OO —rvYFY i I i I i | . väl som, parieiska ', Yrevevverr verryvrYftTrtYYTYTTYYYYTYTETEYT EV Yrereeve vev V C. LAHOLMS TIDNING | — TrvYv YTertveryvYTreYYerYtTt rev YYrYYtYrYY EE YTYTTYFFYFFPEYVYTEFYF FF r + Efter att ha avlyssnat I höst- riksdagens, : remissdebatt ' kan. man endäst konstatera; att den ” politiska debatten just nu bju- der på föga av intresse. Soci- aldemokratéinas självbelåten- het var påtaglig 0. irriterande. Låt vara att 'valvinden gav dem god vind 'i seglen, men kvar står: dock fortfarande den otillfredsställande' parlamenta- riska ” situationen, som ger k h rna en nyckelställ- ning i riksdagen. Tanken: på samlingsregering "avvisades "av landets statsminister, som ore- " alistisk. Det blev också alldeles" uppenbart," att vi "under den närmaste fyraårsperioder kom- mer att gå 'mot ett:allt mer socialiserat samhälle under so-' cialdemokratisk , , ledning. De" inviter .till- samverkan; som statsmifistern kom med under debattens ' andra dag,. och som riktades till folk” och” centér- partiet är det" ingen; ”som tar på allvar; ' : . s Högerlédaren, som fortfaran: . de kan källa sig oppositionsle- dare, verkade blek och "gjorde . ett stillsamt” intryck, Man hade en känsla av; att han" väntade sig en klapp på axeln av rege-. ringschefen för vackert. uppfö- rande efter: valet.. Det fick han inte och inte heller folkpartile-- daren, som föll in i gammal och känd jargong. : Högerns "och. folkpartiets kapitulation i frå- gan om ATP, var utan tvekan en triumf för arbetarpartiet, och statsministern begagnade också tillfället att visa, trium” ” Hade någon: väntat att cen- 28 - ” utbildning- var ytterligare någ 1 = Centerns is linje” håller. - terledaren dr Hedlund. skulle falla "undan för de socialdemo- krätiska angreppen" mot. den borgerliga . oppositionen och centerpartiet, . måtte besvikel- sen. blivit stor. Med kraft och utan "tvekan slog han fast, att ” centerlinjen -är ' oförändrad. Under de veckor, som gått se- - dan valet, har ingenting inträf- fat, som gett partiet anledning - nypröva sin politik. Tvärtom står det alldeles klart, att cen- -terlinjen är. det bärande och enda alternativet: till den .so- : cialdemokratiska politiken. - I - breda drag skisserade han: ett konstruktivt ' borgerligt ”sam- 3 " lingsprogram,- som vore" möj- ligt. förverkliga under 60-talet. Det höga skattetrycket har nu hunnit till .den' punkt, då man allvarlig "måste- överväga- vägar. för” att återställa. sk teina till) Timligt belopp... Ha av "ökade :och' behovel ra önskemål, som centerledaren' framhöll som nödvändiga, pet är : "angelägna " uppgifter,:. s bör," kunna . lösas gemensamt "och » i "samverkan, underströk "centerledaren, som . också be- « tonade att centerpartiet liksom förut, alltid är, redö till säm- verkan för att' lösa 'samhälls- | "' I sonerna utan. det hyckleri, . problemen. värdiga krediter måste .; da: noveller; - vilka belyser" olika sidor ” av” - hans ' författarskap, exempelvis Fettpärlan, Huset Tel- lier, "Yvette, Gubben Milon. och Horla. Efterskrift av professor E. N-. Tigerstedt. Ingår. i serien. Le- vande litteratur. . . "(Guy de Maupassant; Mademio- sele Fifi och andra noveller. Na- tur och Kultur). -e x Karaktärer N "Jean de La Bruåres Karaktärer har. införlivats med Natur och Kulturs klassikerserie Levande litteratur ” 4 ett urval "av fil dr Daniel Ändrze, som även försett volymen med en efterskrift. ” La. Bruyére fick nöja sig med en plats i skuggan av. de mer be- römda franskklassicisterna;, ti ex. Boileeu, Muligre och La Fontaine. Närmast 'kom' har. att ansluta sig till Moliére "och dennes bittra becka gyckel « med mänksliga vagheter.. JAnslaget” 4 Karaktär xplockning . efter äe 5 efter dem ;å Karaktär: eller tiden. seder, som utkom: vid, nyåret 1688, blev ge- nast en ”såccé, inte "minst som det "stimulerade "till jakt efter model- ler, bland tidens celebriteter.” I vies' mån var det alltså fråga om en .skadalsuccé. Att boken blev något" mer än en. tidsbegränsad skvallerkrönika beror” på att La Bruytre ”inte främst ville åt per- den svaghet och lastbarhet som de Mademoiselle F ifi ; Guy” de ' Maupassant - (1850— 1893) är en av världslitferaturens främsta berättare. Han Antersöe- rade sig för: do tmest, "olik av människor och: ”miljöe i skildrar normandiska bönder. lika kälkborgare, småstadskoketer lika väl. som världsdamor,- JTivskloka. tet mänskligt syntes honom främ- mande; den -värld som "Möter" EC se i hans författarskap tycktés "out-. tömlig - i: sla: rikedom. -Och Kan förtäljer "sing" historier med ett: så gott hämör? ett sä levande: intres- idligt. tycker samlats I denna? volym; har: 'eyniker några, äv. Maupassants | mest kän : | bok efter närmare, trehundra år - fortfarande -utomordentligt stimu- rn "lerande. och träffsäker, Den ka- dr kteristik författaren ger. av So- | ker; han skonade Personerna och förkro de." Därför är hans krates är: "nämligen synnerligen tillämplig. på La Bruyére' 'själv: "Sokrates var längt ifrån en cyni- talade ederna, som var dåliga. ” Oo. Lindström. -dentdemonstrationer 1 ” Bogotå ; i”Bankpersonalen nedlägger- ”arbe-: tet”, ande porter ingår nästan dagligdags från Colombia. De tas' visserligen inte - så allvarligt i Europa, men de ger". 1 alla fall. anledning till frågan Sådana och liknande rap= . varför ett så rikt land inte kan '.. komma «till lugn och verklig inre jämvikt? Man vet, att av Colum- bius viktigaste exportprodukter : kommer kaflet främst, men därjäm- te också olja! bananer, hudar, skinn .. och platina, man vet också att lö- ner och priser i det stora hela ta= get håller jimvikt med: varandra, att de som vill arbeta erhåller en tillfredsställande inkomst och att,” det överhuvudtaget inte kan vara tal om en ekonomisk krissituation, Man minns, att det på sin tid ut- bröt svåra oroligheter I 'huvudsta- den Bogotå, varvid hela kvarter i studens egntrum gick upp i lågor, men det var för tolv år sedan och några återverkningar från den ti "den kan det väl knappast nu vara fråga om, I Colombia har man emellertid inte glömt dessa orolig- - heter, som pågick under flera blo- diga dagar. Det behövs inga större demonstrationer för att medborgar- na skall rigla sina dörrar och dra ned järvjalusierna och" järngallren framför sina hbutiks- och bostads- fönster och hämta hom barnen från " skolan, Stora polisuppbåd är kvic>s ka att gripa in men går sällan till drastiska åtgärder; endast i nödfall griper man in med mera hand- fasta tag, Regeringen är tydligen medvelen om att extrema åtgär- der endast är ägnade att skapa ovil- ja och olust i vida kretsar av be- folkningen, Den 13 sept i år, då banktjänstemännen började revol- tera,' tillämpade polisen ”den åter- hållsamma taktiken” och främst tack vare denna ändighet blev :bönderna på landsbygden sSvallvägorna från revolten. 3 Cuba når hela Västindien och grann” . . «oo cc länderna på. Sydafrikas kontinent, - : så många "ställen "som mbjlåt un- upproriska t d För. har att kämpa. med lla svå- righeter > på grund av att deras snävt uppstyckade mark — i mot- sats till storgodsägarnas vidsträck- ta arealer — i regel ger en allt-' för : ringa ' avkastning. Men: des- sa klagomål, som man hör överallt och i skilda sammanhang, förkla- och den ständiga fruktan för att en enda" gnista skall kunnar: kruttunnan att explodera. De djupare orsakerna ti 'denna kris gav en talesman för regerin- gen; iAlberto Lleras Camatgo, ny- rar dock icke den latenta "krisen | i | inbjudan av . Fidel Castros” -rege- några dagar sedan' manade extre- ma element befolkningen till upp-' rör mot regeringen. Det skedde på offentliga platser i Bogotå;-. vilket visar, att ”de goda råden” från Ku- ba alltid ha. utsikt att falla i god jord. Nyligen besökte fackföre- ningsledare och en rad ledare för studentorganisationer Havanna på ring. G dylika strö vilt Tjocka kläder. - :räddade j jägare > Under rådjursjakt " på fre- iA yd blev: en jägare i ett jaktlag på- «Tvillingarna =; "i samma klass: Regeringen ”Jöste vid freda: . gens - konselj problemet = för: - tvillingpojkarna i Varberg. Re- : heslöt nämli att de ' skjuten" av en 'jaktk at från 30 meters håll. Ett 40-tal hagel träffade, ”men' tack vare tjocka kläder var det endast ett fåtal hagel, som trängde in i kroppen på den skjutne. 'Den' olycklige skytten uppgav, att han såg nå- got "röra 'sig framför .sig ' och trodde då, att det var ett rå- djur. Den ' skjutne hade just uppmärksammat ett rådjur och lade "just "an för "att skjuta på djuret,' då han : själv. träffades av ”hagelsvärmen. ' Den - gamla frågan” om särskilt kompetens- prov för .s. k. jägare har åter aktialiserats. ". Den påskjutne vårdas på lasarettet i Ljungby. | öenevadssegrar: Fr Genevads BTK, pojklag” "1—Ske- dala pojklag 1 100. Av genevads- spelarna vann” Vayne Fogelberg, Hans-Inge I Havström och Gert Ove — under vårteminen 1961 skall få . gåil samma klass. .. . oe Lä "fick bemyndi gande att efter framställning av skolstyrelsen i Varberg medge an- a alnämndi visning åt Oavgj ort mellan SJ och Ahla BIK! I en oerhört "dramatisk och! spännande uppgörelse delade i, går SJ, Laholm och Ahla BTK av endera av pojkarna. Skolstyrelsen får avgöra skolvä- gen. Antingen kan den pojke som har . det - svårare för sig i skolan sättas i normalklass tillsammans "med brodern och samtidigt få stöd- undervisning eller också kan den normalbegåvad: st le i samme bjälpklass som brodern och få stödundervisning, så att hans framtida — återplacering i vanlig klass inte försvåras, . DA Stråhle vardera 3. Dessutom vann Havström/Fogelberg dubbeln. Cenevads ” pojklag 2—Skedalas pojklag 2 51. För Genevads seg- rar svarade Bengt Nymberg tre och I Morgan- Johansson två. - Siffrorna 'i matchen blev 5-—5, sedan Leif Pettersson i 'Ahla vunnit tre singlar. Där- "med blev han också dagens fram- ' gångsrikaste spelare, . Hemmalaget SJ låg underlmed 5—4 innan sista matchen, men! ledde matchen ett slag med 3—1 och 4—2. Tyko Nilsson och Börje Larsson vann vardera två sing- lar, medan Börje Lindberg bidrog med en - ceger. Ahlas . segrar togs som sagt av Leif Petters- an tre och Rauni Liljekvist, Dubblen vanns av Kurt Johans- son/Leif Pettersson, Ahla. " Resultat (SJ först): Börje Larcson—Rauni Liljekvist” Efter meddelandet om att han- delsminister Lange i 'våras tillsatt en utredningsman för att bla un- dersöka huruvida det statliga stödet fröken Karin "Con SKFF, statsrådet Lange, fruarna Gärda Svenson, SLKF, Stina Engström, Sveriges husmodersföreningars riksförbund, fru Signe Ahlberg, Kooperativa kvinnogillesförbundet, och Y.- Eva Göransson, Sveriges husmodersföreningars Tiksförbund. 1 uj ppgifter” inom "såväl den kommer- siella , hemslöjden-' som kursverk- samhet, anordnande . av hemslöjds- dagar och , dylikt har vi icke ansett . till yhemslöjd: av- löning numera hade någon "uppgift att fylla, uppstod en förklarlig oro inom de kvinnokretsar, .vars orga- nisationer har till uppgift att be- främja hemslöjdsverksamheten.. Ef- ter överläggningar, förda på basis av motioner och beslut vid SLKF:s förbundsstämma i Umeå, uppvak- tade i onsdags SLKF:s. förbunds- g”, förkl di vid. upp- vaktälngen' ”Utredningsmaninen här nämligen, enligt vad oss är bekant, både begärt och "erhållit alla nöd- vändiga' redogörelser i denna sak. Icke heller torde, det vara nödvän- redning och allmän smakfostran. Där har -hemslöjden för 'otaliga svenska "hem betytt och betyder fortfarande "den enda” möjligheten att med insats av eget arbete skaf-' fa sig kvalitetsvaror;' som i andra fall absolut inte stått dem till buds. Uppvaktningen mottogs välvilligt digt att för hand an- tyda vad . hemslöjdsverksamheten betyder som 'inspirationskälla för den industriella framställningen ordförande och förb kreterare jämte ordföranden och sekreteraren 'i Husmodersförbundet ' och ordfö- randen i Kooperativa Kvinnogilles- förbundet handelsminister Lange med en skrivelse, i vilken det med . skärpa' påpekades. att anslagen til! dessa ändamål. hellre bör utökas än minskas, I " "Någon ihemslöjdskonsulenternas "detaljuppräkning av arbets- av inrednings- och andra textilier, liksom att den icke föraktliga ex- port : av genuina hemslöjdsalster som sedan åtskillig tid ägt rum, nu börjat expandera i en utsträck- ning som icke är att förakta, vare sig då det gäller tillverkarnas ut- komstmöjligheter eller landets af- färer”; Sist men inte minst påpe- kades hemslöjdens "betydelse som ådet, som därvid fö slara= de att han hyste stor. förståelse för de framförda' åsikterna och att han inte genom den tillsatta utred«. ningen velat komma: vare sig hem- slöjdskonsulenterna eller hemslöj- den till livs. Då de penningmedel, som förut tagils från manufaktur- Iånefonden, 'snart är förbrukade, måste han emellertid för de ändra- de dispositioner som erfordras, först skaffa sig kunskap om hur ärendet lizzer' tilll Nåsra motiv för föränd- ringar under det närmaste året fö- kulturfaktor då det gäller hemin- relitger. dok ina sade statsrådet Hela SJ- nätet : skall” styras från 1. -platser : " STOCKHOLM (TT-spec) För: att sköta trafiken på: ett - tida - SJ-nät behövs tolv. eller nöjligen femton fjärrblockerings- fgentraler; konstaterade överingen- jören .vid järnvägsstyrelsens elek- trotekniska byrå Ake Karskerg i ett föredrag nyligen vid sammanträde med centrala företagsnämnden. De första försöken vid SJ med fjärrstyrning - gjordes 1951 i Arvi- ka och Gilserud, Nästa steg i den- na "utveckling ”representeras av fjärrblockeringsanläggningen på sträckan Änge—Bräcke, som kom i drift 1955. För sträckan Kiruna— lides ”en lik- och kan regeringen i Columbia in- te förhålla sig passiv, även om den synes obenä; att i änka den : nande anläggning 1958, och f£f n är man i färd med att bygga nya an- ligen uttryck åt, då han.framt att spänningen i Columbia' beror på en infektion utifrån, - nämligen från Kuba. Liksom i i de flesta and- ra ka stater ideali ras också i detta land Fidel Castros revolution, dess fördelar: förstoras upp till omåttliga proportioner, dess skadeverkningar är man blind för. Man inbillar sig att blott en lika- dan revolution som den 'på Kuba skulle ge Columbia den! politiska, sociala och ekonomiska ; frälsning man drö om. Kubas dipli lugnet snabbt återställt Söker man efter orskkerna till tiske rep: i Bogatå har ie- ke tvekat att stimulera dessa fö ställningar 0. uppmuntra alla otill- den som råder, så måste man snart kon- fredsställda kretsar, grupper och att il sig or " statera, att Pp icke erhåller löner som står i pro- portion till deras is till och revolution, ”I Fidel Castros stil" Den 'initiativ- k och I rike v'dipl derlät . givetvis "skicklighet, att arbetarna förgäves iate heller att knyta diverse revo- kiävst Slörse social Mygghet och lutionära kontakter i syfte att på demokratiska friheten genom att undertrycka fria meningsyttringar eller vidtaga andra autoritära åt- gärder. Vid den interamerikanska konferensen - i Bogotå förklarade justitieminister Julio Cesar Tur- bay, att en revolution bäst bör be- kämpas genom en ekonomisk evo- lution och att regeringen därför ar- betar på en radikal jordreform, In= gen bestrider att Columbias rege- ring sorgfälligt befattar . sig. med planer på en social och isk ly på linjerna Ljusdal Ange, Bräcke--Mellansel och Ki- runa—Gällivare. Dessa arbeten tor- de bli klara under 1961 och 1962. — Troligen” kommer = fjärrblocke- ringsarbetena att drivas mycket långt. .I planläggningen för dem måste man, . för att inte ris- kera misstag, göra en grundplane- ring för hela det SJ-nät, som vi har om 20 år, framhöll övering. Karsberg. Om man nu på en karta prickar sanering, men under tiden växer den oppositionella oron, som un- derblåses av Fidel Castros agenter, vilka hoppas att spänningen skall utlösas I en omvälvning, innan re- geringen hunnit bringa rmissnöjes- anledningarna ur världen. Colum- bia liksom många andra sydameri- kanska regerin-ar fär här en kapp- löpning med tiden. Det lönar: sig att annonsera i. UU in de fjärrblock som vi behöver i en framtid, får man fram tolv sådana centraler, nämli- gen i Kiruna, Boden, Vännäs, Än- ge, Gävle, Bi khol; ÅA Canada är ett land, som så att sä- ga drunknar i skogar, Landet har in= skog i världen och 40 länder använ- det produkter från de kanadensiska skogarna, Det låter därför minst sagt otroligt, när "aan hör, att detta land beslutat plantera 6 miljoner träd, vil- ket ju inte precis är småsmulor. Och ändå är denna åtgärd inte så underlig, som det kan tyckas. Trä- förbrukningen i Canada är enorm, ock man måste systematiskt sörja för » | återväxten om man vill bibehålla den höga nivån, när det gäller trärike- domen, enorma projektet med planterandet av de 6 miljonerna träd enbart för återväxtens skull. Planen var också inspirerad av tanken på att beskydda åkerjorden och att förbättra klimatet i provin- och ett halvt år. Man vet vid det här laget ganska väl hur man skall bedöma fjärr- blockeringens ekonomi och vilka fördelar den i övrigt medför med hänsyn till tågföringen och banans kapacitet. Däremot är det än så länge rätt oklart hur den genom- förd i stor skala kommer att åter- verka på företagets administration och organisation, På detta område blir väl det första synliga tecknet Kil, Hallsberg, Nässjö Göteborg och Malmö. Allt talar för att vi inte skulle behöva mer än högst fem- ton fjärrblockeringscentraler för att trafiken på vårt framtida järnvägsnät. : Att förverkliga återstoden av ett sådant här program skulle upp- skattningsvis kosta mindre än 500 milj kr, d v s ungefär vad vi i dag fovesterar totalt vid SI under ett att tågkl; med de röda möss- banden blir allt sällsyntare efter. i | T räd skyddar Canädas vete te mindre än en fjärdedel av all' Man har emellertid inte utfört det Storseger för : Edenberga BTK: Edenbergas A-lag hade inga större bekynimer med Köpinges första reservlag i gårdagens BT- match, Siffrorna skrevs till 6—1, Köpingens enda seger tagits av : Arne Larsson, som i inlednings- + ochen slog Anders DetloYsson. i två raka' set. I fortsättningen lev det emellertid stopp för kö- Pingegrabbarna ' och hemmala- Rp utomordentliga spelare v: vann "Resultat (Edenbergas spelåre nämns först): Anders Dettlovsson Arne "Larsson :14-21,' 15-—21, Jan Jonsson-Osmo Jönsson 23— 21, 21-19, Karl -Erik Larsson—- Matts-Erik Andersson 24-22, 21 —11, Jonsson-—Larsson ' 21—13, 21-—14, Dettlovsson-—Andersson 21—14, 11—21, 22—20, Larsson —Jönsson 21—18, 13—21, 21-16, ' Jonsson/Larsson—Larsson/Anders - son 21—14; '19—21; 21—09. B-matchen > : mellan Edenbergas första reserv- lag och Köpinges andra "slutade däremot .i Köpinges' fördel. Hela 6—1 slutade matchen, söm 1 lik- het nied A- matchen hölls I Eden- : berga, Köpinges'segrar togs utav Hans och Christer 'Jönsson två vardera" och Arvid Jönsson en. Christer öch Arvid vann "dessutom dubblen. Heminalagets enda vinst svarade Hanse Edvinsson för; - Hasslövs AC gens bt-match över ESkedala' med ö—4. Däremot blev det förlust för - Hasslöv IX mot Skedala' II med 6-2. Resultat av Arlagsmatonen (Hasslöv först): son 18—2:, 21—19, 18—21; Len- "19-21, "21-515, , Sune Påls- son del if Jönsson 20-22, 18—21, Lennart Bengtssön—Gunnar : Jo= 2 sune Pålsson-—Lennart Bengtsson I Leif Jöns son---Gunnar :' Johans- son 14—21, 21-—15, 21-—13, Len- närt: Bengtsson-—Leif Jönsson 21 —19, 19—-21, 13—21, Sun? -Påls- son— Gunnar . : Johansson » 21-17, 21—12 'och IKjell Eriksson--Hans Jönsson 21—19, 22-20." Genevads BTK . Morups BTK Tönnersjö' BTK : Vinbergs BTK. ' Fröslida BTK Köpinge BTK =. . sen Saskatchewan, ty det är i denna provins, som planen har realiserats, Detta har inte heller skett i nå- got blixttempo utan under en tids- period på 24 år, vilket för övrigt väl också kan anses relativt snabbt med tanke på projektets stora omfattning. Den totala längden av denna plan- tering är c:a 6.500 km, vilket är un= , gefär samma avstånd som mellan Europa och Amerika. Canadian Fo= restery : Association och Federal De- Partment of Agriculture kan också vara stolta över det arbete, som ut- rättats och där dessa två instanser haft (och ännu har) ledningen, un= der 24 års tid. Nu har man fått sina 6 miljoner träd, men arbetet fortsät- tes, ty återväxten av skogen och som deras h till personalen på ' ett = få- tal fjärrställverk, Tågledarinstitu- tionen kommer att ändra karak- tär. Lokledningsfunktionen kom- mer kanske att flyttas in i fjärrställ- överförs | 1 verket, Vagnfördelningsfrågan får väl I framtiden en helt n: da- tabehen, lad Ling, dlingstekniken präglad lös-|blandade i detta ata projekt, som i Canada förblir nu en gång ett par av de viktigaste uppgifterna i detta framtidsland. I och med att man fått de 6 miljo. nerna nya träd ligger 8 stora vete- områden i Saskatchewan skyddade bakom trädbälten, och sammanlagt '. är 35 städer och 4 plantskolor in- Skedala BTK oc. ; Div. V södra: : BTK Serve. IV " 6€ 6 0 0 36—13 12 Edenberga BTK 6 402 32--20 8 SJ IF; Laholm , 76 3 12 30-20 7. Ahla BTK -6 3 1229—23 7 Tö jö YI 16 31227—24 T Köpinge BTK II "6 3 12 27—25 T Genevads'BTK II 6 2 13 23—24 5 Simlångsd. IF '6 213 22—28:5 Skedala BTK n 6105 14-33 2 Hasslövs 15: mt 6 006 6—36 0 "Div. södras. reservlagsserie: ' Serve pojklag 5500 30— & 10 Genevad III 431023—5 7 Köpinge BTK III 5 3 0 2 23—19 6 'Skedala BTK III 5 2 12 22—17 5 i Simlångsd, IF II 4202 18—15 4 Hasslövs IS II 4103 9—21 2 Edenberga" II ' 4103 622 2 Tönnersjö UI 5005: 4—30 [4 " Södra juniorserien; Långås BTK 631223—21 7 Halmstad BTK II 3 3 0 o 18— 3 6 Halmstad BTK I 3210 17—6 5 Falkenberg MU == 3210 17—11:5 Falkenberg I 310213—-13 2 Halmstads SK 4103 8-21.2 BTK Serve 601514—-35 1 , . Södra reservlagsserien: ' Falkenberg I = 8510 35-10 11 Halmstads BTK ' 7511 36—19 11 BTK Serve I = 6501 3112 10 IFK ' Varberg T40332523 8 Falkenberg I -' 6213 20-23 5 Halmstads SK, I 61124 21-29 3 Halmstads SK II 6 105 631 2 BTK Serve II = 6006 236 0 OT 29006 2 21—11, 19-21, 22—20, Tyko Nilsson--Kurt Johansson 21-19, 21—-12, Börje Lindberg—Lelf Pet- tersson 19-21, 21-18, 18—21, Nilsson-—Liljekvist 21—13:,19— 21, 21-17, Larsson—Pettersson 21-16, 13—21, 13—21, Lindberg —Johanscson 21-19, 21-—19, Lind-=. berg/Nilsson — Johansson/Petters- son 10—21, 21—18, 11—21, Nils- son-Pettersson 18—21, 17—21, Lindberg—Liljekvist 19—21, 21— 13, :15—21, Larsson-—-Johansson nu mävekuigt slukö ' 23—21, 12—21, 21—16. Kjell Eriksson--Gunnar I ohaänis- yr Turge Pe Bengtsson—FHans Jönsson 21 - hanssön "21-19, 218-21, 22-207 a PIEYTTTTYDTTE BAAARAA, AAARAAAAAARADDAADDeh ah.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.