ao ft STORE Torsdagen den 25 äugusti 1960 Regeringsorganet 0. Det ' socialdemokratiska : h vudorganet, : Stockholms-Tid- ningen, har presterat. en ledare . i folkpensionsfrågan, : som över- träffar det mesta som. setts ;i den, vägen, --" " Pensionsberedningens betäri- ”kande' har aldrig. godkänts av a riksdagen, säger tidningen, "och vill därmed ha, sagt att något löfte' aldrig gåvits. folkpensionä- rerna, Men hur «var det under folkomröstningen? ' Stod :.det inte på walsedlarnä”: satt. folk-. 7” närmast betraktas. som 'ett i försök satt blanda bort korten. |: - Sedan -påstår. "tidningen att centerpartiet, inte” här gett an- visning om var pengarna. skallj > tas': till: folkpensionshöjningen. "Det är att tala mot bättre' ve- tande. Såpass reda på saker och';ting' har. man ' på - Stock- 'holms-Tidningen' att man :;vet att "centerpartiet förordat. .en höjning -av - folkpensi sg. ten -med: en <procentenhet. och att det - 'tillfullo - täcker me: kostnad öl : skulle lishet' +- Stockholris-Tidriingen - talar höjas i LM med p beredningens förslag? Bedyra-, de, inte företrädare för sam liga" tre linjer” att 'om "denna! folkpensionshöjning var: man , ense? 'Hördes det någon som tog avstånd? Nej, då bjöd inte minst företrädarna” för 'ATP-'/ "linjen »rundhänt till folkpen- sionärerna., Nu" betraktar, inte "defta ” som, ett löfte. Nåväl, aå net. Vi och : att det där" med ordhållighet tydligen kan 'tol- kas-både si och så. Vår 'mening : är: att om det inte här' hår « kan" påståendet innebära ''att givits ett löfte, då har det” or- det helt förlorat. sin valör. och ' innebörd? . Stockholm3-Tidningen fram : håller att de kommunala”, bo stadstilläggen betyder långt - "mer än den höjning av "grund-, pensionen som " centerpartiet - vill; genomföra, Vad har det >'från. att lä; ga sitt med | saken. att göra? Varken centerpartiet eller :socialdemo-' kraterna vill reducera de kom- munala bostadstilläggen. Oav- .: sett; > böstadstilläggen får; Slörslag.! Att. dra'in' bo- | ir esonerhatiget. , jontals män LÅ wi den; Det, skulle" ha: vårit:e ett. Psyst öd kologiskt. misstag äv, ryssarna dm ' dé dömt” honom” till; idöd: : för handlade de mer: och lät honom, slipp OG to Ära frihelsberövande, , fredställde i viss mån” tens bud,” "samtidigt 50 . derströk brottets allv: . Samtidigt" såg ryssarna till ati Powersaftären . - utnyttjades still , bristni ä ur världspolitis= i" ka "aspekter, » Amerikas - Förenta : stater och dess ledning skulle nag- - Jag fast som fredens fiende ' num= / mer ett, An har också i om grovt frieri; försök att köpa ma NR därom; 1 men I: Y i Det fölkpensionärerhas " gunst : "och att: man skall lyssna med stör sta misstroende på ”centerpar- tiet och inte fa "dess folkpen- sionsförslag" -på ' allvar; ' Det förstår vi. att Stockholmis-Tid- ningen vill: Men tidningen tror inte : själ utan säger för 'säkerhets' skull att'. centerpartiet” med "sina” riksdagsmän inte hår- möj het ätt driva "saken igenom. : Hur vet: man det?" -Möjligen socialdemokraterna & även fram- gent kommer att sätta sig” "på tvären” nä C sionen; t parti ”torde inte "Stockholms- Tidningen ha fullmakt ått tala. "Tidningen "tycks. mena att centerpariét "borde ha” avstått rslag ” i folkpensi nsfrågan, : eftersom man 'inté på förhand visste om -att det” skulle vinna diksdagens ; bifall” Innebär det” att 'social- "demokratin ii "minori itetsställ- ryskt: territorium. Del alt; detta skedde: utan . fall: fanns en allvarlig: Tucka:i i kol " pekt: på. Powersaffären, som Änig: fnotallet Y som, Fats" i "spaningsplanen;, Kunde" st ära ' bassyster, skjutningsplatser." för ' kartläggas, Det. ryska; luftb "hade i 1 fallet, Powers genom "sitt bris- tande, lainne för. psykologi, och taktik” givit . ryssarna . trumf på hand, Det var inte Powers flyg= - ning, som Nar dena verkliga. or saken: till att. toppmötet kom av sig innan "det kommit > sigång. Chrusjtjov. hade under. sina re sor till "USA och "Västeuropa före! toppniötet” "kömmit till insikt om, ' att han inte kunde uppnå de mål han ställt upp för överläggnin- garna vid toppmötet. Han beslöt därför "att. torpedera mötet, Men . det var inte Jätt att -hitta på 'en - förevändning för detta, som skul- le, frånta Sovjetunionen "ansvatet för. misslyckandet och 1" stället ” lägga”. det" på ' västmakterna, Då kom Powers av ryssarna upptäck= ta spionflygning som, räddaren i nöden, Chrusjtjov kunde till det yttersta krama ut den p : lessä gar, och? när: upptäckten” äntligen skedde och" Powers U ned; | fick "både och regering i! Sov rn 1 "de" "argumenten K t ”"kominer” attis g . nömförändet” av ATP - latt: ar. val Tendens till ökad | SN < arbetslöshet” STOCKHOLM (7) En ökning av arbetslösheten & är nästan en genomgående tendens i Å de fö, Alla kongresser, och förbunds" är snart ö åndna. Sko- tio län som"på tisd: först avslutat sin arbetslöshets”äk- ning - för - den 15 augusti Endast Kri: ds - län visade någon i sitt hettande skede. Inför det TV-tittande | svenska folket får. de Politiska, pärtierna wända ut och in på sig själva; berätta vad de' uträttat- och vad de vill uträtta för att det här samhället skå se. Utö söm de” vill ha det gemytligt. småprat inom ett piggt arbetstéant' och en chosefri (och |” cigarrökånde) - professor” «som : modllen :för. ett politiskt”. TV ett par ti kan prosentera. sig un- er "jovialiska och utomordentligt: amuserande- for iets 2 inledande > program till" de” politiska" partiernas TV- | valrond övertygande "belägg TV-tittarna' såsom det parti det ett parti på Erammarsch.. der' "d senaste "dagarna är folk- pensionsfrågan, Den. togs: "också upp;;i. " frågestunden under 'cen- terns pv sentationsprogram iTV. gen” hejd "på : vilken irritation öcenterpartiet :; skapat främst bland sossarna genom "att hålla <fasti id. löftet om: rejäl ig LL på tal i TV: och undrade” här: egentligen" löftet minskning jämfört med juli i år. I samtiliga- - -emellertid lägre än i augusti förra året. " De "kraftigaste" ökningarna jämfört med juli visar Värmlands, Örebro och Stockholms: "Tän. I Hallands län var arb siffran den 15 aug 1960 239, vilket i jämförelse med juli är "en ökning | med 41 och en minskning med 258 i jämförelse med augusti 1959." a het " Sysselsättningen ' i "Österrike var rekordhög å juli då 2.327.800 män- niskor av en befolkning på sju mil- joner hade arbete. Antalet arbets- lösa sjönk till 46.500 vilket är 15.600 mindre än vid samma tid i fjol. (TT- av: Gustaf: Fröding, med råpliga teckningar av: Olle - "Nordberg; har utkommit " från< Bonniers: på dä varmlannske språk, både: Boka numra --ett .å- Boka- numra - två. - var" arbetslösheten | Iorna' börjar, och om alla gamla tecken håller, -ska:det fina. "vädret komma när 'sommargästerna "rest, I storstadspressen beskärmar man sig över. böndernas övertalighet i riks- dagen, När bönderna utgjorde 55 procent av riksens innevånare hade | Ett | itvänligt j ÖRA "Av: Astrid Pettersson just nu Motioner som väcks och går: vidare får inte' stanna på vä- . Östergötlands distrikt hade motion i år till förbundsstämman om bris- ter i lagen om allmän sjukförsäk- ring, Hoppas att ärade riksdagsman-= naväljare vét hur nära samband vi har mellan riksdags-' och lands- lut. Om alla landsting gör de "55 led av riksd Nu har ' de knappt 30 procent jord- bundna och. 30 landsbygdskandida- ter. ' Vore' I man riktigt rättvis . skulle man' räkna tre månaders jordbun- denhet för stadsborna, På sommaren delar de själva och deras barn del- vis våra bekymmer för. regn och kyla. Skogens bär är utbjudna gra- tis till dem alla, men det finns in- te långa stunder att plocka bär på. Kanske" detta, att leka lotteri med vår Herre "om väderleken, sätter någon sund tanke i hjärnor som är skapta att tänka med. Många har huvudet bara att' sätta hatten på.” > SK FN Man läser referat från kongres- ser, Alltid har tidningarna att fram- föra resolutioner som når vida runt landet och världen, Det tycks som om bönderna ' just: nu . vore. mest som ' Halland gjorde förra året — beslutar. om minst hundra kronor i månaden åt den som sköter. kro- nikersjuk —' behöver" det inte gå som för en £f d ålderdomshemsföre- ståndarinna 1 min hemsocken, Hon måste hem för att sköta sina gam- Ia föräldrar. Hon gjorde" det med den äran, i åtta långa år, När den siste "dog var hon själv utsliten och i behov av läkarevård.. Under de åtta åren hade, hon fallit under tolvhundrakronorsstrecket — från ord.:kan. göra. änder Hon var en av de då människor jag mött "som? "omsatt" Eudstruktan i daglig. "gärning, Alla” de 4 nätter : hon vakat "vid de gåmt: nilas sjukbäddär, allé” de tröstande" ord hon sagt på. gränsen, mellan” liv och död. Under influensan 1942 dog. sex på en vecka, men . hon begärde varken "löneförhöjning eller "lediga dagar. Ingen vär. så svag ovanbädd, att han - inte - hade , sin oersättliga plats till något. En: blomma i fönst=. ret som bara kunde vattnas av Mor Maria, höns som bara Mor Johanna kunde ' ge, ved till, köksspisen. som bara 'Blinde Oskar. kunde trava rik= tigt, Nog kunde vårt svenska sam= hälle haft en allmän sjukförsäkring för henne själv när hon blev-sjuk. "Inför sådana människors livsverlc stannar :man -i beundran och tyc- ker att” de borde 'prédikas' om på att ha varit fackför som föreståndarinna med sextusen i lön, Hon har nu gått sjukskriven i två år utan att ens få de tre kronorna, . som: vi ' annärs brukar kalla minimum. På grund av hjärt- fel hade hon aldrig fått tillträde till den frivilliga sjukkassan före sta- tens över de, Hade landsti nin gett henne hundra kro- tillfredsställda; Ä bönder- nas hustrur, - Kanske det var. en ing av Ulla Lindströms: be- Här finns alltså a om gam-= le Strutt å Skenerkutt, om fölk : å Rot-Johan, e-beskel å Tre käringar i-en backe, Riks- dassbönnras marsch å .prästen Bo- denius,. Fleck-Fredrik å å E fin vise och "Fredrek .på , Rnsätt,: där: finne Melangtäräs intåg i Kallsta å å harr= gårstösa i äppelapla,. de flesta i bå- de: ord å : bild liksom ' Kalle Gla mä: sola" För :de' mindre : ;kunniga finns: dä ordförklaringar å inne- hållsförteckning, " så vem som helst kan lära 'sig det värmländska språ- ket. Bokpriset'ä är 15:50 för den”. in- nt " Pamela Eriksson Herliginnans” sista resa Öl fåttarinnans "skildring. av? en längfärd 'med den" åländska 'segel- flottans . flaggskepp : .och'-:stolthet. Kontakten. mellan . två: damer: blev livsavgörande för den unga -Pamela, som några år senare gifte sig med "”Hertiginnans”. skeppare' och slav: Pamela: fick: uppleva: -en lysande je UT epok si" sjöfårtens" "historia," många tydligén aktualitet i dag, ; lägre SER väv löftet. till: folk- pensionäkernaå för överbud! Man fästelser | Nå :Pensionsber edningens'” ber tänkande "bara var. ett. förslag .| och" ingenting" annat, Riksdagen |. har aldrig godkänt. detsamma., D löfte, är. ett löfte, Man lovade: iien- [förslag a "öch! det: här” ingenting med ett” ”riksdagsbeski i det här "spiodera bevarad: Chrusjtjovs! ursinniga "utfall mot Eisenhower "och "de åmerikanskn miljtärerna > var” förinodligen inte . framlockade' enbart 'av: ilskå ått ” amerikanerna dragit. hariom vid -näsan: utan "också: av: räddli för följderna' av -att USA skafföl sig insyn i Sovjetunionehs milj: . tära system, Den skulle kunna av. slöja, att: Sovjetunionen. 'militär-- - tekniskt inte var överlägsen USA . vilket . den . ryska propaganda: "oupphörligen sökt trumma in mee Cdjupast | militära i hemligheter... pagi inv ing. till -sina fi 2. på di , som det nedskji pla- net erbjöd honom, Han : kunde dundra mot Förenta ' Staternas arressiva handlingar och kasta över ansvaret för toppmötets för- olyckande på Eisenhower, Redan 1: april: hade Chrusjtjov I sina - offentliga tal gjort uttalanden, som kunde tydas så att han inte längre var intresserad av” ö läggningar på toppnivå, Med hän- syn härtill var det'synnerligen oklokt av den ikansk mili= . «och: raketforsknin- genå "område, Under rättegången . mot Powers har åklagaren gene- ral Rudenko varit synnerligen an- gelägén att framhålla vilken. bragd det ”ryska flyget. ;utförde när -det lyckades skjuta ner” Uv 2-planet, Han har ocks gång på gång un- Centerns öniekvåtaa lnjö i pensionsfrågan; där” man ut- tryckligen "undetstryker' vikten av 'folkpensionen — en trygg- het, likaVför” alla under ålder: domen retar, gallan. på mot- ståndarna. Man tycker. tydligen att tentern, på någon enda punkt — och varfö gäller. folkpensionerna? —.i lik- het med alla andra, kunde ändra sig.- Men centern står fast vid sin ståndpunkt, -vilket deklarerades också i TV-programmet” inför väljarna. Och apropå nu folk- pensioner: kän man, mitt ”herr- skap, tycka. ätt en höjning på 30 kro! or för makar. och 20 för å per månad är ett So derstrukit ns höga militärtekniska | nivå, Avsikten är uppenbart" att" håll myten om Sovjetunionens" militära " oöver- liokh - I - vi vid livs 7 > HINNER finns i Laholms T ”överbud”, orkar centerlinjen i folkpensionsfrågan nu döpts till i moståndarkretsarna? " Men fränö re, Centerledaren Gunnar Hed- lund nämnde i sitt slutanförande L centerns." presentationsprogram något "söm . "bör ge en tanke- ställare åt .oss envar. Inte minst som - föräldrar. " "Det är mycket viktigt att vi strävar framåt på det ekonomi- ska området”, sa' hr Hedlund. lllana c och ' tsärgkilt måste, vi se till (Forts. å nästa sida). inte då när det] I. geni sista stuhd tillbaka sitt reso- lutionsförslag 'om ”övervakare” åt . = folkpensionstrågan . -| till något helt annat, ärade läsa- händelser - på - havet '.och ' berättar mycket : om. den”, åländska ' fiskar- miljö, där hon kom att känna' sig lycklig i gemenskapen : och ' med. en livsstil fylld "av: tradition :och -gam- mal förfinad bondekultur, Skildrin- gen är lika levande som fint: mänsk- lig. Bonniers förlag 22:50. har med fog betraktats mindre som konstverk än "ett led i kampen. för ”social rättvisa”, "detta i de fall inne- hållet: icke varit ren: pi spaganda, vilket, SSA varit, z) är. en ny bok av Norman Vincent i Peale, som tidigare utgivit råd om levnadssätt : för” -att uppnå : bästa möjliga resultat, Här har han sam- lat dramatiska," hjärtevarma. episo- jer av. män och kyvinnor;runt om "världen.< Författaren” är pastor. i Amerikas äldsta protestantiska för- samling i New' York,':' Han "syftar till. att. "med .-'sina' "religiösa'- råd, grundade” på andlig tro såsom en beståndsdel besegra vad. boktiteln anger, Lindqvists förlag 16:50, FCT PRESSEN "DAG HAMMÄRSKIÖLDS ställ- ning -som :' världens talesman -och samvete är nu starkare än någon= - sin, anser. Expressen (fp): : . "Det återstår att se hur Lumum- a kommer att reagera på debat-|' - ten i:säkerhetsrådet,' .Sovjetunio-!” nen har svikit honom. Ryssarna, " som - tydligen . hade räknat med NH stöd äv' flera afrikanska stater än : bara Guinea och i viss mån Gha- . "ha, kanitulerade inför beviset för|' det: överväldigande. förtroende : som FN-nationerna' gav sin gene- + ralsekteterare. De drog bokstavli- FN-kommandot, debattens enda " som i allt väsentligt överensstäm- "de med Fumumbas egna krav, a EN RAD SKÄL TALAR FÖR att Kongo kommer att förbli ett oros- rm tror Svenska Dagbladet " Även om Luntumba" mot all för- " modan skulle ha insett att han in- ' te har något att vinna på att föra en obstruktionspolitik mot FN är Kongo ännu "så länge ett land i vardande där primitiv fiendskap ' mellan de många stammarna rå- . der och där de lokala intressena bryter sig hårt mot varandra. För " Sovjetunionen förblir detta områ- de ett utomordentligt löftesrikt manöverfält ' och man kan utgå |' ifrån att Moskva inte försitter något tillfälle till aktioner i samma anda 'som hittils präglat d dess samspel med Lumumhba, : tryktade tal som lagt: sordin' på ” bondhustrurnas motioner. SLKF: i ; Örebro län: ville ha'mer samlev- nadsundervisning' i TV och radio. Styrelsen skulle uppvakta och före- slå repris på ”Columbus”; Blir in- te radiotjänst glad över en så bil- lig begäran är de. svårflörtade, Ulla Lindström - kräver--djupa - och in- tående undersökningar. och vill ha fram allt vad psyklogi och familje- så enkelt att sätta ägget hårt i bor- det så att det stod där. Vidare mo- ' Itionerade Östergötlands. SLKF-are om 'fri. "undervisning "åt . långvarigt sjuka barn; Förra året hade under- tecknad" en motion. om ' astmatiska bärn” och fri. förebyggande sjuk- vård för - dessa, ; Motionären ville också ha ändrat > sjäkkassebestäm- melserna så "att man ' fick ; räkna sjukpenning : eller; konvalescenttid också för kroniskt sjuka barn. Mo- tionären blev. upplyst. om att detta var en landstingssai . ' Det är: inte' lätt. att :vara 'mo- tionär; -Kan :' en : landstingssåk, som omfatta gofyra 'ländsting :” och tjugofyra: län, ” tolv-: stift och" ett överståthållarämbete' : int rikssak? Kan "en människa - a: : te” få bli betraktad. som: kronisk. sjuk-in- år? Ska barnbidraget räcka till att ha barnen.'inackorderade / ipå- orter som är tjänliga för, luftrören? Vore det inte en billig begäran att ”sjuk-' kassan gick emellan; till föräldrarna och : sommarhem pnades : just: i trakter som läkare föreskriver, Ska man: nödvändigt behöva bygga mil- lex. och., koloni-k som "står. tomma : halva, året, när tusentals "präktiga lantbrukarehem kan ta, emot och ' ge samma, luft- ombyte i” samma" trakt? Kommer min motion från i fjol upp till be- handling ' inom; "landstingen" - i år? Den överlämnades förtroendefullt till. SLKF:s förbundsstyrelse, till- sammans 'med en som gällde vår livsmedelsförsörjning - under . av- spärrningstider., Fortfarande" väntar rådgivning heter. Kanske Columbus | ändå är rätta .namnet, Det var jul. nor. i, månaden för att hon. be- sparat kronikerhemmen två 'perso- ner i' åtta år, så hade hon haft tre kronor "om dagen av isjukkas- san nu i två år. Många säjer med snärt i rösten: det är: ett socjal- fall! . s För en. människa, som arbetade tio år med trettio pensionärer på samma sockens ålderdomshem un- der brinnande krig och svår ran- sonering skulle man kunna kalla socialvård för” premier, förb inom alla partier. Det svenska sarghällets putsade fax sad imponerar föga' om vrårna är ostädade.: Lasarus ska ju en gång sitta till bords med Abraham, Isak och Jakob, Kristliga värden :kan bevaras på så många sätt inte minst . genom det vi-har gjort för en av: '' Jesu minsta, Det var för den störa samlevnadsundervisningens "skull han gjorde .på jorden, som han , blev , föregångaren ' för; all 'samlev= nadsundervisning. Kanske. det” inte skulle :. skada med mera :kristen= vuxenundervisning ifråga om vem. som är de minsta i dagens samhälle,: Jag. var "naken och :I klädden' mig icke, sjuk och I besökten mig: icke! De svarade: Herre; när Sågo. vi. naken och sjuk? '', "— Vad I haven gjort mot 'eh av mina minsta, det haven I gort n mot mig. - I juli 1959 & gav. Internationella: I u-' ristkommissionen (med : säte i Ge- neve); en . speciell. undersöknings kommitté :i uppdrag , att . utforska läget i Tibet och fastställa, i vilken utsträckning ” religionsfriheten 'och de mänskliga rättigheterna respek- efter. det röda- Kinas ockupation av detsamma, 'I: början 'av denna: må- nad: inlämnades -.denha - kommittés' 345 sidor? långa rapport ' till FN:s generalsekreterare och till samtliga i. FN och d ä intal rättslärda, jurlist= medl fria världen med rätt För de” rialet i. denna rapport. efter den 8 aug.:Som generalsekreteraren i den Internationella : Juristkommissionen Dr: Jean-Flavien Lalive framhåller. na-icke anspråk på att vara: full- ständig: '”Tio år har förgått”, säger denne schweiziske jurist, ”sedan de rödkinesiska trupperna trängde in i Tibet, under förevändning att ”be- fria ' detta land från imperialister- na”, och inom kort tid besegrade Tibets reguljära armé, Efter ett re- sultatlöst hjälprop till Förenta Na- tionérna' nödgades, den - tibetanska regeringen de facto konstatera, att kineserna fullbordat ockupationen ' av deras land.” Men det, väpnade ståndet mot de frä de in- vi. bondhustrur på f som vi skå ill låns raken. Vi vill ha 1 den gamla urmo- dern, .'som ' ville "ha källare och "I visthusbod fulla inför en svår vin- ter. Vi vill nu; när Netzén kallat oss omvärderade och motörkunniga, ha något som driver motorn — om, kräktarna har' under de nio efter- följande åren aldrig upphör! Den - rapporterande ' ju mittén, som kestår av, tre ledamö- ter irån Indien och en ledamot från vart, och: ett av följande länder: Gahna, Norge, Ceylon, Malaja, haven stängs... Det osar hårt. "väder. Thailand och Filippinerna, fastslår, Omsättningen £ sold. som kommunisternas passiva stöd, är företagits i vårt land i modern tid. Här belyser teckn terkar på ett enda område — barnfamiljernas. Den -oppositionens alternativ var besparingar på stalsutgifi des av kraterna med den största skattehöjning som aren hur den demokratiska [CT i sitt förord till rapporten gör den-, terats eller åsidosatts i detta” land & ” kupanterna grovt förbrutit sig Jicke . - SR att offentliggöra mate- : É Tv Dalai Luma "och i LoMmäs na att. man kunnat med: full säker et. registrera ett. flertal fall av m utrotning, vars syfte var att utplå= + nå tibelanerna 'som 'religiös .folk= grupp. Det är också uppenbart, säts det. i rapporten, ' att. kineserna om . och om igen försökt att genom tor> ; ror, och drastiska 'våldsåtgärder - vinna ; seger över 'den tibetanska buddhismen. Däremot har man"”ie- ke funnit "bevis för att den kine- siska folkrepubliken ' syftat till utplåna tibetanerna som folk- eller . rasgrupp, Å andra sidan ' råder, . tet tvivel om att de kinesiskå de mänskliga rättigheterna sådana dessa definierades i Förenta Natio- "' nerna: den 10 dec 1948, I Tibet har talrika" deportationer '”öch massavrättningar : ägt rum,' vilka alls' icke haft samband. med tibe= +" tanernas motståndsrörelse. Beträf- fande Tibets status' fastslår jurist- kommissionen följande: ”Från 1913 till:1950 gällde Tibet som en fri och- självständig ståt, erkänd från de övriga nationertla, och .med rätt att själv bestänima över sin inrikes- och utrikespoli- tik, Efter" det kinesiska överfallet och den redan omnämnda appellen - till FN blev Tibet underkastat det röda Kinas diktat, varvid Peking förpliktade sig a't garantera tibeta- ' nernas politiska rättigheter och en vittgående religionsfrihet samt att upphäva de buddhistiska ' klostren. Dalai Lama och den näst högste andlige ledaren, Pantscken Lama, skulle" obehindrade få utöva sina religiösa funktioner. Då 'den- ; na överenskommelse emellertid" på : skamligaste - vis." missaktades : av kommunisterna hade den tibetan- ska regeringen full rätt'att uppsäga .. sitt erkännande av den kinesiska .. överhögheten, En självstyrelse” av den art som existerat i Tibet från "11913 till 1950. kan det efter 1951 ” icke längre vara tal om. Den spe” ciella status, som tillerkändes Tibet: i överenskommelsen med Kina har praktiskt taget blott existerat på Papperet. Det sätt varpå detta av” tal ignorerats från kinesisk sida strider lika mycket med de mänsk= (Forts, å nästa sida), YYTTYYYYYYYYTYYTYVYYYFVYVYVYYTYFYYYVYFYYTYSE YIN INA ASA PR,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.