N " programmet talar | Alvar. Andersson : talar på TV-träft : T V-träft. anordnas "Måndagen den 22" augusti 1960 ” LAROLMS 'TIDNINd > MARKARYDS-BYGDEN . Laholms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan Redaktör: Sven B. Jönsson, Tel" 10159, ' Stark match av Markaryds IF a besegrade: Alvesta med 2-1. - Markaryd svarade för serie omgångens största serieöver- -raskning i Smålands Sydvästra, då laget i lördags besegrade tippade seriesegrarna. Alvesta Markaryd presterade ett yPp- ” perligt spel och segern var fullt rättvis, / Bengt Andersson på vänsterin- nerplatsen var. planens domine- rande spelare. I kedjan märktes dessutom .centefn' K. 'G. Nilsson och : Rolf ' Blomkvist. Målvakten Göte Tykesson gjorde många fan- tomräddningar och det starkt spe- laridé försvaret gjorde vh Arne Sandström, och ch Jan af Klinte- berg strålande insatser. Redan efter 20 sekunders spel tog Mar- karyd ledningen med 1-—0. Jan af Klinteberg slog upp, en långboll till centern 'K. G. : Nilsson som brassade på. för fullt. Målvakten Bengt Klang kunde inte, hålla » bollen: 'och Rolf Blomkvist var påpassligt framme och slog den 1 nät. 5 minuter innan halvlekens slut kvitterade Alvesta genom vh Bertil Rösen som från klart off- sideläge sköt i”mål. 7 minuter in- På andra halvleken tog Marka- ryd åter ledningen genom centern KRK. G. Nilsson som kom fram i med 2—1 på deras egen plan. tt emt läge och kanonhårt lade bollen till rätta i nätmaskorna, Utan chans för hemmalagets mäl- åvkt. Trots fina tillfällen på båda åidor stod sig resultatet matchen ut. Genom segern kom Markaryd på ett bra häng med topplaget, medan Alvesta tappade den di- rekta kontakten med serieledarna. Värnamo. ' Div. IV Sydvästra Småland. 1—2 1—2 Alvesta—Markaryd ' Burseryd—Ljungby Div v Sydvästra gruppen. Hamneda--Gransholm 1 Hallaryd—Vislanda Ryd—Timsfors Videstad—Traryd . Grimslöv—Diö > «oe Div VI Ljungbygruppen, . Agunnaryd—Strömsnäsbr.B 2-—1 Ryssby Södra—Göteryd -1—2 Markaryd B—Råstorp Delary—Hinneryd UA Traryd B-— Ryssby IF .. v a kväll blir > "det. TV-trält å Skogaby, då centerpartiets pro- gram inför valet "presenteras i TV. Det hela. tager: sin början kl. 19.30 i Godtemplarlekalen "och pragramledare i TV är pro- fessor Sten Wahlund. Efter TV- riksdagsman ' "Alvar Andersson över aktuella politiska frågor, | i. Våxtorp. i i kväll RICKARD BENGTSSON I samband med att centerpar- tiets valprogram i -kväll 'presen- teras i TV anordnar. -Våxtorps cp-avd. en TV-trädt'i Bygde- gården, Det hela börjar kl. 19.30 och kl. 20 presenteras cp i TV med "professor Sten Wahlund " som programledare. Vidare blir det ett anförande av: landstings. man Rickard Bengtsson, Rän- neslöv, sorn talar om aktuella politiska frågor. Allmänheten äger fritt inträde, : : Det skulle bli dans på det inte "allt för fashionabla sommarpen- sionatet och herrn betraktade kri- tiskt sin fru. — Tror du. inte att den där . klänningen är lite... om jag törs säga utmanande, för det här stäl-' let? — Vad menar db, for hon upp. H Tror du folk är här för att sn | . 1 4 min klänning? på maj vat Inte -mumlade han De kommer 1 vart fall varken att behöva sakna det ena eller det andra. CO Evald Karlsson, Ullared, TV-träft i Ysby. vid TV-trätfen i. Ysby i kväll kl. 19.30 presenteras centerpar- tiets' program” med Sten Wah- lund. som programledare. Efter programmet ' blir det ett anfö- rande av fru Gunhild Johans- sön, Falkenberg över aktuella politiska frågor. TV-träft anordnas i Hishult i kväll På måndeg kväll kl. 19. 30 an- ordnar Hishults cp-avd. en TV- 1rällf så Nya Cästis till vilken alla intresserade hälsas wälkom- » na: Centerns program inför valet kommer att presenteras och pro- gramledare' blir - professor Lantbr, EVALD KARLSSON Wahlund! Vidare kommer. lantbr. själv småbrukare, att tala: fritt. Ur hjärtat om sina" synpunkter på emålbri ukarnas och småföretägens problem. Ett föredrag som sä- kert kommer att bli' mycket intressant," då föredragshållaren kommer Ifrån : en småfsrukar- bygd, som har många likheter med Hishult, "a 7 Me ot före vac DE HANDIKAPPADE. ':HUSMÖDRARNA ':" Gynna LT:s annonsörer + et FYVEUTEYFSVETSYIVIVIYIVEvEN + Bra domare var Gösta Bengtsson |, Växjö Norra-—-Växjö BK '- '1—0 Nissafors—Skeppshult . 0—3 Smålandsstenar —Heatorp '. .2—21, ” DÖDSFALL + :o oa | FÖDELSEDAGAR S 753 år : fyller i morgon fru Gerda Olofsson, maka till framlidne febrikören — Ludvig = Olofsson, Kristianstadzvägen 14," Laholm. Han är född i Våxtorp och har alllid "varit en duktig och ar- Setsam människa. Hon är allt- jämt pigg och kry för sin ålder: 60 år ” fyller i morgon lantbrukaren Zalomon t, Våxtorp. Han är född i Våxt arp och driver sedan många år ett lantbruk i Fägrilt. Vid sidan av detta hjälper han till mod olika arbeten på går- derna i trakten. Han är en snäll 202 arbeisam man, 59 år ". i fyller i dag fröken Alma Nils- son, Vessinge, Veinge. - 50 året et on ne fyller + morgon sjukkassefö- reståndaren fru Astrid Persson, Veinge, -möka. till f. sjukkasse- föreståndaren Alfred Persson. Hön är född i Öringe, Veinge, och övertog efter sin make först arbetet -med. Veinge erkända sjukkassa och sedan denna blev ”örstatligad . sköter .hon Veinge allmänna . sjukkassa, Fru. Pers- son är en synnerligen duktig och rejäl människa och hon är allmänt omtyckt för sitt tillmö- tesgående och trevliga sätt, VIGSEL rer RS -— ägde på lörsagén rum i La- holms kyrka, då repäratören Kurt Andersson, Knäred, "vigdes med affärsbilrädet Ann-Marie Nilsson, dotter till fabrikör Yngve Nilsson och hans maka, Ängelholmsvägen 24, Laholm. Uppvaktande, tärna och marskalk var brudens syster, fröken Britt-Marie Nilsson, och hr Ifune. Swahn, Markaryd. När brudparet intågade i kyrkan spe- lade musikdirektör Peter Pålsson Bröllopsmarsch av Aug Söderman. Vigseln förrättades av pastor Ola Larsson, och då de nygifta läm- nade. kyrkan utfördes Bröllops- marsch ur 'en Midsommarratts- dröm av Mendelsohn. Efter vig- selakten gav brudens' föräldrar middag i Ysby bygdegård. > — ägde i rdags. rum i Östra re Kurt-Allan Gunnarsson, Stock- holm och fröken, Vera Gunvor Wilhelmsson, .Hemmeslöv, Östra Karup, dotter till lantbrukare Fi- lip. Wilhelmsson , och hans maka Edit, född Johansson. Hemmeslöv Östra Karup. Brudparet tågade in i kyrkan till. tonerna av Allegro maestosö . av. Mendelssohn spelad av kantor fru Elsa Bolander, Bå- stad. Efter. ps. 306:1—3 förrätta- de f. kontraktspröst Sigfrid Nor- borg, Östra Karup," "vigseln 'och höll; ett varmhjärtat tal till. de unga tu. Sedan följde Ps. 234: 12 och , därefter följde solosång av kantor Elsa: Bolander, Lovsång av Beethoven. När brudparet lämna- de kyrkan spelade kantorn Supro- visation av Albert Runbäck. Upp- vaktande marskalk och tärna var chaufför Tore Sjunnesson, Alstorp Ränneslöv och brudens syster frö- Ken Doris Wilhelmsson, Hemmes- löv; Ö. Karup 'och bilreparatör Kjell Karlsson, ' Skottorp. Efter vigseln ” gav : brudens föräldrar middag på Östra Karups Gästgi- varegård,. där brudparet hyllades med tal, blommor och telegram. nad på fredagen-i Raus kyrka mellan - "läroverkslärare Ricard Bojrup Falköping och fröken Britt Olsson, dotter till svetsare Johan Olsson och . hans maka f. Berg- kvist, Hälsingborg. - Brudgummen är bördig från Veinge" och son till rektor Birger. Bojrup och. hans maka, Vid brudparets intåg spe- marnattsdröm :av” : Menäelssohn och därefter sjöng 'hr "Lars Bertil Jönsson Störst är kärleken" av Runbäck. " Vigselförrättare "var komminister Sten Werner. Efter vigseln sjöng 'hr Jönsson: Det er saa yndigt åt fölges ad, av Wayse. Därefter ' uttågade brudparet til Bröllopet på Ulfåsa av Söderman. Brudnäbb var Agneta Bojrup. Ef- ter vigseln gav brudens föräldrar : middag på Ramlösa Bästis!" Matilda Johansson. I en ålder av 84 år avled på lördagen på Laholms sjukstuga efter en kort Våxtorp. Hon var född i Hishult doch ingick 1901 äktenskap med | ta 1 varefter makarna i ett fyrtiotal år innehade ett lantbruk i Pres- itorp 'uppe på åsen i Våxtorp. Detta överlämnade, de till en . son och - köpte . sig - en - villa: i FÖTT YTErT Pi s så här fina och praktiska gårdar kan lantbrukarna slå sig ner, sedan de flyttat från de föråldrade " ' - 0. husen i den gamla byn. c Den gamla byns förvandling He pittoreska ter sig inte många ' . : N brukare flyttar ut från en ”hop- Karups kyrka;. mellan lantmästa-' av byarna i södra och mellersta Tyskland med. sitt gytter av bro- kiga' gamla 'hus!. I en gången tid har' de också besjungits i ord och toner av romantiska diktare, som inspirerades av ' idyllen ' och "den stilla frid, som syntes råda i den- na lilla mänskliga gemenskap, Sä- kert har också mången svensk re- senär fångats av charmen hos den ofta stadsliknande byn med ”bygg- naderna 'hopträngda kring kyrkan; Även: människornas beteende 'och' arbetssätt har förmedlat ett intryck av tidlöshet och ro. Kontrasten till det moderna, livets" strömlinjefor- made penningjakt' och hets har. för refallit. fullständig.” sel . Men ä även denna — ytligt betrak- tat —' fullkomliga lilla värld har haft och har fortfarande sina avig- sidor och brister, vilka framsynta byinvånare'-med . effektivt stöd: av vederbörande '.-myndigheter sedan början : av» 50-talet gör energiska ansträngni för. att ' i Det säger sig självt, att de flesta av dessa gamla, måleriska gårdar alls inte: motsvarat nutida krav på praktisk inredning och bekvämlig- het, Bostäderna har därför ökat ar- betsbördan ofantligt för husmodern, och på sarnma sätt här de gammal- modiga” och alltför små stallarna och ladorna gett lantbrukaren och hans anställda" en massa. onödigt arbéte.: Det "hat inte: heller? varit” så lyckligt. att i gårdsplanerna ? varit små, ”Trängseln” med granngårdar- na har. inte' heller varit så särskilt bra. N M>= värst av allt har kanske än- då varit ägornas splittring i en mängd : skiften, . av vilka" somliga varit synnerligen små och :dessutoin legat långt från gården, Detta har jort långa kö på dåliga. vägar . med tidsspillan: och sat. så mången resenär med romantiska 'skönhet, håller gårdar långt från byn? åtskilli; -av dé gamla husen som: var. ut, även om karaktären ändr: 'vet "att skapa. ett Des små å tyska byarna, som a tju- att genomgå en märklig förvand- ling. De splitträde ägorna sam- manföres i större enheter, lant-' brukare flyttar ut till nybyggda d "trånga och omoderna rives helt eller delvis. Men byn plånas inte ty.skolan och kyrkan ligger där; och '. handlare, . ; bensinmacken och bion finns kvar jämte myc. ket annat, Den radikala föränd- ringen har framtvingats av kra- . konkur= renskraftigt jordbruk åt” såmån- ga driftiga människor som mi ligt. . trängd by, blir det lättare för. dem som är kvar att byta skiften, så att de får sammanhängande bruk= ningsdelar, I allmänhet går det så sin på gård i den till, att bonden överger sin gamla byn a H 3 8 RN Rinner försvinner” som ditt väsen rinner över vågor giltigt ogikift så fångas flykten av aning I må- sena vinge så bestänker hävet ditt ögå - 3 småkåt tungspetsen saltet av min hud - sk återvinne? slutgiltigt « + - sandens$ rinnande mellan fingrar 1? ” Solceid Johé ”Skräddaryrket'. : behöver Inte ': stilla avlida”. Stockholm (TTspec) Det klagas i branschkrelsar hi - terliga ä över att det numera är hart > när omöjligt att få tag i en skräd= dargesäll. Vore det inte på tiden : att man inom skräddaryrket satte > igång med en ordentlig tekryte="> ringspropaganda? eo . Frågan = ställs' av tidskriften + Skräddarmästaren, organ, för. Sve=" riges . skräddariidkareförbund, Det : är. till ungdomen man måste vånda I sig. Men den stimöleras inte' gärna . till intresse för yrket genom alt” man så ofta tilllällé erbjuds talår sär se finner sig på tillbakagång och att mån numera mest får ägna sig åt.: mottagning av kemisk tvätt och re= ! parationer! »Att denna. serviceverk= samhet i och för" sig är ganska '; lönsam, kan emellertid inte påverka - dom: att utbilda sig till skräd'; : "och flyttar ut. till er modern ' gård, iga för Fationell drift, "Yveksamhet , bland nöj- längre, stundom. långt till skolan, Västtyskland, som har "sådana brottas med. De utgör; som" dr Hans-Gänther > Gohte i lant- bruksministeriet i Bonn har påpe- kat i en av. sina skriftér, ett ropeiskt problem, Förutom i Tysk- land är man sysselsatt. med: samma Porta sak i Holland, Belgiei Schweiz, Österrike os Ofta räcker det inte med sam manläggningsförfarandet, utan kräves mycket annat, bl a -bygg- andet av' nya "gårdar ” och ” vägar, »åv i: vattenförsörjning ordnande"! m m — allt. åtgärder som syfta att förbättra lantbrukarehs villkor, så”att' de blir jämförbara med ra yrkesgruppers.' Lika viktigt ä att:den tyske lantbrukaren får möj- ligheter att hävda sig, när sexs marknaden ' snart är : verkli har betänkligheterna blivit och därmed sammanhängande frågor att "bl a praktiskt inredd gård - med rarna runt, omkring,. goda - vägar, ordentlig .-. vattenförsörjning = etc. eu- ävståndet till byn inte så "mycket. Ministerialrådet Schwede, det r till - tats- ghet. isom uppförts på någon : lämplig del av. den mark; som :han' skaffat sig genom -byte, Ofta måste na- turligtvis flera jordbrukare flytta ut. för' att man" skall lyckas be- 'mästra ägosplittringen och därmed skapa den första fö sättningen för "Särskilt i början rådde en viss » lantbrukarna ifråga om utflyttningen, som med- förde att. man kom ifrån byge- menskapeh, från. den vanliga om- givningen och grannarna. Det blev kyrkar, bion o s v. Men: efterhand allt mindre, Fördelarna av utflyttningen är påtagliga: "en helt ny, mycket För övrigt "betyder tack vare bilen som i Schleswig-Holstein sysslar med frå-' gor som sammanläggning av splitt-, rade ägor, utflyttning och. en rad andra. procedurer som' avser att skapa ett konkurrenskraftigt tyskt jordbruk; förklarar. att hittills. har ingen som flyttat 'ur'sin. by'i den- na del av Västtyskland uttalat nå- gon önskan, om ' att få »fiytta; till baka, Detta beror 'haturligtvis på att all flyttning är frivillig. och att de som funderar på att slå sig ner på en ny gård, ordentligt sätter sig in i de; förändringar som 'tölier dare, A nas bekymmer ä är, naturligtvis Horn, men "en av deni törde vara den hittills uteblivna reklamen, fö ställningsskrädderiet. . pros duktionen inom skrädderiet därefter | ökas, finns" anledning anta, att. ins > tresset för , yrket. kan stimulera . ungdomen att söka sig" utbildning rendera i "yrkesskolorna , eller "hos . hantverksmästarna själva. . Ett, förslag, värt att överväga, ä vidare att någon skicklig yrkesman vid ett föräldramöte i skolornas : avgångsklasser gavs tillfälle att hål. . la informerande föredrag om' yrket, dess. -utbildningsi och utkomstmöj» - ligheter: -. Fråga är om inte detts lär, ett väl så, säkert sätt alt upprå önskat resultat. Man börjar i valjé fall i rätt Vi vet alla, heter det slutligen, att medelåldern inom den svenska > skräddarkåren ' är mycket hög. En naturlig, mycket kaltig ävgång av , yrkesmän är därför att väntd un-= - der de närmaste åren, Dét är därför + som" det brådskar med pyrekryter. ringsfrågan; | . NS Sjärbanksgranskningen ; i Länsstyrelsen ' har förordnat föl jande personer att deltaga i gransk« ! ningen av ' nedannämnda "sparban= för år 1960: Sid aa Denna synpunkt har kommit att spela en allt mer dominerande roll i ansträngningarna” för en' förbätt- ring av produktionsvillkoren. Tidi- god tid. beredelsen .bö med. detta, . Den psykol för- Lä med andra ord i ländsfögdeti N L Eklund, Halmstad, för Halmstads - sparbank, : revisorn lade. kantor Dahlin” En midsom-|: ökade. kostnader som följd, vilket återigen har lett till försämrad in- komst per arealenhet.:I många fall har den starka ägodelningen upp- stått på" - grund : av .arvsskiften : — har varje barn fått sin bit under några. generationer, dröjer det inte så länge förrän även en stor gård är splittrad i småstycken och snart har dessa dessutom skilts åt av nya byggnader ete.', ov - För en svensk är det i. allmänhet ytterst förvånande med denna ägo- splittring.” Vi": reägerar ' så : starkt, förmodligen därför att hos oss på- börjades 'storskiftet redan vid mit-' . ten av:.1700-talet,' medan enskiftet] :-> — genom vilket en gårds ägor sam- lades i ett sammanhängaride” stycke — igångsattes- £' slutet. av "samrha århundrade och fullföljdes under de första årtiondena av 1800-talet. Det- samma :. var > förhålländet : ringen; r inte; några sådana sam- manläggningsproblem;" som man :nu är i'full/ gårig med -att lösa - eller till: en" delshar:lös ga » fall, gare har agrarpolitiken i stor ut- sträckning varit inriktad på att kla- ra den västtyska försörjningen, se- dan en stor :del av de viktigaste jordbruksområdena: "stannat, om: järnridån, Likaså har: det'varit en: angelägen ” uppgift "att " skaffa gårdar åt lantbrukare, som ' fördri- vits från de områden som nu:'ly- der ' under. Polen” eller ' flytt "från Östtyskland. : Den västtyska ' star ten har satsat ehorma summor på att utöka och förbättra det tyska lantbruket, - och mån har -sanner-' ligen ' inte "bemödat När det gällt att ord hållandena i"de" gamla” trånga byarna” med den stärka ägosplitt-' : här lantbrukarna ' själva gjort en viktig. insats, För ungefär fyra år. sedan utfärdade den. nu- varande: presidenteri Libke riktlin- i [jer: för utflyttning till "en, ny gård utan <, myndigheternas medverkan, På : denna ' väg : har.” goda: resultat uppnåtts, liksom i ide oändligt mån- r myndigheterna- tagit i] hand om: det; shela, "Det är lätt att att redan när en" lant Sö nns NT Je Kar nöjet att besökå en lan det, vilken uppförts med beaktan- de av älla"de fyasté erfärenketer- na"ifråga om 'arbetsteknik och me- kanisering,. Denne jordbrukare 'ha- de nu 26 hektar i ett stycke, me- "öster ningen är en fin sak, även om den kostar pengar, De nya byggnaderna hade ' gått på 120.000 DM —' en summa som fastställts av myndig- ig förgäves. | heterna, som även bidrar med, lån. ” ; JEn viss del får dock 'jordbrukaren själv klara. Tack vare att han själv och 'hans båda söner hjälpt till med schaktningen. reducerades hans di- rekt penninginsats något. Vatten- ö ingen ' blev” inte: klär”.för- rän i augusti,. då det 20 km av- lägsna . vattenverket ' som .be- tjänar ett mycket stort” område — togs i bruk. Köket -hade alla! mo” ja 'upp för in te. brukare, som i juni i fjor hade |Hishults sparbank, revisörri Törste flyttat ut till en gård i marsklan- | Mörck, Halmstad, för Laholms sp bank, Persson, Halmstad, för Veingé spår bank, kontorschefen Karl Ake Fah- lin, Halmstad, för Våxtorps spar- ' bank samt. f bankkamferaren Hjal dan han förut hade” tio: åkrar i| mar fem byar.' Han tyckte att. utflytt- Kungsbacka sparbank, som” insk Conrad A Andersson,. Halmstad, för ars ” Per-Gunnar." « länsnotarien Bergenholim, : Varberg, > : i onsdagens konselj f nde militära utnämningar: Vid Hallands . regemenie ' till överstelöjtnant med förordnande vnin schef för Hallaids skrivningsområde major CHR Lil: liehöök, Gotlands infanteriregemen-=, I Hällands fegementå till” måjor kapten AK H' Ljungner; Norrbot= tens regemente, ; . derniteter, ' vilket, hustrun: uttalade ”öch ärt ” dd Iultl sin tillfredsställelse över, och över | pr | bostadskultur. >... ” Husfadern medgav, ' "att det kan] ske, hade varit. litet ensamt de "förs- a tio månäderna, innan det kom andra utflyttare' från byn" till 'de « efter hand färdigbyggda. gårdarna, | re ' som var av. samma förstklassiga | ut typ! Inte minst den tioåriga dottern |ägc gladdes över att få' lekkamråter. Hon hade : tidigare :haft nära. till I : skolan men måste nu färdas 2 1/2 kan och skolan, händlaren och han verkaren,' relsen, samlingslokaler och-en del” annat finns kvar. Även -lantbruka= huvud : taget var, rum" och. bad- | Man 'kan då fråga sig: hut går det . rum "ett: gott exempel” på tidsenlig med den gamla byn? Avfolkas den och blir öde? Nej, -visst inte. Kyrr. den .kommuhald-” sty riafurligtvis, som efter de ändras flyttning fåft sammanhängande” sor och moderniserat' sina gårdar. 'mångå delar av! | Tyskland” har” . det skapats nya "lantbruk; inte sjukdarh fru Matilda 'Johansson,|' lantbrukaren Ludvig Johansson |. ME as : Kärr. Maken gick bort 1946: och då sålde: fru Johansson ' villan En del av; > bostadshuset till den gamla än har 7 piffats upp och är Pwriktigt. bra gett bo k" Lo. . kilometer, vilket kunde vara 'på- ; blev. hon -skjutsad på traktor, om vädret var alltför. dåligt. — någon " bil fanns det inte "på stället, Men ; dert yngste 'sonen, 22' år, hade mo- "ped och den äldste på 26 hade mo- : torcykel, så de tyckte inte det spe- lade någon roll, att' de nu hade 20 krö till” bion mot: tidigare fem, Dejt är tusentals lantbrukare, som i likhet med. denne, flyttat från sin” "gamla by för att "fortsätta sin HÅ tänder K= 7 e verk frestande "under vintern.si Men: då minst i Schleswig-Holstein där man genom väldiga dammbyggen ave vunnit havet stora arealer. Nä kan, att. man” genom "Friedrich-" Willhelm-Läbeck-Koog, för vilken dammbygget påbörjades 1954 och där gårdarna började tas i bruk tre år senare, vann 1.300 hektar, Även” i Emslandet har enorma. jordom- råden, utvunnits, och tack vare det=, ta har Emslandet tillförts en rad" ”nyhyggare” ” och kan emotsé ett . ekonomiskt, socialt och kulturellt Uppas ing och bosatte” sig i Våxtorps by. Där har'hon bott tills nu och -helt . skött - sig -själv.- Ända till de sista dagarna. här hön” varit tre söner och tre "döttrar, son= pigg och kry. Hon ' efterlämnar hustrur, minnet. av en synnerligen tig, arbetsam och. snäll kvinna. " Närmast sörjande är sex' dukz syskon och. h svägerska, barn; ; svärsöner, > barnbarn, i frenumörea p på IT om att beställningsskrädderiet bes kers förvaltning "och räkenskaper | : : J de Maré, Halni- NN stad, för: Östra Karups sparbank, I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.