sjör i våras såg jag åter svarthake. - AAMAAAD. ne In : Cynna? LT:s annons a Ds Hedlund planerar oe . . MN '. unik massafabrik STOCKHOLM (TT) . En av världens få fabriker för framställning av halvkemisk blekt massa med björk som rå- vara planeras enligt DN i Stor- uman i Lappland, Byggstart för - fabriken väntas vid årsskiftet, Sveriges sk öreni. gars ord. förande Gunnar Hedlund har de se-' naste dagarna besökt England och kland för. att und a av- sättningsmöjligheterna för massan från Storuman. I dagarna gör en fabrik i England en prövtillverknin, ed svensk ved, : - " — Det ser ut som projektet skulle unna realiseras, säger hr Hedlund, : Beslutet om fabriken skall fattas 4 september sedan man fått resulta. tet av tillverkningsprovet i England. Fabriken beräknas kosta 20 milj kr att uppföra, oo | Y se rna .” | Formosa väntar , - . . 1 uppror i Kina' <> "TAIPEH (TT-AFP) - +. Formosa kanske riktar ett .- anfall mot folkrepubliken Kina när det tredje världskriget bry- "ter ut, förklarade chefen för re- : ' "> geringens informationstjänst : - Samson Shen på söndagen. Shen som höll ett tal till stude- rande vid Politiska institutet i Tai-, peh tillade emellertid att det inte. blir något tredje världskrig förrän Sovjetunionen känner sig säker på. att kunna vinna, Folket på det ki-. nesiska fastlandet kan när som helst mot kommunistregimen och det ger. också Formosa tillfälle till en mot-; offensiv, sade han vidare, . Elva . människor ' omkom och 25, skadades "när ' en buss på Ceylon störtade "ned i: en 66 meter, djup klyfta. "Sex. dödades på stället och fem avled på sjukhus. De flesta av offren. var indiska plantagearbetare, (TT—Reuter) sion ova. ee PAUL LUNDH har kallats för småstadens diktare. Han har of- ta besjungit den lilla idyllen - He- demora i vilken' han under mån- ga år också var kommunal kloc- sätta igång ett uppror i stor skala karfar, den kring vilken allt rör- de sig. Ett minne från den tiden är kurgens och drottningens por- trätt "med namnteckningar, "som radikalens skrivbord. De kom som; tack för visad gästvänlighet när Hedemo- ra jubilerade för åtskilliga år se- dan. Men Paul Lundh ägnade sig inte bara åt stadens drätsel och sparbank; i': Hedemora bodde Martin Kock och en tid . också sedermera biskop Nils Bolander, i dess närhet bor alltjämt Kers- Serietabeller - ALLSVENSKAN ': Djurgården—Hälsingborg 1—2 Göteborg—IFK Malmö + = 1—1 IFK Malmö 12 9 3 0 21— 6 21 Örgryte 11 9 1 130—12 19 Norrköping 11 8 2 138—11 18 Sandviken = 11 6 2 523-17 4 Göteborg 12 4 4 421—24 12 Malmö FF — 11.4 3 Degerfors 1344 I by. 1141 AIK 123 Hälsingborg 12 3 0 Djurgården 12 2 1 Jönköping 120 ' Norrland | 7 vv Boden—Östersund 3—2 Lycksele--Älgarna 1—0 Marma—Holmsund 0—5 . Wifsta/Ö—Friska Viljor = 0—1 , IFK Luleå 9 6 2 122—7 14 Lycksele — :.10 6 1 3 11—11 13i Östersund 10 5 2 3 26—16 12) Skellefteå 395 2 220—11 12: Holmsund 9 5 1 323—10 1. Priska Viljor .9 4 3 2 17—16 11 Boden : 20.5 1-4 12—16 11 Marma "10 2 1 71128 5! Älgarna 10 20 814-28 4j Wifsta/Ö 1011-8022 3 . Svealand . : i Avesta—Karlstad 13 Eskilstuna—Malung €-0 Kumla—LCity" =. 1-1 . Sifhälla—Brage 31 Södertälje Örebro 0—3 Stockholm—Köping 2-0 Örebro SK 13 11 2-0 41— 824 | Eskilstuna 13 8 2 3 42—16 18: Sifhälla 13 9 0 4 25—16 18: Avesta 13 7 3 3 30-20 17 Karlstad 123 6 3 4 38—22 15 Stockholm 13 6 2 5 25—21 24, Köping 13 5 0 8 27-35 10 Malung . 13.5 0 8.21—41 10; City 13 2 4 711—20 8 Brage 13 2 4 7T14—29 8 Kumla 13 3 2 819-236 8 "Södertälje — 132 2 9 14-43 & Östra Götaland > cc 2 Högadal-—-Kristianstad 4-2 Motala—Derby , , 20 : Perstorp--Kalmar 3-1 Råå—Gunnarstorp 3—0 Saab—Höganäs 0—1 Sleipner-—-Landskrona 0—2 : Högadal ' 14 9 3 232—16 21 -. Landskrona 14 8 4 2 26—10 20 . Kristianstad - 14 8 3 3 28-22 19 Derby : . 14' 8 0 & 20—17 16 Råå IF 14 7 1 6 29—20 15 14 6 3 5 25—22 15 14 6 1 7 17—25 13 > 14-36 514-20 22 [ Perstorp 14 5 1 8222-3111 | Motala "14 3 4 7 14—20 10 Gunnarstorp '14' 3 3 8 13—23 9 Sleipner 14 2 3 91-31: 7: Västra Götaland : Billingsfors—Elfsborg 0—5 - Norrby—Halmstad 0-3 Oddevold—Huskvarna > 6€—3 tin' Hed. De för ofta i Paul Lundhs gästböcker tillsam- mans "med Ivar-Lo Johansson, Harry. Martinson, Ragnar Jän- del och många andra. Paul Lundh ordnade en gång en uppläsnings- afton med de skalder, som var unga på 30-talet, och honoraren sköt de samman till en fond, som förvaltas 'i Hedemora. Paul Lundh är stolt över den, H MEN DET ÄR inte småstaden utan fjällbygden som givit kraft och 'är. bakgrunden till Paul Lundhs : författarskap. :' Han är född i Sälen, 'vid foten av vårt landse sydligaste fjäll, 1890, och fyller 70 år den 13 augusti, Det är visserligen snart 50 år sedan han lämnade fjällbygden, men det blir alltjämt värme i hans röst när han berättar om Verf- Fredrik . i Hornmund eller om ungdomens. fiskefärder till ör- ingsbäckarna; i sin Ssjälvbiogra- fiska roman ”Gerfast och kärle- ken", som utkom 1954, träder fjällfolket fram som det var och delvis ärnu är även om turismen tagit död på mycket av ursprung- ligheten. Den fjällvärld, som Paul Lundh beskrivit i ”Kvinnan av nåd” (1926) och i s'na lförsta diktsamlingar ”Med valkig näve” (1924), ”I tunga nätter” (1925) och rovellsamlingen ”Det ensam- ma folket” (1926) är försvunnen. Det finns inte längre så många särpräglade människor, som de som träder fram 1 ”Sånna är vi” (1952), en livfull skildring av fjällbygdens läsare och, syndare, I lika mycket en samhällsskildring ; som en novellsamling. | ”FOLKLIVSBERÄTTELSER från Dalarna” (1950) är resulta- tet av ett ivrigt forskningsarbe- te, men det är främst skalden Pau! Lundh man minns och ärar. I ”Fjällvind”, som LT:s förlag utger till hans 70-årsdag ingår dikter ur ”Med valkig näve”, » tunga nätter”, ”Hjärtat och mar- ken” (1927), ”Nära ting” (1931), ”Barn och kortfilm” (1951). sJPAUL LUNDH är den fattiga ödemarksbygdens romantiker och minnesberättare. På ålderns dar är han mer förälskad i sin hem- Täcker h mycket att berätta ännu. or han —L till klassen: - : Ni blir stora farbrö- r e en del av kamrat, sånt Lärarinnan — Och när der Sh tante; er g i har hä oe med en radöde tar en överblick av flick- — Må aldrig 4 livet! dom här? Nää, Tidaholm—Gais Waggeryd—Fässberg > Öster—Trollhättan os Elfsborg — +” 14 131. 0 54—10 27 Oddevold 14 10:1 3 41—21 21 "Husqvarna 14 7,2 Öster ::>. "14 '8 4 4 Norrby 14 63 5 Fässberg 14 TT 1 6 -Halmstad ;' 14 5 4.5 als. «5 14 4-3. 7 21—27 11 Billingsf 14 3 4 7 21—28 10, Wagzeryd 14 5 0 3 30—40 10; Trollhättan - 14 1 6 719-39 3 Tidaholm 14: 1 3 10 21—49 5 Sydv Götaland , Värnamo—Leikin 2-1 Gislaved—Almhult 4 Halmia—Limmared 8—0 Strömsnäsbruk—Gnosjö '2—4 . 'Tranemo—Varbergs Bois ' 7—0 '' Tranemo” = 9 8 1 030—6 17 Halmia 9 70 233— 9 14 Gislaved 9 & 2 121—38 14 Gnosjö - 9 6 0 3 21—13 12: Varb Bois 9 5 0 4 27—20 10 Strömsnäsbruk 9 3 1 5 14-30 7 Älmhult 2 2 2 510-216 Värnamo 9 2 2 510-24 & Leikin 9 20 716-27 4 "Limmared 2 00 9 630 0 Div IV Halland oh Hyltebruk—Träslöv gr 7 Trönninge—Laholm 2-1 " Varberg—Böljan' . 1-2 Trönninge 11 7 1-3 24-11 15 Hyltebruk 11 7 1 3 25—18 15 Morup 11 6 2 3 21-16 14 .Varb GIF ' 11 6 0 5 26—19 12 Falkenberg "11 4 4 3 15-14 12 Nyhem 11 5 1-5 18-25 11 Träslövs FF 11 4 2 5 2423 10 Vinberg 1 3 3 512-14 9 Böljan 1-2 5415-19 9; Heberg 10 3 2 5 16-24 gi. Laholm 11.13 610-32 . Div 1 södra > . Eydöbruk—Harplinge 4-0 Skreanäs—Genevad 0—1 Start-Örnia 2-3 Getinge--Torup 2 40 . Ränneslöv-—Sperlingsholm 3—2 . Astrio "12 8 3 126—13 19 Rydöbruk ' 12 8 0 440—23 16 Sperlingsholm 12 8 0 4 29—16 16 nevad, 12.5 4 318-23 14 Getinge ' 12 5.2 427—18 13, [Skreanäs 12-4 4 425-19 12; Harplinge = 12 4 4 423—26 12; let 12 3 4 5 21—24 10 Ömia ' 12 4 2 627—30 10 Ränneslöv 12 3 3 6 17—28 9 Start 12 2 3 716—32 T Torup .: ' 122'3 0 915-33 6 Hallandsserien div. 2 : rupp 1: Hasslöv—Skogaby . 2-4 Kornhult-—Våxtorp 0-6 Snöstorp—Hishult 2—1 Skottorp—Knäred 5 Veinge—Wealldia 1—1 : Snöstorp 8710 17— 3 15 Våxtorp 8521 24 512 Skottorp 8512 22-12 11 + Hishult 8503 235-12 10 Veinge 8422 12-15 10 Skogaby 8404 19-18 8 Hasslöv 82 1 5 16—23 5 - Kornhult 8125 8-2 4 Knäred 82116 823 3 Walldia 8026 32462
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.