Y , MR ” + 4 kvantitativt hänseende, Fi . den - ärä år [Cd procent LAHÖLMS : TIDNING X ' ' ÄTA : Fredigen a den 2 september 1960 4 i . + I Rekordstor Årets 'veteskörd på norra hälv- klotet förefaller att bli av rekord= storlek, liksom i fjol. Förenta sta= terna räknar to m med att den " skall överstiga. fjolårets med 13 procent. I Kanada' kunde vårsåd= ” den genomföras'i full utsträckning "och även i fortsä . skott för export: och för d har vä- . H - 1 veteskörd I Japan räknas med 51 m oner ”bushels vete, vilket är något äg- 're än genomsnittet, : På kinesiska - fastlandet rapporteras god skörd > och god kvalitet. Även 1 Turkiet rapporteras” god; skörd och över- ord- .derleken varit gynnsam. I Västeuropa, fick grödorna en mycket god start genom regn som föll i början av juni, månad och avlöste" en ogynnsam torkperiod .. under förvåren, Dock har seder- i s- mera för stora delar av Västeuro- Pa . skördeutsikterna 7 försämrats . genom de. alltför” rikliga regneni frikanska ” är sikterna goda. : ÅT huvudsak räknas sålunda för ” år 1960 .med mycket goda vete- skördar på norra halvklotet. Att 7 skörden; i Skandinavien. och .vis-'- sa andra. delar av "västra Europa i stor omfattning blir kvalitets- skadad betyder givetvis inte myc- ket för den totala tillgången på: "skörd. Även för än fjolårets eko nas med en god skörd åtminstone "lens vidkommande” anses skörden: Den internationella " handeln . . med, "vete beräknas” under / "säson= . Ita- > "gen. 1900/61 komma att "ligga nära ”rekordnivå. -Enligt. hittills förelig- ' - blit god' ehuru: något senare än : gande”. uppskattningar . skulle: den vanligt. . 2 I Spanien" betecknas väteskö såsom > mycket "ojämn på . grund :av' häftiga regnfall inom - - 'stora delar av. de veteodlande om- rädena,: I Grekland väntas ännu en rekordskörd, ”- : "I Östeuropa ' har förhållandena varit mindre gynnsamma än un= der förra året och hittills räknas. "1951 255 och "endast två "procent "lägre .- vilket inträffade under: säsongen . totala världshandeln under :1960/ :: 61 komma 'att uppgå till 1,3 mil- jarder bushels,, vilket är uu pro= NM "cent mer; än medeltalet för åren hittillsvarande 7 "rekord, : 1956/57. Enbart Förenta Staternas ” export” av: vete "beräknas av jord ”bruksministeriet till" 500 att bli ”Jägre än ' : fjolårsskörden. jä Omfattande” .utvintring såväl som: Sovjetunionen kar dock ken för: vårvete varit året.: Ökad." vå eteodling stora: nyodlingsområdena ” ber; nas ersätta omfattande .utvintring .- uppgick till” av höstsått ; vete. i. Ukraina och norra Kaukasien; "Indien 2 om; vete. "Skår. denå, storlek” beräknas för. Indie; till 373 miljoner” bushels och "för. . Påkistan till 146 miljoner, .bushel med &n "viss. ininskning i" expor- . "ten, vilken "under ”shels,. ”portkvantiteterna. För” Argentina : h Sovjetunionen. räk . . mindre: nedgång jämfört med der -relativt- omfattande: exporten un=::. förmånligastå os Rrig Bättre mjölkekonomi. ERAN IRS Ve Vall och Miljonar . grönfoder hektar med hemodlat; foder "Inte ck från safe "Dessa Sörsmål behandlas i en: > Pololis och rotfrukter = mindre än 75 Procent av jordbrukets inkomster ' na och 45 procent av åkerarealen : ” upptas 'av' slåttervallar. Men ; samtidigt måste. man konsta- | "tera att den i övrigt så genomgripande $ inom' jordbruket just på dessa områden släpar efter. Slåt- - tervallarna. uppvisar endast obetydliga skördeökningar under ; de senaste åren. Det bör vara möjligt att i avsevärd ; grad. : öka vallskördarna och därigenom åstadkomma bättre eko-' , : nomi i mjölkproduktionen, som i hög grad är beroende av/ :: vallarna och det : hemodlade fodret över huvud taget, NN << - Tröda och obrukad åker n - Olja" 7 växter «hydraulisk dragkraftkontroll, -- hög kvalitet; le effektiviseringen ig ; . Sekyr Junior F heter” ett av: nytillskotten. "på " plogregistret, och den karaktäriseras” av, att den saknar' ' stödhjul och sten- utlösningsanordring. Vid sten? påkörning skyddas plogen ge- nom - Ferguson-systemet. .' ningsdjupet.: regleras med trak- ik . mjölkprodu tion på enbart eller torns hydrauliska lyft, För reg- - nyligen "utkommen - bok ”hem- så gott som enbart hemodlat fo- "odlat foder” (förlaget Växt-nä-. der. Även insilagefrågan diskute- rings-Nytt, pris 3 kr.),-utgivei vas och det ges upplysning om En annan av: de nya typerna krav på" kassarörelsen I det ' åtstramade läget på penningmarknaden "och nför . jordbruksnäringens växande behov av krediter: ökar jord- brukskasserörelsens betydelse som kreditgivare. Under 1950- talet har rörelsen ryckt fram i främsta ledet som jordbrukets kreditgivare,' - kasseförbund,. Med den stora "anslutning av medlemmar och insättare jord- brukskassorna numera har, har de kommit ' att spela en allt våsentligare "roll i jordbrukets kreditför örjning. "De , ökade kapitalbehoven — bl, a. till följd av den" fortgående mekanise- ringen — ställer också ökade anspråk 'på. kasserörelsens inlå- ning, Jordbrukskassorna måste tillföras ökade” resurser genom en intensifierad och ” "nyskapan- de”. inlåning, främst från' jord- brukets egen befolkning, som på så sätt kan ge' sina yrkesbröder hjälp till självhjälp. Kreditgivningen är kassar sens primära, uppgift. Kassörna framhåller ordföranden i Sveriges Jordbruks- riksdagsman Per Svensson i "Stenkyrka, - KE aa limnar som > bekant kredit en- dast till medlemmar. Därigenom garanteras att: från jordbruket « 'utlånas till jord- bruksändarmål. i all den omfatt- ning: som är möjligt red hän- syn till kr editrestriktionerna, Medlemsantalet i i kassarör relsen uppgår nu till över 172.000 men ; antalet inlåningsräkningar öter- stiger 400.000,” varav mer - än 110. 000 - är checkräkningar, 'Så många jordbrukare, anlitar nu-- mera personlig checkräkning för. utbetalning av produktlikviderna från sina föreningar. Rörelsens totala inlåning uppgår £. n. till nära 1,2 miljarder och utlåningen av till över a miljard kr. Alla som MAMA inlånade medel; -jbrukets ” av GKS'agronomkommitté under” "experiment med rationellare ut- "medverkan av överdirektör A- + Örborn "och. professor O Svan- rG- Giöbel och överassist, K i Tolonen. na boken ger många synpunkter "beträffande :'hemodlat Det "framhålls sålunda att: man genom att” vallar /och "beten, Men det” finns” även 7 möjligheter. att "genom jassning: i växtföljden 13;: Om: man på olika" sätt kan! öka produktionen” per. arealen, het ,så "kan man kanske sdärige-- rör minska: vallarealen och an”" vända de frigjorda arealerna till: andra ändamål, I växtföljden: kan: även .Inpassas lönande « special”. Genom ärbeten. förbättras boken ges en'ri ingar. ÅS i detaljerade: anvisningar rörande ,. oc lämpliga'!-gödselgivor för olika : ;yper av beten 'och vallar 'samt' för - reglering. av djurens” betes--- .. Hur: hemmafodret. sedan skall "bäst utnyttjas vid utfodringen är: + också en«wviktig fråga 'och i bo- + : i ken har uppställts en rad typ- : exempel på foderstater för olika i kästning.” En: Efoderkalkyl i ta- bellform'wvisar. hur. man kan få en klar: överblick 'av foderbeho- hovet" -'öch> därigenom . 'avväga hemmaodlingen : av foder. "Med statistik från kontrollföreningar- na ges en orientering om praktis- utfodringen. Denna -undersök- i ning. visarr att det finns "goda möjligheter." ätt. få fram - hög '. berg, Boken innehåller ibl. a. spe- !som sysslar med ” animaliepro- cialartiklar av professor E Äberg, i duktion. .' - bo liföra" wäxtnä-” ” ring och genom i övrigt rationell skötser bör. kunna få större: 'och'. mera lönande utbyte av: slåtter-" landsdelar .och raser-och anpas-; sade . "efter . olika. hög. mjölkav-' a resultat av ventenskapliga rön |. — -Sefyr Junior FD '— saknar också - stödhjul, men har. en ut- lösningsanordning av" samma modell som tidigare ty- per, eller'.s. k. knäledstyp.-' Den tredje nyheten” på -plog-" marknaden : — Sesam Junior. F' — haren individuell stenutlös- ning fö vårje”. plogkropp och: separata ”skumrister och . skiv- rister med ' kullager. Traktorns hydrauliska. lyft. reglerar: plöj- ningsdjupet och - plogtypen standardutrustad. med spak: fö reglering av tiltbredden. + "De nya Plogtyperna” har, den fodringsteknik. « Boken har intre: esse" alla tusental anställda,: varav inémot hälften+ har- heltidstjänst; = och denna sistnämnda kategori kom- mer säkerligen: satt. "snabbt öka i antal "med hi Ftill: utveck- rensförhålländenas tegrade krav' på. fullt bankrässig ser- vice. "För" en; 'sådan service' bei hövs ' inte: bara” en "rationell 'or- ganisation. utan ' också en -kun- nig och skicklig personal. Detta har aktualiserät frågan om: in- Passar relativt stenfria åkrar. Vid 'stenpåkörning slår plo-; gen upp genom s, k;-knäteds- :" utlösning och återgår genom” . + lyftning och ' sänkning med, 7 hydrauliska lyften. Bekvämt placerade vevar som + utan" besvär nås från: trak: torns förarplats. ' Separata skum- och sk : Rymlig mellan plogkroppärna = "Jättare ' halmnedplöjning. Ställbar töpp som passar alla / traktorer. 5 olika, sinsemellan utl '< plogkroppar kan användas. Överumsstål i de. flesta sti delar garanterar hög” slitstyr . ka och lång livslängd, rättandet. a arv en jordbrukskasse: kurser på Sånga-Säby.” Den för- sta. kursen" ”av detta slag ägde rum i maj: månad i år med ' ett 30- tal tjänstemän. från hela lan det. . Pr ogrammet jon rt respondenskurser . > första”. hand: en: kortare och mera ' elementär för nyanställd personal samt en längre och me- ra kvalificerad, som blir obliga- torisk för ordinarieanställning i rörelsen, ,” I". samband med den större kursen skall också årli- gen -. anordnas” centrala avslut- ningskursey på .. Sånga-Säby. Begär demonstration och s prisuppgift. Tel; 10025, 10425. KALISUPER PK 15—15, "15-10, 15—30 och 20—20 vill främja läridsbygdens utveck. ling. ”är- wälkomna att spara i jordbrukskassorna, som "numera erbjuder. en allsidig service, ' / » En. utbygd- "likvidförmedling över - checkräkning ' i jordbruks-' kassorna framstår nu .som:den mest angelägna uppgiften ' och kan sägas vara nyckeln till kas: sarörelsens 'och därmed jördbru- 'kapitalförsörjning för överskådlig tid, säger riksdags- man Svensson; - Under 1959 "förmedlade jord- brukskassorna via checkräkning över 860 miljoner av jordbru- kets. totala: omslutning på sam- ; manlagtlagt över 4 miljarder. På detta ' fmråde "finns alltså ännu mycket att göra för alla som ställer. sig solidariska till tan- ken på en bättre kapitalförsörj- ning åt vårt jordbruk. ”" Bit sig an med "en annan viktig Man - räknar. med att studiet. av de nya kurserna skall kunna' på- börjas. redan i -vinter.- Avsikten är att successivt all personal in- om rörelsen skall delta i denna nya. utbildning.” - Ba - Som komplement till den cen- tralg : anordnas regionala kurser icen- tralkassornas : regi. Några, cen- tralkassor kar redan -tagit: ini- Hativ. i den riktningen i 'form av . veckoslutskurser för sina jordbrukskassors kamrerare. s > Programmet :för kursen : på Sånga-Säby i oktober upptar en. lång rad föreläsningar av ex- J ordbrukskassor” - utbildar nu folk Jordbrukskasserörelsen . har under ' 1950-talet kommit att spela en alltmer avgörande roll för jordbrukets - kapitalförsörj- ning. : Den : » nya 7 lagstiftningen 1956 gav: rörelsen: ökad själv- 'ständighet och vidgade; arbets- möjligheter, och organisationen har rationaliserats och, ' för- stärkts bl. a. genom: tillkoms- ten av Jordbrukets bank. Sedan den stora omvandling- en nu är geriomförd har man in- Nya. plogar £ från Överum. . | Presenteras på märknaden ” "Pe. på senare år alltmer : "vanliga traktortyperna ' med . ' Dexta' har förorsakat en. del problem för ägare av' äldre” + plogtyper. Bl, a; har stödhjul måst användas. Men dessa' problem . kommer nu definitivt ' att övervinnas genom de tre nya plogtyper, som "Överums Bruk i dagarna släppt ut i marknaden, och som : alla utmärkes. av prisbillighet och Plöj-! lering av tillbredden kan spak Haälms användas i;'stället för vev. . exakt | fullmäktige beviljade. at ; lingens' . 'och+inté "minst-.konkur- |: för” den: andra |. "utbildningen komnier” ätt t. ex." Ferguson och Fordson” Alkohol: (Forts, £r, sid, 2 kans Diakonistyrelse,. BKU: och Kyrkobröderna, ” Svenska ” Mis> geliska Fosterlandsstiftelsen och . DUF, Svenska Baptistsamfundet och SBUF, Metodistkyrkan i Sverige och MKU, Svenskå Al- liansmissionen 'och SAU, Fräls- ningsarmén och dess ungdoms- rörelse," Svenska Fr älsningsar- mén samt KFUM:s Riksförbund KFUK:s Riksför cbund. . I den nykterhetspolitiska > opi- nionsbildningen utgör DKSN ett viktigt led... DKSN utgör ena hälften i Sveriges' Nykterhets- emot regering och riksdag har att föra den samlade svenska nykterhetsrörelsens . (talan. DKSN:s. arbeté har under åren breddats' både ifråga om upp- . gifter är där som '"DKSN numera méd Log "även Ipresenterar sig under namnet Social-Etisk Sam- - hällstjänst.t: Vid. sidan av, alko- holproblemet upptager program... ord fö len framför tidigare, att ' de avpassade för alla! traktormodeller och” jordarter. LL Halmstad . 2 . (Forts. fr. sid. D- tad skalll ansluta sig till ett planerat vattenvårdsförbund få Nissan, som skall bildas vid sam- manträde i Halmstad inom den när- maste tiden, Till förbundet skall” ansluta sig kommuner i Halland och Småland utmed Nissan, industrier och andra intresserade parter. För- bundet skall verka för vården av Nissan och, dess biflöden ur såväl förorenings- 'som = vattenhushåll- ningssynpunkt,” Omedelbart efter det förbundet bildats, "kan under- "av: Nissan igå under. förutsättning: att intressén- terna beviljar nödiga anslag för ar- 'betet.- För Halmstads del. beräknas kostnaden till 16.000 kr, som stads- "Tre hjärtan” skall möderniseras | "Det gamla ra korsvirkeshu- och fostran, fritid och möjeni " socialvård och" samhällsansvar, "J arbetsliv och dagens ideologiska - motsättningar. -. i Halmstad och förra 'hösten hölls ten plats-. eller s. 'k. kommunkurs i Falkenberg. Även i t. ex. Knä- en-: och tvådagarskurser. — Det är. därför med glädje vi återkommer - till Sydhalland, slutar: instruktör Näsström. ” I hoppas att den planerade aktivi- «teten i februari skall få befräm- . ja nykterhetens sak och därmed - även bli till samh lets fromma.” INyoolt . (Forts, Är. sid. dy - set. vid Stora torg i Halmstad, mel- Jan funkisrådhuset och den åldri- -ga: kyrkan skall få. en nake-up för 135 000 kr. . Byggnaden inrym- ! med: det: romantiska - namnet. ”Tre hjärtan”. "efter Halmstads. stads va- : visat: sig”att w'rustning och inred- ”ning inom" korsvirkesmurarna be- höver. moderniseras och byggas om, vilket "måste" anses”. våra i högsta ” brister- som "ur flera synpunkter vidlåder | lokalerna.: -Dåzi-rådhuset byggdes "stod det mycken strid om korsvirkeskuset,. som - många" ville ' ha 'bort.' Men: det räddades och nu det, korsvirkeshuset och ”Tre hjär- tan” är en av Halmstads "främsta turistattraktioner. Bilexport över Halmstad : med ”Prins Bertil” : . ” Över” färjeleden Halmstad--Ar- hus har. sedan en tid tillbaka ex- Pporterats Volvo personbilar till Jyl= tid i detta sammanhang gjort frama”! ställning om nedsättning av hamn- avgiften, som anses besvärande hög . — 85 öre .pr 100 kg. Motsvarande,” avgifter är. för Göteborg och Hel- / singborg 35 öre, Landskrona 68. öre och Trelleborg för bilar :ander 1.000 kg 4.50 pr'st och över 1.000 kg 5 kr pr st. Stadsfullmäktige, biföll ett förslag av hamnstyrelsen att hamn- avgiften för personbilar, ej i tra= f'> fik, skall sättas til 5 kr pr, st oav« sett tjänstevikten. ; oe i A&A utvidga i i Halmstad > 2 Till AB Ahlén & Åkerlund För- packning Bemyndigades” dk. att för av låggbing under 1961 "sälja ett tomt- område, på 7.501 kvm efter: 8.50 kr pr kvin, Området är lika stort, som det bolaget köpte 1955, då förpack= ningsfabriken i Halmstad. startade, Ny kanslichel I i Halmstad Till ny kanslichef i Halmstad ef- w Henrik Meijer. soma Mivit dir för: Lion Ferry AB; utsåg stadsfull- Åke Iperter inom olika är den, :Dessutom blir det. grupp-” arbete och estradsamtal. Kurs- ledare är rektor V. - Wessén, or- .ganisationschef L. Hagman och agronom H. « Rydén. Mer potatisupptagare = a LANTANNAFÖRENING. ee Tel. Vallberga 23260 växel. om organisationens ledning gri: fråga, nämligen. utbildningen av i första -hand rörelsens tjänstez män, Rörelsen har nu drygt ett NN ES NN NN ÅN ARG Sjöberg, Oxelösund. ' Sammanträdet avslutades med en ekonomisk debatt. Kamrer M Bo- ström hade interpellerat drätselche- fen Erik Bengtsson om orsaken till det i och för sig glädjande faktum, att 1959 års stat utvisade ett rän- teöverskött på inte mindre än 1 milj :kr utover de i staten beräk- nade. Man borde kunna begära en exaktare beräkning, så att inte sta- J 'JPrenumerera på LÅT : fullmäktige beslutat därom. - den står med ett miljonöverskott, som kan användas utan att stads- Hr Bengtsson framhöll de obe= Fölneliga situationer man kan råka genom” räntefluktuationer, pris- stegringar;" möjligheter att placera kommunala lån etc, vilket allt bju- der till försiktighet. rt pen. Tiden har gått fort och det har = grad motiverat med hänsyn: till. de g s gera som föreståndare. trädde" allmän > tilläggspension I vissa” hithörande” författning myndigheterna innebär detta att de. får nya och” betydelsefulla : uppgifter Hvid-- sidan- av desövi. riga, nämligen att bestämma den -pensionsgrundande: : inkomsten enligt. nämnda "lag.-En rätt om- sionsförbundet och SMU, Evan- . "red" hår "DKSN förut anordnat | fattande” "kursverksamhet - kom- ” mer I anledning” av dessa ny- tillkomna” uppgifter att 7 "anordnas av” viksförsäkringsan- ; stalten. "På nyåret 1961 tillkom- imer är väl alla halmstadbor. glada för I häradsskrivarkontor et, Sså en ny” "avdelning ' på för ' vil ken kansliskrivären skall fu höst : :Fru Bergvist är sedan lång tid tillbaka väl känd av sydhallän ningarna som genom många be sök ' på. häradsskrivarkontore under årens lopp kunnat konstå- i tera hennes kunnighet på "sitt och tillmötesgående mot allmän-. land. Lior. Ferry AB har. emeller- : område '. och. hennes” vänlighet i heten. När hon”nu utsetts till ' den nya ATP- -tjänsten, som med all. säkerhet: ger henne allt wi- : "dare: kontakter .:med bygdens Eolk'i angelägenheter” av ingri- pande ekonomisk betydelse, will vänners Landsförbund som gent-. ' och ämnesområden. Det .. , met också frågor, som rör hem /. Sydhalland och DKSN är "långt > al ifrån främmande "för varandra. + En Jänskuys, som återkommer » vart sjätte år, hölls härom året - Vi "lagen om försä ing för -< vi å vår sida konstatera att wvä- -' let säkerligen warit- gott. Fru .."Bergqvist började wid . häradsskrivaror, ganisationen "år; bör dar eformens . Taholm; Våxtorp : (Forts. Fr. sid, 1) 11939, blev vid den Nya uppe. genomförande : 1946. kanslibiträde och år 1953: "kontorist å häradsskrivarkontor- av ladan, fläkten skulle & även an... vändas för lastning av fliser wid transport pr bil till: eldnings- platsen. Agronom Kjell Backman, Axell vold garanterar leverans av er= forderlig mängd flis under en tid av fem (5) år, till ett Pris av 15:— kr. kbm., jämfört med nu- varande penningvärde. Dock skall varje år anbud Ynfordras i: god tid före huggningssäsongen och det lägsta anbudet antagas. Kostnader för installering av. . flisapperaturen utöver" installa tion av. olja c:a 7.000 kr., kost- naden för uppförande av: ladan c:a 4.000 kr. eler: tillsammans en' merkostnad av 11. 000: kr. - Kommitténs ledamöter rit Kjell Backman, . Erik Pettersson, ha va- Axelvold, Berg, Torsten Samuelsson, Helge Nilsson och ' Malte Lindblom, Våxtorp. bodd c vev
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.