xy TY YTV VITARA CEN SFL FR RA TREA "ST TYTTETF FF Y FVT FRV 0 YtrrtvevveePrveeTr v + "L LAHOLMS TIDNING YervyvyYr?r YYrYtrryYTTT ” trvrevYroYVYYTFYYFYTFYV Måndagen den 31 oktober 1960.” od a flyttningspanik of Det är inte Jätt att flytta : från den miljö man rotats i, och trivs med. Detta gäller inte endast den i regel mer landsbygdsbon, utan samma ka- raktärsdrag ' synes ' vidlåda perso- nalen vid vissa verk och institu- tioner. i kungliga huvudstaden. Dessa funderingar inställer, sig " osökt vid studium av en interpel- traditionsbundne ” dessa båda verk, men det är klart ' att riksdagen och allmänheten så- väl som interpellanten är intres- serade av att få veta hur långt : de . anbefallda -. undersökningarna fortskridit. En liten erinran här- om kan aldrig skada även ”om' den inte är särskilt efterlängtad av:dem det vederbö : m. Saltholm - "hade "varit en tu= ristort, och denna: turistort ha= de" en ovanligt driftig och påhittig furistchef, 'skulle man kanske bätt- re' ha kunnat förstå det här: med jämna : mellanrum åker Saltholm gas. en mängd höghus på ön, ska Öresundsbron få ett attraktivt landfäste där, än spökar radioaktivt regn och än. "hyser man planer på ; att flytta "hela eller åtminstone en del av Kästrups flygplats över til | Den: mystiska ön. fram i rampljuset! Än ska det byg-" | , SPE Äe ' SÄTRA Barcelona FC, spanska liga- mästare och bittra rivaler till Real Madrid, kommer att in- räkna Örgryte -.och svenska BARCELONA KÖPER RUNE BÖRJESSON det spanska köpstoppet slopas. Börjesson vidgår 2 handlingar: först, - och . nar med att till vår "spansk . fotboll, :- liksom - han räk-' sina tt unders':: en spela: lation som centerpartiriksdags- - +." | Saltholm.". Ye le landslagets vänsterinner, Rune son och mannen Torsten Andersson i GAri aritilånen "Men ännu är det lika besvärligt | Börjesson, i sina led. Kon-| landsmän Agne Simonss ur Brämhult riktade till fl till jordbruket . om alltid att komma över till den traktskrivning kan dock ske Torbjörn Jonsson. 2 . — tern härom dagen och i vi interpellanten' efterlyser hut långt undersökningarna inom AB ”Tips-' ” . tjänst och Svenska Penninglotte- riet. ÅB hunnit rörande dessa bo- lags lokalisering. : De förslag som Kmt i Proposi- - fion' till 1960 års riksdag framlå- . » de" angående lokalisering av. vissa statliga institutioner grundades på » de delbetänkanden som åvgavs äv lokaliseringsutredningen 1959; redningen hade bl a förordat, att AB Tipstjänst skulle utflyttas till : . Norrköping och Svenska Penz ninglotteriet AB . till Gävle, princip anslöt sig debirtemente- chefen till utredningens förslag, "De av staten ”gårantersde Jånén « till jordbrukare: uppgick ' den ' 30 juni — enligt uppgift från Lant- bruksstyrelsen .— till : drygt 315 milj kr mot cirka 298 milj vid samma tid i fjol = Jordbrukskassorna har nu pas-. serat sparbankerna på detta områ- . de och svarar för i det närmaste 115 milj kr eller 36,4 procent av alla garantilån; För sparbankerna, som tidigare länge svarat för den största delen, är motsvarande siff-. roro nu" 113 milj resp 36,0 pro-' cent. Hypoteksföreningarna :sva- ror nu 113 milj resp 36,0 :pro- gar räknat 78 milj kr. En mera blygsam kreditgivning på det- ta område har affärsbankerna med ' endast 8 milj, vilket utgör 2,6 pro-- -a upplevt som något av en häg- ing från Öresundsbåten eller som mn verkligt: overklig landskapsbild ”rån ett flygplan. '. Och alltjämt rycker öborna själ- tåndelsen: Saltholm ligger - som -ien legat i årtusenden, och livet "aden, '- åtminstone - sedan kung 2hristian II år 1516 lät införskriva «tt antal holländare till Amager för tt främja ' trädgårdsskötseln och rågra driftiga holländare tog sig för "att odla upp litet land också, på” Saltholm: > Nej, Saltholm är förvisso ingen slatta ön, som de flesta av oss ba= i a på axlarna. och ler åt all upp-. eves som det väl levats i århund-' turistort, Tre gånger i veckan, mån- dag; torsdag och lördag, kan man - - Det talas om att bygga skysl SKYSKRÅPOR ELLER JETFLYG? krapor på pannkaksplatta Salthol- "eller : att göra”, ett annex "till apor på pannkaksplatta Saltholm 11. dat de ö dsh använda ön. till "attraktiv" för bli ör on, "Ännu leves Hivet där dock lika stillsamt « som i gångna århundra= den, 3 först i mars månad nästa år då Serves tredje reservlag. slog knappt Tönnersjö 1 Tönnersjös första reservlag bjöd i går serieledande Serve : "1V mycket hårt motstånd i klubblokalen och det var först sedan samtliga matcher avgjorts som Servo stod som segrare . med 6— Detta berodde till stor del på att den vanligtvis så dre miss- pålitlige för lyckades och bara bidrog med Dessto bättre gick det framför allt för Christer Hägerström som vann samtliga sina tre. singlar, men. också för Lars-Hugo Larsson Per-Olof en seger, mer eller mi 3, Sandén/Larsson-—-Andersson . IPettersson 21-17, 16—21, 15—21 Sandén—Karlsson 9—212, 11—21, Hägerström—Pettersson 21-19, - men förklarade, att bolagen skul- kommgd ut'rhéd' postbåten från Kast-- som "hemförde. två' vinster. Tön-|21—12, Larsson-—Andersson 21 flera år sedan, och bara söndriga | nuvarande bebyggelsen så, smån + I le” utföra 'vissa- kompletterånde cent av" samtliga / garantilån til: och tillbak a : - kompletterån am: san - jordbruket. . rups hamn ogh tillbaka samma dag nesjösegrarna kom genom Roland | 14, 22—20. I undersökningar och”att de sedan , la ” i doå eftermidda en,' såvida man in: maskiner, flera djupa sjöar och ningom, såvida: inte. någon "av de s i a 8 Pettersson 2 och Bertil Karlsson oa : några skeppsvrak vittnar nu om den många storvulna planerna tar fas- p H > : hade att 'själva fatta beslut i 10- sö sn te kan komma med någon av de dubblen, Ander: Petter: h kalt frå . ”t . " Flyghaverlerna i ko-tränsporibåtar som just nu eva- | På sin tid' ganska betydande kalk- tare form, .: 1 och dubblen, Andersson/Petters- B-matchen. ö aliseringsfrågorna: - ms ; brytningen; Som för övrigt nämnes William Larsson " |son. : Serves pojklag vann I en för- kuerar ett tusental själlandskor f från deras sommärbete, Tar man postbåten kan man så här, års bereda sig på en' kanske inte . direkt strapatsrik men ändå ganska påfrestande timslång sjötur. Postbåten ”Drogden” är en vanlig ordinär fiskebåt, som enligt lagar och förordningar får ta tolv passa- gerare. "Ägaren har posthorn och kunglig krona i mössan, "Båtmotorn hostar betänkligt, men med: yviga, saltstänkta "gester. för- säkrar -skepparen. Edvard' Bergman att” motorn » finfin, alldeles 'ny- renoverad ”.efter 'något' lättare ha- veri för några dar "sedan, men helt alötsligt 3 mittsjöss ger den ändå upp. ” Antalet flyghaverier vär "15 år oo Vid | riksångsbehandlingen. = åV 1954 och 1955, 9 år 1958 och 19 år : hade. 1959. I år är antalet haverier redan bl a hemställts om en utflyttning 25 och 26 dödsoffer, har krävts, på- av nämnda: i instituti mer. från - pekar hr Jonasson (cp) | en in- nu terpellation. Han efterlyser i den : stockholmsområdet. i ofh ' ätt de orsakerna till att. flyghaverierna fortsatta — undersökningarna 3V. ökar och undrar om . försvarsmi- teknisk natur skulle bedrivas nistern. ämnar vidta åtgärder. för ” skyndsamt, Utskottet instämde i säkerheten, vid. flygvap- syftet med motionen” och riksda- - match till A-lagsuppgörelsen över. Tönnersjös andra reservlag med hela 6—1. Berry Christensson och Nisse Persson var som vanligt omutilga' och tog vardera två singlar plus 'dubblen. Unge Lars-"' Erik Bengtsson komplettorade ut- märkt och vann en maten 'oc förlorade en i en tresetare. > .-Resultat (Serves spelare nämns först): Lars-Erik Bengtsson-—Jör- gen Pettersson. , 21—16,' 21—10, Berry : Christensson-—Johansson ” 21—14, - 21—17,' Nisse Persson— ' Kjell Johansson 21—i1, 21—17, Christensson-—Pettersson ' 21—46, 21—13, Bengtsson—Johansson 22 Resultat (Servespelarna nämns först): Lars-Hugo Larsson—Ro- land ' Pettersson 18—21, 14—21, Per-Olof . Sandén—S, A. Anders- .|son 21—15, 21—13, Christer Hä- gerström— Bertil Karlsson 20—22, 21—16, 21—16, Sandén—Petters- son 15—21, 24—22, 16—21, Lars- ' Fisket har kommit i blickfånget son-—Karlsson 21—14, 21--17, Hä- på ett sätt som man tidigare knap- ' | gerström—Andersson 21-16, 21 past kunde drömma om — ett in- SS - a de danska kungar som sökte” nig |tresse som kanske får :'sägas vara, . till. Aamäger-Saltholm. för rekrea- på både gott och ont. Närmast är, tion och jakt. me det fritidsfisket som "drivit fram Nuriera är ön mest rbe- | detta landsomf: de intresse, tesmark för de själländska bönder- | : Frågan har flera sidor. Vad vet vi nas kor och får.: Vid pass” ettusen |! ex om fiskens beteende och lev- kor ' och" femhundra får. har betat | nadsförhållanden i de fria: vattnen? redan i kung Valdemars jordebok. Det är inte många från fastlan- det 'som numera har ärende till Saltholm, : Ornitologerna söker sig gärna dit, ty ön är i stort -sef4 jämbördig med Falsterbo som ob- servationspunkt, men -just nu ser de föga av. flyttfågelssträcken, ty vinden är för hård och för fåg- larna långt förbi, Harjägarna har åtskilligt att ta, och de gör det också - liksom - väl: en gång i tiden En aktuell appell: - Fram för en ökad kunskap om fisket! "STOCKHOLM (TTspec) MM ".Hr- Johasson. (ep) begär a av jord- bruksminister - Netzén - besked" om te orsaken till ätt jördbruksdeparte- " mentets" beräkni; ors arealtill< lägget 'så "starkt avviker rån vad som ' förutsattes: vid riksdagsbeslu- tet 1959, Vilka åtgälller ämnar stats- rådet vidta. med 'anledn av attsmå- detsökningar och. ”därme > heller beslutat il kaliseringsf gan, Det måste' emellertid, anser Interpellanten;. vara "avi betydan- de allmänt intresse; att eri redo- ' visning göreg'i. vilken. takt! "arbes Ensileringen en jordbrukets [d LÖ | — Vägglus! så texasbon, då mås- - måste följaktligen berätta för, sin tet inom bolagen fortskrider. a å i Någon ' som : helst” flyttningsöar -nik synes alltså inte” råda: inom” ' (NY VR före PRESSEN DET MEST - FRAMTRÄDANDE DRAGET I det nya sparobligations- lånets konstruktion är den omsorg som lagts ned och de restriktioner |: som föreskrivits' för att' hålla" det utanför marknaden, anser Dagens Nyheter(fp):” os em "Inte blir lånet mer tilldragande för de små i na genom »-en epastämpel; Visst är det tärik-: bruket enligt det fri amkomna'.mate- rialet tillförts betydligt lägre areal- tillägg än vad" riksdagen a avsett, frå- ga ar han stå skäl att liksom i våras bjuda dem" samma sort som de 'stora' place-, rarna, Avspärrningen från mar =) 'naden. ger de, nya: obligationerna -bart.att de i motsatt fall mot så tet av löptiden: kunde bli begär- . liga objekt för korttidsplaceringar, "men det är svårt att finna' någon > olägenhet". häri., Den fråga 'som, i närmast intresserar . är huruvida - ik -— han n.hpe försökt lotsa oss genom lyckorna i det Sargassohav av tång vi måste passera, men till:slut har ändå jtillräck igt mycket. med tång [7 fastnat i propellern för att motorn till "slut bara ska hosta” lätt ast- matiskt:' för att till slut tystna un< der: propellerns fåfänga : försök att mala sönder:t'ngen.” der vådliga. eirkuskonster: få bort tången, : fotogenlukten" lägrar sig åter över. båten" och - med några knops hastighet närmar vi oss slut- oc «toret känner, sig förpliktade att i, -"Övrigt vara passiva. under -de nya' obligationernas teckningstid, Om ..de' alltså inte genom ; ett: utbud av traditionell typ tänker försö-' ka få..något med, av det väntade att de storas eventuella. förvärv maximeras och framför allt inte Kenom att'dessa nya värdepapper Inte kan säljas eller belånas: Som ersättning har. man nödgats lita ti till det långt-mer: tungrodda' f farandet att riksgäldskontoret när som helst inlöser obligationerna ” med upplupen 'bahkränta.' En an- nan tyngande omständighet är. de särskilda skatteregler som riksda- gen anmodats godkänna Natur=. ligtvis är det principiellt" en för- mån att slippa' ifrån 'marginal- skatten när räntan på. obligatio- nerna blir tillgänglig .efter 7. 1/2 år, men psykologiskt sett ligger det ingen lockelse i att årligén skatta för €)' ränta som. inte är dkomlig sinat än genom att säl- åa obligationen, ' Upphovsmännen ' har ' tydligen tänkt sik att det nya lånet skulle bli ingångsdörr till ett popularisé- rande på bred front av obligations- sparandet, Men denna inställning .- verk fortsätter tidningen: MAA Vill man intressera den stora all. mänheten för statspapper. är det Mn En tvättäkta texasbo bade kom- |. mit på besök hos en bekant i den något blygsammare staten Ohio och värd att ingenstans i världen fann: det så jättestora imrukter som i Texas, så omfångsrika kålhuvuden, så högvuxen säd, så rika oljekällor o 8 v. Ohiomannen sa ingenting, men då hans gäst på kvällen skulle så till Ängs och lyfte på täcket, fann han ett par sköldpaddor kry- pande på lakanet. = Vad i all världen är det där? 2 frågade han. — Oj, oj, så förargligt, sa ohio- 'mannen, och jag som trodde att vi äntligen fått väck alla vägglusen. som . nerna Inte n "DET ÄR GOTT; öM PENGAR och vid antikvitets-" och k ligen den lilla hamnen på öns nord= sida. +. Här står möttagningsdelegationen redo att lasta” av” ölback, -mjölk- flaskor; posten öch de förnödenhe- ter. som" tidigare 'rekvirerats' från olika handlare: i Kastrup. Trakto- rérha skumpar iväg med sin last, och vi följer. efter för att söka upp öns' --lantbrukaren ioner kommer miljoner kronor i : omlopp, bekräftar Stockholm =Tid- inniskor - dock inte: stun= "dom alltför listiga då de anser sig göra fina kapitalplaceringar i gamla + konstverk? Eld och - mal kan förstöra dem; underhållet kostar en'hel del, smaken ändrar sig likaväl som värdena kan 'sti-” ga ytterligare genom fortsatt spe= kulation. . . . ' Satte man pengarna på banken eller. i aktier växer dé -ju också, utan besvär för ägaren, och den= de skulle till äventyrs kunna got- ta sig åt tanken på att de främ- jar, produktionen och det Kelas bästa. "För många tycks emeller tid syn punkten att svart tsjukt ruvade för remåls värdestegring är skattefri väga tyngre, Man har inget behov av att gagna samhället och; det levande livet Att t ex .ge ew lo- vande ung konstnär med för- igheter ett hand förefaller denna människotyp inte alls så roligt som att satsa på döda men erkända målares och " konsthantverkares produkter i "hopp om att deras guldkant med tiden skall bli ännu bredare. Den säsongsprianing som turist- Organisationerna i Danmark har ar- betat på synes i år ha påtagligt slagit igenom." Inte minst många amerikaner önskar besöka Dan- mark på för. och eftersommaren. Enligt statistiken ger varje hotell- turist i genomsnitt ut 32 kr per lag. medan camparna håller sig kring a kr per dag. Vad pen- pp: och krögaren Martin Riber på Hol- megaard, en av de fem gårdar som ännv är i bruk och inte blivit ruin, ” Över oss går jetplan 'och' propel- lerplan — det förefaller så overk- ligt i den här miljön, men om fly- tets. företrädare ' får" som de vill «kulle. jetplanen alltså "inte bara bassera över utan också gå ned på in, som anses vara det' enda man somplettering av Kastrup? 2 möh Bögsta 'punkten ' Värre är nog att ön är så platt. Högsta punkten ligger tre meter över havet, och den punkten är inte mycket mera än en punkt, för resten ligger nära nog i jämnhöjd med havets nivå. Varje vinter svämmas än helt över, även om det inte alltid blir så illa som un- der den svåra julstormen 1902 då havet till och med trängde in i ladugårdarna,. : Det vill med andra ord en be- tydaride utfyllnad till, och en så-' dan blir säkerligen inte något bil- ligt företag. Men värre byggnads- företag" har ju våra dagars tekni- ker haft att.brottas med... Saltholm har en yta av 16 kva- dratkilometer, och ön har en längd av 9 kilometer. Berggrunden är saltholmskalk, sådan som före- kommer cckså i Skåne. Kalken täcks av ett tunnt lager av bördig mylla, som - ger goda gräsbeten. Hollär Isrna åstadkom på öns syd- sida några små åkerlappar, noga in- ramade av tjocka stengärdesgårdar, men annars är det betesmark. ningsförhr b leder förstås USA, närmast följt av Sve- » Ve det vara ungar! rige, Västtyskland och Norge, (TT- RB) ” Karup Östra Karups SLKF-avdelning började höstens arbete med ett trivsamt möté hos ordföranden Hanna Johansson, som hälsade vä kommen, En kurs för lanthusmöd- samt en trekvällarskurs i nykter. hetsfrågor i Hasslövs b by Kalk igen har uppbör: för med] iDinihjälp HÄNDIKAPPY6O Portsirof900 960 Med 'en båtshake lyckas han un= | Mar att tillgripa vid en kommande |: håller: -nu på att transporteras 'till- baka ' till fastlandet, 25 kr pr ko er ön, i utbyte, och för kor ägare- innebär detta. jämt tränsport I Pr Jastbil' och båt att, var- je ko kostar en ndralapp i i'son = Bilar utan registrering! De; har djur endast för de.18 öborna: där : lantbrukare Georg ” Zim det heter undervisar. Utom trakto. rerna finns det tre bilar, som int som ägarna heHer inte behöver be en. ljuspunkt i den tillvaro som "Jövrigt förefaller vara ganska”ena bättre- med traktor, ty vägar är:i det närmaste ' obefintliga; . Och pi generatorerna tycks i allmänhet h upphört att fungera; Däremot fun. gerar telefonen perfekt, men så ä beln mellan Danmark och Sverig: under . Öresund, vilken ”Passera Saltholm. te läggas ner; man kunde helt en. visade sig vara röksvamp. . Saltholms :; gräs "i sommar, och .de får, . Amagerbönderhas samfällighet; fem gårdarna "på Saltholm är inregistrerade' någonstans och tala skatt för, så det är ju alltid handa. "För övrigt klarar man 'sig tal om ljuspunkter får man klara sig med fotogen, ty de vinddrivna : a | gon krona. Verkan skulle inte ute= den också ansluten till telefonka- aVtten finns det gott om på ön, inte minst i de djupa kalkgravarna, och det var strängt taget vattnet där som orsakade att driften mås- kelt inte hålla undan vattnet, Växt- ligheten är gräs, tusenskönor och svamp som någon ville inbilla oss var champinjoner men soni. vid en närmare "expertisering helt. enkelt Men en sevärdhet har: Saltholm då och då — det är djurmålareri Vi känner till en heldel om de skilda fiskarterna men långtifrån så mycket som är behövligt för att. vi svara en -betydande mängd frågor e idskriften Skogsägaren. någon central myndighet. > "Den verksamme fiskeritjänste- ” I mannen ute på fältet ställs' alltför ; lings hustru, som ”är studerad” som ofta inför frågor som .han inte kan ” I nöjaktigt besvara - helt. enkelt där- - l ökade fiskeintresset följer även ökat 2-1 " h t tillfredsställande skulle. ;kunna. be-' och spörsmål om' fiskarna 'och' fis- kevattnen, konstaterar en "skribent na Försöksverksamheten bör väsent- : ligen utökas, Fiskeförsöken kunde. spridas ut över länen och ett vä-. . sentligt större antal fiskevårdsmän . borde beredas möjlighet att arbeta ' s 5 | därmed. Ledningen kunde anförtros ” behov. Av dessa 18 är tre barn, va som undervisas i öns egen skola, e I för att fiskeförsöken varit för fåta. - liga och för ytliga. Med det alltmer: - framtidsparoll STOCKHOLM (TTspec) : S Svartnade, sura höstackar ute på fälten — anblicken har inte varit ovanlig detta regniga år. Skall den återkomma år "efter år som symbol på vår tids "misslyckanden 1 kam= pen mot vädrets - makter? ;E ller håller vi på att skaftw oss hjälp- medel att tillvarata. vallgrödorna även under 'svåra betingelser? Den moderna, förbättrade ensileringstek- niken kan ge svar på den frågan, menar tidskriften Jord och skog: Ensileringen har sin givna plats 1 framtiden. Detta kan tyckas un- derligt med tanke på hur svårt en- ileringen haft att slå igenom hos krav på” oci ha fl Det kravet bör tillfredsställas; = | Fram alltså för ökat antal fiske- försök! "Men . penningfrågan — blir il därmed samtidigt aktuell, Är det å | orimligt att hoppas att varje fri- ' tidsfiskare bidrar med ett litet år- ligt "belopp? - Exempelvis bara nå-= - I bli. r) i e : "Litteratur ”Slaget om Atlanten” på en tysk ubåt Wolfgang Otts Ven ts aa? oss, Sedan AIV-metoden infördes i vårt land på 1930-talet har årligen endast några få procent av vall- grödorna tillvaratagits genom en- silage, Trots nya idéer och nya pre- parat har det snarast varit fråga om en tillbakagång. En av anled-. ningarna har varit att relativt stora" kapitalinsatser fordrats för silor och mekaniseringsåtgärder, En annan att ensileringsarbetet ansetts för be- svärligt och ”svårt”. På senare tid har bilden emel= | lertid förändrats. Det har kommit fram nya skördernaskiner för ensi- lering, framför allt slaghacken. Vi- dare har tillkommit den mera än- ålsenliga >ch billiga plansil roman om det tyska - Junder andra världskriget ”Hajar och småfisk” är en bitter uppgö- relse med de nedbrytande krafter som kännetecknade den nazistiska av människor och materiel som S: regimen — det hänsynslösa offret . tvingades fram i krigets slutskede | vars byggkostnad blott uppgår till omkring en tredjedel av tornsilons. Transporten av råmassan till för- var kan nu vä förenklas, Det ges också möjlighe- ter att lösa utfodringsproblemet på ett arb sätt. och som malde sönder 'i till själlösa robotar. na roman är en ung pojke som går Axel Skjoldborg från Köj som då och då kommer över fö skulle kunna få ut något tilltaland att få nya motiv, Oc! en:djurmå- lare måste det nog till, för jag kan inte tänka mig att någon annan till sjöss på en minsvepare i krigets Y | början och så småningom utbildas till u-båtsofficer. Han "och hans kamrater kommer direkt från skol- bänken, de är mot all . mänsklig med- i den saltholmska landskapsbild Det är länge sedan jag upplevd något så enformigt, blev så genom. kände mig så illa till mods. Men måste vara född på ön fö att kunna stå ut — med det en formiga arbetet och med att gå ide om vintern, med de små för. pinad av höstvindarna, helt enkelt ströelser det kan inneböra att gå till den lilla krogen och dricka en öl eller två. Och inte ens de som är födda på ön lär i längden stå ut. känsla och h de för Huvudpersonen i Wolfgang Otts . långtifrån färdiga - e [som människor men härdas och. En hel del frågor återstår dock att lösa. För att ta några exempel: Vilka växtslag. passar bäst för en- silering i de olika landsdelarna? Ar det eller det konserveringsprepara=- tet, bäst, eller är det bäst med in- get alls? Kan man utfodra djuren med enbart ensilage och helt ute- sluta höet? Kan man ytterligare dbringa inv ingsk d 1 e krigets fasansfulla värv går de till Istrid för ideal som de snart upp- täcker vara ihåliga och motbju- dande, Den pressande tjänstgörin- r|gen ombord, den nervpåfrestande = I flykten undan sjunkbomber och ilminor — allt återges med en ra- sande intensitet som väcker läsa- rens stora beundran. Wolfgang Otts bok tillhör de väsentligaste skild- ringarna från andra världskriget. Den ger en brutal inblick i krigets vardag och den har ett hu= - Imant budsk riktat till framti=- Förra året let till 21, i år till 18 — för tret tio är sedan var det 26. Den en där sjömän från slaget på Köpen alldeles övervuxen. gelska kyrkogården på Saltholm, hamns redd 1807 bäddats ner, är Så kommer jiet måhända också att gå med den - Iden — så får det inte bli en gång tilll Det är en i högsta grad ange- lägen bok, och man är ta en folkupplaga. WOLFGANG OTT: ”Hajar och småfisk”, Bonniers Folk« bibliotek, för att den nu göres tillgänglig å . den 14, 17 och 18 november. An- mälan om deltagande senast 22 november till Alogt Hantoft, Skum- mesläv, Nästa möte blir den 23 november hos Gunni Hansson. rar; rörande bokföring och dekla- ration, anordnas på Villa Terra Hunnestorp. En trevlig kaffestund avslutade mötet. 4:14 i Hi blev folkskollärare Lej son, Hishult, nnart fortsättningen så att även de mind- re gårdarna kan tillägna sig tekni- ken? Dessa och andra frågor berör skilda forskningsområden och de måste lösas i samverkan, En sak kan man emellertid med säkerhet utgå från: de nuvarande höbärg- ningsmetoderna kommer i stor ut- sträckning att ersättas av ensilage, Om detta skall gå snabbt måste forsknings- och försöksresultaten efter hand göras till ”allmän egen- dom”, Hishult Auktion i Hishult. allmänna arvsfondens räk. nine "säldes på lördagen på offent. lig auktion . fastigheten Össjö norra Johansson 21-11, 21—14, Pers: hansson 1 21—19, 21—18. hla” fick 55. mot. Genevad-- N r en spännande och frin BT- "uppgörelse drabbade i går kväll, Gencevads BTK och Ahla Hop I . Folkets has i Genevad. Rosulta nande matchen; Hemmalagets främste var Atunie. Olsson, som' klarade hem sina, samtliga matcher. I första hand som vann en match, men också av Johnny Nilsson, som visseriigen dubblen tillsammans med Govt. Kurt Johansson och Lelf:Pét. gångsrikaste ahlaspelarna. Dessa båda vann också två singlar var. Den äterståendé matchen fixades av Rauni Liljekvist. Resultat (Genevad först), John- ny Nilsson-—Rauni Liljekvist 21— 15, 18—21, 19—21, Gert Sebellus-.. Kurt Johansson 21-—13, 17—21, 15—21, Rune Olsson—Leif Pet. tersson 21—18, 21—18, Sibollus-—' Liljekvist '22—20, 22-20, Nils- sen-—Pettersson 19—21, 21-10, 12—21, Olsson—Johansson 21—138, 21-18, Nileson/Sibellus — Lilje- kvist/Pettersson 18--21, 21—14, 21—17, Sibeltus—Pettersson 17— 21, 21—15, 17-—21, Olsson—Lilje- kvist 21-19, 21—14, Nilsson—Jo- hansson 21—14, 14—21, p1--21, Eket bäst i gåsafotboll löv IS triangeltävling med ankor son nerligen ly yckad. En ov ov rna, SN gästerna, Eket vann visserligen som vän- int men Hasslöv hänger säkert " nte läpp för det. Laget place- rade sig som hedrande tvåa och fick i avgörande matchen mot Eket stryk med knappa 1—0: Tredje fax var Torekov. - Gåsafotbollen blev populär, inte minst bland publiken. Denna var emellertid inte så talrik. Det visa- des, trots att der var så längt. lidet på säsongen, prov på ekick- lig fotboll, och det var särskilt I matchen FHasslöv—Eket som det bjöds på piggt och vaket spel. Slutligen lämnar vi resultatet från matcherna; Eket--Torekov 5—0; Köpare Svens- |, och kronor. Priset var 2.700 H Torekov 2—1, Haszslöv— Eket 0—1. Segrare blev alltså Eket, tvåa Hasslöv och trea To” rekov, SAAAAANRAA —20, .15—21, '15—21, Persson" >> son/Ohristensson — Johansson[Jo- ” tet 5 5-5, kännetecknar den spin- | assisterades han;av Gert Sibelius. inte vann någon singel, men väl sf faltnaast tersson är. namnen på de fram- |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.