| Yves eryrwyvyyryeYryvyYyvytYT yYyvYyryYFryvyFFTYYTYPFPy Yerepsvv v w Y TrY YrrYyrY r ” Yyrry v rryveerYyTYTYYV : Måndagen den 14 november 1960 ' : »Andrahandsvalet” li "skuggan av de: : två storas strid YORK (TT-AFP) Nr EWY inte bara president och vice president som skall väljas ol ”den stora dagen”, den 8 november," ” = ”|utan det blir även val av sena- torer, medlemmar av representant huset och statsguvernörer,' samt medlemmar av de olika staternas lagstiftande församlingar samt ota- liga kommunala förtroendeposter: Det viktigaste i ”andrahandsvalet” är förstås val av senatorer; repre=. " sentanthusmedlemmar: och. guver= nörer. USA:s senat består av' två ' senatorer från varje stat, eller 100 medlemmar sedan Alaska och Ha- wail I år blev USA:s 49:e och 50:e stat, Varje senator väljs på sex år - och.1/3 av mandaten förnyas vart- annat år, I år skäll 34 mandat ny- " besättas — 22 av dem innehas av demokrater och 12 av 'republika- ner. En senatorkandidat måste för : att vara valbar ha fyllt.30 år, vara amerikansk ' medborgare" — sedan minst 9 år och borstt i den stat han vill representera, Medli na av repr huset väljs för eh period av två Ava agronom Erik I: Larsson” : år, och varje ledamot företräder | i - ställs Jensen. vid Landihusholdningssel- vila. Då sker en uppdelning i en med utgängspunkt från fs skapet upplyste på förfrågan att|vegetabilie= och en SA me rr pund i itt om- nande fortbildningskurser bruka- I'med omkring 'halva antalet kurs- j - im hållas till ett antal av 3 — 5|deltagare i vardera varefter före- |fattar eft dylikt distrikt 318.000 per "Skenet och vctkligbeten för trettio a trettiofem år sedan. Kina har just börjat sin omvand- uvudsak' ren agrar- sammånsvetsaf block; Som I, fit stat fä idustrlellt utvecklad ” stormakt. Detta ”omvändlingsarbe- litiska mål, Detta är betydligt'me- te kräver. hart när omänskliga ' ra sken än "verklighet. Trots allt arbetsinsatser av Kinas folk, och ' . ”jal:om ”broderlig” vänskap inom för att pressa folket till det yt. den "kommunistiska delen ” av tersta vill den kinesiska regerin-" mänskligheten ” är det ett faktum, gen - hålla fruktan "för, ett nytt. att både åsikts- och intressemot- krig levande; Den predikar med- sä mellan de k isti= vetet tesen om att ett nytt världs- ska staternas ledande män före- krig är oundvikligt föratt driva kommer i betydande" omfattning. . det kinesiska folket till arbets- Ett 'exempel på detta," och det prestationer, som nästan överskri- - . världspolitiskt: mest väsentliga, är :der gränsen för dess förmåga, ” - motsättningarna mellan» Sovjet: "II och för sig "önskår "naturligt" » unionen och Kina. Det råder, in- "vis inte den Kinesiska regeringen . "gen tvekan om att motsättnin- "framkalla en ny världsbrand, men! » garna mellan de två sförsta kom- — den tar "mycket lättare på risker- . munistiska : makterna. är skarpa na härför än den . ryska. Detta men man får akta sig för ätt kan man särskilt iaktta ifråga om "från denna utgångspunkt dra den > de båda ländernas inställning till slutsatsen," att en öppen brytning de äfrikanska problemen. Sovjet- " dem emellan skulle vara nära fö- unionen söker samarbeta med de restående, -En sådan kan' inträffa 3 nuvarande icke kommunistiska re= | någon gång i "frå "men" än” i de nya” afrikansk .så länge är de ömsesidigt beroen= staterna i hopp om att .vinna fot-. de av. varandra, Nea fäste på den svarta. kontinenten, men Kina arbetar:i revolutionär femtiotal pristagare "mottog sina "belöningar, av distriktstävlings- ledarna ; ; Maj-Britt Johansson, "Onsala, "och Assar Kristensson, Halmstad, enligt följande pris- lista: "Blommor, i hemmet”: i "Britt Gunnarsson: Vinberg, Faurås krets 178,5 poäng, , 2) Karin - Johnsson, Hanhals, .Fjäre krets 177, 3) Elsie Johansson, Idala; Fjäre krets 166, 4) Karin". Davidsson, Fjärig. Fjöre krets 164 HASAN NH "För yttervärlden "framstår ofta , de kommunistiska staterna som ett "enighet strävar mot samma po- >Linnes nnad:. 1) Karin Johans-. Hanhals, Fjäre krets 83 p, 2) Ruth N 1, Torup, Halmstad-—-Tön- | + jö krets 82, 3) Inga-Britt Jöns- son," ”Ränneslöv,' Södra Höks krets 77, 4) : Eivor ; Johansson, - Vinberg, Faurås krets 76, cc ev + Blomsterarrangemang: 1). Ingela Bengtsson, Tölö, Fjäre krets 95,5, 2) Britta Börjesson, Vallda, Fjäre krets 95;.3) Gunnel Olsson, Han- hals, Fjäre krets 94, 4) Britta Karls- son, Asige, Ärstads krets 94, -..0 co fot, stl "Stickning: D' Solveig : Anders- 2 Död son, Årstads krets, 2) Ingela "Bengtsson, Fjäre. krets, 3) ' Eléonor Alfredsson, Himle—Viske krets 4) Gunvor Eri! sson, Faurås krets. få Anm följa med tiden eller hålla sig p to date med den vetenskap- liga" utvecklingen på olika områ- : '. Motsättningarna mellan | Sovjet- unionen och Kina framträder så- ' . Väl på det ideologiska som på 'det intressepolitiska planet men på ett . : volter- i dessa stater, som skulle entusiasm försatt "framkalla re- ge deras: kommunistpartier mak-"'. "ten. "I. Moskva vet "man" att. en : Matsedelsförslag: 1) Disa Karls- son, Tvååker, Himle-—Viske krets 60: poäng, .2) Ann-Britt Bengtsson, Drängsered, -Arstads krets '58, 3) den är”en: angelägen uppgift inte minst för lantbrukslärarkåren. Och till denna" bör realiter även. räknas de hos. hushållningssällskapen an- årligen vanligen fördelade över hela landet, samt 'att . antalet deltagare brukade hålla sig omkring hundra- läsningarna fortsätta i skilda läro- salar, Inom animaliegruppen. får vi nu höra det nyaste, nya om ami- soner, Här gäller valet samtliga mandat, 437 — f n består huset av 280 demokrater och 152 republi- - kaner, medan :5 platser står. tom-. ådant ätt; tt ideol k en 2 a - | - "så sätt, a! varje ideo logis] ställda specialkonsulenterna. Där- | talet, ' För några år sedan var un-|nosyror och om fodermedlens pro. ma beroende på dödsfall. Villkoren : tvistepunkt - har sin "motsvarighet i en intressepolitisk konflikt, Det-, ” ta kan bäst åskådliggöras genom "en hänvisning till de skilda upp- fåttringarna i i Moskva och Peking hängande. : om . eventualiteten: av. ett. nytt världskrig. «Moskva håller på läs" ran om ”fredlig saniöxistens” och ': talisti . säger att det's'k "läg- sådan taktik skulle mötas av mot- "åtgärder! från" "västmakterva och i en sådan situation skulle risken för en ny ”världsbrand bli" över- Därför söker. Moskva förhindra : att. . kineserna vinner inflytande i Afrika. se Vid: firandet. av den Tyska” rét, d.v s kommuniststaterna, nu: « är så starka, att ”imperialisterna” a öv vol årsdag i Moskva här «-ledande politiker från Peking haft . gar med den ryska re- inte vågar angripa "dem. Ett nytt ldskrig är således ; möjligt” att förhindra; . menar man i Moskva. I 'Peking däremot säger man att ätur är” agg- och därför måste uppgörel- ' munism ”ske' i form” av ett! hytt € engelsk” press. uttryckts. farhågor Erig;' sidan geringen. och ,det, vill--synas ,som eråellan rörande ri konimun stblockets framtida ”poli= tik; Vad' denna kompromiss egent-' ligen: innebär är. det dock svårt att få något”. grepp om: Det har i - te? skulle,” ha ' uppställt kinesiskt ic d sav: "tesen om, dem i av säken, Den intréssepolitiska si” ottnar, i: de ' båda staternas ättningar för sin politik: Sov- ee Tutionära och. ;stormiga "skedet av imnat det 'revo=. fredliga samexisterisen som ett villkor för. bevarande av enighe- ”ten'inom' det kommunistiska läg- Fet.” Detta skulle i 'så' fall betyda” att kineserna” skulle få fria” hän-! Marianne er Himle--Viske krets 56, 4) Anita Ric- kardsson, Fagered, Faurås krets 51. dersson, Viske "krets, :2)' Stellan" Östberg; Hanhals, -Fjäre ..: krets, - Stensson; Morup, Faurås ' krets, 4) Orvar : - Bengtsson," Rävinge, Halm”. stad-—-Tönnersjö krets, ' «Bilen och vi”:«1) : Rune Lars- 2) Bror: Maj ; Johansson, Ahla, Norra Höks krets, :4) -Bertil och :Harald Matsson, Ahla,' "Norra Höks krets, Juniorer: 1) Sven Olof. Andersson," Årstads krets, : 2) Stig: Svensson, Årstads. krets,': Andersson,” Tvååker, ':”Friskt och 'sjukt i naturen”; 1) Bertil. Johansson, Stafsinge, Faurås krets, 2) Gunnar. Johansson, Fage- red, Faurås krets, 3) Ingvar Karls- ”son,' Morup, Faurås krets, 4) Sture Larsson, Stafsinge, Faurås krets. : -Rotfruktsgallring:' 1) Göte Karlso son, + Träslöv, - Himle—Viske krets 2); Kurt Olsson, -Vessigebro, : Är-' stads krets, 3) Inga Isaksson; Staf- :singe, Faurås krets, 4) Bengt Lars-, son, : Arstad—Skrea,. Årstads : krets, i.,'Traktorplöjning: '1) - Rune: An- » Gödestad, ""Himle—Viske 3) vAlllan son, -Gödestad, Himle>-Viske krets, . till landbrukshögskolan men stund- danskarna, vilka man får anse som för anordhar lantbruksstyrelsen år- hgen 'fortbildningskurser' om ' 2-4 dagar för.' konsulenter och lärare, dertecknad i tillfälle deltaga i en liknande: kurs i -lantbruksjourna- listik. vid universitetet i Aarhus. Den fortbildningskurs som nu hål- vilka kurser väl oftast är förlagd om även, till institutioner i olika delar av landet. På senare år hål- las de årliga försöksledarmötena' i Uppsala vanligen i medio av no- vember men tyvärr finns'då små möjligheter "för Jantmannaskolans "lärare att deltaga. . Efter att undertecknad under fy- ra' dagar:.12 :—,15, okt på vänlig: inbjudan av Forstander Niels Dyr- bye beretts. tillfälle att "bevista ett v lits på Lyngby' Ländboskole vid Hilleröd räknade 110 deltagare, var- av hundra-talet var inackorderade på den: nybyggda : skolan, vilken i övrigt är bekant såsom Danmarks äldsta lantbruksskola, startad 1867. För ett par år sedan flyttades den- na skola från Lyngby, till Ulleröd gård ca 3 km” väster "om "Hilleröd, där "man alltså nu finner en högst modern: Uutbildningsinstitution' väl värt "sitt eget” kapitel." Rektor - eller der 'är Niels Dyrbye; även- rium”' på Lyngby Ländböskole vid Hilleröd kan det vara motiverat att berätta något -om "hur Jantbruks=' lärarna fortbildas hos: våra naboer, föregångsmän ä även i fråga om lant- bruksutbil Mera . i” förbi- » och"D :3) "gående : skall > erinras "om "att 'där hålles: årliga” konsulentmöten ' samt 2-dagars: Planteavlsmöten på våren utom det stora. Efterårsmötet i .ok- tober” varest; ; behandlas olika pro- blem inom. den' intensiva animalie— ledes ordförande:i i. den danska lant- brukslärareföreningen, På katedern iden, stora aulan läser man sko- lans "motto: ””Selv; at tänke, selv at döme;' selv ät -handle”.-— Det: ef- terföljande. må- bli' ett försök till en skildring. aven normal arbets- dag vidden hållna kursen) ::' « > Det ringer ”revelj” kl 7.30 och ny ringning, kl 8.00 då alla: samlas på sina, platser ;i matsalen — belägen i källarvåningen under: aulan vid sidan av köket — för morgonkaffe, | - "I gjordes föreläsarna av högsta ex- teinvärde' (med förslag om över- gång till att räkna med råprotein ist f renprotein som hittills). Näst- följande dag ges.en översiktlig in- blick i skördarnas proteinsamman- sättning och vad man nu känner om djurkroppens fettomsättning, på tredje dagen behandlas mineralnä- ringen och fodermedelsvärderingen med en fullständig belysning av den brännande frågan om netto- energi eller . omsättbar energi. — (Det förvånar icke om svenska husdjursmän konsulenter och lära- re gripas av' avundsjuka mot dem som tack vare oskattbara internor- diska ” förbindelser får på ålderns jer varje. stat själv sin guvenör. Längden 'av skiftar, alltefter olika bestämmelser : - i vederbörande stats författning. I en del stater är ämbetsperioden 4" år, i andra åter blott 2 år. I år skall 27 nya guvernörer: väljas. — . 14 av. "dessa guvernörsposter inne- has f.n av. demokrater och" 13 av” för valbarhet är att en kandidat måste vara över 25 år, ha vårit- amerikansk medborgare de senaste i sju 'åren och, liksom i senaten, vara > bosatt i den stat han vill repre-. sentera; ' - Vad guvernörerna beträffar väl hans ämbetsperiod Hj ee dagar uppl en fortbildningsk av 'det slag som här bjöds. För behandling av det komplicerade probl om växtr er hade man inkallat den danskfödde pro- fessorn Poul Larsen från universi- tetet i Bergen men i övrigt ”ut- pertis vid universitetet i Köpen- hamn, vid Carlsbergsfonden eler vid Veterinär- och Landbohöjsko- Jen. : vet En "liten? Kålvtimmes . Ferdinand :Graf har meddelat att . kafferast österrike. beslutat att inköpa. jet- - rep - Öster rike köper. . flygande tunnor. . för 10 miljoner Österrikiske försvarsminister” a . an tillvaro bakom sig och är nu ' der att: fortsätta: med sitt sal Karl! Erik" Karlsson, Norra: Höks: produktione; s$Vid sdessa” tillfällen |cornf'akes, ägg m m, Nästa ring-' omkr kl 16.30 mellan de båda ef-|drivna jaktplan för en summa av . inne, i. en : period. av' snabb och - gigantisk" teknisk och ekonomisk utveckling. Sovjetunionen behö- > ver fred för att föra denna framåt -'och göra verklighet av det-uppé ; " "satta målet att låta sin' Pproduk- tion "överträffa Förenta'Staternas. ot Kina befinner sig ännu i det sta= : dium, som Sovjetunion lämnade ”Qvock UR. ; PRESSEN: DET VÄSENTLIGA ÄR natur- i ligtvis hur 'räntan i det långa lop- "pet "Påverkar. den: enskildes ekono- mi och samhällsekonomin, skriver Västerbottens-Kuriren: . (fp) i ett ” ånlögg i i räntedebatten; - . Även om den ena eller. ändra 'samhällsgruppen.. kanske skulle kunna köpa sig vissa kortsiktiga fördelar genom en onormalt hög eller" onormalt låg ränta,'så är det ingen tvekari om att alla i «längden har mest att vinna på en rörlig ränta, :som är anpassad till marknadsläget. -Det är detta 'som ligger - -i. den konjunkturpolitiska användningen av räntan, och en förutsättning för. att räntan skall få en Ustabiliserahde effekt. ILKEN : VÄG bör' staten välja när den skall påverka inkomstför- delrängen mellan olika' grupper i ' samhället? Tydligt är, att det finns en bäitre" väg: än : iden socialdemo- ”kraterna slagit in på, framhåller Ar . betsgivaren, Bidragsvägen leder till . butdenheten, Tidningen 'skriver: / ' Det finns i princip två'sätt för staten att påverka inkomstfördel- ningen. Det ena är att utdela di- på herrarna i i Peki ;, medborgarna får en känsla av . högt även för låga inkomsttagare. . genom att förändra själva skatte= |..tet-:att öka det statliga inflytandet och samtidigt säkra den socialde- , | skrammel" och framkalla” situatio -ner 'där, riskerna för "världsfrede; blir" stora. Några:' "direkta: bevis! härför har man dock inte, Vidare bör man komma "ihåg; att Kina för ”krets,' 4) Gunnar! Eriksson, Faurå krets. xc - - < Efter: den lömfåttanda” prisut- delningen, : som tog rundlig tid i anspråk, :spexade "en "grupp från sin industriella uppbyggnad är be-: | Rönneådalens , .SLU-avd. oende" av rysk hjälp. Chrusjtjov: kvällen . slöt: "med kaffesam vän saknar ' inte” tumskruvar att.s ta och dans. : : "Därigenom ' ökas ”omslutningen av; statens budget,” som: ”ökåt. beroende i förhållande till en generös stat. Det är, den väg so-! cialdemakraterna tagit. och knap-- ,tance” för 'upplysningsverksamhe- "dominerar psaktiskt” . "ekonomiska synpunkter: ningarna "ventileras vid olika kur? ser eller seminarier; : :Ji ordbrukets ;-Upplysnt Ingsnämnd (JUN) i: vårt "eget land har sin |” danska motsvarighet, i Landbrugets Informationskoöntor;' som tillkom år 1953 men som från "år: 1957 "är en självägande institution med en fond på tre: milj dkr: (Marshallmedel ning sker kl. 8,30, ”då alla står sam- lade. i"den'stel-” och bänkfria au- lan varest: ;orgeln intonerar någon känd morgonpsalm t ex ; Weyse- In- gemann: 7. er, solen op, den sprider ' guld . på sky,” . går over hav og bjergetop, går | over land, os by, Informationskontorets uppgift är att bjuda på ”facklig'och teknisk assis- ten och "ätt skaffa hjälpmedel för konsulentarbetet samt ::.att - hålla lantbruksnäri na i kontakt med past verkar. benägna att lämna.” i Denna sväg - att administrera ambitioner anges. ofta :som" den självfallet gynnsammaste för de lägre inkomsttagarna. Det är fel. Den i.princip motsatta metoden, som - arbetar med avgifter och skatteavdrag, kan. ge precis sam- ma effekt i inkomstomför delnings- hänseende," Skatteuttaget -är så s att. endast 'en mycket liten rest- grupp skulle behöva kompenseras -med kontanta bidrag från staten. För' det stora flertalet kan man göra den 'önskade avvägningen systemet." ta "Regeringens "politik "på, "detta "område framstår «. allt tydligare "somsen omfattningsmanöver , mot medborgarna med det dubbla syf- : mokratiska regimens ' fortbestånd: "Ju större betydelse bidrag :eller förmåner: får för: den— enskildes lä privatekonomi, desto större blir också motståndet mot. förändrin- : gat i systemet. Så länge socialde- mokraterna sitter vid makten, vin- ner på område efter område prin= cipen skattefinansiering-kontant- 4 bidrag över principen rekta bidrag Em stekhet dag när. vi hade vs Fer. hemma på middag a jag till 'min fyraåriga flicka åt ' be bords- + bön, Hon invände förläget: ”Men mainma, jag vet inte vad jag ska 6äga”.. ' I "Säg bara det donör mig såga”. Å sa jag, . . Hon knäppte lydigt - hä d. g H av & de borgerliga partierna för att drag. Men det krävs samlade kraft ett r ifte "i ' svensk politik, frarnhåller- Arbets- ' givaren avslutningsvis; Man "måste ' bestämma sig för vilka delar' av” välfärdssamhället mån vill bevara i” nuvarande utformning och 'vilka man vill revidera i enlighet med en liberal grundsyn. Sedån man träf- fat det valet återstår en uppgift som ingalunda är lätt, men som borde kännas. stimul att övertyga i jböjde huvudet och sa: ”Herre Gud, ivarför bjöd jag hit döm. här mi niskorna i i denna hetta?” änniskorna om att det finns ett bättre alternativ än bidragssamhälv " Jet; , Knäred Folkviseafton i Knäreds skola En trevlig afton blir det säker> ligen i Knäreds skola på onsdag kv ll. Då gästas ung älgen Knäreds för frå Vivi Nilsson, - Fjälkinge, som kommer at tge ett av sina så upp- skattade folkviseprogram. Se-"an- nons! "> - åt vär. bedömare; I:Juryn;.: som bestod .;. jäv jord bruksinstruktöretria Göte Ivans. on, Laholm, och Åke Ottosson, Falkenberg samt! lantbrukaren och. . välkände" Yngve, Bengtsson, Torsholm, var eniga om att tävlingen inte. bara var jämn utan. också gav prov på ett: väl utfört”arbete av:.de del- -tävlingsplöjar en tagande" -kretsmästarna. Vid ge- nomgången "efteråt rekapitulera- de juryn, »händelseförloppet med hjälp av ”sina "protokollsanteck- ningar, och anmärkningarna var oftast detaljer. i det stora. .sam= manhanget.: - 2 Vad'som tycktes sära a plöjarna noggrannheten vid höp- SS all berodde ett mindre gott öpp- » läggningen av ryggen. I' f ningsresultat; på att, man hade en gammal slutfåra att. sätta a plo- Plöjarna var. nöjda med-a arran- .| gemangen och fältets beskaffer.- het, lättplöjt. ilket kar aktäriserades som Efter «, tävlingen ” var ” "plöjare, .och 'tävlingsledning inbjudna på kaffe. .av värdfolket, öch "det var en :'trevlig avslut- nirig på en lyckad SLU-tävlings- dag. Ombudsman Sture Ivarsson tackade slutligen "deltagare och värdfolk., Danske Landboföreningar, 3 st av i den" utländska litteraturen fram- kommande : ryheter. Av. styrelsen utses "3 "st ' av De': Samvirkende De : Samvirkende ' Danske - Hus- mansföreningar, 3 'st av andelsor- ganisationerna,' 1 st av. Landbrugs- rådet,'1'st av konsulentföreningen, 2 st av lärarföreningen' och '1 'st av lantbruksministeriet.; : Någon ' direkt svensk motsva- righet "till ”Samvirksomheden for landtbrugsfagligt ”oplysningsarbej- de”. finnes: ej. Den sistnämnda ar- betar i närmsta kontakt med Det Kongl . Danske Landhusholdnings- selskab "och dess styrelse utgöres av ett ”fellesudvalg” (delegation) med a)" en” representant för varje till sällskapet ansluten förening och b) ett lika stort antal personer ut: seddä äv'' sällskapets beslyrelse. I delegationen "ingår: representanter för lantbrukslä för I 1 :Iredan |ger.s nuvarande Den k - fra > den : fogre kyst, hvor -paradiset: :lå, i. - den bringer, lys og liv oc lyst: til, store og till. små; Måkiiz och fulllonig st stiger pPsalm- sången mot jden medan kurs- deltagarnas hjärtan gripas av min- inena från högskoletiden. (Tack och lov: för-'att "man" en 'gång fick ar- beta på 'en' folkhögskola), Men ”det röjs, det plöjs” alltjämt även: i gamla Danmark och därmed går kursdeltagarna raskt till arbetet utan alla formaliteter, "I den fullbesatta lärosalen väntar vilken: naturligtvis ” hållning med film. fälle deltaga. denna '. knapphändiga ke och ansträ: termiddagsföreläsningarna var ”yt- terst välgörande, för .receptiviteten, oundvikligt minskade ju längre tiden gick mot kl 18, Vid en ny ringning samlades alla till" middagsmålet och därpå följde blott en kort liten paus.' Kl 50 miljoner 'schilling (10 miljoner kr) och har därvid, beslutat välja gande Tunnan”, bland de olika ofs ställning till, ” 19.30 kommer dagens sista ri varvid alla samlas för. att lyssna till — första dagen en reseskildring från antikens Grekland, andra da- gen för en historisk promenad ge- »|nom Fredriksborgs slott och mu- seum .och tredje dagen för under- profit vid Hans första ' uppgift blir att klar- lägga hur långt forskningen kom- mit : med. proteinämnenas byggnad och nästa' föreläsares uppgift är att belysa ”vad' är växt”: En rad av professorer "vid universitetet i Kö- penhamn eller vid Landbohöjsk dhusholdni; från L len lämna med hjälp av svarta tav- lan och skioptikonbilder högst in- tressanta översikter av forskni ånd kt, vartill] vilka jämte den erfarne bi varom k ” Så blév klockan för de flesta när- mare 23 — 24 innan man kom i säng, ty den. givande kamratliga samvaron krävde ju också sin tid. Men fjärde dagens em var dispo- nerad för olika studieutflykter, däri dock undertecknad icke var i till- — Emellertid vore skildring ofullständig därest icke uppmärk- sammades' husmoderns, fru Dyr- byes och hennes personals vänliga il att gö- ra allt för kursdeltagarnas välfäg- nad och trivsel. Men naturligtvis vilade ansvaret för kursprogrammet och dess genomförande främst på Forstander Dyrbye och på kursle- daren kontorschef H Wraae-Jensen ällskapet, gjorde n re= dan den 26 oktober i ett anförande i Inusbruck om österrikiska "fö svarsproblem. . Han framhöll då att rå stora" höjder. Plan. med alltför stora hassigheter kan däremot inte het av 2,000 km/tim bara skulle be- galägga sträskan från Netusi lersee till Botensjön med: påfölj att man kunde riskera kränkningar pande band. Flygande Tunnan ver- kar vara särskilt vil lämpad för ös som denna typ kommer att använ- das av det svenska HPygvapnet i yt- helst kommer att utrangeras i ur- redan skett, som fallet äs till exem- k K M Andersen i Roskilde vardera bidrog till det stora utbyte av (foört- för varje ämne anslagits 1 1/2 — 2 timmar: som enligt' det uppgjorda ;h härför står till disposi- terna, för lantbrukspressen, för fö” reningarna av landbrugs- och ha- vebrugskandidater : för NJF:s dan- ska avdelning och för hushållni lärarinnotnas förening, Det bör tion. ”Cellens' funktioner” kommer nästa dag och i anslutning därtill ”Fetter och åderförkalkning”, Men tredje dagen .behandlas ”Skördar-. nas restkoncentration” och ”Kemi- ddelas att Landhush skabet är 'en nära 200årt insti- tution, som numera har ett besty- relseråd på 42 medlemmar utom .3 presidenter. Därunder" sorterar bl a ett bokförlag, en brevskola samt viss : specialutbildning. Förkonsu- lentmöten finns en. särskild kom- kalier 'i' Ii del” medan fjärde dagens förmiddag ägnas åt ”Fria ror”: samt - strålni; tioner. Tyvärr ges det här ingen plats för att ens namnge. de högt meriterade experter vilka ställt 'sig till förfogande. såsom ,- föreläsare därmed ' dokumenterande 'utomor- dentlig isk skicklighet, Lik- mitté .på sju p Säll årsbudget slutar på ett belopp "av ca 800.000 Dkr och utgår det ett statligt årsbidrag på ca 20.000 Dkr, varar omkring hälften för Land” 'ökonomisk Arbok.' Sällskapet utger som ' alltid : gav de efterföljande överläggningarna: mer av direkt praktiskt värde med stort ömsesi- digt utbyte mellan kursdeltagarna och ”Tidskrift för landökonomi” med 2 nr per år, . : För den fortbildningskurs varom här skall berättas stod Landbru- gets Informationskontor och ”Sam- heden” : som > Abansuvi er, Kontorschef H Wiaae- virk Men exakt kl”12 ringer det igen till ”frukost”. . Matsalen fylles shabbt och med hjälp av bordvis självservering är måltiden över på mindre än halvtimmen, Intill kl 14 är tiden nu fri för promenader, för sludier eller för .tidningsläsning ev för kost och logi. garna samstämmigt voro ense. Nå- gon kursavgift förekom ej men del- tagarna 'som skulle medföra eget sänglinne hade att. betala 80 Dkr Det kan icke här bli plats för : några reflektioner eller för dragan- kreta förslag till en ändsad ord-. ning är det givetvis för tidigt att. | förmånen av att få bevista vn fort- bildningskurs av det slag son ovan fastslå att vi svenskar på detta om jordbruk och livsmedelsprodt ktion den-.svenska plantypen J 29, ”Flyl” ferter som regeringen -haft att .ta ” ol ”illkännagivandet om a de förestå- ing, | ende inkö ini det. för bevakning av landets luft- - rum: sj'lvfållet var "nödvändigt att - skaffa n'oderna jäktplan i stånd att --. komma ifråga, sade Graf,'eftersom ' exempelvis ett plan med en hastig- av grannländernas luftrum på lö: terrikes behov, frimför allt efter-". terligare 3 å 5 år, medan övriga, erbjudna flygplanstyter när som ». sprungsländerna såvida detta inte höva några rwinuter för att tillryg- > pel med det franska Mvyiter-planet,' nu, framföra. Men den sum haft”, skildrats anser sig kunna oc böra > åde som i mycket annat rirande''" det av paralleller mellan dansk och svensk. fortbildning av lantbrukslä- ”hänger i halen” på v våra käre dan- sc ska vänner, ' . rare och konsulenter, I vårt eget land har vi en annan offentlig ad- ministration och — om sanningen skall fram -— ar tungrodda or- i D > För fortbildningen a av den egna perso- nalen' synes emellertid — såvitt av pressen kan bedömas '— dessa or- ganisationer genom en livlig kurs- verksamhet bl a på -Sånga-Säby göra erkännansvärda insatser. Där- emot är det uppenberligen mindre väl beställt vad angår fortbildnin- gen: av: konsulenter och lärare i offentlig tjänst. Vidare är det ett välbekant förhållande och ingalun- da sällsynt att den enskilda handeln bedriver viss sådan kursverksamhet samt anordnar sällskapliga studie- k, resor även utomlands. Några kon- tt AA AA. NYTTE X euitetrm SYFTET YTN int
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.