Fredagen den 14 oktober 1960" ” ! LAHÖLMS TIDNING = > v "FretTiYttervTY YYTtTTtTttTYevY TTT TYTYrYYT TTT v Y Guldet och dollarn Av Georg: von 2 Essen Det har tidigare påtalats det ohåll- bara i en situation för: USA där envist hålles vid 35 man k lida av. G dollar per ounce, d v s det pris som amerikanska regeringen fast- ställdes 1934, Som världens finansiär behöver USA riklig tillgång nå guld för att kunna stå för alla sina åta- ganden, som växa i mycket hastigare takt än nyproduktionen av avd. Då t är fastställt i i enlighet med fra 0 mag mellan dollarn och övriga valutor är felaktiga — vilket ju främst bevisas av USA:s enorma. exportöverskott — utan på att värl- den väntar ett högre guldpris. När förhoppningarna i den vägen infriats så är grundorsaken fill den ameri- kanska guldutströmningen borta. Att övriga länder samtidigt komma att devalvera är mycket riktigt nästan dessa der nu minst 3-faldi; har konsekvensen blivit, att ett myc- ket stort antal guldgruvor måst ned- lägga driften och så ytterligare bi- dragit till heten på eford isk Att I därefter förbli vid det gamla är så- ledes bara en nåd att stilla bedja om. Ett högre guldpris,' och bara ett " ädebnetall. Man får också. hålla i minnet, att USA:s dollar är den en- da valuta i världen, som enligt lag måste vara täckt av guld. 25 procent av derj utlöpande sedelmängden skall högre guld; "sätter fart på guld» kti och får att upphöra. För USA återstår na- turligtvis den bakdörrsutvägen, att dollarn görs till - ren pappersvaluta och alt USA upphör att infria sina" , vara täckt av guld di hos the Federal Reserve System, Det som ändå hållit guldtillgången så pass riklig så pass länge är att ryssarna, som 'inte behöva kalkylera "med lönsamhet, sålt guld årligen för 700—800 miljoner dollar på markna- den i London för att få valuta för sina inköp i världen. Sedan ett par månader har emellertid de ryska guldfö jningarna helt upphört, i tydlig rysk förvissning om att-ett högre guldpris inte är långtavlägset. Den amerikanska regeringen tror att ett högre guldpris ' omedelbart och ofelbart "skulle betyda inflation. Men . detta är självfallet inte en logisk . . nödvändighet. "Dessutom kunde ” de valutavårdande myndigheterna ju om så skulle bebövas i avsevärd grad dra fn på några av de snart sagt otaliga konstlade kreditmedel, som satts i omlopp just för att hålla den guld- knappa situationen flytande, Här har också tidigare påpekats, att USA i allt större utsträckning begynt förlora guld. Guldrörelserna rapporteras av Federal Reserve Ban- .kerna varje vecka och senaste vec- - ”korapport visar en guldutströmning på 181 miljoner dollar, eller den + största” veckoförlust i USÅ:s guldför- >” råd sedan krispaniken 1929, Det sam- "" det, att utländska statsbänker sam- - penbart, att världens "bli allt-mera skeptiska mot dollarn « och, hellre taga hem” sitt guld för "> att. själva den + schweiziska nationalbanken är guld- : behållningen 1 dag 20 gånger störré v e ”, |USAÅ är för ä-- övriga världens del, sultatet'således ”bli plus minus noll”. latt den ger de amerikanska Åsola- Större ekonomisk färgblindhet kan |tonisterna, som fortfarande är tal- |.' . a rika, vatten på sin kvarn då de |” : ho : ” jyrka på att den amerikanska" ut- An « |landshjälpen skall inställas eller i ' . TA E ENADE : [ MMO EbNAS DELEGATER varje fall kraftigt nedskäras, Som en VARANDRA? - > Jeftergift åt dessa krafter kommer det |. ” officiella Washington utan varje tve- 4 | ORDFÖRANDE TALARE kan nu mycket kraftigare än någon- sin tidigare att yrka på att Väst- 222 europa höjer sin andel i understöderi. Na : till de underutvecklade länderna. : Särskilt kraftiga kommer säker på- S tryckni; härvidlag att bli på NL Västtyskland, som man inte utan NAS, avund ser njuta av en superhög- konjunktur. ” H "Tolkarna över- PR . sätter tal - öra nästan fd kan TV montörerna samtialgt Wr . id d etande FÖRENADE NATIONJERNAS DELEGATER | | ” vi medv ” op Ra GÄLLIVARE (TT), På Gällivare lasarett hyser man ” nu de bästa förhoppningar om att alla de tre montörer, som i söndags störtade ned från TV-masten på å 5 - Zz Duniret, skall räddas 'till live . SPRÄKVÄLJARE Även den svårast skadade oa I a | ST ENAIGE ena a ”soråkväljare” Åké Nilsson från Klippan har nu eo han stälta dn ant Peka olaren det ålerfått , n PLATS Fö , e r på en av tolkarna och samtliga" visar en fortgående Vare förbättring, LICKA v : : > 7 S6 re 5 A mo | ' + Jo -- Iroc BAN . : Att läsa. "ANNONSERNA i LT 'ä s . r både lönande och roligt a meat ä , - . a bön i E. , - . . Md fttnennattmnea a FEVEESA IYFCFESESPEFCEEFTTTEFVUVTVEVEY RYTVTVYTYVV YVETTE Lisen . Poksllningen & är fortfarande nära 19 . emerikanska dollarn är med andra "tiga guldteckningsreserven erfordrar .prononcerad preferens av guld fram- manlagda guldutflödet ur USA har de senaste 6 åren uppgått till drygt .5 miljarder dollar och under de se- maste" 18 månaderna har utflödet va- rit nära 2 miljarder. Men åen stor- lek gäldutströmningen nådde senaste vecka skulle tyda på en kommande förbindel: En dollar vars värde enbart är ut- lämnad till politisk maktkamp är in- genting för andra lärder att, binda sig vid. Det vore det' säkra slutet på dollarn som världens ledande va« luta. Det mesta oroande är att USA inte synes ha en plan utarbetad, ifall guldutflödet "plötsligt skulle få all- deles enorma proportioner, 'utan det kommer då tydligen att bli tvunget att handla i stundens panik. International Monetary Fund har: denna vecka sammankommit i Wa- h från skilda medlemsländer, I öppnt den 26 ber be- tonade IMF:s chef, doktor Per Jacobs- son bl a, att det ojämförligt mest dramatiska problem som nu håller på att utvecklas på det ekonomiska guldutflödet ur USA och den samti- digt skeende förbätringen av finans- i Västtyskland och Japan, En oerhört . skriande brist på guldreserver råder! cobssons tal, i länder som Argentina, Brasilien Chile, Island,' Istael, Egyp- ten, Malaya, Marocco, Peru, ”Spånien, utvecklade länder i Afrika och Asien, Dr Jacobsson framhöll vidare, att världen bara de 10 senaste åren ”för- dubblat sin handel med 'ett i lika hög takt tilltagande. krav på 'ett ut- med konvertibla valutor eller guld. ” guldförlust för året: framåt på över 2 miljarder dollar! Något som äre en en a guld. miljarder dollar, men felet är bara tidigt ha tillgodohavanden "på sam- manlagt 19 34 miljarder dollars, som mär som helst -kan dras bort. Den ord enbart: täckt av guld, som är deponerat i USA, men som inte kan sägas tillhöra USA. Den 25 procen- 9 miljarder dollar i guld. Det är up- Mr Jacobsson antydde också, att det för” den republikanska regeringen ' skulle vara mycket ogynnsamt' att ändra': guldpriset onder. valtid, och i detökan man hålla” med omr I "sin helhet var kontentan av dr Jacobs- sons tal, ått det vore bäst, ifall guld- priset höjdes, men vid en senare tid- punkt, Och det var första gången. så vågade tongångar hörts från ched fen för IMF, som alltid tidigare wi-. sat sig särskilt lyhörd för önsknin- garna i Vita huset, : i Mycket riktigt dök som gubben ur Jådan den amerikanska finansminis- : tern Anderson på onsdagen upp inför komma i åtnjutande av väntade :+värdestegringen. 1 än dollartillgodohavandet; som tydli- gen bara hålles för att kunna möta de dagliga löpande affä IMF och försäkrade, att det ame- rikanska guldpriset skulle förbli oför- ändrat vad som än hände, Men detta får nog tagas med en nypa salt. Det ligger i sakens natur, att en så all- varlig sak som en ändring av guld- priset från officiellt håll måste för- nekas in i det sista. Man har i min- net den engelske" finansministern nerna, I Västtyskland synes en lika för dollars. Även Holland och Italien ha "begynt dra till sig guld, ehuru mera gradvis för att inte. frammana amerikanska ' represalier, om vilka antydningar tyvärr inte saknas. Ett av 'den amerikanska admini- strationens främsta argument är att ifall USA skulle 1 dollarn, som framträdde i radio kvällen in- nan England senast devalverade va- lutan "med 35 procent — och hög- tidligt förklarade, att England inté hyste några som helst' planer i den riktningen. New York börsen har sin egen syn på saken, Medan industri- aktienoteringarna störtdykt (från in- dex 696 till.567) har guldaktierna haft' sin egen privata lilla hausse med d v'shöja guldpriset, världens övri- ga valutor skulle följa efter och re” över lag på ca 40 procent. Faran av det stora. guldutflödet från” från USA beror ju inte på att att lösa sin valuta i guld... shinton för sitt årliga femdagars ge- . neralmöte. Närvarande är 5” finans- . läget i flera västblocksländer, främst Sudan och i nästan samtliga under- | vidgat betalnings- 'och kreditsystenv . området är: det hastigt tilltagaride -|' däremot, fortfarande enligt dr Ja= de - "Mare EIA OR 5 skane gick” Alla vet vi orden alla har vi här enoen Allt? framkallar om lockså hara ett stilla nynnande av "Jen ett igenkännande leende kring håskomster från vår barndoms dasar Vi tänker inte närmare vå bara £å Ochjändå har ett denna Då UC harniviea har cin ”evoande historia ur verkligheten - själv : Mors Bla ”OPa liver existera Och han mätte >. hiärnen. som han hiöd på här Met var poeten Wilhelm von Bran, som en sång skrev texten under 18s0-tale+ Till sir skanet se fovade von Braun i en pnetick k-lender en ' not, som förklarar tillkomsten. genialt Han hade i en provinstidning läst om ett fitet-harn från Särna . socken som med sin muder flvt- tat till en säter invid norska grän- - sen, där kreaturen hade goda be- ten. Den 23 septemher 1850 hade den Slle”gått ut I skogen för att plocka bär, och då hade han mött. biärnen. Men mor hade kommit och : fått "se" det hela I sin för- skräckelse hade- hon skrikit till, och bjärnen hade lomat”av Detta "fann vån Rraun vara en så röran- "att hän gjorde. en rv de händelse, dikt av motivet ” internationell schlaget | Mors . lilla Olle är alltså ett : stvcke journalistik på vers, en tin rd dig motsvarighet till våra moderna tidningspoeters kommentarer till världshändelserna Några” . den ” Alice Tegnér uppslaget till sin visa "ÖS, som sedan gått ut över världen och blivit något av én internatio- nell 'schlager. I Tyskland siunger ing, 7 sl Körbehen voll Beere am Anne "ihm hing.. : Och franska : mödrar har ofta Bjungit för sina barn” Då det här De "engelska 'småttingarna här "också blivit delaktiga: 2v.deana Skatt Då låter ' det så här: on Mothers kttle Olet went I in the "wood '; , Säkerligen hade. aldrig Wilhelm | "von: -Braun kunnat > lilla > anspråkslösa int-e-ee att konstatera. enkla even fantasi- bar alltså verk decen- ' ”nier - senare ” gav den lilla dikten "geniala £v barnsångsskaparen ' Mors lilla Mors lilla Olle i skogen gick -”Bara jag slapp att så ensam > Luroig är pälsen, men Olle ' ”Ah en "kamrat, det var brå, att erinra i år, för den 12 septem ber :är det precis 100 är sedan han avled. : Naturlighet och gott bumör ; "Wilteli Von Braun räknas väl inte till våra "större skalder. Men han 'uppträdde i en. tid då er.stor del av' poesin hestod av sentimen talt pioller. och därvid kom hans alster att te sig som friska fläktar av gott humör och Sgenetad. na turlighet. > " Samtiden ” uppskattade honom mycket” Han var en gång Sveriges högst betalde skald, men han var också en bohem, och han förslö sade sina slantar, så att han. ofta drogs med penninghekyn:mer än då Flistorien om hw han 'kom in. Då den: litterära banan har; sina var" . rosor på kind och solsken i blick. -S Läpparna små utav bär äro blå i : Brummelibrum vem lufsar där? Sr | Buskarna knaka, en hund visst detär... Konom . finns det i alla fall skäl, genom fusk” ". Til ' En T at Klappar s så björnen med händer små > räcker fram här gå” Mor fick nu blir glad. ” Åh, varför se goddag!" S "Wilhelm von. Braun. : Från början var det meningen, att .han skulle utbildas till officer. Men "den " 15-årige" kadetten på "Karlberg hade genom sträng enslig uppfostran fått mindrevärdeskom- plex.'I synnerhet håde han en vådlig skräck för att författa upp. satser. Han saknade till den grad tillit till sig själv; att han började. - fuska med kriorna, I stället för att sätta sig själv vid skrivbordet, be- talade han: en "äldre kädett, som skrev åt - honom. Det :gick”rutin- mässigt och: bra: Tills: bibblan sprack. ww . Kriatusk parnassen - Den: hjälpande « vännen vägrade plötsligt att skriva mera. Nuanns ingen annan utväg för von Braun är att darrande sätta sig vid skriv an. plitade” och. plitade LC OR " Björnen sprang bort, nu är leken förbi! an fämnade in sitt” le i.skogen gick korgen: ”Se där smaka på!” Nalle han slukar mest allt "ad där är ' - ”Hör du jag tror. att du tycker om bär.” se den, gav till ett skri. skrämde du undan min vän? - | Mor. tilla, bed konom komma igen?” : bävan för” vad "domen månde bliva.:. a > Det var Icktorn Anders "Abra bam Grafström, som skulle rätta uppsatserna Då han fick st, vad von - Braun' åstadkommit, bajade han till. Han kallade till a adep: ten och dundrade: <>", » Det här har herrn inte skrivit själv. Det är alldeles för bra gjort := Jodå, bedyrade von Braun det har jag allt - "Och efter hand kröp sanningen frani; hur "den tidigare engagerat andra? då han, själv ansåg sig för svag I svenska språket... Därmed | vär alltså von Brauns talarig upp- täckt. Han fördes in i litterära kotterier "och: började alltmer äg- na' sig åt författarskap.” Motvilju mot diselplin sig till: en stor utvicklade böt nist " gällande även slå äver I satir Tärelålt när har lade med Fungar generaler Präster -och' andra liberaliemens stryknoikar. För von Rraun var ” ” Uiheral, fastän han inte hade något . egentligt politiskt intresse. Hans liberalism : kåstod mest i en av- &iord natvilia för all diecialin, Naturlishet blev hans lösen Allsköns flärd fåfänga och hvck- « leri”gisslade han . Samtidie Frk - ' han enart rockte för en gancka her tänklig frivolitet. Ofta röjde hans visor tanéh från nachsnielens små= - timmar Friar och flickor Fick ve. ta. ätt de minsann inte var nåera dvademönster Nenaa hans falten- het eiorde, att han blev läst ock- så ? bretar, som, anars inte he fattade sie med vet Ofta var det så att hane kvickhet över gick till erovkaornishet, och hans frivolitet tna eig ibland sådana ut- tryck, att det var svårt att kunna 2harana betökbasan som ursäkt. Skämt och atlvar Man har ibland. funderat över, hur det kunde bli på det viset Det vår trots allt känt, att von : Braun ofta ted av svårmod Man har. ve!at tolka saken så, att han lätt slor över. då han ' sången sökte - skämta bort detta. tung sinne," ” ' Det dystra grunddraget I hans. karaktär började med åren efter -lidna prövningar och gäckade för hoppningar - att göra sig alltmer stycken, "som : därigenom fick ett djupare ismehåll.: 843 kom den avgörande vändpunkten, Detta år -. avled håns kusin'Ebba von Braun, som han älskat alltifrån sin ung- dom. Dysterheten i hans lynne tog alltmer överhand,. och även ' om han fortsatte att dikta i-den ganila tonarten, så var den otvung- nom, borta för alltid. "Under ' senare år förde Wilhblm vön Braun 'ett ganska oroligt. liv. Han "var : aldrig fast bosatt någon- ' stans utan reste från ort till ort han kom; för sitt trohjärtade -.och uppriktiga väsen. När had den 12 september 1860 avled i Uddevalla, var” hans endart '47 år gammel, > «våra dagar är vu Braun när- raturhisterien avfärdas han med . ligare att "konstatera. hur han står som skaparen till :'en” barnvisa, ar SZRr "PIECE : PIG r LIN REST I 7ALi så EN | STAD . EDRE IweERIr hans skämtsamma ' na glädje, som förut inspirerat. ho- | Men han var avhållen av alla. dit .' mast 'en bortglömd poet, I litte- - några” rader; Det är” desto. märk- | ST
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.