i é - — un YTTER ar —- J 5 fig vå - & ? SAR tradi Ad Att AN a. FFOTVSTESVTETEFTITTEFUETUTFESTSFYEN A FIFOVESTTETv An AMA AAA. | [(0R OR OR 00/0 / (Dn [I AR |A 6 (6 än | 5 hn | a a a rn ANNE s é GG f med ett ”förkläde” i samma mate- 4 7 Ä 3 3 rial med stora fickor och en ele- Miss AMRA fliken då : gant liten krage i svart mink. MN " ocfterhärmligt sätt, och under kap- -pan bär hon ärmlösa klänningar . Modeskaparna = i Vomsdet fi i en'och annan” hellång Ski Hlösd plagg tittar fortfarande! e Bett t för ”vinferbrick' också! visas gäller! tar Didw' som "alltid "är: annorluhda' i tycks" ha tröttnat »på $ : det' långa. håret; Manne=' kängerra Fuppträdde under. modes veckan i :typiska, korthårsfrisyrer. och: mer eller, med. flutfiga luggar” mindre! markerade hi rå över" kinderna, 'Det är faktiskt f istan ä in kläder H & 5 Den nya vampen « Hon bär skophattar — klockor heter det på modespråk .—: som dras ner mot ögonbrynen, precis så lågt att luggen får skymta, ' Hon borrar ner hakan i yviga pilskra- gar av räv och opossum, hon 'sve- per den knapplösa kappan om sig med den där gesten som en gång bara Garbo kunde göra på ett så med längt, rakt liv och kjol som får bullig vidd eller också är prin- sesskuren med klockad vidd. Hon går omkring . Spetsiga skor — pres :+ Hön odlar onekligen det excent- riska "och man ' vill be alla milda |” vill hon' gärna "leka vamp med 'ör- hängen, som .dinglar' ner: på -axlar- nå, meterlånga' "halsband: och sett långt, ; juvelgnistrande':. cigarrett- munstycke i munnen;; Hon. före- trisk med: ena axeln bar: eller 'med en: invecklad" skärning som "ibland | | lämnar. ett ”fönster” -mitt' fram — TV-ringning »här' den döpts' till i P: -—, ellep också ' uppträder: hon med, enorma ryggdekolletage, som kan få gå ända ned till midjan. - makter bevara oss från att ”vam- per". äv detta slag skall : bli; en landsplåga ungefär. som Farah :'Di= bar-frisyrerna. och de rutiga Brigit- te Bardot-klänningarna, För höst- modet" 1960 är tack" och lov inte båra "gjort för pojkflickor och vam- per, Det finns också både vackra och vettiga kläder, och som näm- nes i inledningen till denna artikel, dessa - kläder. bygger, vidare på de linjer som lanserades under våren, gör dem, ännu mera, 60-talsaktiga — men kommer öss inte att känna oss fullständigt ”hopplösa” i kläder Höstens" ramp Frisyren uppvisar de största förändringarna i höstmodet. " Här en” typisk 20-talsfrisyr. Örhängen som når "till axeln och ett juvel o cigarr ker vanipen ke är ytterlig av år 1960, Örhärjena och tigarreitmunstycket är ri- tade av Bugnan och speciellt utförda för. hans me "> förnäma parisiska Juvelerarfirman CIS, ' attribut, som utmär=" kollektion av dena förstår att utnyttja på rätt sätt, - Att låta en klänning se ut som en dräkt" leker många modeskapare med."" Om den här ”dräkten” i tjockt petuniarött ylle 'skulle man kunna säga .”tro det om ni vill”. Lägg .märke till ärmens invecklade skärning; -rullkanten kring halsen och den lilla koketta rösetten, som får > ersätta knapp. Bob Bugnand 1. heter mästaren. - som .vi skaffat under förra säson- Att vara glad för : En sak att vara glad för är att modet alltjämt följer en ledig och bekväm stil Kläderna skall sitta väl och framhålia kroppens linjer, men de får inte snöra in den. In- get våld på" naturen, är en paroll som de'allra flesta modeskapare följer. Rymliga axlar, ledig midje- linje eller :också helskurna plagg, kjolar som man verkligen kan gå i är väsentliga drag i modet av i -.dag. Det är ting som vi bör ta va- ra på och sam den modemedvetna . Det finns också en valfrihet in- om modet, som vi inte bör vara t ex och även i andra modehus tillämpas ingen ”spikad” midjelinje. Midjan är ”glidande”, vilket vill sä- ga att den kan fritt anpassas både .Jefter figurens och klädernas krav. Många modeller hes Dior hade mid- jan högt markerad 'genom en lös dragsko under bysten, medan i andra modeller klänningslivet gick en bra bit ner på höften med till- Tynkad kjol och låg vidd. — Ulligt skall det vara Till det som man är glad för i 1 k er ar : mindre tacksamma för, Hos Dior|? häst hör också: tygerna. Sällan hart det :-visats så tilltalande ylletyger — ulliga, mjuka och med det” där vi rmande och sköna utseendet 'som gör att man d r "riktigt fina ns slöjdstyger i tankarna. Inga yllety- ger är: kompakta - utan alla: går i lättvikt! och är'luftigt: vävda. Det finns" till "och med "så: st vävda tyger att. man kan sticka ett finger mellan ”trådarna,: Mokai de favoriserade "tygerna-och twee- derna ”har "fått" en ny”v elite Jersey förekommer ” flifigt och ”föj finare ,bruk lyyecrepe,”. NERE ”,Dubbelvävda tyger är mycket en vogue” och förekommer. ixvändbara kappor. Skotskrutigt i nya mönst- ringar , visas för dagsbruk, men i -| övrigt . dominerar enfärgade" tyger, även : om man i många" modehus gärna blandar två olika färger' i samma plagg — ibland två färger som går ton i ton, t ex olika nyan- ser beige-brunt, ibland kontraste- rande färger som svart-vitt eller svart-brunt. EN : . Svart och violett Svart är obestridligen höstens Ie- dande färg. Sällan har det visats så mycket svart i Paris någon sä- song, framför allt i: eftermiddags- och aftonmodet. Hela den bruna färgskalan, framför allt kastanje- brunt och en mörkbrun färg som nästan stöter i svart favoriseras lik- som beige, Säsongens mest paranta färg är violett. Vårens bleka syren- lila har nu djupnat till mörkt vio- lett, som i sin djupaste nyans kal- las ”svart tulpan” men som också Klänning eller kappa — det kan man fråga sig, när man ser denna ”kappklänning” i beigebrun tweed från Jean Patou. Den är lätt figur- skuren och får en mjuk ledighet genom de breda tecken som går från vänster azel till kjolfållen. Rullkragen, som lätt ramar in hal- sen och de oregelbundet placerade fickorna, är typiska detaljer i höst- lanserar' ”vattendroppslinjen” i en rad modeller vilken här represen- teras 'av en svart taftklänning med tätt rynkade volanger som börjar ett stycke nedanför midjan. Livet är ärmlöst och den tämligen högt skurna halskanten döljs kant i kant av ett av höstens tunga pärllals- - smycken. (Längst tv). oe OA Pierre Balmain har skapat den korta aftonklännin- gen i mitten på vänstra bilden. Ma- terialet är . mönstrat vitt siden i kjolen, svart sammetsbälte, drape- rat axelbandslöst liv i brunt siden med bred kant av vit sammet. Kap- pan är i vitt siden med brunt foder. Jean:Patou heter kreatören av. den raffinerade modellen i svart yllecrepe närmast till vänster. .Den består av en rin= gad ' fodralklänning - som försetts Diors modehus har gjort denna drätt som är typisk för höstens linje signerad Yves S:t Laurent. Den långa jackan är slit- sad och kjolen rynkad. - Materialet är- brun Rodiertweed, Runt halsen en ”kragkant” i skinn, som knytes Lanvin Castillo | > fram, (Bilden t RJ: framför allt i aftonmodet kan ut- göras åv lysande ametist. MER ' Brons och oliv är två andra ny- ansér, som: också är att räkna med och inom den röda färgskalan lack- rött och fuchsiarött. ' .Hellångt inom altonmodet De hellånga aftontoaletterna, som under en tid var. bannlysta eller förekom mycket sparsamt inom mo= det, är nu ”sktuella” igen! Korta klänningar finns fortfarande, men ialla de ledande -modet före- . modigt buret för all del men dock" ; ett lidande, har alla 'dessa' år da-”| tår på skorna. Sextiotalet.skall ge |. 058 en ny kvinna — påstår :.modes:k skaparna, i varje. fall — som” klär - :' Vilka överraskningar väntar inte oss kvinnor i modets värld! Läder, som vi mest sätter i förbindelse med skinnknuttar, har nu blivit ett material, som cocktailklädda damer skall skruda sin hjässa i. Den som i höst skall gå på fina. eftermid- dagsmottagningar skall helst ha en hatt av :guldskinn,- av silverskinn eller i”svart lack. Men även sam- met, fjädrar och flor görs efter- kommer - nu åter som - avslutning den fantastiska parad av stora toa- letter, som verkligen är en fest att skåda.” Hypersmala fodralklännin- gar med :brusände vidd. En liten lek' med kjollängden tillåter man sig här och var. Den kan få vara kortare fram och golvlång bak, men na i, medan de ”van- liga” tillverkas i förståndiga mate- rial som tweed och inte minst skinn som exempelvis mink i alla möjliga ioner, Ett ående drag ifråga om modellerna är mycket höga kullar, ofta konformade eller utdragna i en spets. Runda, upp- vikta brätten gör att de påminner om kirgisernas traditionella mössor och i synnerhet gäller detta de om- de nälst den kan också i anslutning till det asymmetriska draget inom modet tippa i golvet vid ena sidan medan kjolen i övrigt är kort. Ett excentriskt drag inom modet är de delade kjolarna med elegant skurna byxor under. Alla modehus med självaktning visar numera 'så- dana kreationer och för hösten fö- rekommer de både för dagsbruk i sportiga sammanhang och i raf- fi de ingsklänningar”. Den riktiga byxkjolen, som en gång stack fram under 20-talet, ses ock- så, men mer än ett hugskott av påhittiga modeskapare blir det väl knappast, Idén med ett par rejäla knäbyxor i tweed under dräktkjo- len eller i samma lätta ylletyg som klänning med vid kjol är annars inte så dum för oss här uppe i den kalla Norden, där man välkomnar allt som kan bidra till att göra vå- ra bistra vintrar: mera uthärdliga. huldade. na, De nya hatt- färgerna är jadegrönt, k brunt, : har:-turen kommit:till.skorna. Ro-' | : Dior, säger nämligen; brednosiga höjden på promenadskorna håller b lindblomsgrönt: siden med: bro- » ke till : klacken:s med .dolkformad Ett lidande 1 det" tysta; hjälte-' rit,, när kvinnorna gått omkring på styltklackar och med. syl: sig ledigt och bekvämt. Och mu | ger '. Vivier, : skodesigner i Jvuset skor, med. stadiga klackar. Klack sig till:omkring 47 em; medun ”efå termiddagsmodet har skor på: 55 tegorierna' har: dock något .spetsi- gare tår än vad som är bekvämt, Bilden visar överst en' aftonsko derier i blått och grönt. Lägg mir-- spets, som skjuter in under hålfo= ten, Pumpsen i leopard därunder har svart kantband och från sidan tillplattad klack'1 svart läder, skugga och varmt 'kopparfärgat läppstift, Så nog skall vi bli vack- ra i höstt «0 oe Guldfärgat siden, lätt draperat I kullen, är "materialet i den utsökta aftonhatten här nedan till: vänster från Marie-Christiane, Eit glest flor,' också 'guldfärgat och bestrött med små glänsande kulor når ner över ögonen för den rätta beslöjade blicken, Lägg märke till det magnifika halssmyc- ket från CIS, Det är utfört i topas= färgade stenar som skiftar från blekt gult till mörk bärnstensfärg. Stolan i pastellmink kommer från Revillon, För huset Maggy Rouff har Jean Barihet kreerat den hö= . ga, nästan champignonformade hat= ten i draperad vit sidenorganza som syns till höger. Bandet är av svart siden och det solfjäderformade smycket från CIS består av, fyra rött, .blått och turmalin, till vilka hör en ny make upp, tonad i bärn- stensgult. med malvafärgad ögon- stora fy! ga stenar, som ”de= graderats” från blekt lila till mörk= violett och omges av droppformade stenar i olivgrönt och malvarött. 24 N "> Sonja Fredgardh i "em klack. och aftonskorna ända. | :" "upp till.7,5 cm. De senare skoka- Läder i hattarna' alt ge bärarinnan ' ” LOKALNYHETERNA — LOKALREPORTAGET — DE LOKALA BILDERNA FINNS I LAHOLMS TIDNING -;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.