Arg ”" LAHOLMS TIDNING NASN EAA EAA NANNA vev ”tyrvYe error rer tet r er "Ungdomeni i vi klankar ofta på ungdomen uten att sätta oss in i dess pro= "blem eller vad det är som ligger |. bakom annorlundabeteendet hos - den kategori som oftast står i 3 blickpunkten för debätten. Det : stora flertalet u.sgdomar smälter nu som alltid tidigare in i sam- hällsbilden utan att uppmärksam- , ' ” mas, Men det kan vara intressant att veta även vad denna ungdoni har för sig, Detta har stadsfull- ” "mäktige i Linköping tagit reda ”, På genom en undersökning: som dacent Eve Malmquist mtfört för " dess räkning. Denna undersökning har skett - Å form av intervjuer med 555 ung- ” domar, varvid dessa berättat: om hur de tillbringar sin 'fritid”o,s'v. Uned. är. Tnköningshi, fernas pålitligaste publik. Över 12 : proc av pojkarna och' 52 proc av flickorna går på bio minst en gång ' 1 veckan, Det fanns t 9 m 'ung- dom som "hann med 4-6 biöbe- sök under Iden i veckå undersök= ningen pågick. Kaféer och kon- » ditorier betökes' även "ganska fli- tigt, särskilt av -pojkarna.” Där- mot "restaurangbesök " ” ovan- na men bara en tredjedel av fl korna var med 'i någon slagg för- ering; "Efter '20-årsåldern ' blev föreningsintresset ” mindre: Däre- 00 TAXIFÖRARE 1 Stoc blickpunkten mot ger inte " undersökningen stöd för -teorin att ungdomsför- .eningarnas medlemskadrar stän- digt. sjunker. ' Lokalfrågan utgör ett : problem: - för föreningarna. Mest gynnade i det fallet .yar "enligt linköpingsundersökningen (Forts. "Er. sid. 1)” Sven Åkesson, Tönnersjö-Elds- berga (Sven Ivar Karlsson), Stig Svensson, Knäred (Sven Karls- son) och Sure Nilsson, Veinge (Sune: Karlsson). Representant i distriktets' valberedning blev Bror Erik Magnusson, Ahla med Carl-Viktor Olsson, Tönnersjö- Eldsberga, som suppleant "scout- « och - rel; 'Tyvärr saknar. föreningarna ofta resurser att ta hand om den ung- "dom, som'saknar' mål och' 'mez - ning i sin fritidstillvaro, Ett' svårt "handicap utgör därvid bristen på ledare. : När man tar del av dönna u ung-" domsundersökring - från Linkö-' ping får man. det. intrycket att - ungdomen försöker utnyttja sin fritid. så gott tillgängliga resurser tillåter. Föreningslivets "alltjämt "dominerande" roll i denna bild är rskilt glädjande då 'det 'före-" kommer tendenser till nedvärde- - ring av 'dess betydelse för ung-' att föreningarna kan suga till sig ett ännu större antal unga med- - lemmar, inte minst 'i de åldrar ” tom ligger närmast ' efter ' skolål- dern. Det bör” nte, råda något tvivel om att stöd åt 'ungdoms- föreningarna då det gäller toka-- "ler och ledarötbildning utgör ett. motgift "mot mindre önskvärda: yttringar bland ungåomen, 'Hit-i tills har samhället kanske satsat alltför. litet på ungdomen just då" från centerpartihåll : av "BbILS dagsnytt, upplyses det, Samtidigt” antydes: att publiceringen av ny- heten "om ' det ' planerade" köpet skulle ha bidragit till ait: detta gålt'-i. stöpet, Om : så verkli-: gen skulle vara fallet har de-cen- kamp; för satt "få ' vi .; Idrickspengarna fastställt till 8 pro- ""Icent'av det inkörda beloppet i stäl- let: för. 10,- som ; prövningsnämn- Iden" i Stockholm anser skäligt, .be- Irättar r Stockholms-Tidningen ; (0 som kommenterar: : Veni av parterna soni "har ätt » kan icke” fastställas.: "Dricksystes met är icke-konstruerat så att det »kan' ligga: till grund för, rättvisa , bedömningar, -” 'kan ' icke. skapa "rättvisa "åt vare sig individ:— i eller" bakom förarsätet -— eller slag. är," att :dricksen ' Törsvinne För:både passagerare, och förar ' vore det mest angenäma om. verk " liga priset för resan noterades. på. taxametern, Ingen lär i så fall.bha . något emot att priset stiger med detta belopp.” Det är inte, endas droskförarna — i Stockholm-:'.soin I; drickspengssystemet borde försvin- na utan i i alla sammanhang där 'det- ta; tillämpas, 'Betalningen.. förs ut- vningar . av, delta olustigs : terintr ter, som : stod "bakom. . affären, anledning. vara bla, den=. na" ; tidning" tacksamma: för : snabb. z förmedling, i, Tidni; rervär "nämligen ytterst” vanskliga," varom "mångfaldig: exempel ger, - gystra besked, Viggo Kampmanin - fick kung Frederiks: "uppdrag att. bilda” den . nya”danska JTegeringen." domens 'självfostran. ' Önskvärt är I. - : Nästa möte ' fick ' värdavdel- ningen", och kretsstyrelsen i uppdråg alt anordna. Vidare diskuterades valfondsinsamlingen varefter, det hela avslutades. i Perry Como show samt 'ktuellt-intervju. ” Sänd- Nn äger rum 15 januari, . TV:s" musikehef .i Stockholm som . har” många” järn 1" elden planerar wvidare "att man skall sända "Beethovens "sjunde sym- foni.- imedi den världsberömda tjecken "Rafael. Kubelik "som dirigent. Denna sändning kom- mer" 19 fibruari.. "Från Storkyrkan i Stockholm kommer Bäåchs juloratorium "att andas för "att därefter sändas på juldage "kl. 18.00." i Käbr': faretej blir ' solist i ett . Det blir tre . som” kommer a Jussi Björlings son blir den 22-jan. Man "Björling skall debu- tera. 18. jan, och fyra dagar se- hare. skulle. vi alltså få' se och (Forts. fr,.sid. 1) sn. :-Radikalerna' har bes medver- : 'kä”i den och därmed får. en: så-' "dan regering ett någorlunda ”sta- in 3 ”Parlamsentarisk ”e underlag: ven' om det inte blir lika sta förstärkte” detsaräma.” 2 Det, bli ltså en 'lättlöst . re- T 'geringskrig vårt. "sydvästra nabo-: land, Den 'nya regeringen får 87 ; mandat i folketinget, Opposi- i tonen om: man till denna räk- ” hängiga - får tillsammans 81 mandat, Axel”: "Larsens socialisti-" på den. saken. också. Men lagen hinner:inte. bli klar i år.: [0 år "hoppas. man” att alla ny- tillverkade stöttingar skall för- fås (Forts. E sid. Dn” Riksbyggaren Gustav. Vasa| ; visas på dokumentarisk expo 2 STOCKHOLM : ; + Någon gång i slutet av 1550-ta- - ville hertig Erik ställa till med tornej i Kalmar och skrev till gam- le "kung Gustav och bad att få låna rustningar och annat som be- hövdes för en sådan glad tillställ- -ning.' Han fick ett barskt nej till svar.; ;”Vill du Sava något skåde- spel för händer, kan du hålla va- pensyn” med mina knektar”! Men lika barsk som 'kungen är i brevet till den unge tronföljaren, lika fa- derligt omtänksam är han i ett brev som han: skrev några månader före Bin död och som märkligt nog togs in i riksregistraturet, Där är han deå ömme fadern som är djupt be- kymrad över dottern Katarinas häl- sa och dottern Cecilias ' erotiska eskapad i i Vadstena; " "De båda breven finns bland en mängd dokument som bildar stom- men i en utställning ”Gustav Vasa i Riksbyggaren”,; som Riksarkivet och : Livrustkammaren 'anordnat i Nordiska muséet och som syftar tjll att. belysa Gustav Vasas härstam- ning, hans väg till makten, hans in- gatser -för rikets uppbyggnad . och hans personlighet: Bilden av deni. gamle landsfadern. som -”murade]” Sverige från "grund. till tak” har kanske sina skönhetsfläckar men dokumenten talar oförtydbart om hans många omsorger för landet och hans strävan att bygga upp, en fast organiserad stat. SN Vasarnas ätt var inte Jämmal och det första dokumentet: från förfä- derna är ett.avtal om gårdsbyte från 1362. Märkligare är ett blad ur Stockholms stads tärlkebok 1490, som berättar om en förlikning mel- Jan Gustav Vasas far, Erik Johans- son till Rydboholm, 'och Stockholms borgerskap. Där lovar hr Erik att j ”slå, hamra och hantera borgare som andra oskäliga skogsdjur eller 'dödsfiender”. :- Så... mycket - finare anor har emellertid Vasaätten i ett stort anträd, som Karl IX lät upp- rätta och på utställningen finns ock- 'Johan;var”son”till ”en-”bonde -'och 'smålänning”. IT brevet” "redogör kun- gen" -utförligt för 's sin Y fina” bärstamn Söta påtta”, mö klig dalakälla ningshbi v: till de finska herremän-' nen, som: de:klokt nog inte: ”åtlydde. Om? äventyren, i Dalarna har .man inga”: dokument 5 mer” ir tk öni vars =; uppgifter a kängens: égna berättel- sér,"Att;man, länge sökte efter stoff för. sägnerna" visar, ett brev år 1593 från - kyrkoherden i: ; Malung; som omtalar att” han. funnit” en, källa, varur den "unge Gustav Eriksson skall. ha 'druckit och "som sedan dess kallats 7Ssöt påtta”. . Om" den. unge "Gustav Vasas" svå- righeter och "bekymmer berättar en rad 'dok bl a hans'månifest precis som de Hörda tjänster bör inte utlä till godtyckligt” avgörande utan ' klart "fixeras precis som sker då det gäl- "ler arbetsmarknadens, parter i Stort, "OFÖRENLIGA INTRESSEN å der inom' de grupper som éven- :tuellt skulle kunna tänkas bygga "och driva ett privatslakteri i Hal- Jand, anser Jordbrukarnas Före- ningsblad: Ma Att det finns "privata djurhand- lare som ivrigt önskar att ett dant slakteri kommer till stå . behöver man inte tvivla på. För- ”modligen finns det också företag » & charkuteribranschen som är in- tresserade för saken, Och dess- utom finns det en grupp av slakt- - djursproducenter som av skilda "orsaker är”negativt inställda till jordbrukets egen slakteriorganisa- tion och därför vill ha ett alter- ”nativ till denna, Så nog lär det " finnas krafter som är mäktiga att åstadkomma ett slakteri, om. de sätter den sidan till, ' ' Men det räcker inte med att ska- pa slakteriet, det skall drivas ock- så. Och man får hålla i minnet att de tre grupper som nyss nämnts har. Få | sinsemellan olika intr essen, fortsät- ter JF: "De som levererar slaktdjuren vill ha”så bra. betalt som möjligt för dessa, Djuruppköparnas intresse : "ligger i att erhålla en god mar- ginal för egen del, vilket innebär att de önskar köpa djuren billigt men sälja; de slaktade 'djurkrop- parna”' dyrt. slutligen är främst intresserade av att köpa samma djurkroppar så blilligt som möjligt. . Som syns'har de tre grupper- na rakt motsatta intressen sins- emellan, Att under - sådana. före Charkuteriföretagen | svänska kommunisterna 'gjorde då 'den' erlanderska regeringen" var: i: fara -i' vårt land då oOmsättnings- ”skatten ' och ” ATP ' hotade '' dess existens, -- Därmed : skulle” Viggo . Kampmann kunna motse en rela-' överskådlig framtid,” ov verksamheten som omsider" klev ägaren för tröttande? - KARE Samma brist på” intressegemen- skap blir ett besvärande handi- cap också för ett nytt privat- slakteri. i.Halland, om nu ett så- dant kommer till stånd; "Om det trots medvetandet därom finns fö- retag och enskilda affärsidkare som vill satsa medel till ett nytt slakteri så är detta deras ensak. bar - sa . Berusad av ägg och fisk i På universitetssjukhuset' i Chiba i närheten av Tokio, behandlas er patient för en sjukdom som veterli- gen aldrig tidigare beskrivits eller. förekommit. ;.Patienter visar alle tecken på alkoholrus så snart han äter ägg "eller fisk, Han har också På fastande mage och efter dietbe- handling 0,8 promille alkohol i blo- det och alkoholhalten ökar till 1,8” och 2 promille efter en måltid som innehåller ägg, fisk eller vissa. sor- ter proteiner. Läkaren som upp=, täckte och bahandlar -patienten he-. on ter dr Kohei Hashimote och har. konstaterat att patienten efter '.-.en lidigare - magoperation och intensiv aehandling . med vissa antibiotika ätt: den normala bakteriefloran i Nagsäcken och "tarmarna förändrad,” - N hatad tur. sedan Veinge o, s. v. Det he- la . gick: S dan av sig själv och "Kn "Erik L. Larsson betonade” att det ' ha skett” [2 nte kunnat ske, som , RLF inte funnits och menade, «att .RLF utvecklades sakta i men +'säkert : och tjänar jordbruket på det allra bästa. ' Avdelningens förste ordföran- de Ernst Brånalt berättade se- dan,.en .del minnen från den första tiden. Avdelningen bilda- des detfi 13 november 1930 strax efter klockestriden och. på en månad .så hade man 200 med- lemmar. '-Interimstyr elsen, som bildades vid Karl Levins besök, bestod "äv: Ernst Brånalt sam- mankallaride och av Oskar Svensson, Gottfrid Enborn, Karl Svensson” och Evald Andersson. "Sedan an druckit kaffe vid- tog den lättare SR av jubile- umsfesten "och bl/ svarade Gösta Hall för ett sångframträ- dadne, som" rönte livlig upp- skattning, : Sjuttiotal'.;.. : Forts, från sid. 1.7 : TEEN . Poliskommissarie IL Kamrup talade om erfarenheter av last- bilstrafiken och framlade även synpunkter: och önskemål på det » hållanden skapa en fruk de långsiktig samverkan är säkert inte. lätt, Vad var f ö den dju- past liggande orsaken till att det tidigare privata slakteriet i Stöin- ” ge blev sålt till Håess? Var det inte just denna brist på naturlig intressegemenskap hos de grup- per som skulle ge'underläg åt ed” påfäljden att 8 sessen och dea inre sekretionen | har råkat i 'olag. : Patienten behandlas ned nyartade medikament och 1ä- karna hoppas att kunna avslöja Jen nya sjukdomen i varje detalj ach bota de som: till äventyrs. på Annat håll skulle insjukna i den- Våxtorp: Mantverkskurserna, Konditorimästaren B, A. Pellers- son, Våxtorp, har på statens hant- verksinstitut deltagit i en kurs i kylteknik m: ms : - + FYFYTTYTIVEFPETETI A PREDIKOTURER Hishults' Missionshus pred, > tisd. kl. 19 av Pdvard Nilsson, MAAAMMI AR Dn hela.- Förbundssekreterare Arne Thorell från SLF talade, om aktuella trafikfrågor. Styrelsens förslåg om att 5.000 kronor tecknas i aktier i Kila- fors Industri AB, som är SLF:s Isläpvagnafabrik, godkändes. Vi- dare godkändes :O-länets för- slag om vartannanårskongress, I valberedningskommittén valdes Einar Andersson, Veinge, Ture Jacobsson, Trönninge och Jonas Hansson, Anneberg. . Halvårsmötet: avslutades med sHästen. a VVE ETTUVEESSVIG Eee en gemensam måltid på Gröna YVEVETEESN till påven, kejsaren och andra fur- stär, där han vädjade om förståel- se för sin kamp mot Kristian, Här finns "kravbrev från Libeck;: förs maningsbrev' till ' bönderna .o 's v Gustav Vasa skrev och talade ock- så ett mustigt och målade språk och det "var, han som kom att. döpa kung Kristian till ”tyrann”, I ett brev "till ) ö erinrar 'ohan : II:s.i bekanta” . skällebrev |” till: -yske: tsaren, "som. påstått” att: |gen: "slog alltid bra” mynt” : : Ett ar dökument illustrerar a än "Peder. » Ett originalbrev från Martin Lut- her finns med. Där rekommenderas Georg Norman som lärare åt den unge prins Erik, Norman och andra hjälpte Gustav att bygga upp en förvaltningsorganisation med Kam- maren som det första ämbetsverket, Där fördes noggranna räkenskaper över fogdarnas förvaltning, draban- ternas lön etc. Räkenskaperna. för- seddes ' med fina pergamentsom- slag, De rev 'inan ut ur vackert päntade medeltida = handskrifter, som man tog. från de' indragna klostren! Ett inventarium från 1548 upptar alla kungens kläder, vapen, rust- ningar m m, Och kungen skaffade sig åtskilligt med tiden, Det gällde för en ”uppkomling”' att. hävda sig bland Europas gamla furstesläk- ter,. Kungen sände en köpman till Tyskland, som gjorde en rad inköp av. dyrbara tyger, rusthingar, va- pen m m. Tygerna är borta men ett flertal av rustningarna och vap- nen finns kvar och har kunnat identifierås. En del av dem visas på utställningen. ie " : " Dans med Dacke Kungen" förde "en försiktig ut- rikespolitik. Vid tiden för Dacke- fejden slöts ett fördrag med Frark- rike men omhuden fick ovett när de kom, De hade gjort av med alla pengarna ' och kungen talar för- Jtrytsamt om. hur de dansat med '] Frans I:s älskarinnor och andra hovdamer medan han haft en svår dans med Nils Dacke! Kungen var en sparsam herre och tålde inte slarv. Och han var mån om sitt eget, En tablå visar att han som : arv: och eget kunde, redovisa omkring 5.000 gårdar runt om i lan- det. De hade han fått genom arv, köp, byte och — processer. Han var svag; för "sötsaker och hans egen konsumtion av ”mungott”,. dvs bröstsocker, konfekt och andra söt, saker, kryddor mm finns noggrant redovi. di hovets äk ån Gustav: «Väsa' från äldre och” yngre dar” finns "med «på : utställningen. Mén en samling silvermynt — kun- ger också 'en god bild av honom under skilda .perioder,- På -ett mynt. från 1522 -'är - han” den unge; kavaljeren "med plymer "i. hatten, "år, 1523 som nybliven kung liknar han en prakt- full S:t Erik, på mynten från 1530 och 1540 ser: man en kraftfull man med tvärskuret :skägg och "först på 1559 års" mynt ' känner -man .igen - Närmast ansvariga - för den. in- tressanta utställningen : är Liv rustkammarens chsf fil dr Brynolf Hellner. och” förste arkivarie ' dr Nils Holm i Riksarkivet, ' : NE vt Dixon Tyska” marknaden en väldig: réserv + för. Volkswagen DUSSELDÖRF (AEP) . Verkställande "direktören .- för Volkswagen-Werke 'i "Wolfsburg, professor, Heinz Nordhoff, har vid eld. han om den förgångna svåra tiden och talar om sin kamp mot kung Kristian, denne ”Eruveliga . blod-. hund och tyrann”; 2. . ma —— i Livrustkammorens- chef dr Helln Vass köpt fråa en presskonferens i Di £ tills käl ivit att Volk gt 4.000.000 "för. några dagar sedan lämnat "fabriken i Wolfsburg. Di- Väderleken har varit ovanligt mild i höst, och trots att vi redan befinner oss i senare delen av no- vember, har det ännu inte varit någon ihållande frost i de halländ- ska kustbygderna. Marken är fort- farande' grön, och på betesvallarna står gräset friskt och frodigt. Detta har medfört att många Jantbrukare fortfarande kan låta sina nötkrea- tur och hästar gå ute på bete, åt- minstone under dagarna. Betesbilden härovan togs på tors- dagen, vid Hellerup i Ljungby. Där gick en hel flock låglandsdjur på bete, samtidigt som de tycktes nju- ta av dagens solsken, Även på and- ra "håll i. falkenbergstrakten såg något årtioride sedan var husdjurs- " djurens betessäsong inte bort ut- sträckas för långt fram på höstar- na, De senaste årens erfarenheter har dock visat att särskilt ungdjur: utan olägenhet kan gå ute tills långt framåt vintern. Djuren har ofta god -anpassningsförmåga, och om . temperaturen sjunker, får de snart en tjockare hårfäll och feit- lerar mot kylan. . " Det blev ingen än Djurnamn så det förslår ett "gott | tag kan man nog säga att Stock- holms "borgmästare Erik ' Eriksson Tranevardius drog in i sin familj. landsfadern med ' det: långa. skägget. Han styrde huvudstadens öden un- der 1630-talet, en kunskapsrik och skicklig "ämbetsman" ”och>=värl> till bords hos Gustaf II: Adolf, Trane- vardius blev 1627 adlad och erhöll då tillstånd att ta sin farmors mor- mors ättenamn, som var Geet och fick också rätt att använda det gamla Geet-vapnet. Ätten skrev sig' som. bekant. till Svin-stad i Upp- land, soc Som Tranevardius var den blivan- de ”Geeten” gift med Kristina Skyt- te död :1624, Sedan blev Erik Geet gift med. Märta Bock,' dotter till Esbjörn Svensson Bock till Näs och Liljestjelke. Denna . andra hustru avled 1632 och nu gifte han om sig tredje gången med Botilda Måne- sköld, vilket ju var mindre ”dju- riskt”, Då var det äkta paret Geet- Bock roligare, även om det var han som var geten och hon boc« Ett ”släktmenageri” de på djurnamnen Måthias Ulf och sonen "Qustat med. Cecilia Crusebjörn, > man djur ute på bete, Ännu för ' experterna tämligen eniga om att ' Lång betessäsong i i höst + ansättning under huden, vilket iso= ns - Till" detta' kan läggas svägersl n . H | Elin Bock, som gifte sig med 'löjt- nanten Bengt Rääf i Småland, fas- tern Carin Oxehufvud, Bengt Bock, som var gift med Anna Uggla, Le: nar Bock gift med Margareta 'Lils liehöök, Anna' Cathariria' Bock gi ligen 'som kronan på allt samma en andre Lennart Bock gift med) Elisabeth FHillebard och deras dot; ter Catharina gift med on a 3 Per : Ulfsax.. En hillebard:'och . en vargsax i. den familjen kanske var, behövliga. Tore Kr . DAGENS NTF-I CMANING : '".$y fast reflexband på barnens > kläder. Mörkertrafik — ' ken. te. sig, kan man gott 'säga att fa= miljen vart ett helt menageri. Dot- tern Catarina: gifte sig med: över- | sten Björn "Svinkuvud, Maria med rektör Nordboff tecknade Volkswa- gens utsikter på de inhemska och. utländska marknaderna ytterst op- timistiskt.. Då USA-befolkningen:' äger en bil pr tre invånare, Sverige" en pr sju, Frankrike och England en pr tio invånare, så har man trots 4 - miljoner rullande bilar i Väst- tyskland bara en bil pr 13 invånare där (utan Västberlin). Inom ett par tre år kan Tyskland nå upp till den engelska och franska frekvensen, ' Däremot blir det svårt för Tysk- land att komma upp till samma mo- var tredje tysk äga-sin bil, såsom fallet är i USA. Därtill är Tyskland alltför tätt bebyggt, landet är till sina dimensioner för litet för en liknande höggradig motorisering och vägnätet är självklårt otillräck- ligt utbyggt. I Sverige har befolk- ningen större utbyte av sina bilar På grund av de stora avstånden, menade direktör Nordhoff. Han meddelade vidare att de amerikans- ka bilförsäljarna vid sidan om de lagrade och osålda 900.000 ameri- kanska bilarna nu sitter inne med 148.000 osålda importerade bilar, av vilka emellertid knappast en enda är V gen. De tyska V ger går åt i USA så snart de har urlastats i hamnarna, Under detta år kommer exporten till USA att uppgå till minst 200.009 Volkswa- 2 ör er invid en Tuatning som Gusta Tysklanda PFFEFVEFvvFn SETT SYYTVEVYTVESVYTYVY TSV LLA Ven Vor - LAHOLMS TIDNING — der effektiva annonsorganet — När sedan Erik Geets. döttrar gif- ) 7 toriseringsgrad som Sverige har och |; knappast någonsin i framtiden kan |: Japans lille tronföljare, prins Hiro, som ny är över ett halvt år, är här fotograferad tillsammans :med. sin lyckliga moder, kronprinsessan Mi- chikos under familjens semestervia. telse i Karuizawa. med Otto Magnus Drake samt slut-'-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.