i Xx YYYPERFYYTYYYYPYYETYVTYFTYFEEYFYYYT FYSTYYYYT FIT FEFFYYFTYYYTYYTTYTYYTYSFYTEYYVTYTVYFPETTYYYEYYTTYTYFYYFTYYYYYTYYFTTYTYTYYTYYTYTYTTYTTYE ; h Y ry YrteYYtYtTtYTETEY TT VV ER: é "sade hon, er ”. Eva, som var tretton år, tyckte det, var underligt att vuxna människor kunde trassta till det så där för sig, o, för rakt ingen- ting... Ädéle som var gift med hennes farbror ville absolut resa in till stan, men Georg” kunde inte köra bileri eftersom Cesaär; tjuren, var sjuk. Och Adéle som var ,stadsbarn och hade spelat teäter kunde inte sätta sig in f hur det war på landet. Och så var det farbror som inte kunde förstå Adéle. då, detivar ett elände. 2 : Bva - tänkte att 'hoh kanske kunde hjälpa dem, Hon knacka- de på dörren till gårdskontoret och, steg in.. Farmor :mrs Price ' satt lång och 'reslig wid ett jalusiskrivbord wider. det inra- made porträttet av Evas far i khakiuniform ; och Evas mor i brudklänning och "slöja," . En räkenskapsbok "låg - uppslagen framför henne, och bredwid sig håde. hon en revolver med tjock blåskimrande'. pipa, Just, som Eva kom, slöto sig mrs Prices kraftiga, -brunbrända : :fingrar kring .en ask med patroner, ”I fallCesar skulle bli sämre”, förklarade: hon, och lade evol- wérn i en öppen låda. - Eva nickade. ”Är farmor pp tagen”, frågade hon. - ot ”Jag är aldrig så upptagen; att jag inte har tid alt- tala med ft dig, min tös. es sot ”Hur är "det fatt, lilla än?" |: : frågade mrs Price, =” ' Eva tvekade: "Slutligen. sade "hon: ”Jag skulle gärna vilja att tant Adéle'.och jag fick fara in till staden i eftermiddag.” " ”Åy du så angelägen om det?” frågade mrs Price, "Nej. Jag bryr mig: inte om det” ett dugg, :men- tant Adéle äns -Iockiga” bruna ' hår glänsa som brors. ros Eva vände sig bort från fönst- ret och gick efter en bok, När hon kom tillbaka, fick hon se mr, Johnson stå vid staketet till betesHagen ' och ' Adéle bredvid höfom. Ljudet av” deras röster och Adéles skratt trängde in ge-- nom det öppna fönstret. Därpå hördes ett annat ljud — en dörr, öppnades och' stängdes — och att gårdsplanen. , > Adéle skrattade ännu högljuddare. Hon flyttade sig ännu närmare doktor John- son och såg in i hans ögon. Hon" visste att mrs Price inte tyckte. om ätt. hon flirtade med veteri- nären, ' Mr Johnson följde + mrs Price till ladugården och Adéle sprang över: gården för att följa med till .stan. med : doktor Johnson. måste ut till Cesar "igen. Han kan alltså ta oss med in och, skjutsa. oss tillbaka igen. Du hinner ' väl bli färdig? .-': : En stund senare voro”. en: unge veterinären och Adéle: in- stallerade i hans lilla: bil, och George stod vid grinden och såg 2 bedrövlig ut. Eva klättrade upp och satte sig meilan de. båda andra, och bilen for iväg. Adéle skrattade och pratade i ett, och Eva märkte att mr ”Johnsön Eva såg farmodern komma över / ntresserad äv allt hon ä Han kommer 'att säga att. han: ES EG "Ni ser inte” alls” ut Si lantbrukarhustru.”. >: i :, ”Lantbrukarhustru”, ”Jag är" ingen” lantbru- Adéle. Sö | hånlog ]ketet: och äre sig. märkvärdigt nog undan. Adéle winkade åt de tre: männen, och de.”ställde: sig | i'en halvcirkel. runt henne, Hon karhustru.' Jag är sonhustru: till. en lantbrukare. Hon är ju pamp: i-hela Förenta Staterna. Håller £öredrag på lantbruksmöten och får porträtt i. tidningarna ., har hela veckan talat om att vi. skulle' fara in och titta. på den” filmen på Bijouteåtern.” Mrs Price suckade. - Jag "skulle själv skjutsa ' er ”, sade hon,” behöver ; jag här. Men kanske, någor av drängarna'.- Adéle. kom in. Hennes -rökgrå : ögon'-glödde upproriskt och-ett' innigt leende spelad king dé alltför röda läpparna. »". ”Vadi är dét för dumheter” att. "George inte "kan få fara in till" staden?! " ”Jag kan” "inte varä. av "med honom”; svarade mrs. -Pricé, ”Han 'kan'inte , lämna Cesar,” "Adéle. "Naturligtvis kan» ha ”Nej,/maturligtvis inte”; fräste - inte lämna Cesar för att. följa med sin :hustru och sin brors- dotter på” bio. Förlåt. att jag existerar!” >. I. - . Om hon bara ville ' låta” bli att tala på det där sättet, tänkte Evå. Om hon bara wville begripa' att Cesar är den dyrbaraste ras- tjur som finns må långt i.e ”Var god och lugna dig", rade mrs Price bestämt. "Cesar är värd femton: tusen. dollar, så det är inte alldeles oviktigt att han blir ordentligt omskött. nu när han är sjuk. Eva: och du kan nog uppskjuta .e er | stadsresa varje : dag: kom - mr : Johnson. Ibland stod han vid staketet och "Om bara inte farmor "ville talade med Adéle. "Även sedan vara så kall, så överlägsen! Men , Cesar åter släppts ut på bete, fortsatte mr Johnson med sina mer. än -Adéle - begrep sig på besök, . till mrs Price lät. honom några dagar.” farmor begrep sig inte på Adéle farmor. ”Några dagar var det ja, hå- "visiter. Den dagen hade man det nade, Adéle, ”Då har naturligt- värsta gräl; som någonsin före- vis en :kalv blivit sjuk eller en kommit, tyckté Eva. : hund vriickat' tårna eller något. " "sådant. Varfenda kreatur på det: dagen tillsammans” med - Adéle ” här stället' är. mera wärt än jag.” wid beteshagens gärdesgård; och "Nu är du dum”, svarade mis tre av drängarna gingo och slogo Price. Och Adéle tysthade in- dank på bakgården i wäntan. på för den allvarliga: kritiken" i att det skulle bli tid att, driva sprang ut :och in korna för mjölkning: Geörge hennes ögon, . slängde igen. dörren efter sig. "Mrs Price sjönk med en suck satt "och' skrev' på 'sitt" kontor,' ”Jag har Eva låg.i hängmattan och titfa- försökt vara vänlig mot Adéle”, de slött" på hur bladen 'kastade ”jag har försökt ta dansande skuggor. över "Adéles ner :i sin stol igen: emot henne som min sons hust- ri, men jag har misslyckats. 1Hon satt . ett ögonblick och blickade ut.i fjärran, Eva gick uppför trappah till sitt rum. Hon kände sig besviken och förargad över att hon misslyckats i sitt försök att. mäkla fred. -” " En bil stannade utanför grin- den och hundarna började skäl Jå. Det måste vara weterinären. Fiva tittade ut genom sitt fönster. Mr' Johnson, . gamle : » doktor Webbs nye assistent, kom just skärp nadknlng” ävbröt z ”om jag inte vän-. tade veterinären. Och. George: , mit. hit2d osa " komster,' men han blev sjuk och PJag wet det”, börjäde:: sjunga.” fötter :och "smala. armar: rörde sig i takt med sången, och hon svarade mr ett t kokett. leeende - Hennes - små vände sig från den ena till den 1 nen. Adéles > | hörde "hon emellertid: andra av: sitt auditorium: end i Johnson. ”Men hur har: nå ko "Det. kallas ' kärlek”, ; sade henne, dörren .rycktes upp, och Adéle. och" snörpte på munnen. .”Alla mina bekanta sa', att jag var galen, när jag gifte mig med George." Han hade ju goda in- doktorn sa” att han måste” Ieva ; så "mycket som möjligt. ute:i - friska "luften. Och så :skrev, hon |” och : bad oss. komma hit: Jag visste inte att hon var: rik. Jag unde ha, arbetat för honom', så att "fingrarna blödde. ”Stackårs "små "fingrar", , brast doktor. Johnson. ”De får "inte ärbeta så de blöder. Ni bor- 'de bo någon annan 'stäns, där ni kunde få roa er och 'wara ute: i sällskapslivet. Ni är för ung för att begravas i i ett sådant här hål? . :'Eva' förstod inte: smycket - av Adéles och .mr Johnsons kon- wersation, men hon kände ' sig alla fall förvissad om "att bakom orden fanns s någor dold mening. » Cesar, tillfrisknade” sakta, Nästa | "Har ni ingénting åa s Eva ryckte till: Mig Pic stod mellan hängmattan och; gruppen vid, staketet. nn drängarna.: vr igen”, att vi behöver besvära er mer — varken nu eller framdeles”.. - med en 'bugning, ” kväll. Jag vär här: bara för "att gö an 2 ”Joo-0”, ; mumlade. de 2 tre > ”Gå och gör det då ” Utan ett. ord smögo "de sig Utan att göra sig någon I Kläd ska slutade Adéle sin sång med blicken ur de stora: ögonen fäst på mr Jolinson; och; sadé sedan: vände sig” mrs Price till veteri- nären,;”. i ”Cosar är ju X. fullständigt sade hon. ”Jag «tror inte -svarade a mr Johnson "jag reser : i . Nej”; säga adjö”. Varpå han vände :sig om, gick fram 'till- grinden steg upp i sin bil och körde bort. ”Jag hoppas du” förstår väd jag: menade”, sade. mrs : Price till Adéle. Du är skyldig tå vära på din värdighet. Dräng- årna är våra tjänare, Jag kan inte förstå att du kunnat glöm- ma dig till den grad att du ger lig till att sjunga för dem — en sån där slagdänga till på köpet”. förstå. att hon var trött på hans Mr Johnsson stod på eftermid. - hade farit. till staden. Mrs Price' röda klänning. . Rätt. som det var klappade Adéle i händerna. ' ”Jimmie”, ropade hon, Fritz! närmare staketet, inte går för när: de varnade Jimz mie. - Adéle wände sig om med & en förbittrad gest och såg på :den röda Cesar, som gick och mum-' såde klöver några meter” längre, bort, "on ” Det är en riktigt . ”Det är nog säkrast” "att | ni |: Adéle såg ner på sina röda skor. Hon liknade ett barn, som blivit ; straffat för något, vars orätt det inte förstod. .....: "trasig”?. " och sade: riktigt om mig, barn”. nådde henne nu. dämpad ochi i:knappt. upp- fattbara. ord. "' Ett . par. fraser. ”Jag är så led wid. der här gången att jag håller på att dö”. " ;: Mrs: Price: återvände in, och efter: en. stund - kom" Adéle. ut och; gick: fram till hängmattan. SVet du” om. den där som bör nere, vid vägen "har telefon”? frågade hon. ” ”Kleinfeldt? Ja, -det bar han. Varför frågar du, det? : är vår " "Nej, sst i, nte” ; svarade Adéle.” ”Jag - bara '- undrade”. " Hon lutade sig ö ängmattan ”Säg = "tycker du Eva nickade. . "Adéle satt tyst em stund. så sade Hon: 7: är Jag har försökt härda ut; men jag orkar inte längre. Men jag vill inte: att du” någonsin skall "na avsky mig." Lova - att du aldrig kommer ' att göra det, vad: du än får höra om mig! Lova att du alltid ; skall” säga”. till: dig själv: Hon var en.stackars litén dåre, som inte" "förmådde handla på. -anhnat:. -Sätt, "men ” jag håller : at 1 Säg, wi du inte" "lova mig: det”? . sie badet upp. ; rag iskall ta oc en liten Promenad”. : Hon "gick, : öch , Eva' gäspadé och sträckte på sig och undiö hur länge: det kunde q nan ; hon” fick. äta'" middag. Vagnshjul. knarrade möt. gruset, och George stannade och opa- de till henner: 3 Go ””Var det inte Adéle, 'som gick där nere? Vart tänker” hon ta vägen så här dags?” ” ”Promenera”; Ä svarade sömnigt.”. : Hon vaknade : wid "ett skrik från ,köksdörren, hundskall .och brådskande fotsteg. Hon tumlade upp ur hängmattan och gned sig i ögonen. 'George' sprang fram mot grinden till beteshagen med Evå len högalfel i högsta hugg, Och inne i hagen... Eva” blev plötsligt ”klärvaked. öt. 'wisa”, > "Hon fattade genast situationen. sade hon. ”Någ a andra sjunger Adéle” som "wisste att hon: var jag aldrig. försenad, hade ' tagit, genvägen Mrs Price lyfte händerna i en över, hagen, och Cesar hade från hjälplös gest. Dt ”Tror Jeilla ditt "uppförande", : frågade hon. I Bäg ingenting till George! Ni wet hurudan. han ä svartsjuk. . ' Eva tänkte, att farniodern nu skulle kunnat vinna Adéles. tills givenhet för. alltid. genom att löva att inte' säga någonting till "De. Kom hit!” ". George, : Om " farmödern "bara e:tre karlarna drevé” sakta | ville förstå det tillfälle hon nu över 'gräsplanen.: Adéle. gick hade! — Men det gjorde hon Uppenbarligen inte. ” . : ”Det «skulle. du''ha' tänkt på: förut”, svarade hon kyligt. .Då förlorade Adéle all: själv- behärskning. . -"Ni är ett odjur”, "skrek hon gällt. ”Men jag tänker inte un- derkasta mig' några vidare för- andra sidan av sin "domän be- du ' att George skulle | vittnat invasionen av den röd- klädda varelse, han "alltid av- skytt, och satt efter henne, "| "Eva stod alldeles ' stel "äv Han är så . förskräckelse. Hon såg en öm- kansvärd :. liten "varelse '-som snubblade över grästorvorna på sina höga klackar och gång på gåhg höll på att falla, som räta- de upp 'sig igen och - sprang, -|ga, som du” redan lovat: . ögonen, men han teg. sprang, medan 'den -stora, -röda tjuren med sänkt huvud och så att mull och | gräs yrde. Det var som om George arbe- + tat en hel evighet med att få upp « grinden, medan hundarna! 'skällde, och den röda tjuren och Adéle "löpte sitt ojämna Iopp. Plötsligt fick Eva se farmodern. Mrs Prite kom 'gående fram mot 'staketet, Jug irall «upp ' d runt” Köäter ” med "sit "svarta | bor '| vÄmjukslser från "er: Ni wet vad 'instrumentlåda i handen. Han DR , > svarade . hon jag lidit allt sedan jag kom hit.” hade. ingen hatt, och solen kom ' skarpt ”Han har- Pluffat er-alli- ' : Eva ve etogeade fingrarna i öro-, - AAA ståndel Högra ih. A hon. lyft . upp. i. jämnhöjd med "frågade i svansen i' "vädret rusade: fram, I du göra mig én tjänst. Om en hade söka fundera ut meningen. Det Forts. - Sergeanten lät höra en viss- ling, så att stövaren sprang upp "Sergeant, jag har sagt st kar | len att jag skall ge honom ett kok stryk, och jag har sagt att "NU. kan man slå in en ME kula på många olika sätt, ' Man kan göra det så att det är ett ooch gav till ett kort skall. ”Du Jag inte ämnar anmäla honom. ! harmlöst $kälmstycke,' men man är en spetsfundig en, Lejon. Du: är kanske van att stå inför fät- ta?” Jag tyckte det blev lagom straff så. Men jag har: egentligen inte! lovat att förtiga hans namn, Om | ”Nej, sergeant”; svarade Vikz | nu ser geantert lovar mig, att det ' , fas, det tor, men därefter fég han; han inte blir någor, rapport på hö! kan också göra det så att det , är ett överlagt mord. Hur hand. tingen. eller försöket skall: straf- måste: avgöras efter ' rannsakning; efter våd. sant el- var inte "riktigt röjd” med. sigt nom ' och att han jite kommer i ler sannolikt befinhes. Din som för: "Om nu jag frågade dig; fal du vet vem det.v; te ge Lans :en minnesbeta, så: gra att; svara?” : a . ”Nej, sergeant. Men . jag är tvungen att säga en. sak på sam- ga gång. Det finns inget bevis på att den 'sorå .slog' bucklan på / FJ min kopparflaska- ville” ge. Lans. en minnesbeta, Han tänkte kan- ske att den ena tältkulan är så god som den" andra; det är så möjligt . att var jag” >. ”Jag märker la tungan rätt :i' munnen, när man pratar med: dig, min goda Lejon”, svårade sergeanten. Han var inte Jängre så. oerhörd: och överlägsen. ”Du gör ”så' många fina. åtskillnådér,” men nu” skall | tig. jag alltså ställa dig en enkel på. Vet du vem det var Ja; sergeant”, : svarade; tor. Han var torr i strupe ”Det är fan:ta mig första gån- gen du'öppnat häbben' utan-att begynna med Nej, sergeant: Har du lagt märke till det själv?” ”Nej, sergeant”, svarade. Vik- då log sergeant "Du set alltså” vem det vi och nu "ställer "jag dig. frågan nummer två, lika enkel söt den första: Vill” du” . säga ”hans namn?” Co! Viktor" såg. sin förrnån stint i 3 Varför svarar du inte?” köm det skarpt från "Berglund. Därför att-jag” inte. vet. om ie har lov-att säga det: eller ; Låt” mig. besinna" mig:en stund. Kanske" kar jag, göra, det. ten" "och på korpral” Nej, nu tror jag snart” slut”, morrade, ser- geahten, och 'stövaren,: som fö jt nied vr i sin: herres: an? fann . Ingenting" i änkt: och lade sig på nytt till ro mittemel- lan. de båda samtalande, så att han kunde lyfta & glänste i. det gula”: juset, från den: nedgående : solen; Vid: sta= ketet.. stanhade” hon”, Ett" vitt rökmoln sköt: fram från hennes hand, och: en skarp knall. ekade mellan” uthusens :väggar. : "Eva vände åter" blickarna ot hagen. Adéle sprang fortfarande; inen der röda tjuren" hade sjun- kit ner:på frambenen; Åter ett skott,” : slet '; sönder : ”tystnåden, Cesar grävde. ner sitt. stora hu- wud i marken; wältrade över 'på c sidan, "och låg stilla” som ' en grotesk klump. Eva som under sitt trettonåriga liv aldrig svim- mat, sjönk medvetslö till mat” ken.», se, : N orHan war Nära ”fömtontusen dollar”, "sade Adéle... tankfullt, ”och ni sköt honom för att” räd- da -mig!” .: "Hon, och Eva sutto tillsam- mans på översta trappsteget, "och George och, Mrs Price sutto i sina lä sstolar bakom dem. Må - PJag :undrar om jag det”, fortsatte "Adéle, händer, . som, lyste: vita "mån; skenet "snodde. nervöst ” näsdur ken. ; - SN "Det är en I gammal mening”, > sade. mrs Price ' torrt,' ”att”. ett människoliv är mer värbän” hur många 'djur'som helst, Du tycks också glönima det wärde du har som Georges hustmi Jag. skat- tar dig nog:åtskilligt högre? än femton tusen dollars, mitt barn? Adéle," tog + Evas hand och vill vi kande'- tön: ? timme kommer en mår; det är dr Johnson, i bil til. gärdesgår- den på andra sidan hagen, vil du gå ner till honom och säga. Nej! Hon säger. nej! Ingenting annat.” Jag vill stanna här. alltid. 5” Eva inidrade; medi i något" sade henne att-:hon inte -skulle' för- . såg. han, arg ut, sedan eftertänk- bättre än ,att' jag kan berätta" vem det var. Det är Lans, som vill göra honom olycklig, mén ; skulle du förstås fortfarande vä-1 jag tycker inte det rör Lans, för det har. inte. blivit krökt ' ett hår | det korpral Lans, på hans; huvud. Här har klap- rapporten? Är det jag, eller är d själv," men" han visste ' inte vår- I majorsförhör, så kan jag inte sö” ; undersöker och. dömer, det är domaren. Har jag rätt, Lejon?” - "Ja, sergeant”, svarade Vik som försök- | vill ha, honom. inför rätta och toor snabbt och säkert. ”Nu frågar Jag dig: Är det 122 Lejon, som är domåren? Är. som skriver pats till många fältkulor, utan att I det kaptenen på Åsbo kompa=' "det gjorts. så stor affär av det. ni?” PANG Fredrik: Böök. ON ner Ja viM stå vid. mitt ord,” ”efter2 som. dag. en gång har gett det, ört på upp- märksamt, , "Till "att "börja med le sam. och ledsen. "Road var” khan i i varje fall inte" Jängre, ;, : ”Du vill inte vara genstörtig, säger "du; min "goda Lejon. Och - | styvsint och. genstörtig — just «| nu'skall- jag se om. han har. rätt. "| skånska infanteriregementet har | gare iden "himmelska" världen; | medan: de'i sanning voro bund- trodde det finns tydligen många, du vill ställa: upp. dina, villkor för din” sergeant och din korp- ral, och om de binder sig på förhand, så. vill du gå dina för- män till mötes, Du sträcker dig! Fan "ta. mig," du sträcker dig! :Men- jag Undrar” "om du inte "har försträckt dig. Lang har sagt om dig; ätt du är en bra karl, men genstörlig, du sade ordet — = och Tror; du soldaterna: vid: Norra lov: att dansa: runt. kring tälten om nätternå” för. att slå bucklor på .tältkulor? : Gör ”nu "inga krumbukter, : tånk' inte på "dina egan "> spetsfundigheter, Bruka” bara” ditt "goda, förstånd — för dum är du inte; så sant jag ill ej, sergeant, det är majö- ren. Det kan också bli krigsrät-. : ten.” Du hår bra reda på dig, Le "jon. Om jag nu frågar dig, om - du vill lyda din förman och gös ra "din plikt, om du . vill säga | namnet på den skyldige, så att hans "sak kan' bli prövad efter. , krigslagärna, vad svarar du då, Lejon? Säger du, att du har gett . ditt. . höga ord på att han skall - [njuta skydd. för rättvisah?”.,.. iccNeh sergeant”, svarade -Vik-" .. Han, behövde Ante. grubbla” en "sekund. Han: var inte, klen= modig eller nedstämd, utan lät. » tad, Det hade kommit: fo över » honom. ". . Sergeant Berglund köra "bort och lade: en:hand på Viktors axel. Stövaren missförstod inte' gesten, utan viftåde fredligt: på. ve till hälften, Du är'styvsint, men ' du är; inte genstörtig. Nu, Le- : jon, skall jag ge dig ett gott råd: när du har funderat ut' något riktigt fint, som du är, älldeles tvärsäker på, så bit dig.tåte fast i det! Försök. att, tänka" på nå- got.- annat, . och här du. sedan. kommer tillbaka, så bjud, tillom du inte kan vända upp och ner på begreppen! : Allting -.kan inte dansa . efter, din : pipa, och med -. kluvna hårstrån "binder du ing="' : en annan än dig själv. Nov »”Sergeanten har ;inte' frågat. mig. efter .. namnet”, enmärkte Viktor, Han ville komma” tillba= äro” synnerligen. "vackra; att skåda, när , man sitter i kyr) bänken, men när: sm V från al taret vänder. sig mo församlin? gen . och: får syn 'på "apostlabi derna från ryggsidan, .uppenba- ras, ätt de endast är tomma skal hog en-' människa, det'är inte: den: fagra" framsida: hon möjligen kan visa "upp, utan det är "hel--: gjutenheten, att' hon: inte "liknar dessä: statyer, utan är äkta” allt är def vår xt. vill : Pp skall... bliva : förödmjukad, "men den som ödmjukar sig, han skall bliva” upphöjd.: Fariséerna ' hade upphöjt sig och satt sig på Mose stol, :de- skulle vara lärare: och ledare” för Israels. folk, men, det var inte Guds vilja som i första BHarid var deras rättesnöre, utan deras” egen.: Och så levde de ef- ter" egen kraft och ansåg , sig själva vara illkomliga medbor- na si "synden; De. fordrade" så mycket av andra, men de rörde inte ens fingret, för att lätta bör dan,. de gingo själva ej in under kraven. Ve” eder, 1 skrymtare!” själ i fordringar. på" vår nästa, Vi ser på honom. i smyg skakar, lite smått på "huvudet och" tänker: ”Jaså, sådan är han, fastän. han vill - synas; bättre” ; och vi letar mången. gång. med ljus och lykta för. att "hitta fel 'hos andra.— r att söka avhjälpa dera, utan 1 stället med ett glätt leeh- 'de . kunnä " 'konståtera : faktum: "Jag är inte så dålig somi jag som :är - sämre.” «. "Ve eder, I - | skrymtare!” När vi sätter oss på 'Mose' stol; "dömande. andra och framvisande en ståtrig attityd var bäst Båsoe . 2 or som sakna rygg: Vad Gud söker i romästaren,: allå: andr. själva, ser. Gud på oss från, alta- |. ret, och .vad ser Han? Ett tomt . 1 skal: fhåliate "halvhet,. Ve: eder! . "Men "den ; som: ödmjukar sig, an skall bliv. "upphöjd, Farisé- erna ville" gärna uppträda. som voré; de lite för mer':än: andra - De kallades” rabbi; läraré. »$ skolen icke” låta kalla eder rab- bi”. Det är. barä EN, som är lä- "lärs os jungar, kallade att: vandra. i den= : rie Mästares fotspår. 'O' ;h vad lär kan” 'dem?. Den. som” är ;'störst bland eder, "han" vare de ändras - tjänare.” : Otroligt! Lärjungatna kunde inte fatta det inte fatta det, men vi minns, hur Han,. Den Store, lät. binda ett förkläde' om sig och 'nedlät "sig att .utföra' en simpel slävs! göro- mål, att. två sina lärjungars föt- ter, och :med. 'hela' sitt. liv- fick Han. praktiskt visar vad det vill - säga att vara störst” genom, att tjäna. Och” det jär också. detta, sont är "grundlagen i i Kristi rike, att i kärlek tjäna andra, nen vi kan aldrig komma: dithän bri'in- te Jesus får: gripa tag i "och hålla fast -våra' hjärtan och sinnen: Vi inåste liksom bindas vid Horiom;, om vi'skall kunna' bli fådana som Han vill, att vi .skall vara, helgjutna” "människor, som ' inte "bara är tomma 'skal; skrymtare. Men ' vilken" 'upphöfalse "får vi, del av? Har du någon "gång sett sanningén om dig. själv, sett dig vara. en obotlig och oförbätter- g syndare och slagit:dir banna Modig i förtvivlat däröver och du ödmjukt m ed publikanen” rö- pat :”Gud, misskunda Dig över mig, "syndare"; ; då tar Han dig vid dinä händer ock lyfter dig upp ur ditt elände och ; ställer dig på den fasia klippart istus, som har kommit i världen, för" att frälsa syndare, . och såjfår du vata med om det Sfattbåra und- ret: att Gud av nåd: förlåter och upprättar den, som.i "ödmjukhet böjer knä inför. den Helige: cv » Kärlek: av höjden I 1 "+ Värdes beskära =>: Lär oss att leva ln ”Amen;” Må TevrvrYtYYYYYYYYYT TY, . "oo JAR a ty och vi kan .. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.