for revrererr eran YreeeYrYeYeYYTreFYvYyrYFYYTYTFYYYFTYFTYTYTTEPYY YT ! YPrYTTFEFE VO i .Deh Orkosmnäcsiga sariinänis t- ningen av centerpartiets "repre-. .sentation " brukar / bli? föremål för konkurrenitpartiernas te eciella "uppmärksamhet före valen. Och "inget. ont i detta. Det skadar inte . fatt kandidatfrågorna penetreras ur "olika synvinklar. och inte, minst " såg "ul att så Blev fallet. Av 'par-. tiets' "npyerövrade 13 .andrakam- , marmandatY- tillföll - således ett ” mandat en, professor, ett andra en rektor och. ett. tredje "en "facklig bud: i. Det-.var ' visserligen : : ingen” "markant breddning, "men dock en god: början, 1 ländstings-" ”och;k Ivalen ett par -må- + beträffaride yrk : igen ; Gamla : bondeförbundet / var - "nader 'senare besattes emellertid "utan tvivel” ensidigt" ”repri , mång; ga dat av icke jord" "av ” jordbrukare. "Även ” [Ön ätskil- > "liga av: dessa var "utomordentligt . duktiga politiker ”uppvägde detta "dock, inte det faktum att väljarna . . atanför jordbruket fann” represe; i ationen alltför ensidig. i. . tur är én breddning av. represen. " fationen.. av” v' naturliga - skäl” svår "gärna "en beprövad poliliker äv "den 'anledningeri att man: vill be- - reda en ny. "och; kanske: "ganska oprövad + från en” arinän — yr-: . rik politisk situation: är” tillfället " till breddning. AV, -representationen , «+ Beträffande , årets” "brukare! I det halländska lands-: tinget. placerade sålunda "centern en folkskollärare, en. kamrer och" en byggmästare för att' nu näm- na några exempel, .. "riksdagsval "+ kan: konstateras, att. den :av 'cen- tern "1958 påbörjade: breddningen. "äv Tepresentationen fortsatt. Vis- serligen erövrade partiet inte mer än” två nya mandat, -men genom : ledamöter. drog sig tillbaka - från niojir nandat nybesä! nio;mända ésättes. endast, tre av En. annorlunda... sche ejkroman j Den schweiske författaren Hans bokmarknaden: med, Igloos I nat- ten "redan förut översatt till femtoh språk” och .nu också" fil- mad. (Vi lär få så filmen på:de; svenska biograferna. i höst). --Ruesch är en internationell för-" fättare. med ett ovanligt. brokigt levnadsöde. Uppvuxen i i Italien och Schweiz ägnade han sig efter av: brutna studier åt journalistik och racersport: Sitt intresse för bilar marnifesterade "han i sin första roi : man, Der Rennefahrer”,' filmad ” med titeln "The Racer och Kirk ga års författarskap i USA är han numera bosatt i Schweiz, var- ifrån han ofta företar långa | resor till exotiska "länder, |” Douglas i Huvudrollen, Efter mån- sö : HAN: S RUESCH Mästaren I sin nu föreliggande bok,/ "Mäs- taren, ägnar sig författaren åt sta: felet med" finlandssvenskarna: Ni är för få. Ni borde vara minst uppgår den ” svenskta- lande" mi soriteten i vårt östra bro- "derland endast till 350.000." Den ställes i höst inför nya och svåra problem, som: änger samman med den folkräkning, som då skall före- tagas och vid vilken de olika språk- grupperna redovisas, Det är en vart tionde år återkommande procedur. Språklagen av 1922 indelar nämli- gen landets kommuner i en- eller tvåspråkiga. I de förstnämnda är det officiella språket antingen finska el- ler svenska, i de sistnämnda givet-. ” förklarade ] "en gång. vad som var det vär-” att en stad av Äbos karaktär kan få behålla sin tvåspråkighet, även med en svensk minoritet under det magiska : är det givetvis för tidigt yttra sig om utsikterna för en lag av denna karaktär, Så mycket kan man väl säga ' utan fara för överdrift, att den måste väntas möta visst mot- stånd. Siffrornas kalla språk säger "dock inte hela sanningen om språk- utvecklingen i Finland. Det är up- penbart, att en viss avspänning ägt - rum i förhållande till 30-talets pur- finska Språkaggressivitet, Avspänningen gagnar - Man har emellertid rätt att fråga : sig, om ej denna avspänning mera vis båda dessa "språk. Ki < nas ställning i språkhänseende av- : göres av de språkliga minoriteter- . nas. ställning. vid varje tidpunkt. Lagen . föreskriver nämligen en< språkighet, om den språkliga mino- riteten' inte; överstiger 10 procent av k totala folkmä De mörka partierna visar svensk- Få 000 . svensktalande - a. bygderna i Finland. siffrorna 898. 000 resp 136, 000. gagnat de finskspårkiga intressena och skadat de svenskspåkiga än tvärtom, Det -är nämligek tydligt, att det lugn på språkfronten, ' som :« därmed inträtt, invaggat de svens-' 1950 var|språkiga i en bedräglig säkerhet, 5å länge man från purfinskt håll gick 7 möjligheter 'skall hållas öppna för'<. finskspråkigheten ” : 8-procentstrecket. Ännu, - + s till attack, så länge var vaksam- heten bland de svensktalande en realitet. I de lugna förhållanden, som nu inträtt, har man. sövts till ro på den svenska sidan, medan de finskspårkiga målmedvetet men me- ra i det tysta fortsatt arbetet för " >, sina syften. Statsmakterna noncha- .; lerar alltför ofta språkbestämmel- serna i svenskspråkiga kommuner; det statliga bussbolaget annonserar t ex uteslutande med finska namn, 2” på järnvägsstationerna underlåter man meddela föreskrifter på annat än finska andia exempel att för- tiga — allt utan protester från 'de svenskspråkigas sida. När man här snällt tiger. stilla, fortsätter- detta förfinskningsarbete i smått och il, det tysta för att till sist leda" 'till:' resultat. För Åbos vidkommande är att anteckna: att. där: i, fiol in fördes bestämmelse . om "att sjö" förklaringar hädanefter endast skall, hållas på finska. NH «Bilden bör fullst digas med: att påpekande att: den svenska mino=, -, etydligt : :gynnsammare,. Det vär I därför” "glädjande att” centerparti-' et under. 1958 års. .valframgång eo Ruescha senaste : roman, South of the Heart; är "redan översatt till ett flertal språk och föreligger ni -på svenska under titeln Svart törst (LT): roten . :'Det är en roman om act mo- derna. Arabien, om den: uråldriga mohamedariska : -livsstilens. kamp mot den inträngande västerländs- ka, och skildringen” bygger på grundlig kännedom om detta exo- tiska land; med dess fantastiska blandning - av "gammalt: och nytt, dess haremskvinnor; "oljeschejker, kamelarméer, flygplan och lyxbi- lar. :- Oljan, det svarta guldet”, har blivit:en' maktfaktor på den. ara- biska ”halvön.s Kungen” av' Nesib- land 'har:blivit allt rikare” genom att. Äåta västerlänningar exploate- ra, sina” -oljek; lör, -- medan . hans granne;- -sultäten” av, "Teeland;- -värs land 0 h dess. mokamme- att skildra Florens, Assis, Padua, Siena och en rad andra italienska städer, deras 'konstnärer, konstliv och. konstpolitik under skiftning" en mellan 1200-'och :1300-talen. Det är i de flesta fall fråga om renässansens förebådare' som lev- de och skapade ij 'en av dessa: vi- tala och dräktiga: perioder då en ny livssyn och konstriktning. hål- ler på att organiska växa fram som en konsekvens av kulturens ständigt :verkande' utvecklings- pendel. Det är med :andra ord i viss utsträckning en i' romanform skriven konsthistoria över någon konstnärer i en intressant epok Ivan ' Oljelund skrivit ; och” boken vitlnar vältaligt om hans' stora kärlek till och betydande kunska- per: om . den klassiska kulturen och konsten... Det intressantaste-i romanen: är: dock ' skildringen: äv hur " en - ny "konstriktning.,;födes, hur: -Gicomo - Domenico : och - hans generationskamrater bland konst- nävrerna;' med: "alla: beundran för sina.. föregångares ; 'kunnahda och mästerskap, trevande" söker; efter nya.” vägar och :nya:uttrycksmöj- Lägstiftarna : har. emellertid - gardera sig mot alltför lättvindiga |- fluktuationer på det språkliga om- - rådet; Följaktligen föreskrives, att en ' kommun, "som en gång 'förkla- rats tvåspråkig, behåller denna sin ställning, till dess minoritetens .an- del av befolkningssiffran understi- ger 8 procent. Å andra sidan måste minoriteten i en tidigare enspråkig kömmun stiga ända till 12 procent, innan tvåspråkighet för kommunens del införes, = Fn finns i Finland 79 ensprå- kiga svenska kommuner, vari redo- visas .ca 200.000 -svensktalande av landets: totala - antal: av ca 350.000. Dessa kommuner är givetvis främst till finnandes på 'Aland, i- Nyland och Österbotten, alltså de bygder, söm, sedan. gammalt språkligt sett haft svensk. anknytning. Här upp- går -den -svenska. majoriteten till uppemot 80 och 90 ja t o m över 92 "procent, : I ..det ' stora -flertalet kommuner. i Finland i övrigt med | Abos övenskhei d änks av invandringen Ser vi på siffrorna för Åbos vid- kommande räknade staden 1950 nå- got. över 91.000 finsktalande. och 10.200 svensktalande; det innebär som nämnts att den svnska minori- teten på 10,1 procent höll ställ- ningen för tvåspråkighet. Efter 1950 har Åbos' totala befolkning. emel- lertid vuxit från 101.500 till 111.000 år 1955 och 114.400, år 1956, det sista "år, för vilket officiell stati- stik föreligger, Räknar man med samma. folkökning även under åren fram till 1960 års folkräkning, bör det innebära att Åbo lågt räknat då kommer att redovisa 'en total- befolkning på 125.000... 8 procent härav utgör 10.000. Det betyder, att de svensktalande efter nu ' gällande språklag inte kan mönstra det läg- sta' procenttal, 'som förutsättes för att.deras språk skall accepteras som officiellt.” Åbo kän med: andra ord komma att oåterkalleligen bli Tur- . iomér, Rappestad - köpman och auktionsförrättare, hr Karl Boo, By,i kontrollassistent, hr: "Lennart Mattsson, Lane-Her- restad, ” "kamrer, 'hr, «x Torsten Bengtsson, ;-Jönköping,' kan när- mast. betecknas '.som:: yrkespo- ; ”litiker och "slutligen "är hr Bengt - Börjesson; Falköping” jordbruks- " kassekamrer. vi I de flesta andra valkretsar kon- körrerade kandidaters.” "represen= terande andra "yrken? i joräbru- ket: på. .Jikvärdiga' grunder ” "med; jördbrukare” om ': mandaten, '; H + länd "tillhörde bl LM denna kafegi stat och "kommuner, É ”kvalitetsfolk”? ös I STOCKHOLM (TIspec) + Om inte kraftåtgärder vidtas stun: dår - ;massflykt ” från” kvalificerade .stats+ och ' kommunaltjänster ” förut 1. . ATP lade. sig Många i startgroparna "När sedän"de stats- "och kommunal- a anställdas ' I cehtralorganisationer "be- gärde : eller? "förespråkade en Jöne- kompeniation ör” 1960 (med "1,9. cent för ”mistade jänstépensionsf .måner," att” "jämföras med: kravet” på cirka det: 10-dubbla” för ' 1 ' slaget till = ide: sistnämndas' . att. icke: jord- - höje med de stats-' och, Köndråun, > pensionsänordnfngar semestfärna och .viössa .Sklarheter intjänad pensionsrätt hag än så län: ge endast” mindr "delar :av organisationerna" å dén ändra ä redda att göra och. vad de kan? köra » för att:förhindra. en massflykt av + den bästa arbetskraften. Det. råder]. ängen tvekan om att-ett utbrett miss anställdas + organisationers ' sätt ..att : "ölika grupper inom partiet.” på" nytt; "Det H tillåtas” falla tern ä på god” väg. att bygga 1 upp en'allsi Y "tion än tidigare, vilket - förefaller ligare "riksdagsrepresenta- he Då de icke: ocenterpolitiska, terns representation” i riksdagen före årets val, änn ha tappat når glömska vare sig öre eller: efter" valen då ”en'sti- träsiga. araber” på undernärda ka: digt. exoti; Mi spännande o och ovan- ”s NE ISk: -ökenkrigsskildring.;, rst: ger, levandé infor- bekantskap. han .: . snabbskisser klaga ur många synpunkter," -Abos -brukare besatte” sex'av nio, man-" :raditioner-. imot: all ut ligheter;. Det 'är-en- intressant och finsktalande ' majoritet, " är denna ku, ritetens politiska betydelse givetvis ; : bes: fattige | fängslande ; bok..; Iva ljelund et ande, ett ensprå- ratt 1 dat är det”; ganska tydligt att cen- ländsk” mittelse: Den: g: Veg: 4 pl lider" ay "att. nära fem procent av | £ sultanens fölttåg'med några tusen | skrivit: — inte; minst; genom.-den är "lika naturlig som ' Utvecklingen är givetvis att be- de svensktalande är bosatta i så- ide ” svensktalande ' landsdelarna. dana valkretsar, som saknar förut- förmedlar med en läng rad av den tidens "konstnärer; Han ' har” ska- pat" en miljö och en "stämning: som griper. och fascinerar. Hur side serad den. "sedan än är. mation: "om: vad som: ". verkligen händer. i dagens, Arabien och sam- tidigt. ger: den en djup inblick, 4 arabiskt kynne; : den. hettånde värdsamheten; i folkets tempera- ment, "dess Hö egenhet och: passt- jet är en' roman där" den yttre-dramå tiken "hela tiden”bärs upp,av na irens' och människo- ödenas' egen. inre spänning; när stormen ' ri : vräker. tall e. fallt, ( i dealiteten" och tron Då det go- das. makt har alltid haft en fram- trädande "plats i diktböcker. Även i Tre orgelpipor i. dikten ” -Kerstin'. : Heds ”Bortom livet” uttalar När, det, sedan" gäller de tvåsprå- kiga kommunerna, finns det ett 30- tal-kommuner med svensk majoritet, . som överallt: är så betryggande, att det ;svenska” språket . här, ej' löper fara att ersättas med finskan som . Telltspråk, . : Däremot "finns det, tolv 'tväsprå kiga, kommuner med finsk majori- tet, "där : möjligheter förefinns :för "att en förskjutning av befolknings- sammansättningen till de svenskta- landes nackdel kan leda till finsk enspråkighet.. För Helsingfors” vid- kommande redovisades emellertid : 1950 "de" "svensktalande ' till” något över .19 procent, Någon. fara. för svenska språket föreligger ej här, även. om ”de svenskspråkiga icke gamla historia och kulturella. för- bindelser har” gått i svenskhetens tecken; Åbo som enbart finsksprå- kig måste löpa faran att se svenska språkets möjligheter att i framti- den hävda" sig. ytterligare förmin- skade: med..alla "de :återverkningar det -forna moderlandet, " Att man även på finskt håll ej saknar blick för att en sådan utveckling är långt ifrån önskvärd, visar en motion ' i finska riksdagen i språkfrågan; som innerst: syftar till en lex Åbo. Mo- tionärerna föreslår alltså, ”ått vissa sättningar för att uppställa svensk- talande kandidater : vid de, poli tiska valen. sy Utvecklingen: på lång sikt för det svenska "språket i Finland: uppvisar : alltså många problem som förr el- . detta kan få. för förbindelserna-med | ler-senare aktualiseras. Nu närmast är den allt överskuggande. frågans, skall svenska språket i Åbo, den- na' gamla svenska kulturstad kunna' : - hålla sin ställning mot den fram=-.' trängande ' finskheten . eller . skall Åbo rätt och slätt bli Turku? 2 Erie Hägge. H hon sin tro på värdet av ”etti (öra, en tanke som var. värd att 'min- nas, ett” ringa kärleksord”' och bär sköta pensionsanordningen "och: -av- lösningen föreligger bland edlene | kommer upp till en minoritet på |l- 1/3, 'som ' satts -"som : gräns för: krav |- ' marna,'. Civilingenjörsförbundet har mottagit. flera bevis -på detta även om flertalet medlemmar haft. klart för sig att förbundet .hela' tiden dri- vit sin linje lka för de privat- och ffentligtanställda dl därvid kämpat ensamt blant elt fr ån, folkpartiets g från utplånäs Sh or : Läget är inte gynnsamt, De äk tiella arbetsmarknadsparterna' ä bundna sv ett tvåårsavtal' intill januari, 1962, 1 princip skall, under avlalstiden på den statliga "sektorn nyåret 1961” Som ' bekant.' ts inte”hr. Turé Königson i Göte- borg att kandidera till årets and- ”rakammarval "sedan. han- i. vote- ringen om ' tjänstepensionen lade "Tre örgelpipor ; FÅ: författare: i vårt land "har längre. verkamhet bakom sig än Kerstin Hed. Redan 1913 debute- rade hön med en diktsamling och har. därefter. med jämna mellan- rum uppenbarat sig på. bokhan- delsdiskarna., Någon ' avmattning i. hennes ' författarskap kan inte märkas fastän hon nu är inne i på en djup förströstan: Vi dö, men dö, döck Äcke, ty vi leva i. -deras hjärtan som har älskat. 2 loss " Man korimer inte ifrån att: de tunga sugande rytmerna : övervä- ger i Kerstin Heds diktning. Med allvarsam "blick 'ser :hon tillbaka och mot fråmtidén.. Även ”hon' är en tolk för vår oro i nuet och'vår på mera allmän tvåspråkighet hos | - tjänstemännen. För Finlands and- ra stad — Åbo — är däremot det ar svenska språket ' uppenbarligen i GENEVE: som nidet permanenta rådet”, ma? farozonen. ', 1950.” fastslogs — del I'de internationella organisatlonér- gånger om Året träffas regeringsle svenskspråkigas antal till' 10,1 pro- cent: och Var: alltså då fullt till- "yväckligt för att'säkra svenskans som ' officiellt språk. Men hur ställer” det :sig nu? Kan « man räkna "med "att den svensk- talande minoriteten 1961 uppnår de erkännande" nas: stad framför andra, Genéve i Schweiz, har ”de yttre. sju”, Eftas sekretariat för några månader sedan flyttat in i eleganta kontorslokaler högst upp i ett nybyggt hus. Sekre- tariatet har för närvarande inte mer än ett tjugotal tjänstemän och hän- syn till lokalernas storlek samt ut- präglad motvilja mot Mr Parkinsons damöter” från. de sju Efta-länderna, ett sådant möte är nära förestående, Den 10 till 12 oktober skall de träf- fas i Bern och det mötet skall den, 9 oktober föregås av ett möte på" tjänstemannanivå. rad”. medlem av Efta har ju åter=>. igen kommit i blickpunkten i och . > Finlands anslutning som ”associe- . N se sa. NN a ner sin. röst och därmed-säkrade avgörande 3 3 procenten? s - regeringsförslaget... Många folk- Partister reagerade mot den hår- "då domen över hr Königson, sär-. skilt ' sedan folkpartiet i. princip accepterat” ATPS. cs ängslan för framtiden vår. värld går till. mötes, Det "hindrar dock inte att det också i Kerstin Heds ögon bor en spjuver och att hon vässer ' "pennan " till humoristisk vers,' att hon beskriver ett tragi- till behandling endast 'upptas löne- gradsuppflyttningsyrkanden i begrän- sad omfattning, och inom den kom: Mmunala sektorn är, inte 'ens, dett: aktuellt utom i vissa undantagsfall De probleri som uppstått genom fler lag gör att man inte vill låta an- talet växa mycket över trettio, Den- na siffra bör jämföras med sexsta- ternas kretariat på bortåt 1.500 personer. De ljusa lokalerna med sina vackra med att " ryske regeringschefen Chrusjtjov gav ”gult ljus” för Fin- land vid sitt besök i Helsingfors. Kn 2 sin ålders höst. Snarare tycks hon under de senare åren ha gått mot en ny:vär, Såväl ifråga om kvan- titet som kvalitet.-" Medan hon fråm till 1948 gav ut. elva böcker Starkare finsknativitet > vid sekelskiftet fanns en finsk- talande ”majoritet på 2,35 milj mot "én svensktalande" minoritet på ca bassadör Montan kan berätta att för! handlingarna med Finland' är slut- s än. mer markerade lönedivergensen 4 mellan offentlig, och privat tjänst til följd av att de offentligt anställd: " fått. "sin . samlade" 'arbetsersättninr sänkt (=, utebliven” tillräcklig "löhe- uppräkning), måste "vara så pass be- svärande för de aktuella arbetsgi- varna att frågan kan ställas om. de Er beredda ingå i löneförh På” Stockholmsbänken ti andra kammaren har under de senaste åtta” åren: suttit en annan repré- :sentaänt, för” arbetarliberalismen, hr Martin Larsson, -.Vid den de- finitiva sämmanräkningen visade » det -sig-att hr Larsson blev'ut- slagen av en representant för den sk frisi listan. Därmed tor- under. avtalsperioden! i större " ut- sträckning är som förutsatts, Fär vår del anser vi' skäl h "föreligga och- är beredda att fi -civilingen- jörernas .del' ingå i sådana” förhand- lingar. Vidgad tillämpning 'av Kon- traktsanställning synes vara en sak värd att diskutera. Snabbare ' be- de den s k arbetarliberalismens saga 'vara all i iksdagen åtmins- ärmaste” fvraårse tone: för "den perioden. . Utländskt Det närmade sig” semestern "och fordringsgång en annan, Att ett gott" det allmänna samtalsämnet var na- utfall på begärda lönegradsuppflytt- turligtvis hur man” på bästa sätt ningar vill till är också klart," Möj- ligen kan då Positiva åtgärder av "angivet slag stävja en massflykt av skulle "ta vara .på denna, öland famhölls som en härlig plats och Tekommenderades särskilt. .. den bästa arbetskraften, Kvar står dock att de offentligtanställda i ge- men har fått vidkännas en sänkning av sin "totalön. Här hjälper inga bortförklaringar från SACO, TCO och SR. Endast en ändrad inställning till problemen kan vid förhandlingarna om 19682 års löner Zoltgöra de gjor- da misstagen, N Tjock-Ernst, som nyligen. blivit ägare "till en "bättre bil och därför hade, stora möjligheter att komma till "det omtalade" paradiset, var. dock äv en annan mening Han ytt- rade: oc. .— Folk reser till Norge, Dan- mark, Finland och Öland. Nej, nog . > Ska ja då si Sverige först allt, - ee har hon sedan 1950 bjudit sin pub- lik inte mindre än sju nya böcker, vilka allt starkare bekräftat Ker- stin Heds ställning som ett av de härande namnen i samtida svensk lyrik JT dägarna har hennes - sextonde diktsamling utkommit, TRE 'OR- GELPIPOR! Motivkretsen hon ti- digare utvalt åt sig är här. den- samma. Fyrklövern "av: hembyg- den, jorden” 'värdagen och - släkt- skapen” "med förfäderna växer här och besjunges med. hängiven kär- lek. "Kerstin Hed söker sig inte ut på nya, / djärva färder. Hon experimenterar inte 'med ny form och nytt innehåll... Hon vandrar över marker hon känner, väl och söker. 'förnyelsen i sin ' diktning endast i en Atererövring av dessa marker. > Kerstin Hed stormar inte fram med pukor och trumpeter för att göra sig gällande. Över huvud ta- get är det henne främmande att spela en dominerande roll. Även i den nya samlingen är hennes an- Chace hansson 132, 4 Göte Olsson, Kuno Nilson 149." Gåsabridgen börjar på” torsdag. Anmälningar På tel, 18030. Velnge Bridgeklubb "De «bästa resultaten I partäv- lingen: 1) "Inga Johansson Nils Benediktsson 160 poäng, 2) Vilna slag ansepr : "Mitt - de är svagt”, och hennes avsked utan sentimentalitet: ” Stäng in. stäng in din enda - + vilsna ton. : : som sorgset” pip ur sprängda fågelbon”. mot aftonen . sluppen « som d ”Sotarvisa”, samt en. skål i : : källklart vatten och. en trasa.” språkare i Kerstin 'Hed.: stadskvarter kan aldrig ersätta äng och, vret. gång sin kärlek till den landsbygden, den mörka myllan, björkarnas slöjor och skogarnas komiskt inslag i livsväven som. i ”Lekaren”. eller är, enbart Upp - Sotaren står över skorstenspipan. Riv ' rent, riv rent, låt sotflagorna rasa djupast =>. = djupast i lögnens hål! Sen kommer jag gärna Urbaniseringen' har ingen före- Gråa Släpp hem en flykting! Ge "mig ärligt 'knog, : en bit av mark med åkerbruk. "och slog, med ärligt vinterslit i egen skog! För livets skull, ge mig en häst, n plog! så biktar Kerstin Hed ännu en 350.000. Nära 40 procent av sven- skarna levde på den tiden i stä- derna, medan motsvarande siffra " för de finsktalande stannade vid väggar i ljust trä ligger i ett hus som disponeras högst upp |förda på det tekniska planet, Det är av andra den | ete hur man skall ge Finland en as- största i det huset " har socierad ställning till Efta. Sedan hand Sten till beror det på Sovjetunionen om och 244 procent, Sedan dess har be- folkningsutvecklingen gått mot allt - starkare... befolkningsanhopning i städerna med krafitg expansion av . industrierna, där' främst finsk ar- .betskraft' finner, ' sysselsättning. Folkomflyttningen .. från : Karelen har :ytterligare försvagat det sven- 'ska : inslaget, då cen .stor 'del av -karelerna hänvisats bosättningsom- råden i gamla' svenskbygder. Lägg därtill att den finskspråkiga delen av befolkninger uppvisat långt star- kare nativitet än den svensktalan- de. or fe re " Allt detta har bidragit till att 1950 års folkräkning uppvisade att den finska majoriteten vuxit med mer skyddet: för upphovsmannarätten till konstnärliga verk, Svenskarna i Efta- sekretariatet bör ha stora möjlighe- ter att känna sig som hemma, be- när de politiska förutsättningarna kan komma. I sekr ställningen på k öbler gick ef- ter hård internationell konkurrens till en svensk firma." "Den svenska delegationen hos Efta It har annars haft stora svårigheter att skaffa sina egna lokaler i Genéve där hyror och tomtpriser stigit otro- ligt eftersom så många stora inter- nationella företag vill ha lokaler där och är beredda att betala vad som helst för det. Just nu är det svenska kontoret inhyst i en lokal i en stor Informellt och effektivt samarbete utan jätteorganisation präglar arbetet i ”de yttre sjus” Nlla sekretariat, det är man stolt över och så vill man ha det också i fortsättningen. En stor ' del av det arbete som utförs inom Efta svarar tillresta specialister från de olika länderna för. Man har t ex haft besök av tullmän från de sju länderna som kommit överens om vissa tekniska förenklingar i tullfor- maliteterna på varor. För dessa för- : pompös byggnad "kallad ' electoral”, retariat. men snart flyttar man till en trevlig liten villa i fridfull om- ” t Batimen handlingar på det rent tekniska pla- net är det stationära Efta-sekretaria- tet en utmärkt hjälp. Sekretariatet svarar också för att resultaten av” En - 50 prosent under det gångna halvera medan siffran för Je oförk Fndrad 350.000, För städernas bondens jord och diktar 'om stämma eller Matsbo fäbojäntor och älskar att lågmält få be- sjunga - > En ännu icke helt förstörd bit” av det gamla gamla Sverige, . (Kerstin Hed: "Tre orgel . por. LT)... är utv mera markant: , 1900 stadsbefolkningen 235.000 finsktalande men något över ligen -. än givning och mycket nära Eftas sek- Ministermöte om Etta I. oktober. ar: Svensk ambassadör hos Efta är se= dan augusti Nils Montan. Han har dock inte kunnat komma från am- förhandlingarna blir kända i i de sju medlemsländerna. Men varifrån kommer initiativen i de stora frågorna inom Efta, är det från sekretariatet i Geneve eller från näm- endast i Washington och till- träda som ambassadör förrän den sista veckan i september. I Genéve skall han, utom .itt arbete med Gatt- förhandlingarna, varje vecka träffa de övriga sex ambassadörerna i Efta, Denna ambassadörskonferens varje regeringarna i de sju huvudstäderna? — Initiativen måste komma och kom- mer verkligen från båda hållen, både sekretariatet och huvudstäderna. det är omöjligt att säga vilka som så att säga leder utvecklingen. säger Eftas vice president engelsmannen FAgar Cohen. vecka sköter tilleammans med gene- Isek n Eitas lä "annonsörer Här är det alltså återigen det in- formella samarhetet från alla håll som. man tror på och som man. hoppas så småningom skall leda till någon sorts överenskommelse. Andersson ;Gurli . Magnusson 156, Ni a aan med ”de sex”. ev kl 3) 'Märta Benediktsson;Allan.Jo- | och nå ön dö, slockna som . . Olof Lindström. : . ' NN . . ” a " 2 . MH - - = + PFFEFSTETEFE N . ARARAA BBKRAAMARD I IARAN AAA ANNAMARIA SARAADARI Abt AMA, q tekniskt fullt klart med tullinsatser -'- 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.