YYrvYeryv A AN TererrevevTteTtSTYVTTVFOTYFEFErAYY YEYeYFrYFYYFFFY TTT YerYreyvreryfYYYTYFFOeFFrYeTYYYYYTFYYTTYYTTEIYTYYYTTYTYYYYYYYYTVYTFY Yrev den 2 november 1960 IN "Skördeskadornia 0 inför "riksdagen - I Propositionen" om bruket, , 1 > propositionen ” genting om de het helt eller:delvis och avskriv- ning av! stödlånefordran - kunna medges inte enbart efter en rent bankmässig bedömning av Jånta-. Farens betalningsförmåga utan även när detta är behövligt för att syftet med stödlånet inte förfelas . eller eljest sociala skäl talar för” att man bör avstå från att vidta indrivningsåtgärder, Dt ro "Det svåra ekonomiska läge, som många ' jordbrukare och träd- Kårdsodlare nu försatts i genom: > skördeskadorna motiverar. en ge-.. rerbsare bedömning ifråga om av- .' skrivning av stödlån' eller: ac- kordsförfarande , beträffande" så-; "dant lån än den som hittills till- ”lämpats, heter det i en centerpar= .. s skörde- : ,skadehjälp till - jordbrukare" och ”trädgårdsodlare föreslås att garen- I ti för den. nya" lånformen "inte skall kunna komma ifråga, om sö- kandens ekonomi befinnes vara så . svag att lån endast skulle upp- skjuta ett frånträdandeé av jord-'. erin- "fås dock om möjligheten att ge- - nom ackordsförfarande' nedbringa redan gällande" betalningsförplik- telsér till en sådan nivå, att ett "nytt lån kan Komma ifråga. I” Pro- - positlönen nämns emellertid in- ' n möjligheter till av- " skrivning av stödlån, som 'öppna- des genom beslut av 1958 års riks- dag, Enligt detta beslut skall be-. frielse från återbetalningsskyldig- Enligt "propositionen skulle för-' utsättningar 1 a finnas för kre- - ditinstituten att utlämna” på före- " slaget 7 sätt '”statsgaranterade, ' ej ..prioriterade, Jån intill 25 miljoner - kronor utan att någon jämkning" avi "nuvarande utlåningsbegrän: ningar skull behöva ifrågasättas. Vissa: uppgifter '; ger emellertid vid : handen, att en' del” Kreditinstitut- kan möta svårigheter i detta äv-: seende. ': : Därför synes i .samman-: hanget böra" understrykas" angelä- . genheten av att riksbanken ”med- ger kreditinstituten ' rätt att” ut-' lämna av' staten garanterade lån i anledning a av "skördeskador utan hinder av 'annars gällande utlå ningsbegränsningar." ES 4 motionen : I främhålles ” vidare, att, "den nu: inträdda: situationen” " ifråga om skördeskaådor | ånyo Har " aktualiserat behovet :av ' ett per- manent sl deskadeskydd. "Inom ' " jordbruksdepartementet har: nyli? "gen utarbetats förslag till 'grund- linjer: för ett sådant skadeskydd, och motionärerna förutsätter att förslag i i detta'.syfi Världens - "befolkning « öker i dag "med mellan en och två människor” 4 > sekunden, 135.000 per dag -— eller närmare 50 mil- joner. på ett år; Jordens -totala befolkning, :vilken ännu vid se- kelskiftet endast föga översteg en miljard "beräknas urider lop- pet av 1961: komma att passera tremiljarderstrecket och kom- mer vid nästa 'sekelskifte :med oförändrad tillväxthastighet att närma sig: sex miljarder. denna för världen som helhet oerhört accelerade i: ”befolkningstillväxt blir. ännu: mera : markant om man.» begränsar ” synfältet -: till | världens ”inderutvecklade” om- . cellt länderna i Syd- tasien samt Latinamerika, vilka, .c:a.. hälften 'av: världsbe- folkningen: svarar för mellan två tredjedelar: »och tre: fjärdedelar av folkökningen, Detta 'är :fakta som NL iumera” hör upprepas -lofta, ” "men -som-' förtjänar att framhållas ” med' ständigt: stör! F AO och världsnöden ras till 1963. 1. anslutning till kampanjens start för Sveriges del har Utrikespolitiska institu- tet släppt ut. en. broschyr om FAO och dess verksamhet, för- fattad' "av. Helge " Kristersson ”EAO och, världsnöden” Världs- politikens. dagsfrågor nr 10, 1960. Skriften ger en kortfattad över- sikt sav -produktionsutvecklingen inom ;' livsmedelsområdet - . och världshandeln . med :jordbruks- produkter samt "redogör. sakligt och överskådligt för FAO:s "upp- komst, ' organisation ” och nuva- rande verksamhet. ED - Framställningen utg : genom sin breda, uppläggning , en -ut- märkt ' "illustration till det all- lvarliga ”försörjningsläget " i de underutvecklade områdena, väd som. görs för att” lindra” nöden» i världen : och "vad som "behöver göras" för ' att.- lindra” nöden : världen "och ” vad. som behöver göras; 7 för, att «lindra höden i världen : och vad: som” behöver framtid förelägges Tiksdagen, och att "därvid. även frågan om infö- " randet' av Jordbrukskontö aktua=.: ; liseras. ; r energi” "och seftertryck eftersom bakgrunden > till : ett problemkörnplex ”« som kastar en &"' ödesdigrare ” slag-": mänsklighetens I "den. nämnda" promemorian " framhålles bl a att det måste an- . 3es. uteslutet att skapa en stöd-. fond, som enbart baserås på lån, Vid , svåra skördeskador måste kontant ersättning utgå beräknad miljoner:och miljarder lösas, hur skall det bli möjligt alt t därut- av: " tionen, Särskilt gentemot jord” brukare; som drivit. sitt" företag: under endast -ett' fåtal år samt are rendatorer synes en sådan gene= rösare bedömning vara skälig; Be- > träffande” frågån "om "ekonomiskt obestånd synes ' : särskild. . hänsyn ' böra tågas till om detsamma” för= anletts' av. upprepade, skö; deskär dor, 'heter” "det vidare i me ionen, .; st I Lånegaranti” bör; enligt propo ” sitionen beviljas. endast: om :'si kanden. för garantier ställer se » kerhet,-som vederbörande? lant- NM bruksnämnd finner ” tillfredsstäl lände ur det allmännas synpunkt; Även detta avseenden arser :mo- på objektiva grunder. Det är nöd- digt: att en:sådan ersättning” en” wu; lämnas. åt jordbrukare ', bats.. - hur, skall .vi komma -”bruksnämnden char "att på upp-', "drag av kmt, utreda. skörd has Jormfattni 2, och denna "ning "tord "vara. "klar i slutet" av "noyember, Det, synes di indigt,' "att .kmt. efter” "överläggningar. mellan jordbruks- nämnden : och : "jordbrukets : för- handlingsdelégation : snarast möj- ligt lägger fram” 'broposition ” om fred 7ock' säkerhet allt farligare spänningen" mellan :de ' få rika och;de ånga fattiga" "länderna, som "slående påminner. om .spän- ningen : mellan rika "och fattiga' samhällsgrupper” i' "Västerlandet barn- under ::-ind strialismens världssvälten, erforderlig kontant ersättning” till ya ” " slutförande "är » jordbrukare och trädgårdsodlare, den förs! och élementära upp-' ;'katastrofska giften, -- kräver ett. omfattande. oc h anta, ätt I håla ski internationellt ;samar bete Kapis; + tal. och- skunnande: måste i: allt; essa : måste på: alla deår ger förutsättning + för återben talning av” lånet;' : Enligt . propositionen Ä en och samma person den före- slagna statliga , kreditgårantirt kunna . beviljas med. maximalt > 20.000 kronor. Denna mäximigräns bör även gälla som regel: i alls" Fel brbar ig” mänhet, anser: "motionärerna, Det: kan dock i vissa fall vara mo verat med ett större garanti! . lopp, . Lantbruksnämnden medaes rätt att i undantagsfall bevilja kreditgaranti” till. belopp över 20.000 kronor, när lantbruks=/ nämnden finner detta önskvärt. ' r. uleras: och -bjälpas tt höja” "sin ”livsmedelsproduktion, måste, undervisas i "lämpliga mer toder.;att- bromsa upp takten! i befolkningstillväxten, Den första n att angripa”? i öblem,”. att” intensifieras: " bindelserna löses ;och.. ansvaret : övertages av: "riksbanken, Amor=" « teringstiden. bör medges till i. all- mänhet” 15 år och räntesatsen bör ' fastställas till högst 4 "procent, vil- ket överensstämmer med den rän- tesats' som för närvarande gäller " för de'statliga bostadslånen,” vn en;- världsomfattande kampanj bakom vilken står FN:s livsmedels” och jordbruksorga- nisation,' "FAO. Frihet + från hunger- -kampanjen kommer : att pågå. åren 1960-565 "och: får "sin" "jhöjdpunkt: n - internationell > ligt, ” talningar gottgöra' en lämpligt . derpartihåll har emellertid rönt ” brottslighetens . som vill åtnjuta villkorlig dom Brottsligheten'' ” I blå. Stockholm och Göte- borg har vi som bekant för få poliser, Delvis beror det på två lönekonflikter' under senare tid, den ena under. den tid' stäc derna och kommunerna” själva bestämde polislönerna och den andva sedan staten” "övertagit beslutanderätten öm , lönerna inom . polisväsendet, Men or: sakerna ligger djupare än så. Allt talar för. att, polisarbetet i storstäderna inte är lockande och därför måste betalas bätt- re, Löneministern,' hr: Lind- holm, får 'säkert lov att tänka sig en förbättring här, om an- talet poliser skall bli tillräck- - Men för att bekämpa brotts- lighet, behövs mer än poliser, Centerpartiet har haft några förslag här. Skärpt straff har begärts för våldsmän som över- faller "människor, Ett annat uppslag har gått ut-på att den i regel skall vara. skyldig att genom t. ex, månatliga inbe- avvägd del av den skada han |? åstadk it. Riksd jori- teten :har: emellertid inte varit särskilt "intresserad- av dessa uppslag. Man vill hoppas, att justitieministern, . under ' vilken dessa frågor hör, skall bättre inse nödvändigheten ” av att något göres. ” : En annan motion bån cen- Det. gällde = för ebyggande bättre . förståelse. I. livsmedelskönferens som planer . skärpa in -vissa' grundl gaande + ” ' regler "—' normer "— "för. vad Nn de "får ' göra och inte." Den|. Universums uppkomst motionen har föranlett att en stor kommitté 'fått' sig anför. trott att'behandla sådana” frå- got. Vi, anser. att skyddet för laglydiga: medborgare är en elementär ' uppgift . för staten och så viktig, -att "inget uäpp- slag får lämnas. oprövat. ecennierna” utvecklats enormt. NyaF optiska teleskop med stora speglar |- har' gjort ' det möjligt för astro- ut i.-rymden. '-Tack : :svare dessa instrument - har . världsbilden un- dergått, en "radikal förändring, Vi vet. numera satt vårt universum består av miljoner stjärnsystem av, samma typ som, Vintergatan — den självständiga ”ö” mitt i universum” där vår. egen sol och dess planet- I system intar en fämligen. oansenlig plats. ; På de allra sista åren har ut- vecklingen emellertid tagit en all- deles ny riktning. Nya möjligheter, har öppnats för astronomin. Å ena sidan har rakettekniken gjort det möjligt att sända ut astronomiska, För desna livrä har instrument fär. Det jordens hind- ivetvis vår rande . De är en chans; Stort ”änsvan välmående Sverige ett som fyller många astronomer med + under Världsflyktingåret fick: för- stora f ntningar, ä andra” sidan medla. 3,6 milj. kr. till dé nödställ | Par OT: da, hoppas möta : samma kärlekens vidgat: astronomernas fönster mot. gensvar, när den nu vädjar för alla | universum. De kan nu blicka ut essa .människomiljoner, vilkas , mot fjärran världar med hjälp av permanenta problem är, att : mota radiovågor som de fångar upp med svälten för dagen, Kampanjen, söm På enorma antenner. Radiotelesko-: kommer att arbeta under mottot Pen tycks nå betydligt längre bort "Bröd" för. folken”, avser också från jorden än de optiska telesko- praktiska åtgärder. för att stegra , Pen och de synes ge astronomerna livsmedelsproduktionen och . en en möjlighet att definitivt avgöra jämnare fördelning av jordens för- hur universum ursprungligen 1 bil- "7 delning av jordens. : livsmedelstill- | dats. + . gångar: BRODER MER”, Midan: jordens ' befolkningssiffra' närmar sig tre miljarder, blir h un- gerproblemet allt: svårare i Asien, Afrika och Latinamerika. Mot -den- na bakgrund har vi:all anledning engagera: oss i den kampanj, vilken som «-en- 'direkt fortsättning på Världsflyktingåret inletts av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisa- tion ' FAO ' under. mottot ”Prihet från hunger”. An LE, ac sina främsta företrädare, professor Albert Lovell vid Jodrell. Banks- observatoriet 'i England. Professor Lovell ger först en intresseväckan- de redogörelse 'för astronomins historia och avslutar sin bok med en. di beskrivning av " de mr i-våra dagar gänse teo- väl: göra det. Men a Ni, som på något- sätt vill besvara deras tysta men förtvivlade vädjan, är. varmt välkomna att. sätta in Eåra gåvor —"små” eller stora — på 9002 56," Lutherhiälpen, St Märk talongen ”Bröd åt folken”. hungrande människa mindre Postgiro kh omst. bl. a. genom .att hos de unga betyder en broder mer”. un (AC Bi Lovell: . Lutherhjälpen. a uppkomst, Natur och Universums i Kultur, ) N :göras för. M Ör. ningsproblemet : för dessa : nya - under det övermäktiga ” trycket” från denna demografiska - till rätta med. den för: världens Nr > Astronomin har under de senaste ” nomerna att blicka miljarder ljusår |... komst för hela. världsalltet - upp- ]: "att: FAO:s. målsätt- ningar skall kunna' realiséras — inte .' bara " Frihet” "från" hunger, utn en på alla :områden" lyck- ligare: : : Kristersson: FAO” d Idspolitikens dags- frågor nr: 10, 1960. -Rabén & Sjö- gren. : Pris kr 1:50" exkl.” omsätt- Jrnesskatt) " . fri het" fändlar”. om en stark: och, seg -häst i stenig svensk |. natur .— den, nördsvenska . hästen i den" frihet "som de stora betes- markerna vid Fallsbjörken' i' när- hetén' äv. Leksand i Dalarh erbjuda.” '< s ” --Hästar; i vila och lek, hi vänslas eller: drabbar samman > ursinnig kamp. "Det är ;här inte fråga om; fullblodets smäckra linjer och eleganta hållning i den högre skolans dressyr.: I dessa bilder ser vi "ett djur.” vars: Primitiya instinkt slagsmål" på "liv med. den. tjärsvarta bringan sande av” svett, med fradga ort de skälvande” Äsvinga: kan: "exploder. » död Ina och den” vildvuxna” manen > på ände, med hovar som sliter: upp ; marken eller ”måttar .dråpslag : mot motståndaren. Men .. det ;:är också bilder som; visar: hästens ; komiska |: mimik > likaväl.;.som- stoets. mot sitt, föl vy Fotografen -, "Gunnar i Cornelius, vars: djurbilder' 'redan :. uppmärk- | 3 sammats i flera länder, har under två 'somrar ' följt” dessa hästar och skapat en unik bildsvit — en häst- bok som :skiljer: sig från. alla öv- riga i denna genre. « Författaren Sven" Rosendahl, en av: vårt lands främstå djur- och naturskildrare,' har. egen erfaren- het av och förkärlek för den nord- svenska hästen.: Han har skrivit en text ' som 'i kraft och skönhet helt är i samklang med bilderna och som : framstår som ett äreminne över denna - häst, ' Hästar 'i frihet är "en bok inte bara för häst-" och djurvänner i alla åldrar utan även för den stora skaran av fotografiskt intresserade. . (Gunnar Cornelius ” (foto), Sven Rosendahl . text): Hästar i frihet. Natur och: Kultur.) " En beskicknings "chefs minnen : ”Marscherade Finland möt Hitler? Under talrika konversationer med "handlade am- »bassadör Gripenberg i London om Finlands ställning. till England efter det tyska. angreppet. på ., Sovjet. i ljuni" 1941. På grund av ”krigets logik” kunde; alla ansträngningar till trots, en brytning inte undvi- kas. Med den engelska -krigsfö klaringen var för Gripenbergs vid- kommande . punkten satt efter" en diplomatisk mission som ' varat i nästan tio år. Några månader se- nare ackrediterades' ”han' vid den Heliga stolen. Gripenbergs skildring av sin tid i. Rom är 'av stort. intresse. Den kom att omfatta endast tio måna- der ' och kännetecknades -inte av någon diplomatisk verksamhet i vanlig mening. Desto mer minnes- värda är de 'samtal han förde med Pius XII, med den påvlige utrikes- kardinal M: och med andra "representanter: för Ita- liens religiösa, kulturella och pa- litiska liv. ' Men nya uppdrag väntade Gri- penberg, denna "gång i Stockholm. : Han deltog verksamt i den febrila ” aktivitet som här utvecklades för att lösgöra Finland ur kriget. Det var ett drama som Gripenberg upplevde "från den första scerien till der sista; i nära kontakt. med framstående svenskar som Bohe- man och Ginther och med de 1e- dande männen i Finland: Manner- heim, Ramsay. - AC. A. Gripenberg: En "beskick- ”kustridarens : £; arofylida liv. Det ter. Det gäller att ingripa snabbt Krig och kärlek. ien orolig tid . ”Kustridaren”, Sven Edvin sal jes historiska röman, är utan tve- kan hans bästa bok hitintills. Ro- manen är mindre en berättelse om krig än en ovalig och fin kärleks- historia. 'Den bär vittne om för- fattarens aktningsvärda kunska- per om en orolig tid i- en orolig trakt av vårt land, zom man ve- tat mycket litet om. Hans män- i kap och -dj | människoskildringar ställer också romanen. i särklass. Handlingen utspelas .i snapplia- netidens . Kristianopel,: i dag. en liten blekingsk ”köping”, men mellan åren 1603—1677 én beräst stad av. stategisk betydelse i de ständiga: gränskrigen, Inom sta- dens ' murar levde hantverkare, borgare, "fiskare och legoknektar av olika ”hationiliteter sitt fattiga och otrygga liv i ständig ängslan för” morgondagen. Det är många människor man stiftar -bekant- skap med, men det är särskilt tre personer som fängslar intresset, Det är fiskardrängen Ib Sone, ro- manens huvudperson,.' hans ”upg- doms älskade Hilde, dotter till en ijistaden strandad tysk skeppare, samt den - gamla” mjölharänkan Dörta med sitt vita hår och sina mjuka, händer; ett porträtt, som etsar sig fast i minnet. t I inledningskapitlet möter man Ib Sone: i. én häftig. uppgörelse ute till: sjöss : med. fiskebrodern Bovind, som är hans konkurrent om :Hildes gunst. Efter slagsmålet hoppar :Bovind i jand och försvin- ner från trakten och Ib blir orätt- vist dömd för. mord. på rivalen, I tre år försmäktar: han i fängelse innan' han slipper. ut och då har lod. "| hans" liv förändrats.: Bovind 'har |” kommit tillbaka och Hilde har lo- vat sig till denne” för sina fattiga föräldras skull.” Hon "håller löftet vid hang "återkomst. Ib' resighe- vär och ikläder” sig” sin” nya roll: ligger en trägisk: resning - ver hans ensamma "liv," där hans ung- doms kärleksdrörd går 'som "en stilla, . aldrig sinande, ton genom romanen, Han ägnar sin omsorg om sin mångalne far. och fullgör sitt farliga uppdrag” som” kustri- dare. Han får vara med om åtskil- liga : spännande” äventyr- när han från - hästryggen bevakar sjöfar- och djärvt nä: de kungliga för- ordningarna trädes för när och många gånger hänger hans" liv på en Iskörsträds:!s 3 nå I slutkapitlet.s Idras stadens ödeläggelse.” 'Den'- stora ' ofreden bröt ut på nytt och efter tio da- gars hårda strider ger staden upp. På order av "svenske kungen ut- 'plånas staden, 'stadsrättigheterna tas bort, » fästning. och hus jämnas med marken och befolkningen åla- des att utrymma staden. Men så- cen läkes. och när tystnaden och stillheten - efterträtt ' stridslarmet atervände några, "bland dem Ib. Och livet börjar. åter , B—n. Kustridaren. | (Sven "Edvin SN : LT:s S, förlag). "Kärleksgycket ” Alice Lyttkens senaste roman aterfinnas i mänga av” höstens boken, kommer med säkerhet att om familjen Grugge i Malmö he- «er ”Kärlekens gyckelspel”. Den fäsecirklar. Med verklig förnöjel- se följer man Gruggarnas öden i denna släktkrönika, som -nu' hun: nit , fram till. tiden - efter första världskriget med dess ekonomiska Det gamla: köpmanshuset skakas i sina grundvalar. och familjens huvudman, ' "Tage; '- som . plötsligt finnér sig ..vandra. på ruinens brant; söker och finner -annons- vägen en rik änka, som tar hand om honom. - : Med :ett. igenkännande : leende återfinner läsaren också de andra färgrika. medlemmarna av Grug- gefamiljen, : som presenterades i fjolårsromanen,' Gustaf och Tekla, Ina,'som framgångrikt sköter en antikaffär, . läkaren » Victor : och hans varmhjärtade hustru Rut samt den barska faster Amalia, en bra. och rolig typ, samt den unga och vackra Lena, som re- presenterar sekelskiftets ungdom. Författarinnan är väl bekant med den malmömiljö hon skildrar och tidsatmosfären bär också äkten- hetens prägel. Med strålande be- rättarglädje och breda penseldrag skildrar .hon sina figurer som är på gott och. ont, dvs. den. gode . mande att man inte skall bli vän- 'som "nu snart sätter igång en ny » rektionen att 'startå en försöksverk- samhet: på Södersjukhuset, Och i september förra året kunde syster | " bildats varav cirka 30. nu är aktiva, ” och med i våras också på Radium- : hemmet: Mem nu'i mitten av no- - visat stort intresse för saken, , Syster" Gunvor , hoppas nu att " vidgas i huvudstaden utan att sjuk= Värdinnor nytt på: "sjukhus." för : vilsekomna. patienter > STOCKHOLM : v I Södersjukhusets enorma poli- klinikhall sitter en man med gipsat ben i en rullstol och väntar, på att få komma in för behandling. Vän- tetiden blir ganska lång. Det skulle vara skönt att ha en tidning att förströ sig med, Han kallar på en dam i mörkblå rock med rödakors- emblemet och med ett litet märke på uppslaget där. det står ”Sjuk- husvärdinna”, Den vänliga värdin. nan ordnar på ett par sekunder en tidning till mannen skänker kanske också i förbifarten ett litet leende] och denna lilla gest gör genast att|' väntetiden känns mindre irriteran- de. H Det här är bara en av de många sysslor en sjukhusvärdinna får ta sig an, Över huvud skall hon hjälpa ll mänh till rätta i sjukt med de personliga och ' praktiska angelägenheter, som kan uppstå vid ett k lex som Södersjukt Blinda" patienter kan: behöva att hitta vägen till en viss av delning, gamla människor behöver ett hand- tag med den tunga hissdörren, en Patient som har svårt att röra sig vill kanske ha en tidning eller bok från kiosken, ett telefonsamtal vi- darebefordrat 05 v. Särskilt på po- likliniker och röntgenavdelningar kan en del' patienter få vänta i timmar 'och 'då kan en. värdinna vara till mycken hjälp och glädje] -— "Vänlighet tar ingen tid och det är egentligen ganska skräm--]. ligt bemött på ett sjukhus, Där om någonsin borde det ju finnas god ”Jde en känsla av. att de fortfaran- de kan göra en iniMs,'att någon behöver dem... Och det ger stimu- lans i deras arbete, — Men nog var det en viss skep=' sis i början mot. den här verk- samheten, säger syster i Gunvor, - Sjukhusledningen menade att det- . ta nya, främmande inslag inom sjukhuset kunde verka störande i arbetsrutinen, att värdinnorna skul- 1é bli för beskäftiga. Nu efter för- söksåret har både patienter. sjuk- sköterskor och läkare uttryckt sin. glädje & över iritiativet. NH : >" 0LO Sylvassa klackar. får ej användas i danska skolor I Sorö i Danmark, där både Val. demar Atterdag och Ludvig Holberg ligger begravna i den vackra medel- tida kyrkan, har man fattat ett märk. ligt beslut i stadsfullmäktige, Flick- orna i Borgar- och Realskolan har örbjudits att ända sti-, lettklackar på sina skor inom skol- . lokalerna. .. " Orsakerna till förbudet är detta?” spetsiga klackar förstör linoleumgol-j ven, Ny golvbeläggning. skulle kostaj flera tusen danska kronor, därför sparar man golven och inför förbu- det, Stadens borgmästare själv har varit och tittat på golven .som de serviceanda, säger syster Gunvor Malmgren, Röda korsets sjukvårds- konsulent, som utbildat Sveriges första kull sjukhusvärdinnor och > Fler sjukhus intresserade "Detta med sjukhusvärdinnor är ett relativt nytt begrepp. Tanken att engagera hemmafruar i dylik verksamhet kom först upp genom en motion i Stockholms stadsfull- mäktige för" två år sedan, Röda korset fick tillstånd av sjukhusdi- Gunvor sätta igång kursen för 2 av 100 hugade. värdinnor. Hittills har ett drygt 50-tal värdinnor ut- Än s! lige finns värdinnorna bara på Södersjukhuset och - från 'vember startar man en ny kurs och då får man, ett tillskott på ytter- ligare ett 30-tal värdinnor, Och de kommer säkert att behövas, för fyra, fem andra sjukhus i Stockholm har verksamheten - inte bara skall ut- husvärdinnor också skall bli en reas litet runt 'om i landet där behov . OR finns. Malmö, Göteborg, Tönköping ov : har anmält intresse, : I "Oavlönade . -Att bli sjukhusvärdinna innebär inte utbildning till ett nytt slags yrke, Kursen klaras av på 2-3 da- gar och. aspiranten' får bara en snabbkurs i bl a rödakorskunskap, I, sykologi, . 't: dsplikten och orientering om det sjukhus där hon kommer. att tjänstgöra. Några - krav på speciell skolunderbyggnad modefåfänga flickorna förstört. — Det var - värre än jag hade trott, ansåg ' han efter besiktningen, Dyrbar histo- ria, Det är skolans Änspektor, Harald v Nielsen, som är den ”stygge”. farbro- dern i sammanhanget, Och det er- känner han själv i ett uttalande för - danska tidningar: - Det är jag som Har fört saken på tal, säger han. Under de senaste , åren har vi märkt att golven förstörs i av' de spetsiga klackarna. Förbjuder vi inte dessa måste vi inom kort förnya linoleummattorna. blir en dyrbar historia. Så det är en- bart en. ekonomisk. fråga. Redan nu har golven i. skollokalerna' skadats betydligt och det måste stoppas. i Egentligen ' får inte skolflickorna i gemen skllden för skadan — skolan används nämligen också som afton- skola med äldre elever. Det är främst flickorna bland dessa elever som ef.” terlämnar så tydliga och förskräck- ande spår. ” CYYsAe sov +: Vad-man än tycker och anse; klack, så måste man ju dock sända 'som har så omtänksamma stadsfäder. stads tyranner skulle ha varit så för- slags slitage på offentliga byggnader? en inte föraktlig besparing? . >-.Fru Clara : . heders i kampen 'mot bullerplågan STOCKHOLM (TTspec) .' Genom teknikens alltmer ökade kriser och sociala omvälvningar. är alltid god och den onde alltid finns inte, men däremot bör en |omfattning blir människan samti- : blivande sjukhusvärdinna' ha lätt jdigt utsatt för'allt mera buller så- att upprätta kontakt med män- väl inom som utom arbetsplatsen, " niskor, ha gott omdöme och över |Inom: bl.a" metall". och tex< huvud äga takt och god ton, tilindustrierna räknas (i Tyskland)" På Södersjukhuset tjänstgör vär- | dövhet .till yrkessjukdoraar, med- dinnor två, tre dagar i veckan i|förande minskad koncentrationsför- allmänhet tretimmarspass. De har måga och effektivitet. Enligt nya åtagit sig "värd rön kan mot helt frivilligt och den ende'"eko- buller inte förvärvas. nomiska ersättning de får för sinij. För att reducera bullret kan I män insats är. resebidrag till och från |kapsla in maskinerna eller isolera" sjukhuset. väggar ach tak, I båda fallen an- : Men trots att arbetet är oavlö- |vänder man en ställning med po- nat och att även de till synes kor- |rös kg (inte, plast, papa anska påfres- |per etc), som lämpligen preparera: tande, särskilt rr ett så stort med ett eldskyddande ämne, berät= Mg som ' Södersjuk- [tar H Bi i den tyska tid- huset, är samtliga värdinnor 'glada skriften Plastverarbeiter, som cite- åt: att få offra några timmar avlras av Teknisk tidskrift. För in-" sin tid, kapsling av maskiner kan man an- ” : ” vända juteväv, spänd på båda si- dor: av träramar. Mellanrummet fylls med skumplast och ramarna byggs: upp kring maskinen, even- tuellt med erforderliga dörrar, För isolering av t ex ett korru«=' gerat eternittak i en byggnad kan man spänna dubbla vävlager med' mellanliggande distansribbor under. 1, ”" Tacksamma värdinnor — Det är underbart att känna att man behövs, berättar en vär- dinna, som vi lyckats få en kort pratstund med under hennes hund- ra och ett bestyr i den stora poli- klinikhallen, Patienterna är så gla- da och tacksamma för den hjälp vi kan ge dem. Så uppkommer" den situationen att inte enbart patienterna är tack- samma för den förbättrade servi- éen utan också att värdinnorna är tacksamma för att få hjälpa till. De flesta värdinnor är i medelåldern, hemmafruar med för länge sedan uppvuxna eller . utflugna barn, Många av dem har tröttnat på att bara gå hemma och damma och damma, Som sjukhusvärdinnor får ekt genom den glesa väggen spru- i önskad kulör, För absorption ' kan "man använda an« eller också” ett tunt: skumskikt om 30 mm med bakomliggande lufte skikt vå 50 upp till 300 mm, ond. Men det är berättat med så Och . det blemet unga flickor och hög, spetsig El en smått avundsjuk tanke till Sorö, - För har någon här hört om att någon utseende att 'de gav akt på denna ;'- Och. därmed skaffat skattebetalarna Skumplast till: | ar in ett ämne, som stelnar till. -kum, Sedan underytan borstats av. " kan den strykas med eldskyddsfärg att uppnå. ”asyftad ljud="" avväpnande humor att man gärna förlåter. författarinnan. och med intresse emotser fortsättning. . ” (Alice Lyttkens: Kärlekens... ningschefs” minnen, v Natur och. Kul- turd : a . gyckelspel, "Bonniers), Att. lösa ANNONSERNA i. AT: "är både Tönande och roligt - taket i balkarna, varefter man di- ever tingen enbart skumskikt med er-. / forderlig tjocklek (30 — 50 mm) -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.