: Frodo? den 30 september 1960 YYTYYTEYFYT FYI — DET ÄR NÅ Wahlström sg PA . Av v Sture trevrereeYrTtereYyv YYvVTYTTEtvYTTEYTYFTYTETVTFYYFTTTYFT YTV Oo OovFYYvVY EEE NYYYNSNSNYVFUP EF VU FY TV ” " A YYYYTYTYTFYTIS NY YV YT VYNRpE- LAHOLMS TIDNING :. ” " Både lekt och. lärd har sen -- Ur medicinsk synvinkel är . klara, - sandet vissa magisk-mystiska krafter. sammanhang, 3 som man inte kan fult” Hifrgasställande för- uråldriga tider tillmätt nys det f. ö. åtskilligt i nysnings- ' > I (GOT MYSTISKT MED D NYSANDET snus har sin orsak just i de- ras längtan att få nysa. Snu- | set får den att nysa ofta och ljudligt och därmed ökar till- fällena för dem att uttala önsk- ningar. Att önskningarna, om de bara uttalas på rätt sätt, blic "till fullé” uppfylida; tvivlar de MM inte ett ögonblick "på. AA k : TENS YYRONR ET ran en väldig snusnäsduk och put- sade näsan med." oo. s Filmen och teatern har fli. | tigt utnyttjat nysandeta komia= » ka effekter. I amerikanska skämtfilmer förekommer det of- ta någon voluminös herre, som har till ofrivillig specialitet att nysa "omkull: hela nödlomsng, Mi a ”nysa intet” Mudligt » i I dag att när den" ene säger kan onekligen vid viesa tilfäl. Jen vara en sann njutning, Men det kan också, när snuvan täp-' per til näsborrara,” ögonen rin: ner och huvudét känns som en blyklump," vara en rätt plåg- sam historia. avi HN Allra mest obehagligt är det kanske att: mitt. under” varma sommardagar" angripas av B, k. . hösnuva och behöva gå omkring ' "och stornysa. dag ut och" "far in . LI solskenet." Den danske författaren och nobelpristagaren ” Johannes V. Jensen 'skriver någonstans, att han anser nysandet i många fall besitta en mystisk magisk inne- börd.'En liknande äsikt uttryck- te en gammal norrlandsbonde, som : ; artikelförfattaren ' för' en "del är sedan hade nöjet att då” och då 'sammanträffa "med. > RE ON Mnysa, sade 'han, de ä ' själve hälsan, de. Lite 'snus då kldå I näsan ä som rena Uvs - "förnyelsen. "Ja' ä'överfygad om: ” att.de ä liksom näge sorts trol- .deri i-nysningen. Man får ut er ' massa : ont; rackartyg”' tå: alle ' ”möjlige slåg, si; Folk som nyser för Ilte tror' ja de ä sönn'om, "Pe" ä' inte freska, helt: enkelt, "> Dysning” . "Varken nobelpristagaren: eller cn gamle odalmannen behöver känna sig alltför ensamma 1 sin ”prosit!”, med ett ”Gud hjälp”! eter ett "Väl bekomme”t - | + Hos 'mäånga primitiva folk- slag står nysningen fortfarande mycket högt i ära och anseende, Både indianerna, vissa afrikans- . ka negerstammar : och " befolk- "ningen på en lång rad av sö: derhavsöar ägnar stor uppmärk- samhet åt nysandet. I synnerhet indianerna har en stark benä- . - genhet att: förbinda varje liten nysning med övernaturligt ske- ende av ett eller annat slag; ' "På Nya Zeeland förr i världen, när ett litet ' barn blivit fött, - kom prästen 1 sällskap med 'en lång rad äv faddrar, tanter och så vidare, för att döpa nykom- - lingen, "Prästen "började lång+ samt läsa" upp en' massa nam, "och han "slutade inte” "förrän" nå gon av de närvarande lévererat,. en hörbar 'nysning; Barnet fick sedan bära' den nysandes' namn; — ty 'så antogs det 'att högre” makter ville ha det. ' Kaffrerna hyser. ännu i dag den åsikten att gudarna är den -Nysande "särdeles nära, "att de . beskyddar honom och har honom ; kär: Just vid nysandet' är get, anser de, lämpligt att önska sig... något som” man länge gått och ro; Det är nä It "efter -— .men 'varje bruk" att tillskriva nysningen - vissa hemliga krafter eller Spe- ciella inflytanden,' Kring , la Jorden, både hos vildar och civi- liserade, ”har. nysandet--genom tiderna ; blivit förbundet" med jor. I Europa var det först mot” slutet av förra århundradet som seden ,”att lägga märke till en . ga trakter 'kvarlevde- den dock ” långt på innevarande : sekel, . jade överges, I vis- ;.. önskan måste uttryckas strax - före nysningen.' Absolut inte: efter, ty då vredgas gudarna." '' Varje önskan måste därför ut. tryckas 1 så få ord som möj; . > Ngt, ty inte <en enda' stavelse » många. mer eller. mindre säll» - samma ceremonier" och sedväns får drunkna i själva nysningen, " Man ropar till exempel: | att ; o— Vår stams ande, skänk kmig. barn! Eller: ... " många getter! i så svarar den andre. ena På T: na. har nysnlå- gen en annan och rätt fatal be- tydelse. I synnerhet förr i ti- "den, när krigiska. företag var. - vanliga och slumpen gjorde att ' någon av krigarna kom att nysa just när ett anfall 'var före- stående, uppsköt hövdingen om - möjligt anfallet till nästa dag. - Råkade någon nysa under en religiös ceremont, kunde veder= "= börande i regel blott tacka höv- dingens goda hjärta för att hans huvud inte 4 samma stund blev krossat med en klubba. - Numera” sysslar man ju 1. dessa trakter inte med några krigiska företag, men man har fortfarande kvar benägenheten att uppskjuta arbeten, som bli- vit störda av nysningar. "Även hinduerna har sedan ur- minnes tider tillagt : nysandet en' ogynnsam betydelse..X vissa trakter av; Hindostan ,lär det ” + finnas "personer som inhiberar alla viktigare arbeten under da- + gen, om de råkat nysa omedel-" «bart efter Juppstigandet på mor: z "bilar, estaurangbord 0. 8. Vv 1 även ' serletecknarna labore- rar gärna med liknande effeka = > ter, och i sagoböckerna, har tu= sentals - jättar. ock" troll nysh ve bort stenrösen, ' "ensliga torpstus MN "gor, Indugårdar "m.m, "Ja, act berättas tll och med om jättar som varit mäktiga att nysa bort hela berg, skogsåsar och sjöar. Ser man nysandet enbart från läkarens synvinkel, så "finns det, förutom de vanliga tråkiga:förs ' kylnings- samt av allergiska ” ». åkommor förorsakande nysnins - garna, "även en” del rena "välte lustny vilka föranledi "av vissa hastigt” påkommande ” "behagliga känslor. Man kan till. exempel nysa:vwid åaynen av någon ivrigt eftertrådd maträtt, "vackra kläder eto. Vidare talas. det om kextlalnysningar, > Å . Folk kan 'nysa Vid blotta tan= om 'ken på den. "älskade eller på : - ” "grund av att" de Iintenstvt avnju« ter ett musikstycke eller bovitt- ” : nar "ett nervkittlande och sams tidigt estetiskt tilltalande akro. =" - under ett ct ue AV Om anledningarna härtill vet" '-man dock ingenting bestämt. ' stam 4 Florida "hade "man den! " kästade sig alla stammens med- Jemmar till marken för att bed ja ”dagens stora stjärna” ta sig an: deras härskare” och" ”pring: "honom" lycka och tur L både krie I ” och kärlek. gamla. skämtartikel som källas Nyspt "är detta till sina ”Verkningar äv : betydligt ” behagligare slög än :- klädpulvret, . ; meny 'hur + många N ” stilla bönemötén; seriösa atyrel«" « sesammanträden' etc, har det än : "då inte gjort till”de mest:dise vC årtusenden ” sedan” led av Vissa allergiska —sjukdomar => «= > till '- : exempel hösnuva: ka kan man Ju inte. med absolut säkerhet veta, "Men' om 'de” gjorde det, är det , Ju inte uteslutet att just dessa” tack vare småpojkara och stu- c dentynglingars inte ' alltid” VS älmotiverade skäntlynne." Och "därmed säger vi prosit"t Dö öch hoppas att gudarna, behagar: "skänka oc någon” "efterlängtad SE är förstår" un doktorn, I ettronvatté 9: Många £ ppelvin oc reställningar. 'orkanartat. släg. händer "väl förresten än;”'6 20 bf. Och Jarna "igen, Genomlidit det lilla helsike, som är en flyttning” och . blivit ”sågot helt nytt, något man aldrig tidigare varit: sörmlänning. Därtill villaägare, vilket man hel- + ler inte förut prövat på — — — men :som ju. enligt. förljudande : ekall ha sina skuggsidor .... ”"' Jag spinner små filosofiska frag- ment kring detta terna; medan jag rustar med den” relativa vild- mark jag hoppas på lång sikt kunna förvandla till”en trädgård. ' . Dagen håller redan på att kantra &å har man" ryckt upp bopå- : emanera från nerveentra. F min I » TYBB. När man — otränad — stått ' dubbélviken . några timmar” och :' kämpat med att övertala egensin-' + ”niga fulingar till stubbar att låta . sig lämpas ur sina 'jordgryt —.— ja, då blir man åtminstone fullt : klar över ett förhållande i tillva- . "+ ron: "att man ' har "ett ryggbast. . Hugga ner ungdomliga (tallar; det. går 'som' en dåns,' då" stålet är vasst: och ' arbetet; har 'nyhetens - behag. Kvista;' örbart itu' ölen ed och gå i kvav. Sky hälls brun ner i lövslyngena, som se-." naste "dagarna börjat bubbla, av färg. Men västerifrån slår ett gul- ” aktigt sken och 'får- enplanskå- kens ljusa länga att huggas fram | kallt och klart uppe på den höga : ” ,cementgrunden, Sen jag röjt bort 'en-del' tallar-kan jag' stå härnere och utan skymmande: vegetation beskåda denna rektangel av plank - cement, tegel och' glas, som för- modligen ' kommer att släppa ' in en. del myror i mitt. kanske. något : outvecklade praktiska sinne. "De första "exemplaren. känner jag re- dan killa i 'hjö ärnbarken.. Men jag "här kåseriet , 'Bekymren fö; diet vilände” trädgården? är "där- emot ett positivt bekymmer, Mar=- ken den skall rotas i är inte bör- dig, men såväl de nyktra plane= Tingarna.-som ögonblickens förhas- tade hugskott 'kring den har sitt mått av. inneboende | estetisk fruktbarbet, I min första ungdom brukade jag fantiséra 'om -att bli nybyggare" och ” bryta åker .uppe i fjällbygden, Efter att något lite - ha, nosat på betingelserna för en sån tillvaro lugnade, jag ner mig utan att hågen för spett och spade ' skull . hundraprocentigt ' för” den, ' krepérade, Såpass mycket tror jag finns kvar, att det bör — åtmins- tone teoretiskt bör — ha sin tjus- ' ning att rödja jord till en liten” I Som ber : sörmländsk ' trädgård .. kant sammanfaller” inte teoretisk dröm och praktisk verklighet alla gånger, Så det är kanske ändå bäst uttala sig med én viss var- lighet." Den sista meningen "får. anses | nöje. Men stubbars ” U - de får en att tänky' det nog ändå var/ bra klokt met inte. blev nybyggarbonde, någon- : stans uppe i myggens och" fros- "tens rike" och 'fick 'det här till ' stadigvarande knog, Man” skall. nog i vilket fall inte hålla bortåt en och nittio i strumplästen,.om ; man skall må gott av att leva ett dubbelvikt yrkesliv!... För 'att återgå till tallarna, 'så håller de. sig med något, som jag:har. för ; mig kallas: ”hjärtrot”. D v s att när man gnagt sig igenom de mer efemära "”sidorötterna ”— där går yxskärpan: åt häcklefjällt —"och' kominit mitt under; stubben," så tror "man. sig' upptäcka : ännu . en - tall: en kopparbrun, hård kanalje, i som måste ha kronan någonstans nere i de heta regioner, vars härs> kare man gärna frestas åkalla! Det fordras - ett idogt grävande och” " framförallt en"'vid yxans begag- VV "nande kraftig vinkling av krop- pen för att besegra den förtöj- ingen... oh Pn nu är det. såpass. 'skumt;' att. man givet borde ha med: sig". en gubbe, kunnig i att stämma blod, ifall 'det skall vara rådligt -ytterligare gestikulerea” med yxan, ' Jag ställer in redskaperi i skrub- ben under altanen. Sen tränger: jag mig her i skogsslyngena för att leta efter min pojke. Lövmas- ; : sorna är -så mångtydigt' brokiga' inne” :i + septemberskymningens bruna rök. Det slår en doft av fuktig mark och begynnande I för- vittring in i mist brös Grabben, honom hittar jag nu. Shitligen. Högst uppe i en träd- topp. . Sven Rosendahl Gynna I LT:s annonsörer: Det påstås att vissa kaffer-, lek fc 1 äldre, tiders. romaner I di ar. eller mindre Här 1 landet: vår det.4 avnne AMBE- 7ET | 2 Issa WAGON RIDA Får : "- VHOJ- MATTEI > a LAG = Pers FE VZECF a xo [AR MAN Ed, EL SS = MEST ALA ve >. ÅGÖR HELST VARA LEG RINTNING Sv 75 VA ENVAR] vi . [DIR [rärnaks oLÅV S WMODER | NWIHSToHS TECKEN FN l I : bv | DAMEN PÅ >. SYUTTEILDEN s So OM: - . , ä 1 | " ” 4 - > sa vet . a - + Dö s Vr 2? se er on > . a TN ITNE VV TETITFESVIVEFETETEELELETEETELLEE SISTER TS BEMER TELL MRTN ena - son NäR The RATE TE RIVET TA OTIS DEL UPKET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.