Vyrye , , YryvrTYrevteerer LAHOLMS TIDNING YrvrvvvYYYTEV Ytrevevervreeytt Ye teer YYY GY FY FET YYPPEYTIYT PfeYeEEYFYYYYYTEYYYFTEYyYYTT TYTTT i vr ST vikndde he finsk: Slnosär. vilket ju "torde innebära minskas! de möjligheter för FLO att ge Man vet "vad, man har, men in-. ie vad : man får, synes just nu - vara den:mest allmänna attity= den :i Finland då det gäller re=' frågan. Varken - ombildning eller nyval av riksda-. - gen” förefaller "särskilt aktuellt” I nom friska initiativ. och” beslut-; ” samma ställningstaganden 1 löne-" frågorna . ta upp konkurrensen; | fmed FFC om de organiserade ar». för! de, EHer annor-" även. om” .Sukselainen ”utstätts för mer eller” "mindre intensiv' kritik från Oppo=. sitionshåll." Större” aktualitet” här då Pro- blemhärvan :kring .fackförenings- . törelsens 'utveckling, Den 5 no- vember" bildades 'den länge: före” - bådade nya, med-gamla FFC kon-. ', lunda uttryckt: Det förefaller in- « som bl a gällde Finlands berama- te just nu-att -vara :av .så stor > praktisk betydelse "att. FLO bil- dats och därför tar" man "i Fin- land oväntat lugnt" på. detta" yt tersta bevis för den, fackliga split : "ringen, Can on | "Efter att nyligen under en vec: ka ka besökt England i ärenden, : : Tage ”Slingerskank "och ' hans öronviskare "i allstridens hetta.' något märkligt med ågra," mest självlärda, de anslutning till EFTA, hår haän-=. utvecklats till pressens de och - av ialdi kraterna > dominerade . fackliga ”centralorganisationen, » Finlands; Landsorganisation ' av . ” tanter för elvå fackförbund, till- sammans . representerande 41.000 fackligt; "organiserade ;, : arbetare. ; Därmed vill det synas som om den fackliga Törelsen I Finland des. finitivt > "eller 4 varje fall för . lång tid framåt — skulle vara klu= : ven, dock så, att FLO startat som - en till numerären avsevärt mind a re organisätion än vad som få - utspåddes" ännu för några veckor Ocks Då annat sätt synes mo ha fått 'mindre god vind i: seg- len vid”starten. än vad dess till- ' "varit 17 Moskva för ati; som" d heter i det officiella "meddelandet," "förs handla om tillämpningen” av. mest='” gynnad-nations-principen ichan deln mellan Finland. och. Sovjet-" "unionen. Som i känt är ' detta en: fråga som de två förhandlingspar= terna är: ense om bör klåras. upp, innan Finland” tar :steget ut, mot, frihandelsområdet.' Under den frys attityder, "som . är så typiska att det är: onödigt . med: bildtexter. Detsamma gäller om idéteckningar- na. Han måste givetvis enligt ga- mets regler ibland vara elak, men allt. präglas" av. en försonlig, dock långtifrån -menlös humor. De som vill ha belägg för 'dessa korta syn- punkter, kan. med fördel titta på hundratalet "bilder : i årets kaval- kad, "för. EWK. har” fått: vana att variera konfekten." . + Om "den 'ö iginella: ”bildberättelsen ger. :Mycket, " så framstår" Gunnar Ericsson 'åter som" den" borne 'ord- krönikören i en' behaglig blandning "Kekkonen i november skulle avs. lägga 'en svarsvisit 1 Moskva, "och! av: run= och ' nutid, G::E. Näs har skyndare; hoppats: på, Den 3 ok om att handelsförbihdelserna med; ]ju åtskilligt « politisk unnande, tober: öv ar« " Sovj imot? bakgrunden” bl. a. frånren !8-årig” tillvaro ' på . betsgivarnas ' centralorganisation , av Finlands ö; skan om anslutni! Hel; idst och sina 'person- och FFC om en gemensam rIe- 'kommendation beträffande kollek. tivavtal på två år. Rekommenda>s tionen kritiserades 'visserligen . skarpt inom många förbund, men : den har inte desto mindre i stort - ' sett följts på alla håll under hös-'> tens ”avtalsrörelse, : Därmed ' hade, . kan man säga, FLO redan innan det bildades" försatts i den situa- tionen, "att "ett. två: års” .vapenstil " Jeståna: slutits längs” vtälsfronten, . ”: tum för president Kekkonens ' 'av= Uresa är V skrivande: stund "icke liga erfarenheter "brukar: han ral- jant men med takt. och ton”. Men "ingen ' -bör i tro att årets >, Svitjod-krönika : är enbart politisk, även om Tage Slingerskank själv- fallet -- ofta förekommer, — . den innehåller ' åtskilligt annat som rör 'sig mellan himmel -(bl, 'a. motstån- daren till: kvinnliga - blotare : Bo Hätske) och :en : mer krass "jord (man. läser 't.. ex: :om- Ingemar "till EFTA" då skulle dryftas. Da-i fastställd, men. väntas bli 'offen liggjord inom kort, I avvaktan på : resultaten av pågående och kom- ; ligt "som förr i Finlands press, I > denna fråga. liksom 3 ide tidigare. B 5” och Flöj P: väl- 8 "I digar holmgå igar). Boken kan alltså åt alla, som ch" " varduon Ewert Karlsson (EWK = ”Nidriste”) Gunnar Ericsson, . på Lid-arrende”) har begåvat och Gunnar Ericsso EWK: SVITJOD 2: OCH: DESS; HÖVDINGAR. - och +'f.- riksdagsman Näs -- ("Gunnar berikat det sentida svenska folket mé den ny och dagsfärsk :års- krönika, - Den heter ”Svitjod 'och silverstycken. ”kanssenvar förvärva en 124-sidig "munter underhållning i ord och 'en mångfald bilder, som inte går av för hackor, Denna års- krönika torde', vara den femte ;i ordningen, men fråga är om inte de" bägge kumpanerna denna gång överträffat också sig själva. 3'. Annedals försaralinig, fick "392 röster, ”"komminister Holger! Björkqvist, ICkallsjö, 360, och komminister Lennart Levén, : Kållered; 330. ' dess. hövdingar” (LTs förlag) 'och Lo Klockan är' "halv tre. På mor» "igonen. »å han inte heller denna gång kun- Bat ta mod till sig och fråga om hon "vin gifta sig med hofom. "De" hade ju' varit bekanta näs- "tan ett är — och nu visste han + bestämt. att det var. just "hon ""som han... - Men det är alldeles omöjligt + Att: få fram orden! > >» Orden stockade sig 1 halsen på honom då han försökte. Många' gånger "hade han varit nära att | ” säga det — men så... :.. — Jag skriver ett brev jag kommer. hem, tänker han; Det. är enda chansen att får get någt. - Men när han sitter framför skrivbordet 1 inackorderingsrum- '; met är det omöjligt att' skriva. . Han kan inte hitta orden, Alt "verkar aå krystat. > Det bleka Bryningsljuset över foot går 1 Purpurfärgad soulppgång,: .' -' ” nerifrån gatan hör han hur det Hbörjar akramlas med Mmjölkflass : kor — och ännu har han inte » fått något skrivet! "gång doppar han pennan 1 bläcks > Pornet, men bläcket torkar ' och »-fortfarande ligger Pappret oskris: . - wet framför honom. Papparets - . withet är” förlamande , ,. (4 Av: T. Lönnqvist MJ DÅ vörjar han istället skriva » På ett brev til en kamrat 1 hem. |" ”ataden,. Det går lättare, Han be- Aättar om flickan som han har " wällskap med, berättar hur vac- ker hon är och att han ska gif- RB "ag med henne. Men om att pe kan Inga henne skri- enting, AR öjUlge 8. Det skulle Det hade tagit över en timm mit skriva brevet och han hln- "fer inte få mer än ett Par tim. - mars sömn Innan väckarklockan ger. + När han klär på ag , han på vad han skrivit. Och på ”matt ban inte skrivit något till "henne! Strax innan han ska gå sitar. han ihop nägra Tader på tt L-Forrespondenskort, som han - När han går de tysta gatorna” a "på väg hem förbannar han att'.' när | Gång ” på: 3 + När Kan a sitter : r ; skrivberdet” är "det (omöjtgt, att . — hitta de rätta orden. - : brukar göra, och föreslår henné; att de. ska. gå på bio nästa kväll. Han ber henne ringa till jonbet och ge besked: om hon Älskling! Det hade hon aldrig kallat: honom förr. .. I < «— DÅ kommer jag och "häratar ne dig 1 kväll halv, sju, + — Ja, men på så kort tid hin- ner jag inte få utsfyrseln klar, : För sånt behöver. en filcka lite tid förstår du. Hennes ' Tröst är retsamt gä > väg till Jobbet postar han breven, Så går dagen. : Nästa' morgon blir han väckt Bv värdinnan, -Han har mycket sömn att ta igen sedan: föregå- ende natt och sover hårt, Vär- dinnan skakar hans axel. — Det är "telefon, det är tele- fon, hör han hennes rögt genom kande. — Utstyreeln? H "= Ja, du skrev. ju att du ' skulle gifta dig med mig. ' N - Gifta? Det stod still i huvudet - sömnens töcken. - på Nor ad Han stapplar iut I. tamburen, breven? OrreEu örväxlade Jag får "tag -på -telefonluren : och -— + sluddrar fram ett hallå, Ja, älskling, det' gjorde du. Eller 'ska vi kanske säga att — Hej, "tack för brevet! det var ödet som gjorde eg Du nöt är hennes röst och kommer halv sju då?, : larvaken.: : | -— Ja," ha e- Jo, ja... blir du med? Amer jaga matt, a han Beiseeret ”den tredje. statsmal- ” sk des för att ge ut- « REGERINGSPARTIET över hela den: statliga utrednings- [0] förfogar partierna får klara sig På egen hand, Center- ledaren Hedlund tog upp den sa- ken i remissdebatten och framhöll att detta i längden är otillfreds- ställande för en högt utvecklad de- mokrati, påpekar. Skånska Dagbla= det (cp)r » Kan man tänka sig statsstöd åt oppositionen. för utredningar och sådant? Regeringsorganet Stock- > holms-Tidningen svarar välvilligt ja. Och det gör också Dagens Ny- heter (fp) och många andra tid- "ningar, Den smidigaste formen 1 vore enligt ST ”att ge varje par- > ti ett ekonomiskt bidrag, som fritt -fick disponeras”, Och DN konsta- terar: ”Hittills har man inte ve- Jat acceptera statsanslag till parti- "politisk verksamhet, Den princi- :pen kanske får offras då det är fråga om att ge oppositionsparti- erna en förmån som regeringspar- tiet på indirekt väg redan skaffat si Saken får väl prövas. Det gäl- ler ju att ge fria oppositionspar- tier' de bästa möjligheterna att fullgöra sin, uppgift. i den: de- .mokratiska | opinionsbildningens till partierna har j ju tidigare fram- tioner till 1958 och 1959 ärs riks- . dagar, Det stöd som utgick till ” folkomröstningspartierna var ju i princip precis samma sak, Och i i andra länder får oppositionen 'stöd I till sin 'verksamhet.' Oppositions- ledaren i England har ett statligt "honorar. Och hjälp till: riksdags- ' sekretariet har man ju br ex-i USA och Norge. . : -ÄVEN OM den nu nybildade tinska LO startar med ett medlems- lal som stannat vid i runt tal, 40.000 så kan man erinra sig att FFC 1930 startade. med mindre än 15.000 an- slutna och först så småningom väx- te' sig stark, skriver Fackförenings- rörelsen "i anslutning till. den' se- paste I utvecklingsfasen' inom finsk fackföreningsrörelse:" FÖ ; Naturligtvis måste det: ivara ett föngt. «steg för alla. ansvarsmed- - vetna fackligt engagerade» att: in- leda uppbyggandet av en ny fack- Jig”operationsenhet. när detta in- nebär en uppdelning av löntagar- ”näs” aktionskrafter. . Sådana för- uimmelser” kan” "endast b as Stjänst. Tanken på ett sådant stöd |de tryck åt den moderna framväxande pressens betydelse, pressen som en självständig stats- makt vid sidan av regering och riksdag 'har. väl aldrig varit helt riktigt. Men det låg långt mer i denna beteckning för 50 eller 100 år sedan än nu, ; Då arbetade pressen på jungfru lig mark, Den trängde ut till nya grupper av befolkningen, som höll på' att vakna till politiskt medve- tande, I pressen togs alla traditio- nella : auktoriteter upp till debatt, där . bedrevs ' effektiva kampanjer för reformer i lagstiftningen, där skapades verkligen en politisk opi- nion.. Pressen var utan konkurrens, in- te bara från andra s k massmedia, utan framförallt från det inflytande som de politiska folkrörelserna och intresseorganisationerna idag . ut- övar, Cs Nu" har förutsättningarna för pressens. påverkan av opinionen helt fi Oj är fast organiserad, och partier el-' ler organisationer framstår här som huvudaktörerna.” Helt schematiskt kan' man säga att nya politiska för- slag idag utformas av experter, att dpunkterna b Att beskriva "Har: pressen" någon betydelse för opinionsbildningen? Kan man verkligen tala om pressen som "tredje. statsmakten”? .. Vid. en" norsk pressvecka höll professor Jörgen. .Westerståhl, Göteborgs Universitet, ett uppmärksammat föredrag kring dessa frågor. Fö- redraget återges här i samman- av partiledningarna och att med | förts av hr Wahlund (cp) i mo- Ib t drag. . talupnl aalaA "sä skilt kommer till: uttryck i loja- liteten mot. partierna. I denna si- tuation har. pressen främst blivit ett medium, ett medel som till med- borgarna vidarebefordrar politiska ståndpunkter, som fastslagits på an- nat håll, ” : Press och miljö Man kan, säga att medborgarnas politiska ' ståndpunkter bestäms av deras miljö — i första hand föräld- rahemmets, De som bor kvar i den- na miljö, : skiftar sällan politisk hemvist, Däremot sker ett sådant byte vid skifte av miljö: man flyt- tar. från landet till staden, växlar yrke, man gifter sig a s v. I denna miljö ingår Pressen som en . viktig komponent, ' « Här har vi wå grundläggande” och tillsynes :svårförenliga faktorer att ta hänsyn till, Vi vet att folk. gärna läser tidningar som har samma po- Hlitiska : uppfattning som de själva. Vi vet också att t ex tidningarnas i Sverige, på partier, icke fördelar sig på samimna sätt som dessx partiers andel' i val- manskåren. 'Bl a är här som i'en rad , andra länder ' det ,- socialde- mokratiska partiet starkare bland väljarna än inom pressen, Skillna- Även de — ofta stora '— tidnin- gar som hämtar flertalet av, sina läsare från andra partier, eller som saknar anknytning till något parti, spelar kan man visa en viktig po- litisk roll i kritiska situationer, när , de vanliga politiska cirklarna rub- bas, : | Ett sådant tillfälle hade vi för några år sedan vid folkomröstnin= gen beträffande ”tjänstepensionerin= gen: de som prenumererade på en tidning vilken understödde deras eget partis linje, röstade i nästan . dubbelt: så stor utsträckning på partiets: linje, än de som prenume- rerade på en tidning vilken. icke understödde partilinjen, , Man kan vidare. räkna med att. den Press: som 'är. spridd långt utanför "anhängarna av det egna partiet, har särskilt stor, möjlighet att påverka den politiska debatten, , Även de som icke läser ledarna, -kan ju inte undgå att se vad tid- ningen slår 'upp som stora . politiska händelser. Pressen ej enbart medium. ' Men man har ingalunda sagt. allt om den moderna pressens politiska betydelse genom. att karakterisera den 'som ' ett medium, ' Det finns många allmänna spörsmål som de politiska partierna. icke intresserar. sig särskilt för. I många länder och i långa tider har detta't ex gällt utriksepolitiken, och där :har, me- ningsutbytet i pressen kunnat spela en självständig, ledande rolL Men det är framför allt så att folk. icke helt och hållet följer par= östetal. den i fördelni av och | av totalupplagan förklaras dels av "| tillgången 'på tidningar med olika politisk färg, dels också av att folk väljer tidning av helt andra skäl än tidningens politiska uppfattning, Man kan räkna med att tidnin- gar: som är i samklang med läsar- nas politiska miljö och som först och främst väljs på grund. av sin partifärg fyller er särskild politisk uppgift. Man kan t ex visa att de som läser tidningar, som stöder de- ras eget parti, i' mycket högre gred än andra läser ledarartiklarna. På det hela taget är de fasta läsarna av .ledarkommentarerna en politisk elit. Denna press har en" särskild funktion i det att den förser eliten med argument. äv. vetskap' om att :-man. gjort allt som kan anses rimligt för att be- "vara sammanhållningen, men fått "dessa "försök" så- systematiskt . sa- .-boterade "att ' en” fortsättning " på samförståndslinjen blivit helt ut- | siktslös, - -ja, "meningslös. För den : fack! men:är det givetvis Uppenbart att många "ölägent är förkni de ssbånga slag av: . de. med-att två fackliga : organi- . satiohsbildningar . opererar jämsi- ; des med varandra på arbetsmark- nad och i samhället. Allting: blir givetvis mer tungarbetat när: det gäller praktiska insatser. Erfaren- heterna runt om i världen ger ju talande verifikationer på att brist på enhetliga fackliga organisatio- ner ofta tär på både prestige och "slagkraft. Å. andra sidan är.:det uppenbart ; att inbördes motsätt- "ningar "inom . en enhetlig” organi- sation kan' verka ännu mer för- -lamande och prestigeödeläggande: . I ett sådant läge blir en organi- satorisk skilsmässa en ' utväg för strävandena att rädda en rörelse från försumpning och vanmakt, Göteborgs stadsmission vädjar Trots all samhällets och all 'en- skild hjälp tycks nöden bland män- hiskor endast öka, Icke minst gäl- ler detta de stora städerna, till v:l- ka många drages, vilka sedan drab- bas av lekamlig eller andlig nöd. Inför den stundande vintern ser Göteborgs .. Kyrkliga ' Stadsmission strömmen . av hjälpsökande - bli allt stridare, I sin Herres namn, vill kyrkan räcka en hjälpens hand, åt de behövande, Vi .vädjar. om hjälp att hjälpa de tusende: behövande, som vänder sig till oss. I hundra- tals fall gäller det barn i olyckliga hem. Ofta är den behövande en medmänniska på glid men med fast önskan att åter komma på fötter. Med rådfrågningsbyrå, alkoholpoli- klinik, bespisningsverksamhet, här- bärge och daghem för hem- och arbetslösa, klädförråd och . mycket annat söker vi bringa hjälp och därtill nå fram med Guds ords för- - Junnelse.. Kontantgåvor och kläd- "paket mottages med stor tacksam- het. Adressen är Götgatan 9, Gö- teborg C, och. vårt postgironummer 425678. Hjälp oss att hjälpa, när vintern stundar" och julen närmar "saac Béen Ragnar Lundell Hovpredikant :" - Komminister " or Ordf oc Förest meri marknaden: — kan man som konsument” "lita på”att de: fördelar, sont så vackert utmålas i reklamen; också håller i verkligheten? Låt oss se närmare på några exempel, - "”Kontokrediten ger Er ökad c eko- nomisk handlingsfrihet”, framhålles bl a. Ökad ekonomisk handlings- frihet under en viss period 'inne- bär, att.man fått ökade disponibla inkomster eller ökade kreditmöj-' ligheter under samma period, Det är alltså det senare; som skulle va- ra aktuellt i föreliggande, fall. Men en kredit: skall ju återbetalas' — reklamen” kan ju knappast vända sig till andra än hederliga männi- skor, som vill "göra rätt för sig. 'Kontokrediter börj an eller ; slutet på budgetbekymren”? ?. För partiledni är Pressens reaktion — och icke minst gäller detta partiets .egna press — en viktig informationskälla i de po= litiska frågorna. Tidningsredakt rernas omedelbara, personliga sätt att kommentera politiken, ger upp: lysning om vad en informerad "opi= ' nion anser. Dessutom. förmedlar tidningen. på många sätt den stora allmänhetens synpunkter till parti- ledningen. Själva. debatten "mellan tidningarna. ger en fingervisning [] vilka argument som är slagkraftiga os v. Politikerna har, all anled= - ning att lyssna noggrant. till. Presk- kören. Här är det' alltså pressen som påverkar partierna.” ' Pressfriheten är ett självklar de= mokratiskt ideal. Först och främst betyder den frihet mot statligt ' | tvång och — positivt uttryck — att olika ' politiska uppfattningar 'skall föras fråm i pressen. Pressens fri« het i förhållande till partierna 'be= "Frågan om I konsumtionskre > terna i dess olika former har blivit brännande aktuell på sis- tone. Finansministern har ju också meddelat, att han ämnar göra denna form av kreditgiv- ning till föremål för en offentlig utredning, Bankdirektör Folke Ellborg g denna artikel ett kritiskt irlägg i debatten om de nya kontokrediterna. =S - i | J ler, att köparens kostnader blir rimliga, först när krediten är fullt utnyttjad. Har man en kreditmöj- lighet på 1.000 kr, måste man allt- så köpa för hela 'tusenlappen för att "lånerä; på det man sätter Alltså: en | kredit kan aldrig öka den verkliga 'ekonomis- ka. rörelsefriheten, ;Den kredit jag utnyttjär idag måste betalas till- baka i morgon med påföljd att min ekonomiska rörelsefrihet gå min- skar. ' En person som ” plötsligt får en kreditmöjlighet på 1.000 kr tycker sig kanske ha fått en betydligt större rörelsefrihet. än tidigare, när han utnyttjar krediten, Men under de följande tio månaderna skall pengarna, betalas tillbaka med 100 kr i. månaden plus ränta och det innebär en lika plötslig minskning av den ekonomiska rörelsefriheten jämfört med vad denne pergesn nor- malt skulle haft. - Det är: därför också ett” ohåll- bart ' påstående, när det sägs, att kontokrediterna ”gör slut på bud- getbekymren”, Det är tvärtom så att' dessa krediter inleder många människor. till att betala dyra peng- ar för att få ännu större bekym- mer! bv Köparens merkostnader varierar mycket mellan de olika systemen och även inom ett och. samma kre- ditsystem, bercende på i vilken ut- sträckning. krediten utnyttjas. En stor kredit; som utnyttjas till liten del, kan swinnbära; fantasiräntor på Jånat belopp. Några sådana: räkne- exempel skall dock inte ges här — det vore nästan orättvist! Men det skall dock: framhållas, att själva metoderna för kostnads- och ränte- beräkning- ofta är så konstruerade, att den köpande allmänheten har små möjligheter att själv räkna ut vad det verkligen kostar. Och inte nog med det: detta har i den in-' terna informationen understundom framhållits som en fördel! För de nya s k köpkorten gäl- sig i skuld för skall bli rimlig (den ligger ändock en bra bit över ban- kernas utlåningsräntor). Men. hur går det då med de vackra löftena om att man genom denna kredit- form ”kan utnyttja de bästa inköps- tillfällena”, att .man kan köpa ”när behovet är aktuellt” ete.. En fullt utnyttjad kreditmöjlighet på t ex 500 kr avbetalas med-50 kr i mår naden under tid.månader. Under avbetalningstiden kan man ju då inte utnyttja sitt kreditkort till nya inköp för mer än 50 kr i månaden. Och då är ju, vilket bl a professor Folke Schmidt påpekat, hela idén förfuskad. Reklamen är alltså även på denna punkt missvisande, Det är alldeles uppenbart att för den enskilde : konsumenten är det mer angeläget aft öka sitt sparan- de än att öka sin kredit, Vad som i detta fall alltid bör framhållas är rör ett mer invecklat spörsmål. To= tal neutralitet iförhållande till para tipolitiken' ställer idag. normalt en tidning. utanför :de. palitiska' dags händelserna. Total inordning under partierna minskar antalet centra för demokratisk ' opinionsbildning : och begränsar "politikernas möjligheter att ta hänsyn till opinionens reaka tioner, : Mellan dessa skilda poler rt rör sig den" självständiga, politiska inflye” telserika dagspressen. FREE Av någon "egendomlig anledning både talar 'och skriver vi ofta Ame-. . rika när vi menar USA, alltså Förenta Staterna i Amerika. Det är lika felaktigt som om vi skulle börja: tala ock skriva om Europa när vi menar Sverige, Amerika är re än ett. trettiotal. stater, bl a så stora och betydelsefulla stater som Canada, Mexiko, Brasilien, Argen= tina m fl.. ' Varför vi-så ofta skriver och sä«, ger Amerika när vi menar USA är fullt obegripligt och bör läggas bort, - Till och med i de stora dagstid= - ningarna förekommer ofta t ex ut= trycket ”Det amerikanska presi« dentvalet”,.. när det' menas pre= sidentvalet i USA. Uttrycket -det amerikanska presidentvalet, är ju" som om vi skulle säga eller skriva ”Det . europeiska » presidentvalet” . när vi menar ett presidentval i itex Frankrike, ' Tyskland, Italien eller ba tugal eller andra stater i Euro= . Pia presidentvalet år 1956 USA gjorde man en undersökning om de - huvudbenämningar på valet som. fanns i 100 svenska tidningar dära betydelsen av verklig likviditet, att man aldrig gör sig helt utan pengar — det är dyrt att vara fattig. Men det blir ännu dyrare, om man för- söker skaffa 'sig denna likviditet ge- nom ' konsumtionskrediter. Det är | visserligen i båda fallen fråga om sparande; men det är sparandet i förväg, som ger de största fördelar- na, Ett exempel: en person skaffar sig en köntokredit på 1200 kr och köper varor för denna summa, Han återbetalar skulden på ett år med 100 kr i månaden och merkostnaden för kreditköpet antages vara så låg som 100 kr. Hade samma person i stället satt in 100 kr varje månad På sin sparbanksbok, hade han vid årets slut haft 1200 kr plus räntan, vilket blir omkring 25 kr. : "Skillnaden mellan dessa båda all är alltså 125 kr — bara på ett år! = / ibland g samtliga organ, Under tiden sep=: temhber, oktober och dagarna fram till valet i november omtalades va= let i dessa tidningar som ”Det ame= rikanska presidentvalet” inte minda re än över 200.000 gånger, under ' det”att det riktiga uttrycket ”Pre=. något över 10.000 gånger. Låt oss bättra oss! Eisenhower är inte och har givetvis aldrig varit Amerikas: president, utan president i USA, —: vilket är en ”differens på åtskill.. nad” så stor att det första .uttrycs: ket är helt fel, men det senare hel rätt. i DAGENS NTF-MANING IF Sy fast reflexband på barnens 3 kläden Mörkertrofik — AN farlig trafik. ladere,: nat =E äökling: Hed dre oataelinNdar > hen OM rYSEvENN c ju världsdelen, som har inte mind= : N när det gäller USA lika felaktigt, '. sidentvalet i USA”. förekom bardé ' KAMSA, NYTSTYSTIETEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.