LAHOLMS TIDNING — =" oe » > Tisdagen den 9 augusti. 1960 "DEN 9 "AUGUSTI, 1960 "LT = | Kung eller. ; president a — Av Märta Leijon = å och då förekommer det en liten debatt i dagspressen om monarki = Molekhses pölirk säl I rikt fruktår = detsamma visar förresten också + vildaplarna : i skogar”. och hagar. Trädgårdsbä- . tiska debatt,' som för: menige MAN- KOMMER i "dag" inte ifrån resonemanget om mtveck-" ” lingen' efter walet. Man -må ha. ” helst, så återkommer dock .frå-, gän:, vad gäller valet? Denha fråga är fullt förstålig mot. bakgrunden av dagens poli- man ter sig tämligen förvirrad. Kort och tillspetsat. kan Iman” konstatera, , att det' ytterst” gä ler, frågan" om maktbalansen: i. Sveriges riksdag med 'allt' wad' parti i inför & sina wäljare: presen- detta 'innebär.' För” närvarande”: här ” socialdemokraterna 7 189. mandat pir :riksdagens båda ” kåmrar och. kommunisterna ;7 : valet komme | eller 'sammanlagt 196.. De "borg ry tillsammans = "liga. "Partierna ha 186, ;” " Kommdånis! rna: ; utgör alltså. tungan” på vågen, Vinner 2 lingsprogram.."” de borgerliga ; 6 :mandat, Kar z . och tippenbart förvrider fakta; wilken' politisk uppfattning som vittnar inte' gott för framtida de "borgerliga partierna miss- Ir ”tähkliggör varandras avsikter samarbete. . <> MAN TYCKS glömma” det gemensamma” målet att: tränga tillbaka". de ' "socialistiska par- terna : för resonemang kring frågor om" vilka ' man i princip "Er: överens "men" tveksam . om "vägen. I denna" situation” torde -det vara lyckligast - om . varje 2 terar sin. egen Politiska linje, |- 'som den” "utformats i praktiskt handlande. Vinner: oppositionen tids nog? dén dag, då det blir. nödvändigt för de ;tre, partierna att diskutera vägarna och utforma” ett hand- känd” en "ger också gott resultat, om man: undantar jordgubbarna, "GENOM ”DET ringa grund= vattnet från i fjor har även i år på sina håll kunnat konstateras vattenbrist.— dock inte för till- fället! Våttenfrågan i Tönnersjö kommer att lösas i och med i- gångsättande +: av : vattenletlning från källan på Sjöholma någon gång i höst. Till våren skall” arbetet därmed va- arbetet: med a klart. :Det rör gott och väl 0-talet. hushåll: lör os . STRÖMSVIKENS « uteserve- ring 'i Tönhersjö synes ha blivit över " provinsens I "Jångt gränser."Platsen 'är rena idyllen och: därtill b igt : med 1,000 : gäster bakom - allt nutida . råk och. oväsen. Det är ingen- |. HUR DETTA: handling pro en. söndag .med vackert: våder. Ruth : och: "Torsten. Friberg, har eller republik, Den är inte. särskilt hetsig. Detta beror på att vår nu= varande kung inte äventyrar) vår säs kerhet på något sätt, Men.en .enväl- dig monark, som därtill är oduglig” som regent, sätter ofta' rikets säker. het:i fara. Fördelen med en presi« dent är att han' väljs för en period eller två, Sen blir han inte omvald, Men också en president kan tillvälla sig sådan "makt att hans välde blir "|en diktatur, Hitlerväldet i Tyskland uppmuntrar inte till efterföljd i något land. Allt'beror på personligheten," om det är rätt man på posten, Många föredrar President därför att detta skulle vara billigare. Väljer man president på samma sätt som för= bundsrepubliken Schweiz blir presis denten inte dyr för folket, men en amerikansk president blir säkert lika dyr som en kung. Presidentvalen där och hela agitationen går till enorma ord + om sig att. baka Hallands bästa. :våfflor. le . . NÄR. DET, GÄLLER naturens [skönhet och idylliska inslag drö- jerimani med förkärlek : vid. tön- | nersjöbygden? med dess. många a | glittrande” "småsjöar, V och > vackra: skogar. summor och orsakar "stor osäkerhet se för näringslivet. I Sverige räknar man med att kungen inte skall till« 7 höra något parti.' Han måste vara o opartisk - och "stå som den enande ” och samlande personligheten. Han får . inte ens besöka riksdagen i arbete för att inte kunna utöva - påtryck« ningar där. Den amerikanske presi- denten, som väljs efter samma metod, kommer till makten genom ett parti. Under hela sin mandattid är han bexs " roende av det parti, som gjort ho= nom 'till president." Det är partiets vallöften och önskemål som skall förverkligas. Till synes har presiden- ten större makt än en morark i en demokrati, I verkligheten: är : det hans parti. som har makten. Från detta parti bör han hämta sina råds givare. Detta parti.kritiserar honom s , Em hårdast om han inte följer den be= . ” lyckas," är. hans -tvåstatsteori. Han | stämda: kursen,. Det. är. inte många betraktar :, nämligen. Östtyskland människor på" jorden. 'som nu "skulle ;och "Västtyskland : som” : "| vilja" vara i den gamle” -Eisenhöwers pt Dessa vill'hän'" op på det sät- Kläder, hur förnämligt - "det än är att tet; att”dét upp: tt kommunist vara president, i USA," Det, är pen> styrt Tyskland. Det "betyder rakt ningén som” betalar, valrörelsen både på sak,; att Östtyskland med. Sov- för partierna: och. ”presidenten,' Pen= jetunionens' Västtyskland ningfolk väntar valuta för sina' lägg var de ä finns i i vä rid ma koramunistvälde,: som östtyskar. | SE” än Ten, nå nu” -pinas under: sx: Den: is förb d. n för tyska frågor Ernst” Lemmer hävdar med all rätt, att friheten är odelbar. ”Där en del av 'ett folle lever i ofrihet, där är utan tvekan också den andra delen hotad, om den inte är beredd att” använda, sin frihet för att gagna de förtry ekta: : vares envisa vägran att jåta det öst- tyska folket självt bestämma över sitt öde och självt välja sin styrel- . seform,: Grunden till denna vägran är vissheten, att den nuvarande re- : geringen skoningslöst skulle sopas bort i:samma ögonblick som. de ryska bajonetterna .försvånn och östtyskarna fritt finge välja sin re- gim. «En "omständighet som n belastar Ul- brichts återföreningspolitik i. hög " grad, ja dömer den att totalt miss- pic gränd av, 'den östtyska befolk- :. ningens. avgjort negativa . och avvisande inställning ' till nismen tvingas den Ulbrechtska re gimen att föra: Jen oavbruten dag- lig kamp om själarna; Om denna skall ha; någon, utsikt till framgång är det ett ”huvudvillkor att” östtys- karna blir. övertygade om, att Pan” kowreg inge 5 politik. ä är der enda riktiga = är. 'det' gäller de "inrikes?" "angel igenheterna'. "som di jä ätt för tys- karna är någonting lika natur-. ligt som att folken i Asien och Afrika skall få frihet och själva 'välja sin styrelseform, Det är bara Moskva som med sin spe- cifika dialetik försöker bestrida logiken 'i' detta. . Men" till dess världsläget ändras och Tysklands återförening -i, fred och frihet blir. .möjlig måste. östtyskarna hålla ut — med stöd från opinio-" nen i den fria världen," Som sti- imulérande;, för kampen för.själ ätt, måste . be- tecknas det faktum; att der öst tyska ungdomen: i allmänhet inte | - låter: sig -fåhgas. av, kommunis-. men; En: annan positiv faktor: är att. de unga i Västtyskland så i in-: Tf med: strandskog, blånande ler återföreningen, ' På denna för regi- méns fortbestånd livsviktiga punkt har emellertiv ”myhdigheterna: san> på att "sommarstugor im, svampar eller att brutala "metoderna; ”Ien tidigare” art vissa av” regeringens svåtighieteroch | missfyckaändén på det ”inrikes” pla- net, "och: därför, har fölkets' förtion > . L- "låste fast förhålla: na i Bonnregeringen: politik, h pas . mitt vid status. quo,” å irritationeh :häröver i:Moskva: gör kanske an mnåre än någons; sig. allt. oftare påmind. :att' der di a t frå Je kt tyska. politik 7 ä .så .obehaglig' för |. Care "a et från. västtyskt. Sovjetunionen ” sammanhänger: med ]- att "Kreml.:-begagnar- självbestäm- manderätten som-instrument för si- na ' expansionssträvanden i Afrika och Asien och "gör :det på ett sätt som r tillika", avser: -att > skada . de gamla” imperiestaternäå,si skilt Eng- land och Frankrike Inför den vakna; rldsopinionen blir det allt svårare för Moskva att förvägra 17 -miljoner. östtyskar: det= samma som den: ryska propagandan utgiffer” han” här” för” sin "ställning. . Vi har enskilda ' personer " som. "har. lika ' stor inkomst som. kungen” 0 vilka : håll göres allt; för : de> mänskliga-, rela—-|" (det; Sr Djäkndbelate mark) d nad Strömvi- . tionerna över zongränsen.: Detta är "som nämnt. nödvändigt för att- göra det lättare för östtyskärna: att ut- härda kommurisinen i .vardagsli- vet och för att stärka den psykiska motståndsviljän, som "ständigt bear- betas av den genomträngande. kom> munistiska propagandan, Den, yäst- tyska aktiviteten är nödvändig bla även ur den synpunkten, att. om man utan. vidare. lät det: bero "vid cialdenokratiska a skalkgler räppe Kiktills inte förinått ' gör till” allt” möjligt 'eller vara "dekor; tioner vid alla folkets tillställningar, ' Han. har” också utgifter vid de kungs | liga "slott han bebor som. motsvarar. mer än en nörmal hyra; "" Förr -blev. inte "regenter. så gamla" som nu, Då kunde, det inte bli fråga." om "att pensionera én kung vid:hög ålder. 'En" svensk "kung ' får :inte 'bo I landet efter sin "abdikation. "Detta gjorde att vår föregående gamle kung " på å Jelegerademöten. D De torde” också vara Jätt räknade, som' ministerpre- sident:. .Grotewohi partisekreterare Ulbricht, och"? deras, funktionärer '"militatrismen”, som vägen”, för”. återföreningen: t.|!Folket-delär sålurida inte Ulbrichts luppfattringicatt.;”hans., väg. mot- ' gen av, folkskollärare, . och ;sko ol: skulle - få, ingå i . överstyrelsen hade upptagit. fram ställningen'1 sin petitaskrivelse! I Isvarar, hela vårt folks; intressen och ;Tysklands framtid” : Folkets innersta tankar och önsk- fringar trängde” sig åter fram i'sam- band med :besvikelsen över Chrusj- tjovs'sprängning av. toppkonferen- dagligt Afrika och Asi "hävdar vara en självklar "forh . För att klara sig ur denna knipa har man gripit till något: som. man ;tror kan förvända synen. på kritiken i. västländerna: det” nuvarande, så kunde: världen "| vänja sig vid delningen. och en vac- ker dag 'säga: varför skall vi, ändra på det som redan varit i femton år. Detta är givetvis en fara, Men den borde inte” vara det. och" är det. mäste kvarstå till mycket hög ålder. ,” Sådant är en brist hos vår monarki Det är endast när en "kung blir. avd: satt som han blir en fara för -Tandet ifall han är kvar, Det finns de som bevarar full vitalitet in i ålderdo=" men. Men om en regent skulle vilja dra' sig tillbaka när han börjar. bli trött borde saken kunna ordnas utan inte heller, så länge den fria värl- Kreml' påstår "att "det tyska folket tj den; ledes av folk, som förstår vad först måste krossa de r I ett ” 1 de”-av Östtyskland till na kretsarna, . innan” det äl Sovjetblocket” skulle, innebära av stätsverkspropositionen ecklesiastikministéri d : tivering — att'han int ville sen i" "Paris . Missnöjet med den rys- ker h uppträdand: var -$å "stort, ätt” Ulbrichit : själv mötesgå önskemål . måste ; bjuda till ordentligt” för , att | att - få ;-självbestä d ns och maktökning för .den | landsförvi Presid "får försöka lugna stämningen; Hans ar- med sådana konster Iurar man dock.|:expansiva världskommunismeh, .. '", | stanna i landet efter sin avgång. För : domsämnet. inte hålls tillbaka utan se att den. tillmätta tiden tillvar gument. verkade. dock, som, slag i|ingen,. : on : Denna ' västtysk: kamp för det | tillfället är de monarkistiska staterna resonerar, öst--|- beredes en med andra ämnen lik= ig". . ställning, Vill" mån för. bättra undervisningen ' 'T ämnet / täges på bästa möjliga : -> Kristendomsämnet år ' inte luften, ,och . därfö tyskarna i dag på. samma sätt som omedelbart. efter -Parismötet. Såväl - partimedleramar som andra säger Der: -ryska ' politik 'är : mycket karakteristisk, Den är fullstän- östtyska områdets självbestämman= derätt .och slutliga -frihet är "inte heller utsiktslös. Man kunde kan- i "världen betydligt lugnare för alla än republikerna, där partierna har , makten, så vida det inte är ordnåt | glömmas bort i det pågående res". digt. skrupelfri/ och tillämpar logi- i ; kens regler hur som helst eller med andra ord precis efter. de kommu- nistiska syftenas aktuella behov. — Ryssarna bedriver kolonialism mitt i Europa," de 'förtrycker oss östtyskar, ' polacker, tjecker, ungra- re och andra, "utbrast: en östtysk Gykting som jag: råkade i i Mänchen, at: ske. tro, : att de: unga: som” från | som i Schweiz. += = ina barnsben. uppfostras 'och bearbetas . enligt" de kommunistiska. idéerna berlin, en reträtt av västmakterna, helt skulle anamma dessa och -kän- | från detta världspolitiska nervcen= nå dem som den 'naturliga andliga itrum, vilken öppnade dörrarna för. livsluften. .Så är emellertid inga- | fortsatt kommunistisk expansion åt jnda fallet. nt görnåller sig är de vänster, skulle för östtyskarna be= ' igen så, att de flesta unga när de tyda en katastrof. Den kunde kom=- dagens östtys skland. blir en 17-18 år märker, att delma att utlösa en panikartad östtysk M= och detta är ett allvarligt | 59 Europas | k iska. teorier "med ' vilka | resning, men den' kunde också få . mån: ! återfören ingen! ligger gamla kulturfolk som slavar, fort-| de växt upp inte står sig i prakti- | till följd att befolkningen försjönk av politiska" skäl' så vitt man kan |"2'te han, och" det strider mot allt | ken, De håller inte måttet inför |i dådlös apati. se långt i "framtiden, "Den är 'bero- förnuft och all rättvisa. Det är väll ungdomarnas kritiska prövning, hur | 'Många - "framträdande" "västtyska" ende: av 'en öst lig en rimlig, element ” begäran att i| metodiskt kommurismen. än. prop- | politiker har även under. den: se=' som i sin tur” till att börja med den af ,frigörelsens' dagar | pas 'i barn och ungdom i'skolor| naste tiden givit uttryck åt sin fasas är Zig av en' över även vi skall få välja den Tegim, | och. högskolor, på arbetsplatser och | ta övertygelse, att återföreningen i den lsefi som vi vill ha. Vi spelar givetvis” lärarutbildni vn "på? undervi en betydaride för att” inte" säga. "rådet, Ett: besked från de” håll i avgörande roll, Man hade därför : övrigt" där. intrésse saken. ikan' N väntat att. de socialdemokratiska . finhas vore; därför av” ärde, Skol- | som är ansl till ber dni a broderskapsrörelsen, skulle stödja sitt slutskede, På den grund somi? | H centerns partimotion om bifall till därigenom. lägges måste följa ställ- , " lärarorganisationernas :och 'skol- ningstaganden: till de:olika skol- överstyrelsens framställning: Att - ämnenas / plåt och utformning.” så" inte blev fallet. kan möjligen . K "inte kristendomsunder-' bero på att brodersk spsfö eträ- "vi från början med i den' darna inte: ville” frondera ” mot diskussionen kan den :lätt' bli" ecklesiastikrainistern, och mot! den ' åsidosatt, ör är det synner- ” ociald kratisk .med ett positivt rent ut, ati det ä skuld. till att återföreningen uteblir, Vi som tillhör. folket. vill" övervin- na söndringen, och vi skulle också raskt nog åstadkomma enandet, om vi bara fick: böstämma och. ordna själva, Sådan är. folkmeni gen i rliga. blomsterfesten: it ersey i England, som nyligen gick av: stapeln," förekom i processionen de båda bisarra karnevalsfigu- terna dv mor och barn, som gjorde "st tycka” bland åskådarna, Md jr hände" 14837. : .—, Luther: föddes...” — Rätt, Vad hände" 14872 : pens majoritet. Det bo "Efter en stunds funderande: St se om nedristning. Därför måste tyr annorstädes, Detta är något mycket | fred och frihet-en- dag blir 'verkli; > . so SA — Luther var fyrå år gammål. . lösttyskarna beväpna sig med tåla: förmenar inte ryssar och kineser 3 uppmuntrande 'ur Bonns synvinkel, het. Men'man måste. ha tålamod, : - - - — mod "och uthållighet samtidigt som vara kommunister,.om de trivs med I likaså att-de vä na | det I inte att gå så fort, yt ; som t de måste leva vidare genom att an- det. Men vi som inte. vill veta av [så intensivt och i så i de | rade. förb vid. ' kräver att bli fria från den och själva . få bestämma hur vi vill ha det, 5 0000 — Men Ulbrichts regim godkän- omfattning engagerat sig för själv- passa sin dagliga efter de bestämmanderätt , och återförening. villkor :som- kommunismen påtvin- gar dem. Det är en ofta ytterst påfrestande situation, och östtys- karna behöver därför väl det mora- ner vi inte. Den har inte framgått liska och psykiska stöd som de kan | ur fria val, den har skapats av de ån sr ryska härskarna, tillade denne flyk- Från västtyck sida. göres. även allt ting som till yrket är lärare." som . göras . kan - för att bevara] 5 ft CC EET den andliga "motståndskraften. Ge- nom "radio,: post och det strängt beskurna reseutbytet ges möjlighe- ter till kontinuerlig kontakt med ett tillfälle. AN historisk erfarenhet : — — Även från senare år — bekräftar: ” alt rätt och frihet kan förkvävas till > en tid men också bara till en tid. Fribetsviljan kan -. inte ' utplånas.! Dessutom är en återförening genom självbestämmanderätt inte bara ett tyskt intresse, Europa, hela 'den' fria världen önskar detta, ' vilket: bl. framgår av NATO:s deklarationei Det kan även tänkas, att. ryssarna” en gång blir intresserade av de västliga lösningen” med fria val — kanske i en framtid, när den kinecl siska makten blir så. överlägseri, att Sovjetunionen finner det säkrast” att på allvar söka vänner ut östblocket." Men till dess de östa västliga relationerna medger en sås dan lösning måste östtyskarna utå detta sammanhang förtjänar det "att understrykas, vilken oerhörd roll det fria Västberlin spelar: för östtyskarna, Ungefär 80 proc av alla flyktingar passerar genom den- na stad. Men även i andra avseen- den utgör den för de.17 miljoner människorna under, det. alltmer pressande kommunistiska 'oket' en öppen ort. mot friheter, Ingenstä- des följer man, därför noggrannare än i Östtyskland alla skiftningar 1 det, storpolitiska” spelet” kring det fria Västberlin. Det är, denna fri- hetens yttersta utpost mot öster, som håller deras höpp levande om att" frit De är just' detta, 'ått den öst- tyska regimen inte. är laglig, som gör att den är så bräcklig, Det är inte endast den strängt bevaka- dem som nödgas bo på andra sidan | de gränsen, rädslan att bevilja ut- "järnridån. Talet om uthållighet blir | ri d, det och ar- dock lätt tomt och intetsägande, när | betarnas och många partifunktionä- pinan 'varar;: år efter år. I Bonn | rers' vägran att. följa. partibesluten, resonerar man i dag inte så myc- | som visar bur svag Ulbrichts regim ket om återförening utan trycker|i själva verket är, Denna svaghet dera starkare: på Självbestämman- demonstreras inför hela världen på erätt för östtyskarna. Självbe-|det mest övertygande sätt av Ul-| rättens och återförenin - ån hela, världs" stämmanderätten utgör ett fast ele- |] brichts och hans ryske uppdragsgi- skall ery, Ett Ett uppelvände av väst ovinfonen, sön nosa - Den amerikanska atomubåten Seadragon gör på bilden sig klar att lämna marinbasen i Portsmouth, . New Hampshire, med Nordpolen som mål. Ubåten skall göra ett försök 'att ta sig fram under isen 4 .. " önt-västlig riktning. Det är första gången denna färdväg skall prövas, Tidigare har tre andra eme= anska ubåtar -tillryggalagt J men i motsatt riktnin rem
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.