Mn hasnsllad " Kgen'är. + ståndpunkterna" "lika .oför- : dersson, -Exhult, Markaryd. samt - en. Vevvr rv Korv Vv er LICIOK AA RAeA RAG + LAHOLMS TIDNING - - rYrYv vereerereveeryeoyTYXYyrFeFF VY TY Too om ——A Hörn Y I ST ot yreryvrYtY eve YYYYYFYVYYYYY FY v ve vrevttrrerYyTTTY vYteYvETeTYv Tisdagen den 4 oktober 1960 - = på sin resa” ur NN rv NöW | York mellanlandade Nasser i Ma- drid och hade därvid ett-två tim- mar långt. samtal med! generöt Franco på Madrids flygplats. För "den spanska allmänheten var det= - ta möte 'en sensation, som Aträng= de de flesta andra politiska pro- blem i .bakgrunden. Francos och Spaniens. ställning till de” arabiska : och afrikanska folken: : - Det är känt "att infly tlserika ”, kretsar i i Madrid och Kairo sedan . åratal strävat até få till stånd en” n ? spanska" personlig kontakt mellan de två” statscheferna ' utan att.:det' dock Tyckati " dem ”att förverkliga ett : officiellt "statsbesök för” Nasse Spanien; Nu "bjöd: emellertid FN: sessionen i New York ett utmärkt -tillfälle” att sammanföra. de båda tpansk-ar. äbiska” relationecna; en ny impuls i vänskaplig siktning, vo . Trots det starka eko mötet ut- löste både i den. spanska, och den arabiska pressen har, överraskande : statschefernas samtal. De 'om . fångsrika". kommentarérna i: idén spanska” pressen "har d huvudsak + ETT FRIDSAMT "LANDSTIN ”pår Hallandsposten (fp) för Hå = lands. del. Möjligen blir det sed- vanlig skattedebatt, ; tror kollegan: all ata Ed r..stå, . att;det är ganska genant det ärevördiga ; och :snårt. hundraåriga för tatt |: dess ledamöter inte kunnat bli en- "se på” enna piinkt, särskil differensen ' ” ståndpbnkter . mycket liten, Landstinget kommer säkerligen att klåra sina finånser antingen. man utdebiterar. 4:45 el- ler. 50,' och : för + den? enskil- I. aa 1] på skatteskalan så" kommer- alle deles säkert: en oöverstiglig fem- öring: att skilja parterna åt: Nu enliga:som eld" och. vatlen.;. äl säger den ene 4:50 och den and- |: > "re 4:45, Hade den ene sagt - hade den andre sagt 4: : 45 DEN TRISTA MELODIN I fler: ”klet landsting i år är en skatte höjning, erinrar Ny Tid (s): Endast .7 av 25 låndstingskor- muner klarar. sig utan.<ätt' höja « skatten. ".I de återstående höjer |. man från 10 öre upp till en: kros |: » na. 'Här' i västra Sverige tycks "det bli en höjning med 20: öre i Halland, 50 öre i Göteborgs och Bohus län och 40 öre i Älvsborgs län, medan Skaraborgs län räk nar med oförändrad skatt. Orsaken till höjningen är över- allt densamma: de ökade kraven på sjukvårdens "utbyggnad ' lik- som yrkesutbildningens expansion skapar inte :'endast :starkt höjda |' investeringskostnader utan också ökade årliga driftkostnader, H VAD SOM FÖRANLETT högsta kadioledningen. till .den 'boskillnad mellan ”lätt” och ”kulturellt”, som nu genomförts är svårt att” inse, skriver öteborgs-Tidningen'” tip) och fortsätter: . I den blandade kompott, ” som tidigare serverats, ingick ingredi- enser 'av alla slag. Åtminstone något "inslag . fanns. inom varje dagsprogram, som någon -lyssna- re kunde välja ut till egen upp- byggelse eiler förströelse, Avväg- ningen : kunde diskuteras, men möjligheterna . till fritt . urval lans. Nu är det så, att Program ännu inte är tillgängligt för alla. Majoriteten lyssnare ute i byg- derna torde alltfort vara hänvisa- de uteslutande till program 1, Än en ång synes haft SR som ut< f lyssnarmöjligheter, där valfrihet råder, Sånt kan inte resultera i annat än felkalkyler och orättvi- sor. Klagomålen från'de isokra- | de lär inte utebli. L T > DENA "OKTOBER 1860, , -åe': H ligt misstag; . om. den. "betraktar .de ']- ser em sådan utjämnande” fäktor insk; nkt sig till att "betona mö- "töts:; vänskapliga” atmosfär . och : Francos liksom. héla get spanska :fölkets starka” synipatf. för den is- lämnska världen, Ganska intressan- ntydningar” om samtalets in- "nehåll gav emellertid en ledarar- ””tikel” i "Madrids stora aftontidning Pueblo, vilken anses. stå ” den . Francos regeri Zz "varför Pueblo "+ gäller, för atfivara ett! språkrör för Spaniéns' officiella "politik, ikelns "förfättare, > som” läder .: en! ” främskjuten” post ' + hur ofta. har. det inte denna regniga . sommar fällts hårda ord om detta man och: mån emellan, Hade:vi haft en ,vädergud hade han säkert mån-, ' « gen gång fått en riktig åthut--. ” ning för sitt tilltag att sända , Det idealiska vädret, som” alla trivs: med: finns. inte: viss "grad av den ökade:'dagsläng- den." I norra Lappland" står solen sålunda "över horisonten 85 timmar mér: än i' södra Skåne :och antalet är 'där 4.551 mot 4.456. det ena oväd och reg i ra efter ;det' andra över vårt . + 'arma land, som på många håll I nästan dränkts av skyfallen, & Vädret , har, dock - mången gång varit en räddningsplanka , för folk som funnit att de har mycket litet gemensamt och svårt att hitta. på samtalsämne. då. de oförmodat stö- ter .samman och i 'all' hast måste säga något. > "Nej, se Per,” häl- sar many, och söker. se, glad ut åt det' —" vad blåser = försvarar energiskt de afrikanska folkens rätt. till en oavhängighefs- politik mellan de tv stora makt« | "blocken i i öst och Näst, alltså den: Tredje Kraftens” "politik, 'Artikel- hållning H gentemot Moskvas katt bringa" dem | under sin” "kontroll ' men: bi - Samtidigt, att ett oberoende " hållande” Hill a i) artikel, att Västern begår Ge far-"' - åfrikanska staternas inställning i Algerietfrågan ; såsom - principiellt -antivästlig. Det. är” nu på tiden, det nu i för ; :vind”. eller '”Ulla; .så roligt att se dej, det var, verkligen länge sedan, men . vilket väder vi ”har:” skall aldrig regnet höra upp:” Men vädret. är, inte "mycket att göra" åt oc trots att man nu. fan- tiserar: om att fara till andra plane- ter, Kar vi ännu inte. lyckats hitta på något sätt att efter behov fram- trolla regn eller solsken. .;. es Nu är det "emellertid så att de av Oss Sc har semester är över- lyckliga över ett ständigt flödande solsken, : medan . lantmannen "med förtvivlan skådar upp mot det glö- dande) solklotet och ber" alla” goda makter att förbarma sig över hans snart "uppbrända åkrar. och förtor- kade: vallar: .och 'sända litet. blöta. Nå, i sommar har det knappast. va- rit 'att klaga, på, i den vägen. Ett gammalt talesätt säger också: ”Bed före . midsommar, - efter "det nog din bön förutan.” "'Jo,"säkert: När skörden i augus- 4 och september, skall bärgas i la- dorna händer 'det' inte ' sällan att sädeskärvarna flyter i:vatten och skördetröskörna kör fast i ileran ute på fälten: 7; '. +» Men, vackert er är nu sett ut- är hös 0 1058 "påtaglig Nord ga" vins nästan. alltid såväl som- Karesuando har betydligt mer ljus- timmar och solskenstimmar' under tiden april-september & än Lund har. Men låt oss nu betrakta stadsbon kontra, landsbon och förhållandena under vintern; Det har snöat i vec- kor. så alla vägar: blivit nästan oframkomliga. Folk sitter isolerade på sina gårdar i synnerhet, på mer avlägsna och ensamma sådana. Ma- ten kahske' tryter och barnen kan inte komma : till "skolan, . Medan stadsbon. sitter i sin mnderna, väl uppvärmda lägenhet och lyssnar i radio på - hur. besvärligt: folk har det :i "kylan. Fartygen ligger: fast- fråsna 'i "isen eller. kommer. de. i hamn helt nedisade. För såvitt inte isen varit så tung att,båten 'slagit runt och besättningen. omkommit. Men vi skall. inte, vara orättvisa: Stadsbon har det kanske inte hel- ler så behagligt 'med kommunika-|' tionerna," med : svår. halka på ga- torna,' bilar som ; törnar ihop och istappar som falla ned från taken och skadar honom,” Och" hur :vädret kan inverka | på vår. psykiska hälsa . och 'välbefin- nande har: säkert; de flesta någon gång ' erfarit.. När , vintermörkret 'i oktober, november faller allt dju- pare och dagen allt mer krymper och tynger våra sinnen händer det att vi råkar in.i'en' svår depres- sion;. ja, "läkare och psykologer har till :och med konstaterat att själv- mordsfrekvensen "vid denna tid på året starkt tilltar, liksom man också sommartid, ; särskilt i södern, vid långvarig och stark värme märkt en:;icke-obetydlig ökning av själv- morden; Förr. ansågs ju också att mycket, sol skulle vara särskilt häl- Den korta vegetationsperioden ik norr. motsvaras emellertid" till en |: ' och ( dyrskuer) och om den i detta land ” Debatt på Z sötsfältet o om avkom tt' seminavelns hesultat och där- med dess framtid helt beror av hur man lyckas 'lösa' tjururvalet och tjuranskaffningen är lätt att förstå. Som 'andra överläggnings- ämne 'vid. årets NÖK-möte hade man därför valt ”Retningslinjer vid seleksjonen "äv seminokser”. . Det framgivk såväl av de inledande framställningarna'. som det efter- följande meningsutbytet att en sam- ordning härvidlag är om icke nöd- vändig så dock i varje fall höge- ligen önskvärd. Även. i denna fråga företräddes den "danska -”kvaegaveln” av lektor Jens Nielsen, som ; redogjorde för bedö vid lantbruk tamboksföring - riga ungtjurar -— Törsöksdjer " "Av agi "Erik L Larsson Hurar. (sé bilden!) De ' senare in- köpas till ett antal av 60-70 st per år vilka placeras för uppfödning på gården Baråker i Vestfold. Här kontrollerar man för varje individ tillväxt och. foderförbrukning, var- jämte man vid en tvenne gånger årligen företagen exteriörbesiktning börtsorterar flertalet eller ca 4/5 vilka då går till slakt eller till na- turlig betäckning, Den återstående femtedelen av. ungtjurarna för in- nevarande år. 17 tjurar uppstallas på .tjurcentralen för att prövas i semintjänst. Dessa ungtjurars sper- ma användes intill dess ca 400 kor är dräktiga efter varje tjur, därvid man beräknar få ca 50 döttrar för ökning. Den norska (kåringer). Vidare : rapporterades utvidgade formen” omfattar . även gen före- N kommande 'Kandeln 'med tjurkalvar, varav följden blivit-att man mycket ofta ”köpér 'kalvar:'enbart' pågrund av. härstamning : och. moderns av-. ätt I "stor utsträckning > av ta id ” ansiktet; "vilket utan hå Sydliga, åter ga. vindar; temperaturfall,” då” luften narin: från :de”stora land- "i öster; indar. åter mildare 'väder då den: "inströmman- de” luften ' kommer : från: det mer Uppvärmda havet. + Hela”. sommaren: igenom är oden svenska ostkusten kyligare" än väst- kusten,' bland "annat därför: att vatt- "han också ” iden "hispanisk- brasi-' lianska folkkretsen: i' Sydamerika inellan 'världsblocken. Det är sä- kert icke "någon tom önskedröm," då 'man i: Madrid räknar" med, att ett intimt och fö troendefullt för- hållande” mellan | 'Spanien och den afrikanska "och arabiska världen; åutomatiskt” kommer att - stärka” Spåniens ställning inom Västbloc. "ket. För Europa är och förblir ett. starkt Spanien den självfallna och: den afrikanska. kontinenten, däri Egypten 'nw som för årtusenden: sedan” innehar en. dominerande: nyckelposition. ” Europeiska annons byråunion har «oo : -bildats'i i Oslo; Den "europeiska byråunionen -— EAAA; "European Association of Adi vertising Azencies '— har bildats i net i iö ön är kallare, =" "Att stränderna är svalare. än in landet. om, sommaren "uppvägs. till stor. del, av«attr ' solskenstiden "där ökar. ju: 11 igre” ut till havs ' man kommer: "Solskenstimmarna är i Bo- husläns "havsbad: ijuni: 290 men ic inlandet på: Västgötaslätten . blott 250. I juli skiner. solen vid havet normalt : 260” timmar. mot, i' inlan-. det 215” ock | "augusti 215 mot 185. 240 solskenstimmar., och 'i'- Visby juni, 304 - i juli och. 260 timmar. I augusti, ” 'Men människofna i i städerna och på landet: är knappast i lika hög grad: beroende :av vädret, Semes- terfiraren.- vill. ha 'sol. och: värme under hela sin treveckors ledighet men samtidigt går lantbrukaren och torka. 'sätskilt under försommaren för skörden, : --. För "stadsbon ligger. "det något helgdagsaktigt och. estetiskt tillta- Jande i. begreppet jordbruk... Han ser för” sig” vacker, manshög råg och | är hän” av ' gamla stammen minns han säkert hur förr liarna vässades -och -: blänkte, 'karlarnas vackra rytmiska rörelser då de med 'de vassa ”järnen tog väldiga ” ”svep”, alla de många flinka fingrarna, då flickorna i 'sina stärkta förkläden och . brokiga hättor - samlade ihop etråna, och band kärve efter kär- ve utefter hela ' det guldglänsande sädesfältet., > Det är framför allt tre klimat- 1 t som I hur grö- Oslo.” Till - har= valts engelsmannen Mr Doudléo Sau-! ders, berättar Resumé Annonsbys; råernag Förenings tidning, (Forts. fr, föreg. sida) ut till graven, Där ute läste of- ficianten en griftepsalm och lys- te frid över griften. För de när- anhöriga talade en: systerdotter fru Siri Pettersson, Hässleholm, en broder lantbr. Robert An- brorson - 'kammarskrivare Fritz Andersson, Stockholm. För gamla vänner i markarydstråk- ten. talade bruksarb, Gotthard Öhrn, Misterhult och den'sena- re framförde också de närmast sörjandes tack: Bland de många kransarna märktes en, 'från Allan: Beer: : Jämnar SkD Skånska Dagbladets "och Kal- mar Läns Tidnings chefredaktör Allan Beer- har utsetts till PR- chef i Konsum i Stockholm från den" 1: januari. 1961...: Då .red, Beer arbetat i .stockholmspres- sen i' många år, har Konsums styrelse ' ansett "honom, :synner- ligen lämplig:" dan kommer att, bli — nämligen temperatur, och nederbörd och ljus. Vad ”åkerbruksväxterna beträffar, skulle: man kunna uttrycka vege=- tationsperioden med antalet dagar, som har en medeltemperatur över -+3 grader Celcius. Denna utgjorde 2 medeltal under en 30-årsperiod' för Skåne (Svalöv) 242 dagar, för Östergötland " (Linköping) 213 da- gar och för Uppland (Uppsala) 201 dagar. I trakten av Sollefteå har vegetationsperioden sjunkit till 175 dagar och uppgår vid Luleå till Under. vintern: åstadkomrier östli-”], Under augusti. har :man. på Öland |. skiner, solen, normalt. 325. timmar i | ' trängtar efter regn, då tre veckors a skulle få: mycket. ménliga - följder | : visa, Inte heller! är]. mycken "sol "och. värme att:rekom- |' merndera för folk 'med. dåliga' ner- ver, <Dén'; kände-' Enköpingsläkaren doktor, Ernst "Westerlund; rekom- menderade "sålunda "patienter: som kom till/ honom och" beklagade :sig över di ig sömn "och nervösa svett- ningar: i sommarvärmen -' att. resa litet "duggregn,--och "lugna 'prome- nader uppåt Skurdalshöjden ingick vanligen i i hans läkarföreskrifter: ; RDM-rasen 'är numera de, men det; ; finns? anledning påtala frågor: vara högaktuella: många söner bör användas efter de bästa tjurarna? samt 2/ hur bör ungtjurarna bedömas? ;— Direktör K Holma" i Finlands. Ayrshireföre- ning redovisade de bestämmelser som utfärdats av finska" statens se- minutskott dels den 23/5 1957. (mi- nimifordringar) "och dels den 23/5 1958 '(riktfordringar). Att statliga ingripanden på'seminområdet i an- tydd riktning icke var något att sträva "efter, "därom rådds bland NKÖ:s medlemmar ” icke mer än en mening. ” ihverkat.' 'på tjururvalet "och". detta har left till "en. utpräglad, matador- avel. Men detär. anmärkningsvärt "att "detta; system" icke” medfört ” en. | höjning utan snarare.en minskning utav RES N De ärftligt 'be- ”lama” i kalvarna” H köt! "juver och spenar,” "vissa kroppsinått - och mjölkningsbarheten. + Sedan 'pröv- ningstjurarna” därefter erhållit" sin slutliga" dom : vid 4,5 5 års ål: der'.utväljas de' båda” bästa i varje årgång som” .stamtjurar ” inom ' se- minverksamheten ' medan "övriga går till. slaktbänken,' Herr B med- gav att denna'avelsplan krävde en stor: apparat och -därmed. en stark seminorganisation, som kunde bära därmed” förbundna. kostnader... För närvarande fanns. registrerade . 159 kor s som tjurmödrar för" vilka till- s k rådgivahde: med lik- gruppavi In. inom" flertalet svenska seminföréningar; 'Han änsåg tvenne -1/. Hur Siste inledare var sckreterare H Bekkedahl i NRF (avelsför väl frivillig Parning och mah anti vände - härvidlag ' även” djupfryst tade djuren som mål och Inte sor de produktionsmedel det 4 reals ter var fråga om. Alla ekonomiskt ” viktiga egenskaper måste beaktas — men inga andra! -— och man måste vid urvalet räkna med miljön som ett uttryck för produktionskostna- såg att förhållandena inom NRF- aveln såväl som i Halland snarast ' antydde en utveckling rakt motsatt ” den direktör Olsson befarade och lektor Jens Nielsen kunde möjli- gen tänka sig att det genetiskt sett innebar en fara att sträva efter allt för höga avkastningsresultat. I det- ta sammanhang ville han särskilt framhålla sambandet mellan åldern ' och juverformen, Direktör Holma rades intresse . genom olika , slags . mälde att detta, var en farlig väg ty: därigenom” kommer man. över på sport eller en ny formalism av samma negativa, värde. som 'lant- Sekreterare" Bekkedahl ville -kons-" varit med på noterna och fylkesag-- att en enkel tjurindex kunde: med-. föra hittills icke; uppmärksammade, . underskatta” värdet: av enskilda 10: 7 kala initiativ men den” springande. punkten-var stt djurägarna voro på- det : klara" :med: sin ställning som: sperma för att” k "nästa generation av tjurmödrar. . Efter” inlägg av dr Krokman och ;. meddelade att i Finland 'stimule-, . bruksmöten: och liknande .krams.-' ” roriom Gjelstad i. Sappsborg ansåg - derna, Försöksledare Skjervold an- | tatera att. hittills hade djurägarna.. inom: egna- besättningar, Ten Ia agronom " Strengell -.i Finlands - i i Ayershiroförening « : framträdde foo leddes av fylkesagronom G husdyrbi Venadelb " Arendal, ' som. på ordförandeplatsen efterträdde den "förutvarande för- 'handlingsledaren ' '. fylkesagronom Bogar, Drammen, Därvid ifrågasatte direktör Börje Olsson, Sverige om inte det norska 'selektionsförfaran- det och framskaffandet av önska- de tjurkalvar medförde minskad stimulans och ett försvagat intres- se "bland djurägarna” medan å and- ra, sidan -det danska. tjururvalet ökade djurägarnas aktivitet. Våra åtgärder böra inriktas. på att be- vara djurägareintresset samtidigt som vårt arbete måste klart inrik- tas på ”den ekonomiska kon”. Var ligger den optimala ramen för in- 1 frågade direktör för Norskt Rött och Vitt Fe), som presenterade NRF':s stort upplag- da avelsplan, omfattande dels ut- vidgad planmässig sammanparning av de bästa korna med de bästa tjurarna . | med fördelning! på fäder och fa- ” -miljer och 'dels urvalet av ung- avkommebedömning, dels - SONNEP TESTES ob: BJOTTPROD EGENSRAPER blott 162 P2 degar, ss tressesti Olsson, - Magister Suvenvou rapporterade om urvalsmetoderna:. inom -' finsk boskap, därvid man samtidigt mås- te beakta uppkommande inavels- problem. Agrénom Erik L Larsson, Falkenberg ansåg sig kunna kon- statera att direktör Olsson betrak- Andersen i: Horsens en av NÖK:s pionjärer men. sedan :flera' år in= ternationellt "verksam: " Nordisk kvaegavel har på senare år präg- lats av ett minskat antal kor men likväl 'starkt stegrad produktion. varav följt allt billiga.e livsmedel, Härvid. har NÖK gjort en stor in> ' sats genom att påpeka den eko: nomiska produktionsnivåns läge i förhållande till gennivån eller ar vet, Ute i världen ligger emellertid . den tekniska produktionsnivån långt under den ekonomiska men båda är : väsentligt lägre än gen-nivån, Ut- vecklingen tvingar oss att alltmer beakta möjligheterna ' til extensi- fiering och förbilligande vid oför= . ändrad eller bibehållen produk- tionsnivå.: Av detta ' förhållande måste NÖK vara beredd att ta kon- sekvenserna, Agronom = Salegård : , Karlskrona vitsordade det minskas" de intresset för ' nötkreatur i sin landsända och dr Skjervold uttala- de sin och fleras förvåning över "att man inte fått några uppgifter om reproducerbarheten (säkerhe- ten vid upprepning) av resultaten vid de danska kvigprövningsstatio- nerna. Meningsbytet avslutades med "en dispyt om vissa beräknade kor- relationer varefter till sist förhand= lingsledaren fylkesagronom Gråen= .- ' sen ansåg sig böra konstatera af . det blivit väl mycket av matema- s tik i husdjursaveln. N Exkursionen : NÖK-mötets sista dag var helt ägnad åt en exkursion, vilken dels avsåg studier av NRF-aveln och dels avsåg verksamheten vid NRF:s tjurcentral på Stensby vid Hamar samt dels även gällde pågående för- sök med 'ungtjurar avseende se- mintjurarnas förvärvning av. kött- egenskaperna. Reseledare ' var fyls kesagronom Fjörkenstad i Upplanda lantbrukssällekap, Gjövik. > Studiebesöken vid de båda avels- . j Redal b i Biri och S Schematisk framställning av NRF:s avelsplan. V Balke Ö Toten vardera med ca " 20 kor och en medelmjölkning på "230—250 kg smörfett gav vid han- den att NRF-aveln i allt väsentligt arbetar efter samma riktlinjer som ', den svenska SRB-aveln, "Avelsför« (Forts. å nästa sidad. y a "Knäred : Det var knappt tre år sédän Allan. Beer blev chefredaktör. o. direktör i" Skånska: Dagbladet. Han kom närmast .från Afton- bladet i i Stockholm, där. -han, var SpOr' tchef." I "Körsveka skola - blir. det föreläsning i morgon; då den populäre talaren pastor Gerhard Edgren, Skrea, talar ö- ver ämnet ”Bland indianer och svenska ' blåjackor i Mexiko". Se skador att det måste avlivas. - Vid 19.30-tiden körde en per- 'son från' Stavershult sin Mes- serschmitt minibil på den en- plötsligt - två rådjur hoppade fram ur skogen på hans vänst- ra sida, Det ena av rådjuren seglade med ett elegant språng över det låga fordonet, men det andra, en halvårsgammal kid, törnade mot vagnens framparti: djuret tillbaka in i skogen, och bilföraren som tyckt sig se att det var skadat i ena bakbe- net - uppsökte poliskonstapel 'Forsten Örtberg i Hishult för att begära hjälp av denne. Till- sammans med två jägare och upp rådjuret, vilket dragit sig undan in i skogen ett hundra- tal meter från olycksplatsen, Ena bakbenet befanns mycket riktigt vara brutet och djuret måste skjuta$ på platsen. På Messerschmitten uppstod tävlingar,” vartill - referenten gene ;. endast ett par bucklor på fram- ” » Hässleholms Pensionärsförenin . - - ; a | i Y & -annons! - | skilda vägen mot Jonstorp då" — Efter . kollisionen försvann” hund spårade hr Örtberg snart partiet, . - el c + : NH - : Nea | 2 ” ' SS a : ” NE | oo N + ” . : . [ . i - > . T ARA EA oktan ding Anth. rvvvt yr A Fry 4 ” rg uy tid AAAMAAA MAMARAA, FA FITEFIFEIFIEFISFIVEFSUVEREIPIIVe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.