a myyvvreyeyvryeyyyyysyVT DTE verveewyrvyev te? PR MOMGTTATS ASAT AATANEG ; Å mm SÖ .' så sent som " bus, men de nordiska sjöfararna arr Yvreeryvvry vrevivrryvryYyrereYYTTYYYTFY FEST a LAHOLMS TIDNING & vYyvererevy misdagen den 25 oktober 1960 ÅA —=LT DEN 25 OKTOBER 1960 LT = Behjärtansvärd upprustning” med att' arbetat på att konstruera - allt 'verkningsfullare stridsmedel ,— atombomben över. Hiroshima be- fraktas numera som föråldrad och I relativt ineffektiv — arbetar lä- "karvetenskapen oförtrutet på att . finna botemedel för de sjukdo- mar, som mest förhärjande går fram över människorna. Senast ” har malarians smittohärdar stått i förgrunden och man har anled- ning hoppas att kampen mot den småningom skall leda till utro- tande av detta de tropiska och subtropiska områdenas plågoris. = ! - Sedan åtskilliga år har även en omfattande kampanj planerats och "även delvis igångsatts mot den mest fruktade av alla den mänsk- - liga ' organismens hemsökelser, nämligen spetälskan eller leprän zom dess namn i internationellt språkbruk kommit att bli. Under årtusenden har lepran. förvandlat ' miljoner människor till av -:alla fruktade och : avskydda fysiska . vrak, som med. förvittrade lem- mar gått sin undergång till mö- tes i ensamhet eller i särskilda leprahug eller inom taggtrådsin- hägnade läger, Genom sina inva- lidiserande följder har lepran bli- vit ett allvarligt privat 'och na- tionalekonomiskt problem ' i ' de . länder där sjukdomen har stor omfattning, —. - RT De spetälska har under sekler betraktats som ”orena”; vilka på grund av egen skuld eller fäder- nas missgärningar redan i livsti- den levat i fördömelse. Kyrkan sökte redan under tidig medeltid mildra deras hårda lott, men säl-' Jan med större framgång, Mot medeltidens slut hade i varje fall "stora delar av : Europa , upplevat jukdi radikala tillbakagån ehuru 'enstaka fall av lepra”in- träffat tilll och 'med :4' vårt Tand ' under detta århund rade, ist Sot, Nn :'Den kampanj mot: spetälskan de järn. Sedan norrmannen - Ar- " mauer Hansen för omkring 70 år, sedan konstaterat att lepran alst- rades av ett med tuberkelbacillen besläktat organiskt ä ar- betade vetenskapen under många . år på att finna ett botemedel mot sjukdomen. , " - . Da Först sedan tillkomsten av vis- sa antibiotiea under 1930-talet börjat radikalt underlätta bekäm- pandet av tidigare ofta fatala in=, fektionssjukdomar,' fann man ef- ter en del experimenterande ett för 'spetälskans botande lovande” läkemede! — ett sulfapreparat, -som för korthetens skull brukar " benämnas DDS. Förutom 'sin lä- i kande effekt har detta medel den stora fördelen att det kan ges i m och sld. hel ”Friskluftsaggregat |. .ska rensa. luften i USA:s'stora städer . NEW YORK (AEP) Enligt en nyligen genomförd ut- <edning i 111 av USA:s större stä- der innehåller tätorternas luft 0,035—0,045 procent koloxid. De 20 största städerna i USA har t 0 m 0,045—0,046 "procent koloxid i luf- ten, vilket är redan 20 procent av den 'mängd som anses utgöra en absolut dödlig dos. Om luften som en människa inandas är förorenad med 0,18—0,25 procent koloxid mås- te "döden inträffa inom tre minu- ter,. Den nuvarande koloxidhalten 1 de amerikanska städernas luft är så stör att en ytterligare ökning mås- te medföra massdöd, eller i gynn- sammare fall sjukdomar bland be- folkni en . pandet därför i största utsträck- ning ske i öppen vård, Det är därjämte ett billigt läkemedel, - "- Lepran är inte ärftlig och mind- i ré 'smittosam än man tidigare räk- nat med, men den utgör ett stän- " digt hot "mot barnen i en om- ” givning av spetälska. Barn smit- tas lättare än äldre, å andra si- dan är barnen lättare att bota." "Det är med hänsyn härtill som Rädda Barnens hjälp till lepra-- sjuka "och leprahotade främst tar - sikte på' sjukdomens bekämpan- de bland barnen. Den väldiga ut- - bredning sjukdomen alltjämt har ” gör det otänkbart för FN-organet WHO, som leder bekämpandet, att . | lösa sina uppgifter utan det stöd som lämnas av frivilliga organi- - sationer som missionen och Räd- da Barnen, Ett framgångsrikt an- grepp mot lepran förutsätter en allmän förbättring av de sjukas allmäntillstånd.; — Undernäringen, - som är så vanlig i de trakter det här gäller, måste avhjälpas och den , "allmänna hygienen ” förbättras. Ifråga om förbättrande av .under- härda bärns- allmänna ”kordition har Rädda Barnen. stör"erfaren- het från en: 40-årig verksamhet i humanitetens tjänst. "De" danska, -"På grund av denna rapport har inom amerikanska arbetsministeriet utarbetats ”en plan som skall ge- nomföras . under åren 1961—1970 och som ihnebär att alla tätor- ter 'med luft som innehåller mer än 0,035 procent koloxid måste ha luftreningsanläggningar. De under- jordiska --luftrenarna bör placeras ut över: hela, :stadsområdet, helst under parker. och - gräsplaner. Då skall dygnet runt' blåsa ut frisk Juft "och : samtidigt dra koloxiden från luften. Anläggningarna är ut- rustade med' snorkel och fungerar ungefär "på samma ' sätt som undervattensbåtarnas -lufttillförsel, - > här sar :'USA-r framlagt planerna för FN:s veder- börande- kommission ' och anhållit om en världsomfattande FN-aktion för att rena luften i storstäderna. Sovjet planerar |: hvoga ”månhilan! bygga: månbilar” : MOSKVA (AEP) los + Professor :-- Vassilij -. Svonkov, .medlem 7 av >= sovjetryska" veten 'skapsakademin, har i Moskva-ra- dion” förklarat," att de ryska fors- karna och tekniska konstruktörer- na redan;nu ritar och planerar bi- som nu inletts gäller närmast de finska ock norska. Rädda Barnen-' |'Jar. som människorna skall kunna centralafrikanska "staterna, :, men ionerna gör i år stora in- | använda på månen,. likaså trakto- jukd har stor spridning även lingar för samma ändamål, Det | rer, lämpliga för 't rt av för- både 1 Asien > 'särskilt i Indien '. är sålunda en -ytterst. behjärtans-; .| nödenheter-.och "rymdfarkoster på — och I' Latinamerika,” Antalet i "sjuka ' var: länge ytterst svårbe stämbart, . då: de” anhöriga gömde : i "familjemedlen .eller| värd sak, för vilken Rädda "Bär- andra planeter.” Det är inte längre, nen : nu "vädjar ' om" ekt iskt stöd, Ingen' hjälp till utvecklings- sökte dölja deras tillstånd med i te-sällan drastiska medel; -de rädiska märkena i ansiktet br des exempelvis bort med:glödans..: QLOCK VR Arr PRESSEN "låret. eller lika, kan "vara ”angelägnare.. — att bekämpa: de .out=i 4 härdliga fysiska och'psykiska N-' danden lepran. i' dessa" länder ut-: sätter, barnen för.” Farard N 50—300" miljoner kr” om: ycket sum bröd- skörden, ss sv MPN f.; 1956" slaktades 170.000 ung-: nöt, medan siffran i år väntas bli 270.000" alltså, en "ökning med 60 4 mö PER AR EN FORMLIG REVOLUTION kvalitetsmässigt sett, har' ägt. rum I: på den svenska köttmarknaden, framhåller Jordbrukarnas Före- ningsblad. Uppfödning av 'ungnöt | till slakt har blivit en så stor pro duktionsgren att den tillför jord- procent. Ökningen har resulterat 1 att i dag kommer 60 procent av. det kött som saluförs i butikerna från" unga djur: Ungefär 20, pro-. ;. cent" är :stjärnkött; d v-.s' kött. från ungdjur i de två högsta kva- |" litetsklasserna. : Utvecklingen - är. ett - vackert exempel: på jordbrukets och dess föreningsrörelses, i det här fallet. "| slakteriorganisationens; förmåga att Kina-kolonier i Amerika redan på. 700-talet - uj I Pekl g-radion har en med- lem av den kinesiska akademin hållit en föreläsning om hur Ame- Tika upptäcktes. Han berättade att det var kineser som under 700-ta- let upptäckte Amerika och förde dit den gamla kinesiska kulturen. Vikingarna, sade talaren, kom också till den amerikanska kontinenten några sekler senare och före Colum- var barbarer. De kom bara för by- tets skull, Kineserna däremot grundlade under 700 t o m 900- talen stora och blomstrande kultu- rer. För första gången talas om Amerika I de gamla kinesiska krö- nikorna från 700-talets slut, Där berättas om ett land "bortom der stora havet", Landet kallade: Fu-Chan. Krönikan beskrev v livet "och djurlivet på den främ- mande kontinenten och det kan int: råda något tvivel om att landet va: Sydamerika och Centralamerika Kineserna införde nya religioner De lärde folken där att leva enlig Buddhas lära, De grundade för d& infödda och ociviliserade stammar nå stora riken, både i Mexiko, azte kernas rike och i Peru Inka rike, Flera mexikanska kungar ba kinesiska och indiska namn. T o n så sent som under 1500-talet rege rade I Mexiko en konung som kal anpassa sin produktion efter kon-" sumenternas' krav, anser 'tidnin-. gen: =, CE Nod fer Det var tidigare mycket gnäll om svenskt kött — och onekligen har nötköttet främst varit en bi-" produkt till mjölkproduktionen, Under kriget och åren närmast ef- ter hade detta dock raturliga or- saker. Nu har som sagt utveck- lingen mot slaktdjursproduktionen som en speciell produktionsgren, . dock i de flesta fall kombinerad med mjölkproduktionen, gått re- kordsnabbt. oe : Tidningen ermrar om att flera försök är igång för att främja en fortsatt kvalitetsutveckling: + 1 stjärnköttet har våra uppföda- re en produkt som sannerligen in- te skäms för sig vid någon som helst jämförelse, Det gäller att se till'att tillgången på tt importavgifterna står gränsern öppna, Om «det fösöksarbete som nu är igång säkra: en fortsält- ning på den hittillsvarande snab- ba kvalitetsutvecklingen när det Fäller svenskt . nötkött, säkras emellertid också de framtida uv- sättningsmöjligheterna. . Amerikanska institutet för bio- logi i New York har efter insam- ling av atatistik från hela världen konstaterat att badande i tropiska vatten har större anledning att he- fara att blixten. skall slå ned w dem än att en haj skall äta » dem. Den risk som likväl fir lades Gautimossian efter Buddha familjenamn Gautama, -- är störst i bältet mellan Sydita” och Godahoppsudden, (TT-Reu Solfläckar BOCHUM (TT-AFP) Obser- vatoriet i Bochum har upptäckt en grupp solfläckar som kan Påverka telekommunikationerna de närmaste dagarna. Gruppen meter och består av två 'stora fläckar ' omgivna av många mindre .. a Nykter ungdom - har en diameter på 100.000 kilo- framtidsungdom hågon fra i om man räknar; med att' det. under: de närmastel två—tre' årtiondena skall :genom- föras "inte: bara; landningar På-må-. nen och andra planeter utan också fmassbosättning .'av jordinvånare, lmenade professorn. Därför är det av, behovet påkallat att i god tid försöka uträkna villkoren för män-- niskans förflyttning på de främ- mande stjärnorna, De ryska fors- karna "anser. att motorfordon kan Och skall användas både på månen och de andra planeterna. "De måste emellertid konstrueras från fall till fall och med hänsyn till viktförhål- landena" där resp tynglagens av- vikelser från den på jorden rå- dande -.- gravitationen, : Fordonen måste drivas med sådant bränsle som lätt kan' medföras och som är lämpligt för de 1 EN ka betingelserna på var. och en av de ifrågakommande himlakroppar- na. Därför måste månbilarna gå på atomkraft.: Då det på månen bara finns en ytterst tunn' atmosfär och på andra stjärnor ingen atmosfär alls kan vid atomkraftdriften inte uppstå strålningsfara, inga radioak- tiva ämnen kan ”förgifta” den luft som" inte finns. De ryska veten- skapsmännen vänder uppmärksam- heten med största eftertryck på problemet hur vägar och andra kommunikationer skall byggas på månen,. avslutade "professor Svon- kov sin föreläsning. : ” Blodsorgien » I Budapest "redan glömd? "BUDAPEST (TT-Reueter) -Fyraårsdagen av den miss- lyckade revolutionen passerade precis som vilken annan höst- söndag som helst och man kun- de inte se tillstymmelsen till några försiktighetsåtgärder från myndigheternas sida mot even- tuella demonstrationer. ' Utländska iakttagare tror att Kadars kommunistiska "regim kände sig tillräckligt stark för: att ignorera årsdagen. De enda synliga tecknen på att revolten inte hade glömts var att man hade lagt friska blommor på en del av de stupade revoltmän- nens gravar på Kerepesikyrko- gården i Pest. Ett nytt monu- ment har också rests på en plats där några av den hemliga poli- sens agenter och en del soldater, vilka dödades av revolt ligger begravda. Är det Ditt barn som springer blint och . Plötsligt över körbanan? : Av Per Wange dagarna — den 24 oktober — är. det tjugo år sedan ett namn på en svensk, sjö, hittils okänd av praktiskt taget alla, präntades in i smedvetandet. Det stod om den i alla tidningar, älla talade om den, radion sände kommunikéer. .- : Det var Armasjärvi, Fyrtiosex un- ga män borta. I N Dessbättre .var man själv” inte med på olycksfärjan, inte heller vid egentliga räddningsarbetet men väl under det fortsatta bärgningsar- betet i den frostiga, gråa morgon- gryningen. Ungefär så här upp- levde man de dramatiska timmar- na, så här minns man idag dramat från 1940: : mna seger : Det är höstens första frostnatt. Fem grader kallt. Snöflingor i luf- ten. För första - gången fryser 'vi så smått i vår bagarstuga där vid älvsbrinken och börjar tala om hur det skall bli, när vintern kommer på allvar. AA er > Men vi'får'snart annat att-tänka på. Ryktet sprider sig: — en- olycka vid Armasjärvi, en färja har kan-|' trat. Ett'av våra förband inte långt från. vår egen uppehållsplats har råkat illa ut. Det är natten till en fredag. "or Ne Händelsen förlamar givetvis allt annat, . hela - atmosfären i gräns- bygden - mot. norr präglas av det som timade i oktobermörkret på Armasjärvi, Bygdens hela liv skall många, många dagar framåt kretsa kring katastrofen. -: Hundra män kommer däri kvälls ningen -i en shkol hundra åt för att väga emot, Tum för tum steg det iskalla vattnet över våra fötter, våra vrister och ben. Jag kan inte beskriva de tankar och känslor, som korsade min hjärna. Jag tänkte på mor och syskonen. Bara två veckor mellan fars. och min begravning... Och så skriver han om brottnin- gen med döden, som länge såg ut att kräva också honom 1 sitt våta, isiga famntag, Det är ett mänskligt drama på liv och död och hur rädd- ningen till sist, efter en timme i vattnet, äntligen kommer, en under- bar räddning i form av brokom- den största ber Kritisk blick .- STOCKHOLM (TT spec). Av en lärare i småskolans försla som undervisare samt .en Idning vilken är inriktad dagogiska kunskaper och handleda. ungdom. Kra” ämplighet och utbildning hos Je pprätthålles eller skärpes under hela skoltiden fram till stu- dentexamen. — För de lärare, som lämplighet" flerårig utbi på att ge Pe förmåga att läroämnen, dels mer differentierat elevmaterial, vore det rimligt att krä- va samma pedagogiska lämplighet och motsvarande utbildning som för - finner man 'överraskande nog att några ' sådana kompetenskrav inte i. skriver G för Stockholms universitets student« kår. St endast att denne genom en avhand= ling eller på annat sätt skall ha re= dovisat betydande insikter i sitt äm= skapsmän, som väl behärskar sitt äm= är ofta överraskande långt. Tidigare, mtr p dsk in- träffat, kanske den största olyckan över huvudtaget i modern tid, när det gäller" antalet dödsoffer. - Ändå är det en olycka 'utan blod mitt i krigsberedskap.' Men för oss alla som ser detta med egna ögon, ser och hör allt vid Armasjärvi den- na förkrossande oktoberfredag blir det till en så djupt vemodig min- nesbild. Pontonernas sakta årslag är som det stilla ekot av förstäm- da trummor. , På: telegrafstationerna i gräns- dalen inte långt därifrån, .Totne- dalen "hopas telegramblanketterna till anhöri; Det är telegram, som paniets te 0. lande strål- kastare i den mörka polcirkelkväl- len. . ' H ” " Efter tre dygn kommer han till- baka till sitt tält i förbandets för- läggning. Då ser han: sex man fat- tas på hans vänstra sida, en man på den högra. Sammanlagt fyrtio- sex man tog Armasjärvi den första höstfrostens mörka natt; fyrtiosex militärer och två färjkarlar. = < Nattgammal is ligger i morgon- ljuset "inne 'i' sjöns grunda vikar, Tunn is har slagit ett bälte kring olycksfärjan, som finns därute kant- rad och övergiven... Pontoner och överskeppningspråmar forcerar is- skorpan, och draggningspatruller ar=- betar oavbrutet och oförtrutet; Då och då kommer man in till stranden med döda kroppar ombord, unga män : klädda i samma gråa uniform som en själv kallade : till samma vaktuppgift i ett nordligt änsland, Så kort var färjningen; beredskapssoldater ' från ' skilda ”landsändar.' Man har genomfört en så fruktansvärd blev dess slut, Man strör: granris utanför den fältmarsch runt A ärvi i strå- Heders- lande höstväder,' två mil ungefär. Den vanliga militära marschrutinen: sar vakt paraderar. Där får olycksoff- ren vila i stället för i sina för- äggni Våra sh d. femtio "minuters: marsch tio läs i vila, Så k deras vi- | räddad la vid färjstället på södra. sidan av Armasjärvi — i väntan på fär- jan, dödsfärjan. - LD Armasjärvi är en sjö som många andra med finska namn här i Norr- bottens . gränstrakter. En '' lång- sträckt förkastningssjö mellan de inte "särskilt. :branta bergen. Den är . varken vackrare eller :vildare än de många andra sjöarna här, när- mast mindre än grannsjöarna Pou- stijärvi och Miekojärvi. . Armasjärvi har så att säga två sidor: dels de mörka bergen — av vilka Faljukkavaara är det högsta — och så de öppnare perspektiven med "det man brukar kalla bygd. Här nere vid sydspetsen ligger byn som fått sitt namn efter sjön, el- ler tvärtom, en typisk liten grå norr- bottensby med ett enkelt skolhus och en offentlig' samtalstelefon i en stuga. Så är det nu, hösten 1940. - se Soldaterna' sträcker ut sig efter den ansträngande, svettiga mar- schen, Sen kommer ordern om upp- ställning och embarkering. Första som genom ett under, lig- ger där mellan varma filtar. De är fåordiga pojkarna, lågmälda och mycket dämpade, De förstår vad som denna natt blivit skänkt dem åter, livet självt som svävade i så- dan uppenbar fara. Det är ett min- ne, som alltid kommer att. följa dem, De kommer aldrig någonsin bli färdiga med att tacka, » I oktoberdagens gråa dagsljus ut- vecklas sjödramats tunga efterspel i och kring den 'nordnorrländska vildmarkssjön. Över Sveriges land sprids det mörka budskapet om att skall framkalla sorgens och sakna- när de d Å gen var fria, betydde inte lärarnas bristande förmåga så mycket:' stu-. denten kunde utebli från föreläsning= arna och under den insparade tiden på annat sätt inhämta motsvarande kunskaper. Men ju mera bundna vå ra studier blir, desto starkare måste även kravet bli att läraren inte en- dast skall behärska sitt ämne utan också äga en god förmåga att med- dela sina kunskaper till studenterna. Utsträcker man jämförelserna mel att omfatta undervisningslokaler och kurslitteratur blir resultatet för 'de högre studiernas del lika överraskan- de Många av de lokaler, som används för undervisning vid universiteten, skulle : på grund av: sin allmänna lämplighet eller av hygieniska skäl dens tårar men också tack h tens och lättnadens. De senare har kanske olika formuleringar, men det är ändå samma genomgående tema; ' : — Allt väl. Räddad. Våra egna stabs- och expeditions- telefoner blir blockerade med lång- linjesamtal söderifrån —"flämtan- de förfrågningar: hur är det med nummer ...? Alla flaggor är sänk- ta, alla planerade stabssamman- komster . och soldatkvällar blir in- ställda, : - se På kvällen 'sitter vi tigande tys- ta, när vi i vår bagarstugas radio hör norrstiftets egna biskop läsa ur Den heliga skrift: ns ”Du kastade mig i djupet, i. havet, och. strömmen omslöt mig; «> alla dina 'svallande böljor gingo "a Ao” Över mig, Jag tänkte då: jag är bortdriven | : från dina ögon. Men jag skall åter få skåda upp mot : ditt heliga tempel. Vatten omvärvde mig in på livet, : djupet omslöt mig; sjögräs omsnärjde mitt huvud. Till bergens grund sjönk jag ned, jordens bommar slöto. sig bakom mig evigt. mm Men du förde «2 cv graven, Herre min gud”. :- min själ upp ur! aldrig godkännas för 'undervisning på de lägre stadierna, a Efter dessa kritiska jämförelser kan man inte undgå att. göra reflektio-. nen: när skall betingelserna och kra= ven . för akademisk . undervisning komma upp till samma nivå som” för övrig undervisning i Sverige? > Därutanför faller höstens första snö. Det är det första tecknet på , den bistra vintern, Snart skall vi i våra förläggningar, i baracker och tält få uppleva minus trettio och i mer till, Men vi kan inte glömma Armas- järvi, | " Kvinnorna dominerar bland "pensionärer STOCKHOLM (TT -— spec.) | na Varje år brukar pensionsstyrelsen analysera det s k totala pen- sionsbeståndet i januari månad det föregående året. Nu har man” blivit färdig med dylik analys Byråchefen I Holmquist har en del ifter och 1 och . andra lagt hundratvå man. Tredje plutonen och trossen skall skeppas över med ”hästa tur... so cv ce ee » Sen händer allt så fort med fär- jan, vad och hur är Ni inte 123.000. Medräknas invalid- årsbelopp 2,3 miljarder kr. riktigt klarlagt, förrän en, stor ut- redning långt om länge är slutförd, Hur färjan kanske blev ojämnt belatad, från början möjligen över- belastad — hur färjekarlen försök- te få upp en. lucka i däcket för att kunna länsa färjan på vatten, som strömmar in. Hur — hur... ja, många och skiftande är berättel- serna vi får höra från de överle- vande timmar och dagar efteråt — 'så här skriver en menig soldat i en tidning: ” — Vi såg att färjan sjönk mer och mér. Plötsligt doppades den under vattnet, och mängden ru- -sade akterut, Nu blev det övervikt åt det hållet och babords akter- ihöm där jag hade min plats bör- ljade sjunka under ytar. | Så började kampen 1 det iskalla vattnet, Färjan ställde sig häftigt i cirka 45 graders vinkel och skar 'h åter några gånger, alltef- Uess. mr VI Sprang framåt eller bak. fan Kvinnorna d ar bland ål derspensionärerna — deras antal var cirka 393.000, männens 330.000, Av intresse är att ta del av siffror- na rörande deras civilstånd. Det vi- sar sig då, att 41,5 procent av de li; äld ionärerna var ensamstående och 58,5 procent gifta, medan motsvarande procenttal för kvinnorna var 68,3 resp 31,7. Ut- tryckt i exakta siffror var av de manliga ålderspensionärerna 137.356 ensamstående och 193.271 gifta, me- dan av kvinnorna inte mindre än 267.936 var ensamstående och en- dast 124.718 gifta. . | Den talrikaste gruppen av ålders- pensionärer är i åldern 70—74 år, nära en kvarts miljon, I de följande femårsgrupperna sker sedan en de- cimering i allt snabbare takt för att i åldern fyllda 100 år ha smält ihop till 75 pensionstagare — 23 män och 52 kvinnor." Två av de 100-åriga männen var gifta med kvinnor som av folkpensionerna januari 1959, om de framkomna resultaten lämnat L r därvid, att som på senare år brukat stiga med 13.000 å 16.000, -000, och änkepensioner som var antalet folkpensioner i runt ta i antalet ålderspensioner, var uppe i hustrutillägg 1 930.000 och folkpensionernas också hade pension. De övriga män- nen och samtliga de 100-åriga kvin- norna tillhörde ionsk i an” — ett ö gram på våg — kommer att sändas. första gången den 27 oktober. Pro- grammet är avsett för svenska han- delsflottan och skall sändas torsda- gen i varje månad i P 1 kl 20—21. Meningen är att sjömän på fartyg till sjöss skall kunna ta kontakt med Skeppsklockan via Göteborgs kust- radio och få sina önskeskivor spela. de. Telefc tal ki att be- ”St klock t gorien ensamstående. Den exakta fördel- ningen på åldersgrupper av ålders- pensionärerna har befunnits vara; . 84.803 "män och 98.117 kvinnor i åldern 67—69 år, 113.748 män och 132.482 kvinnor i åldern 70—74 år, 73.578 män och 88.171 kvinnor i ål- dern 75—79 år, 40.572 män och 49.421 kvinnor i åldern 80—84 år, 14.386 män och 18.808 kvinnor i ål- dern 85—89 år, 3,079 män och 4.855 kvinnor i åldern 90—94 år, 438 män och 748 kvinnor i åldern 95—99 år samt 23 män och 52 kvinnor i ål- dern 100 år eller mer,” talas av Sveriges vmdio. På bilden ses programledaren Erik: Bergsten, som på bilden är klar att ringa in den första sändningen. t Pravda säger i en tedande artikel ha tröttnat på att sovjetiska bhu- tiker "fortfarande är fulla av dåligt färgade tyger, felskurna kostymer och fula skor”, Konsumtionsvaru- industrins bristande initativkraft an inte folereras län (To Reut) gre, heter det .En dansk som gjort. inbrott i en Sillrapporteringen Till kostnaderna för rapporterin- gen om sillfisket vid västkusten fiskesäsongen 1960/61 har k m:t an- visat 2.900 ko koldingaffär har anlednin å Å g att ång« mat han bet i en marsipanlimpa ar i p « Den bit han ratade hittades av polisen som lät en tandläkare jämföra tand- avtrycken . med ” den misstänkte, ' RB för gott att erkänna. Av en- universitetslärare: fordras på akademiska" > undervisningen: klass fordras en: väl: dokumenterad '» undervisar på akademisk nivå me dels besvärligare och svårfattligare lägre undervisningsstadier. Men där : ne. Men steget mellan en skicklig ” vetenskapsman och en duktig lärare . verkli- - lan högre och lägre utbildning till > pro- - d. organ -' nesområde. De allra flesta av våra -' .]larare är förvisso skickliga veten- , LAHOLMS TIDNING — det effektiva anno nsorganet : YYYFIT:»,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.