i | ans vapenrock Regementet, mänihen nade! dra» och uppmanade” honom att tala,. SR Som : skämt, äm var sr böner när? graden i dekvarter, som torkas git Foken Den nedböjda gestalten. rätades "Kapten: Krumbärh såg "sig man vo ände Mläcena este SOCH sUppvärmdes efter nade hemma — och väntade: De upp: - sbörjande" omkring, - och. fåns Er meg. som RR e glädjens | kapten Krumbachs metod; men flesta "av dem' spelade bridge me-| ””Var önskar "överste sahib att blick ljusnade, när- den föll: på ser S åk jar dot sig att den svar | väpcin Kunde inte "hitta någon- dan"ae väntade I O' Brien, sahibs packning” skall” den "långe. flinthårde.. kor på gen, Så kom dt sig att den reg< | ting misstänkt, ett par. flaskor , "Det var den gamla vänliga ni ställas ?” frågade mannen. 3 Lans, med de ljusa mustächerna Ngan junisön dagen." blev AS bultöt- och - några ;kånnor” svag= storien, En av. "bergsstammarna på ”Har ni &» Brien sahibs pack- | iokande i fukten och ' mössan töckniga ”diset läg ch Gt över Gricka, hi ämtade från "marketen- hader! Björk: ätt” plun ingståg till ning med er hit: Lajput. Ra?” desperat på. sned, så att en "vit heden, - att an fund, ro et, "fanns. det" ingenting att. en fredlig bys och rövat bort några frågade hon. > strimma av pannan glänste över | vara. vid aa den av Så ä säja Sm väven om' den klena . kvinnor: och "all: boskap." Hövding- a >Momsahib kanske inte” vet solbrännan. Det var en knekt i hav, ' Söderåsen var helt för a: leva ättiats Uppi med. de . "en Hade bittert beklagat' sig föratt O'Brien sahib blev dödad?” sin prydno, och Krumbach und- svunnen, "och ite ens de när- flaska RR I cå. brännvins- + den Brittiska kommendanten. iRa-j Blodet vek sakta från” Alice. rade, om han inte: skulle”ha ho: mäste ”förudungarna kunde" ur- I ga; efte 7 du var fiorton-da= v waltl, ty boskapen är ett livsvill- Stralians ansikte, och Lajput Ral norm att ståvmodell till! en av | skiljas, fast, man hö rde de våta ja on a en avlöning, : och .man +” kor för infödingarna ide indiska | drog sig tyst tillbaka, rädd att kroaterna på Litzentavlan; Lans a som hade 4) På Fngrama, SE — grägistrakterna. "Denna ' speciéna | hå sagt något som verkat anstöl- hade brukat. hålla sig” styvts på I Nej, deta å NE EN or ” bergstam hade varit litet svårhan- ligt på en vit kvinna” z sin kant,: men han hade: tack- NEON ANKAN satt som. goda, oskyldiga: ”ba terlig på. sista” tiden, och" det be- |.” : Det tycktes den unga kvinnan ' samt ' och respektfullt tagit. .mot . ru Liljeht ga: barn slöts att der: skulle få lära sig på vå varandan som om hela världen sin förmans lärdom, då det' gäll- i [0 a d de olmens stearinljus, allvar att' inte ofreda oförargliga | höll på 'att störta samman om" de rekryten Lejon," som; 'hade : 2 2 svurit tee med "Den bybor, 'som, levde under: brittiskt kring henne. O' Brion död. Hen- alltför: långa "ben, .Han var "rätte allvar svurit. fn an: är hög och' | beskydd.? nes man hade ' hans” packning, manneny och kaptenen: vinkade . fly äbeln, I a den härdade AV denna. Snieanigen hade ett Som O' Brions chef skulle han få Tr or. De fäller Julsnaa meR ” tusenta sikh-soldater med” offi- | hand om alla den dödes ägodel: r. regn, och ni som Kör till urider- | [TN | i oerare äragit a från Ravant un | Der dr befälet kan inte ligbe. held är : BA mm Ma före e idsommat de snälla 3 jäv. "Det fasansfulla faktum, som gen och. stirra. på ljusen. Körp; D Då flesta "äv förläggningens da-|Lajput Ral hade detgivit henne, ralen får lov att slå sig ner Arean 2 fitrån, når de byte har de in a er mer tögo affären som en naturlig | gav en ny, olycksbadaride dubbel-. mitt "extratält; och det går an att takdroppet: "Regnet ' trummade förvåna mig a - it bö NR sak, men Alice” Strahan, komnien- | mening "åt" allting. Hennes man, ta några av kamraterna med sig; .oavlåtligen. mot. de låga: tälten, |] de ' sjun; AR hälsad : ÖRA dantens hustru, var, nykommen hade frågat om” hon känt sig el där blir plats både för ett halvt fmen inifrån” hördes ' skratt: och morgonstund. Där fi : att "till Indien," och hon "var "mycket sam. Vad menade han? Han hadé dussin "och ett' Helt. Jag” er .stoj, och fram. på kvällen liknä- |sätta.i kurran. nD vän inga att. orolig. höet talät om sitt hem. Låg det hämd skicka min kalfaktor dit med e de de: dimmiga hornlyktor, som | dakten”.- RSS Eon kunde inte heller spela i de orden? Hade han funni .bre- . par: kannor. punsch, så går tiden ; Y . få: tiden att' "pa EES Ur "Hennes tankars kaos fram- pa” tillbaka- i. halmen, '; förrän söm” 'en :illuminerad ”marknads- ' upp: PEn jägare: gick ed tt: jä ce ”. Men” det! finns 'ett annät 'spel" ilstod ett . medvetande . klart” och ' tystnaden har gått”. — ”Taek, städ, 'och sura, uttråkade: lösgän". ga” och "Den, sista, sång nt FR Indien, som" är nästan lika .popu- |tydligt: att hon älskade sin man, kapten”; skrek Lans så det slog | gare från de' andra kompaniér-' .spelte" spader”, nen dähert. ä - lärt "som bridge. fastän mycket | hade altid älskat "honom. "Och "+ lock för öronen,: ty: det;fänns nar Idär man: frös. och, leddes, att'den- regniga. söndagen blev - riskablare.” Och detta spel hade |ingen annan... Nej, en enda Hiten i intet annat reglementsenligt sätt drogs likt nattfjärilar mot elden, ganska: uppbygglig.: Och upp et Alice: Strahan' "spelat! Hennes | oskyldig förvillelse kunde inte” få att uttrycka sina känslor, än röst | ;en'' kördes” :obevekligen . bort furudungen satt Lans och : Tej jon partner:hade varit Bert O' Brien, | förstöra: hela hennes lv; '".. Spelet, hado styrkan, Krumbäch, som; veknat, med starka kvickheter "och and- "ock Träff och Svärd” och E anod ”en'av hennes" mans” subalterner. | . Indiens' blå natt följde såabbtj' ytterligare : under -intrycket--av | ra mera . haridgripliga” projekti- och Redelig och Skog på. H | Och spelet hade börjat med dagli- efter skymningen, men, fortfaran- skalrat 1 munnen "på henne, så kar öm en vän som i gick bort, "i ositt eget ädelmod och korpralens | ler, > : "Släpp inte ut, den "goda Krumbachs koffertä OR fp ' ga ridturer. de satt.hon och stirrade med tom | hade hon haft lättare föratt” stå > Hon böjde sig fram och: Kysste högljuddhet,! fogade till: : ljunken”, skrek 5 Mam så. ner och ' drack. den" sö vita »Efter Indiska förhållanden- in blick bort mot de hemska bergen. | ut. Men ' denna : lugna, ostörbara | "7 |du får. gärna ta. det; högbenta snart. det; gläntades « «på tältlue- Kneiffpunschen' ur RE lä dien'är de sysslolösa fruarnas och | : Slutligen "kom hennes "mäåke ut. | Självbehärskning blev för mycket "Några minuter: senare brann en Lejonet med. Jag hoppas” han kan; . inne: i: 'halmen utfördes urider lärorikt" "garnsp ål > dry de unga « officerarnas land — hade , Han, satte sig bredvidshenne. Tjä- | för: henne. Hon slöt ögorien. Den | klar elM'på ett fyrfat, och en dun- i | mångahanda prov på vighet och. tande vad. de. visste: hänt och : affären varit” obetydlig. Litet "dis tärna befunno' sig i" matsalen in- stora, ärlige soldaten: vid hennes | kel rök Skingrades av. 'kvällsvin- ; i Istyrka, "kortlapparna, 'som varit. sant vara; nu och fördo; "ifred , skret- flirt då. och då och nägra |nanför verandan, och deras när- | sida var som ett barn i vissa hän-] den. - Hr Hand". Och-därmed rd kap framme. + några "tält, "försvann" som" krig: ' ng enistaka ögonblick, då diskretionen varo, sade hon sig, var anledning- seenden. I andra åter det visstel.' De stodo där tysta, och hennes nen väl till mods och lät .sadla igen, «man ! berättade ; historier inte varit fullt så” uppenbar. "Men | en till: att hon verkade så reser- | hon, var han hård som , granitklip- hand vilade i hans. Hon sade sig |sin Häst; med: Sommarns; sista och glssadet gåtor, 'och 63 Hallon, ännä vidlådde ingen fläck, överste verad, sö . » : | porna i hans hemort." : att detta som hade hänt, det fick [ros och silhuetterna' omsörgsfällt som: tog:del i. en tävlan i atm- Strahans' namn.: Poet a Men ' var det. för - "Nej jag tror inte jag skfökar aldrig hända mer. Den "marinen instuvade i'sadelfickan; - brytning, fick "tvärt armen. ri- ljus”, förklarade Lans. Äver det Hon. försäkrade sig själv, me- | skall? ' ået” ", sade han än en gäng efter | som stod. bredvid' henne war" en "Korpral Lans åter” var den ur led och kunde endast bo-t' torra, ' fträbottnade”: och dubbla dan hon satt på varandan och! '»”Vi hade ett par riktigt ”otrev- en. stunds tystnad.” man över andra.” Honom skulle Iden sori-lät' "krusa sig, o tås från & sinä” "ohyggliga kval ge-- tältet v ;Var illuminérat med: fyra blickade ut mot de - Höga, grön- liga skärmytslingar där Uppe”, ””Vad ämnar du göra med det”? hon älska och ära, :|det regnade" i ärtkittlarna, nom: att 'en” kurir: skickades: till | ljus, som :: kapten. Krumbachs - skimrande bergen, till vilka över- '-Hehnes : röst lät lugn, trots att Copyright Novart: | han uppe humöret" med »saftigt regementets: medikamentsförråd kalfaktor . "haft 'med sig; ljussta--' . ste 'Strahan och O' Brien SE 2 Nere nen hennes nerver voro nära brist- ör säkerhets skull.| ken,: gjörd "av 'en. svartlackerad ' . begivit sig, att hon inte had ningsgränsen, (1 oo, sar =S Å B B Å T S T A N K K R iIslogs' det” én: "fingerborg; krut i; granat; stod 'mitt 'på bordet. Det s got att ångra.. > s "Novell av: | - Han svarade: ot | den;. innän' Hallon" fick tömma | såg högtidligt ut." ;:' : . Utom det där" brevet : - SS "Jag vet inte, vet verkligen in- Iden, Det lindrade märkbart, och Nej; det är de: nya: a Tjänsten hade hindrat O Brien äl Allan Glase te. Vad skulle du råda mig att i Av Iyioherde em. s. Theodor Freeman; Göteborg rgick ”till' att "sjunga | ljusen, "som "görs - "på fabrik av: SAN aten tvära henne, kvänten” nat? "göra?" : ide ” den där 'Hierta, han som'skri-" 1; lydande en plötslig Inpuls hade SANN ON gor det en fäa, frågade. hon rö banned L Skulle. vi väl för öv , och hah kunde en otrolig mängd ver. TES on bd . upplyste fur: hor skrivit ett brev till honom. "sade han och tänd ag vet nte heller”. sade hon | gin 'örbannad vare marken” unna: göka? Och vad ann; jmer jeller. mindre” assande. ; riren..8S] og, som: både i tj Det var en liten Kastip hoptafsod "sade han o e pipan. g add skull. —" Du skall äta bringa. vår. arma” värld”, Snart sjöngs det i kt biljett; skriven: med el Ro Hon stirrade envist ut i den blå | i en suck. Det är så tragi än bröd i ditt anletes svett”. där Her Och inför denna ärId ten, till. häpnad. f det var första gången hon hade natten. Vad som än hände, måste | tyckte om Honom San Ny så präk |lödo orden vid, det stängda pai.5 : I och ”fältväbeln” kom i egen varit "indiskret >. > Get vil säga hennes instinkt och uppfostran | tig, en så: god kamra in | radisets' dörr. De ha också stun- person "för "att? undersöka; fre > hjälpa. henne” att: bibehålla sin| Han nickade instämmande: ”NI| dom: vilat som. en tung börda det” förhöll. sig" med "fuktighet - + ställt för en tid framåt; lt --Alice- inväntade 'sin man på” "YYYrTFYYrYTTYFYTYVFYYYTYYT TEFIYTYSYYTTTFLYTTETTFEREY N M Y YFTYETVF ET YET FYTVvV - LAHOLMS TIDNING - EYES EENSPY IFO YYYTYTYYTYYVYYYFYTTYFTTTTYYTY Yr MARMARMAMSARARRAEARSAAR MARMRAAARARRAET SE indiskret nog att lämna något på: tagligt bevis på deras lilla amourt. Hon intalade sig att han säkert. förstört” brevet så snart han läst' "det. Hon var alldeles, alldeles sä- ker på att det var dumt av henne att oroa sig. Och så fortsatte hon. förstås att vara orolig. Dö 1 "En vecka, förflöt: innan. ljussig- ' ”naler från bergen" tillkännagåvo att truppen var på återväg. Berg- ; : : stammen hade "fått: lära. sin läxa | grundligt, och lugnet” var. åter- bungalowns veranda. Hon bar en mjuk; blå klänning, som han tyck-' värdighet. ' --”Lajput, Ral berättade, om =— om stackars O' Brion”, » sade hon. Hennes röst lät trots all självbe- ärskning svag och avlägsen. -. . "Han svarade inte på ett par sekunder. Då sade han långsamt. ”Stackars min flicka. Du och. han voro mycket goda. vänner, det vet jag.” : ”Ja”, sade hon; och hennes röst - var knappast mer än en viskning. Hilde kände hans familj gär hem- : ma.” ”Det var mycket träxigt att det här skulle "hända”, sade han efter en ny tystnad. ” H var jämnåriga, du och: han: Och jag förstår under andra förhållan- den. AD sc ””Du menar att vi kunde ha bli- vit mer än vänner. Ja, natuäitgt- vis. Om jag inte hade varit bun- "iden. Men, det måste du få veta, vi var vännef, Bert och jag men "inte heller mer. Jag var din hust- ru och är din hustru 'och' vill ingenting annat vara. Tror du?” Han drog henne till sig, och hennes Huvud sjönk mot , hans axel. «oo fö i " "Jag tror dig” .mumlade' han; och jag är lycklig över att du mäste sörja en vän som försvun- över; 'människorrias :liv. 'Ty' det som "synts lönlöst och förgäves. ord i söndagens. predikotext: ”Kommen ; till... mig, I alla. som ären betungade; så skall jag gi- förvandlat ordet om arbetet från ' att vara hård lag, till att bliva, det genom att han bjudit ' oss att taga hans. ok och gå in där- under. Den" som" går in" "under" Jesu” hår ' varit: ett :.ständigt arbete; I. vä eder ro”... Vår Frälsare har” ett evangelium. Han bar gjort - fed Egentligen Border man skaf- "fa sej. körkort, sa” Den;d Token, : '— Visst bör vi wi skaffat oss bil, 'sa- Token... ora = Vunnit n bil på tipstäv- lin; . Jojjomensan, hihihi. co .— En" splitterny"! och. riktigt "vann. Finaste bilen i. hela trollstan. Ene Token: Det” här! går "inte riktigt bra. sa Pontus och - höll sej fast i sätet. Ni får allt komma. till- baks. en annan: gång. Hag I blir det: inget: körkort. ' vie Det' vår ditt bell Andre” Token; — Nä, det ; var dit fel så Den helt . "Det händer nog”, > milda fun so riren.. ”Jag vet inte vad:de har, ' gjort med den, de har väl renat” . den och blandat” upp den med något sättyg.. Han är durkdriven; den här bläcksuddaren! Det är ” I snart han som står för' hela upp- lysningen' här i landet”; + . "De här duger "nog; inte / att äta”: utlät. sig. korp Evanoff. Han var den: äldste” i laget, och ; med "sitt yviga 'gråa skägg; sina buskiga ögonbryn och sitt blod- ' Hd vite ätt hon var till sin fördel - Blev han" skjuten 2". frågade nåt ur ditt liv, och jag. " Sö del I ok, han går in under korset och - Men De Två Tokarna och hållet,” sa "Den Etie Token. |röda ärr på pannan tog han sig Detta är vanligtvis: en: mycket! hon och häpnad över sitt lugn, -|tar i din sorg. 1 sti] kallet. Han slipper. ingalunda li var egentligen troll: och "Och; De: vå Tokarna hötte | Vördnädsbjudande att "Ja, han blev skjuten: Rakt ge- | Hon snyftade. 'vets vedermödor: Men han, kan ; tokiga troll till: och med. var med händerna ' mot ', varandra | ”Är det någon lugnande. känsla, men hos Alice . Strahan var den kryddad med oro. - : : "Äntligen kom Han -Nom hjärtat. Inga plågor... Trå- kigt att det skulle hända”, uppre- -] pade han. ”Som hans chef måste jag skriva till hans. föräldrar. ' ”Du är så förstående, Igen an- nan man kunde. vara ' mera för- stående. Och det är dig jag älskar Bert och jag, det var en lek vi Han dök plötsligt upp ur mörk- : Men jag kan inte säga annat 't lekte; vi var som barn, men vi taga dessa olika” svårigheter som: något som han fått i sin Herres tjänst. Det. är något, 'som skall” genomgås . och genomiidas för att vi skola komma några steg så små. Inte' kunde! dom bil när dom var nådde” helt enkelt: pedalerna. = + "Fast är man bara knepig så och grälade:? det var. ditt fel, nä; "Eubert konr ned häst och vagn at. från en sidogata. Hubert var stadsbud och körde skrubbsvult ni” att "han: | talgljus”, "Undrade Lans, .”Det har jag aldrig Bört falas' om”, or ' "Nej, det hör jag nog”, svara- de. ;Evanoff, och det sg. en lind-=>- ret. Han: var över sex fot lång, .prevet än allt det där cd- s gamla van- | glömde aldrig att omvärlden exi närmare Guds salighet, Han söt rig > s tillrättavisning rösten: . en ståtlig man; Kanske saknade" ga; ”en duktig: pojke”. —, en I sterade, Och han var'en gentle- ker icke heller" att undkomma ' e "Den Ene Token. var knepig |ut varor tilltroll i stan: Hubert | ”Men jag har sett det med mina han i någon mån: O". Brieng' fina: | förlust för regementet” — och: så ' man, som Er | det, synes vara svårt — så CP. dag, Det .var i, alla fall-han | var.alltid sömnig. För. det. mes-- 'égna ögor förståelse, men är'det så säkert. vidare; ”ä "> > Han kysste hennes kind." .: : framt han ser; att. det är Her- | som kom på det: ta: satt han och sov på Vagnen; -J813:' att. en kvinna vill. bli: förstädd? | »« HON kunde ha ekiikit högt. För! .”Om jag kunde skriva så, som Särskilt: när ihön” vet « att. hon "är varje ord ä han yttrade” var det som au talar. Men.jag kan inter Jag som vackrast: a en kniv vridits” ti ett öppet | "Han stod på verandan och såg sår mehar till' hans föräldrar”.' Han fortsatte. efter en: paus: rens: väg med''honomi' En kvis" teh. flyr inte. undan : korset, ::'." "Men en kristen. tar. "korset ': som ett "kall, Oket är icke till: — Vi har en:ny fn bil men |. vi kan Inte köra den för. att vi så små, sa Den Ene'Token. vi är ir R & "Bark, hade. blivit tinhyöt i präst- dit. Och gården, och; "han "låg min själ:l "Är det. inte örfärligt? Ska; rn, sängkammare och & -låg; på: golvet”. utanför, för” jag skulle, alltid "vara till hands om. tokarna. kom i: natt och dag: för-att- skickas: ut sont; tokarna grän som ordonans. , Forts. " för "att göra bördan tyngre, vi 'ut och åka måste vi ha hån” som bruka det för att med dess'h älp” kör. Nä, jag protesterar, Men .. a kunna. bära ännu större bördor, 128 Vet En av oss styr och den |. Och det är förvånansvärt; huru”. andre står på. bilgolvet där nere mycket "skuldrorna ' tåla, : om; "wid pedalerna och sköter. dom. På henne med. sina 2 klara, vatten- "Jag når. samlat hop | hans” till |; ”Och så är det brevet, vi fann i "blå ögon, - hörigheter. De "måste" skickas till "hans vapenrock.' Jag har inte sett "Goddag, lilla: flickan hälsade hans. hem”. Översten talade med det. Lajput Ral hittade 'det'i hån, "Jag kan inte kyssa dig förr- det oberörda tonfall som "är ty- bröstfickan,' Det har blivit” allde- än jag: har tvättat av all smuts piskt för yrket. "Fjeg genomdränkt av. blod, hans — Va? sa Den Andre "Token. Arnidrö "Tok « SOM jag har samlat på mig unuer den här ;veckan, Har, det varit ' ensamt?” "Ja > förfärligt". "svarade hon; ”Gudskelov att än är hemma igen”. —-. : "Jag är tillbaka” om ett par 5e- kunder”, sade han meå. sin läg- ”Stackars hans mor, suckade Alice medlidsamt. : or 4 hjärteblod. Det går inte 'att läsa. .Hon kunde se det framför sig. : "Det är en sak som I jag gärna Vad hade hon skrivit? Att hon ville tala med dig om Alice”, fort- Pskule tänka 'på. honom och att satte mannen. ; ”Något. rätt ömtå- han skulle vara rädd om sitt liv. : jlgt>” : ta . | Nu var det genomdränkt. av hans ”Vad — är det som är ömtå- plod. ” Anade Georege att brevet ligt?” frågade hon upprört: ' kom från henne? Var det så, att] blott bördan blir :lagd på det! rätta sättet. Herren Jesus ger. oss ett sådant ok, som hjälper. oss. att. bära våra. bördor, Oket ' användes 'ju i det dagliga" livet, och Jesu ok ger'oss vårt dagli- > ga kall." Det: blir! därför själv-". fallet och ofrånkomligt, vad: vi Men... där har: vi det. Så ut. märkt förträffligt bra uträknat! Var det du som kom på det? El "ler jag? " De, Två Tokatna dan samma dag träningsköra på en byväg. utanför. trollstan. -Det "gick faktiskt "riktigt bra. Den I Hubert, "framför bilen. Och bilen " — Det där gjorde ni bra, sa d få b ullade.” Och rullade: fort, Pontus. Följ med här ska ni . mr Bromsa! skrek Den Andre ert körkort. Men ni” får. bara ett . Token, ' DON : — tillsammans, — "Va? i pladdrade” Den! Ene De Två Tokarrnia gatkerade Token ock: börjäde "vimsa' om- mellan två bilar och följde med Pontus och. fick sitt "körkort. e- ” mälda, lugna stämma. ”Det här 3 £? . ” ett brev. har inte ville ha någon klarhe akolvet med blycrts, Jag rom han ' visste . inte : alls vad som är” första" gången jag kommer. hem” från en sådan här expeditton — till mitt hem”. 07 ; Hon såg efter hönom, när han gick in 4 bungalown, och vände sig åter mot de mörknande ber- gen med en känsla av lättnad.” Hennes tankar avbröts av man- nens kalfaktorer, en skägg! sikh- soldat. Han stod nere vid trap- pans fot och hälsade henne med en ödmjuk bugning," ” Mrs -Strahan förstod att man- skrivet med blyerts, Jag. har det I min ficka nu; cs ' ”, Egentligen ' :borde . Jag . skicka ”Du kan inte skicka det”, sade hon, ”Hans stackars mors » :”Nej”, svarade han. "Jag tänk- hem det tillsammans med resten att vi kunde bränna det,: b'en av. hans tillhörigheter, men jag . vacker Ten, eld. Och jag tänkte tror i alla fall inte Jag kommer, att göra det. Det gkulle uppröra hans mor alltför mycket”. ve Den trölska blå nattens alla dia: mantstjärnor virvlade runt för Allce Strahan. Om han ändå hadå skrikit och rutit, om.han' ändå hade tagit' henne 1 axlarna och 1 att åu, som var hans vän; ville göra det. ». Han fortsatte ivrigt. "Du vet att vi har ett litet fyrfat, det som tjänarna tänker ', vissa högtidsdagar. Om vi tar ut det nit på verandan, så ska jag säga til Lajput Ral att:hämta kuver- Vad : som. har, sagts” pls ln tillämpning för: "många släkten av människor, de ha: kunnat. er- fara det i sina liv. Men det finns | också tider, då bördorna kunna bli särskilt tunga och då ordet från” det stängda paradiset får sin förnyade iktualitet: ”För- bannad vare 'marken” för din skull! — Kanhända genomleva vi en sådan tid just nu. Det'är då , desto större orsak att söka tet vi lade brevet i. Och medan nen ylle fråga henne om- nABON ruskat henne, så att tänderna elden brinner tänker vl goda” tan-, gripa efter Jesu ok, som hjäl- per: oss att bära bördan. "Vad Ene. Token tryckte: på' pedaler- |; na, Den Andre Token'stod på |. sätet och wired på ratten. I "i. Och så skulle då De Två To-. kärna köra: upp för bilinspektö- ren Pontus — ett stort och vre- stat troll — för att ta: sitt be kort, ot , —"Ja,'så kör vi då! sa Pon= tus. Vi får väl'se hur; det ; går. | Den” Andre Token: stod. ; vid | ratten -och vred. Den Ene To= dal; fd Men han tryckte på” Zaspeda- Jens Så hårt han kunde, = änt. Ty han sov som vanligt. " cn Lars Sjöholm, : « 2 Ooiiiihhl! sa motorn i bilen, Då tog bilen ett skutt. Den - F slet till i gatan och "lyfte sej' hoppade över Hubert med vag- "upp, Faktiskt — nä, jo —: bilen" nen och landade med' alla" fyra | hjulen på 'andra sidan Hubert. Pontus sa Inget, Han såg bara blek , ut, Men ken skötte pedalerna, Men. man. kom inte. så långt förrän Den' ren och steg ur. när : bilen väl E stannat öppnade Pontus bildör» . SM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.