Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
FYFYTYTEFYTTYTT TT TV YYYFYYSTYTYYYY PETTY RU YYVTY | Krafttag mot 'trafikdöden: Trafiksäkerhetsforskningen får en halv miljon om året " "Att kraftåtgärder mot - trafik döden är av nöd, därom är myn digheter, råd och enskilda exper- ter I landet ense sen länge Intres- Bet från statsmakternas sida har kanske tidigare inte varit vad det borde varit, men nu satsar staten åtora slantar, på trafiksäkerhets forskningen: 569.000 kr om året åka trafiksäkerhetsrådet få I an - slag fr. 0. m. den 1 juli i år. ett belopp "som successivt kommer att höjas med åren. ' Det är alltså statsmakternas v3g "att söka förhindra trafik- olyckor eller åtminstone att lind- ra deras skadeverkningar. Och olycksstatistiken ”är som ' antytts Skrämmande, 56.561 trafikolyckor under 1553, därav 870 med dödlig utgång och 16.054 med mer eller mindre allvarliga personskador, de kiffrorna talar sitt tydliga språk. Oc en tor del . av - olyckorna kommet på bilizmens konto, Un« der fjolåret dödades sålunda 173 ilförare och 415 passagerare, medail 2.557 förare skadades, av Cem 557 svårt, Samt 5.546 passar gerare, av dem og svårt, = ' ” "1 Meda på vilket Sätt kan &å, tra ba Eksäkerhetsforskningen rådaj bot mot "dessa offer? Sekreterare I Forskningsråden? - kommitté för krafiksäkerKetsforskning är profesa for Bo Kjellberg vid ' Tekniska Högskolan och ' Fan Konstaterar med beklagande att just trafik« Bäkerhetsforskningen är så efter« fatt, vilket också gäller sådana bil-länder som USA och England. En : del ' av « forskningsresultaten därifrån har givetvis de svenska . experterna tillgodogjort sig, men « problemet är. ofta så särpräglade : I olika länder, att rön och forsk- ningsresultat inte alltid kan till- lämpas från ett land till ett annat. En synnerligen väsentlig fråga för — trafiksäkerhetsforskarna är problemställningen: hur bör en människa skyddas vid en kollision? För. två år sedan utfördes I Sve- rige en serie :'krockförsök , med åtta "vagnar av europeisk modell. Man hade: en" god mätutrustning (bl. a kameror som fotograferade :'3-000, bilder, per sekund) för att få fastslaget vad som bänder un- der krocksekunderna mellan for- donet och ett hinder, Utrednings- arbetet ' och : bearbetningen ” 'av -- dessa 'tillhopa” åtta krockar 7 bär] emellertid ännu inte kunnat'of- s star jär , Däcken, ljuset, glaset värentUiga. Genom . tidigare forskning och bearbetning av olycksrapporter har trafiksäkerhetsforskningen gi- vetvis kommit fram till att bilar nas konstruktion och dess mate- rialkvalitet är av synnerligen: stor betydelse för skydd av de bilande vid en kollision. Man vet också att valet av jlas i t. ex. vindrutan, fordonsbelysningens avvägning och däckens s. k. greppbana är av be- tydelse = men ändå har man ännu inte helt lyckats att få fram det ideala billjuset eller det perfekta bildäcket med avseende på däckets å centrerade till två fenomen — det finns otaliga! - nämligen det bio- logiska skeendet och" påfrest- ningarna mot kortvariga retarda- tioner (inbromsningar) och det dynamiska töjningsförloppet i bil- säkerhetsbälten. Pupulärare = ut- tryckt: en människokropps för- måga att tåla den häftiga in- bromsningens påfrestningar med eller utan ett skyddande säker- hetsbälte. Detta innebär i sin tur, att ett säkerhetsbälte inte får konstrueras hur som helst, ty då kan ju bältet, för att ta ett dras- tiskt exempel, i sig själv innebära ett livshot; dess elastisitet måste därför med stor tillfredsställelse Trofik sve YYYYTEeV år proportlonivG fire, viket innebär störe påfrestningar på halsen vid” bromsning medelst sele. "I vårt land tillverkas nu bil säkerhetsbälten efter vissa fast I g ställda normer och bältenas skyd- dande effekt vid kollisioner är påtagliga, i vissa våld: fal ett diger arbetsfölt Forskningsrådens kommitté fö? trafiksäkerhetsforskning omfattar i detta nu elva experter, som dess utom kan tillkalla :ärskilda sak- kunniga Professor Bo Kjellberg konstaterar att man även arbetar efter elva huvudlinjer. Dessa är skydd för åkande vid bilkollisio- ner, skydd för motorcyklister, for- donens belysning, olika vägtypers olycksrisk, sinnesfysiologiska un- dersökningar, olycksstudier, psy- kologiska undersökningar, teo långt utöver vad man kunnat vän: ta Exempel tinns där ingångs |s hastigheten varit 120 km vid fron- tal krock, som resulterat I volt. ning i bilens längdriktning, och föraren, som använde sit: säker. |. hetsbälre (vilket tyvärr många nanchalerar!) kunde ta sig ur det havererade fordoner helt oskadd Även i smibilar, som i hastigheter omkring 60 km kolliderat med träd, har de åkande med säker hetsbälten klarat sig oskadda: '.: och 2 pt rr Märkvärdigt nog klarade sig & Au på en grusväg... feusliggörasg arbete, Flans forskningar är kon svänger upp på riksettan, föraren gör en grepp I vägbanan, vilket bl. a. Be- ror på att en räffelkonstruktion inte ' fungerar : likadant vid in- bromsning 'på ' en asfaltsväg som Trafiksäkerhetsforskningen ” har också kommit underfund med att ett skyddsbälte inne i ett kolli- derande fordon avsevärt kan be- gränsa: personskadorna för de bi- lande. :Resultatet 'av detta har "vi numera I de allt allmännare s. k. säkerhetsbältena, I Sverige -har på detta "område bl. a. med lic, Ber- til Aldman utfört ett föredömligt na I den här och fattar eld, " « alltså vara rätt avvägd för att ge Och just denna vid en bilkrock livsviktiga töjningsförmåga är ett exempel på vad trafiksäkerhets- forskningen har att syssla -med, Denna för trafiksäkerheten så betydelsefulla forskning pågår på flera håll i landet av läkare, natur- vetenskapare, 'trafik- och biltek- niker. enskilt eller i grupper; ett team-work «om ännu måste få ytterligare tid -på sig att bearbeta det omfattande material man sam- lat in. Det. au väsentligt ökade intresset 'och 'statsanslaget hh häftig gir. Hjulen viker sig och bilen aktar | de de anatomiska bilen. En moped slår runt två varv tiska trafikmodeller, Kontakt med utländsk forskning 'samt helhets- bild av trafik och säkerhet, : +.” - Man kan här verkligen tala om ett digert arbetsfält om man be- elva ” huvudlinjernas många : förgreningar - = ta- som exempel skyddet för bilande barn. Dr Aldman påpekar således att skiljaktigheterna mellan barn och -vuxna, vilka i praktiken innebär att samma sel- konstruktion inte med. likvärdigt resultat ger skydd åt dessa skilda åldersgrupper. . Man måste -bl.> a. "= rodde väl också på att min kondi- ” Bilsäkerhetsbältena är alltså ett framsteg på vägen mot trafik- döden, men hela problemet med större — trafiksäkerhet är, «-som nämnts, ett omfattande problem- komplex. Det är därför alla anslag och initiativ till ökad forskning bör hälsas med tillfredsstältelse. sr > Ross, . tee > -. "ÖGONEN: Det kan: blåsa råkallt längs "Manhattans avenyer, efter Paris " boulevarder och varför ite på vår "egen : Kungsgata. . Men .den:' här gången var det en otäckt kall natt i Jerusalem jag kom att tänka på: Jag har knappast känt kylan så vass ens under de kalla krigsåren uppe vid Riksgränsen, Det be tion vid det här tillfället inte var den bästa. Men med fyra filtar och ett par värmeftaskor klarade jag mig någorlunda hyggligt 7 Den avdelning w engelska pa- lestinapolisen som jag delat, rum med här på sjukhuset hade eva- kuerats och au låg jag alldeles en-. sam i' mitt: hörn. Nurse. Tatjana, polskan, ordnade med en skärm som en avbålkning mot den stora, kala salen. Det blev-som ett litet rum" i: rummet och isoleringen kändes mindre, Jag låg förankrad i stadiga -gipsförband. ' Vänstra armen stod som ett fyrbåk rakt upp ur i filtarna > och -hade' av en välvillig 'arab-by fått en, egen | babyfilt till :skydd.. Högra' benet låg i ett tungt ' gipsbaridage ' från tårna och ända upp. Jag "hade verkligen. råkat. illa - ut vid eld- överfallet åtta veckor tidigare. Via hamnat på -en engelsk 'sjukavdel: ning på arabiskt område i Jer fpl Knuferna och unde pig alla tider på dygnet, avbruten dåldå och då av några timmars olycks. bådande tystnal Det var ingepjter särskilt lugnande medicin att lig mjuka kontur stod i sillhmett utan- ett militärsjukbus hade » jag”> nu] stic a och lyssna till Olhebergets tan för fönstret med Kidrons dal vidlte sin fot, Myriader ar ettrigt lysan de stjärnor gnistrade mot en kol vart, oftast molnfri biminel Pa- radoxalt nog Kunde det ibland kännas rogivande att ligga och se upp. mot oändligheten och sam- tidigt . höra ' kakafonin från ma- skingevär. och kulsprutor utanför. Och när nattsyster gjort sin sena rond brukade jag somna... .. Jag hade väl sovit någon timme nät jag vaknade med en känsla av att någon stod och betraktade mig genom det kompakta mörk- rett Men det måste vara dröm eller inbillning. Jag visste ju att jag var ensam på salen, Jag slöt ögonen och försökte somna om men + känslan blev. obehagligare och ville inte släppa. Med en viss [1 ti di el OCH STIRRADE IN I ETT PAR GLÖDANDE ÖGON. Nu hade olusten. fått mig I ett riktigt!s ordentligt "grepp - och gjort mig helt vaken också, :! karlen hade 'aldrig lyckats få liv. i den skraltiga nattdukslampan, så jag visste att det var meningslöst att försöka tända den. ÖGONEN, på fem sex meters "avstånd, stir- rade alltjämt «fullständigt. blick. ]t stilla, som hypnotiserade, på mig. Situationen ' blev. alltmer - obehag- lig. Natten /.var helt tyst, I en overklig" stillhet," ingen skottloss- ning, inget. ljud, av något slag. ÖGONEN betraktade mig oav- vänt. ;Varidet :Belsebub "själv "som kommit för att hämta sin stek? lem. > Skottlaseningen därute. hörs, et, ibioud alldeids VELSE NEPSANN POSSE SEN d klärvaken; "Tankarna skösl hd som det var skulle situationen vid stickorna? Jag räkte en drarmesl och då och hade alltså tänds kor. I mörkret famlade jag efs tändsticksacken på bordet bredvid sängen . och hörde as. ken med sitt ihåliga ljud skräms Je studsa mot golvet. Det ryck« till L OGONEN? Ingen hade kommit sig för att sära något. Jag hade helst velat dre mitt tiocka fillager över huvudet och Jet Ne far verkligen med stor motvilig som jag stack ut en arm för att treva efter de tappade”. tände : stickorna. Nu kände jag kylan, hur den bet vassare än vanligt I min utsträckta arm, ÖGONEN fortfor att bevaka mig. Om för« hållandena och mina upplevelser digare inte varit så uppskruvade let här laget kanske, tyckts mig fånig eller komisk, Men jag var väl lite exalterad och lite spänd fter åtskilliga svårigheter som jag här förbigått, +: >>" : Nu hade fag fått tändstickorna min hand och rev fyr! Omslaget möda vände jag mig på sidan. .1från det ogenomträngliga mörkret till den : bländande lågan gjorde mig för ett ögonblick blind. Något vart rörde sig snabbt I dörrens riktning, det prasslade till... nå« . gon som var lika rädd .som jag :.Den välmenande arabiske gårds- | störtade iväg ut! Vem var. dett, Vad var det? ' al + . fa Ne Jag tyckte det dröjde. er oänd- lighet innan morgonen. kom! =, of tast med strålande sol.=' och när syster uppenbarade" sig', var. fag vrig att berätta om nattens hän- delse, - . Syster.” såg Inre” ett dugg skakad ut'<':det var inte så ovan- ligt att det kom. upp, katter,' det var I februari; och ytterdörrarna brukade "stå; vidöppna.. Det. elst ngen h skön :[ Sov jag fortfarande? Nej, iag varyi ur FEFFE FITESTTYT SIITVFIYPCAER SYST TYVE NYSEFSTTYN NYFESN rt vv AR Tanånd vev MAAS TYvteT MAMMAMend för =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.