.. dågsnytt. Det är därför med ' för- stin nobelpriset i litteratur. Fyr ver Y v - LANOLMS T TIDNING vrertyryvYPYV terevyveeveryevYvYvvYevYnyYrYT TRY TYTYYYYTYvYTTFTFPE FEV YPYFYFVVt "Onsdagen den 23 november 1960 rd Kriget i Algeriet. Har 3 nu givit dko'även i den svenska riksdagen. . i Ha antal riksdagsmän från samt- > likå" demokratiska "partier > hår ' M uppvaktat ”stätsministern. och krävt ått Sverige iFN aktivt skall ver- slå en omröstning bland. 'Al- ”kérieta folk" om landets” framtida " inte ny=— - den har fråmlörta. flera » gånger , tidigare ”” ål. och i. olika sam” i problernet, är; ] bttnände ytterst" däri, att' den al- > ker viska befolkningen / inte 'är'ho- mogen, | Cirka. en "riiljon. männi: "skor ' -eller . bortåt. en -tiondel "år landets befolkning är. fress- än, -en. del, inflyttade. från "mö= "derlandet' men de flesta ättlingar :omplicerat, : kar: inte främrande för delad Pi alev NM ma. td 5 De Gaullé hår hittills misslyö- kala med sina försök att göra slut på 'sviget i Algeriet men utvecklar för närvarande; en synnerligen. "livlig, aktivitet att med ett en-' da hugg” söka . upp. Algeriets; : gordiska” knut, Vart. hans :aktivi-' fet syftar är klari; nog, : Han vill skapa ” självstyrelse . för Algeriet. inom''ramen för-en" union med Frankrike, Detta 'har varit. hans! -Ninje', i den algeriska frågån än-! , da sedan han tillträdde president-' posten. -Den. både: för Frankrike” oc Algeriet : :ödesmättade frågån de Gaullés” linje längre är möjlig loch om de Gaulle i "så "fall: hår « "kraft: "och" förmåga” "att ”genomdri iva "år. eller kanske bara för: ett. är sedan ha varit » möjlig, ty Ferhat Abbas: har A i grund och botten > Idrig . varit. fientligt . inställd" "mot" rånsmännen.. Tyvärr kunde ide + Gaöulle ite: i tid 'grupper” inom både "Algeriet" och "Frankrike' självt; som, mötsatte sig: hans "linje. rigenom drevs Fer- "hat ' "Abbas: ” och hans kolleger i exilregeringen . att söka stöd 'hos Sovjetunionen 'och" Kina. Visser- ” ligen har Ferhat Abbas. officiellt förklarat, att deras hjälp ges utan' ;'åv franska släkter, som i generå-. , några politiska villkor men han tioner varit Bbösätta: i ”Tandét; De : betraktar Algeriet & som, en omist- dig i av sitt franska färderhes- skall. bli :en helt: självstän lig ts Majoriteten av: den arabiska . torde helt säkert vara tillräckligt insatt i. det” världspölitiska spe- let" för att ”f rstå att så oskulds- full och 'så ösjälvisk är man inte "varken" i Peking ellef i Moskva: et finns” anledning tro; att Ferhat. bbas inte utan bekymmer ser på självständighet. ””mintdré gn upper, s iska: hj paktioner. + inom 'ramen för "en jan sjön iméd :Frankrike, En. antan: löshing av; Pröblemet: - om” " Algeriets': fölk-. Kv :-underhandlat 'med "direktör Rune Blomquist i Halmstad om köp "äv" "veckotidningen HD-Lör- . våning i frågan initierade läste i r följande avsnitt i en intervju riksdagsman. Anders Petters- ålt. vi skulle köpa HD-Lördags- ..Hytt/ det är det enkla besked som L har” att ge - beträffande: de - åkrlverier som förevarit- i saken, ill, hr Pettersson i Dahl verk- en: stå för. denna upplysning areas Tidning. efter . vad SENOLYCKORNA hittills. i " kostat 18 miljoner kr. och 200 särkoner har dödats” vid dessa te .ske om 'planen "ställdes 'åt. sie - dan - tills: mån” lyckats : klart . olycksorsakerna. NNISKOR ger sig ut'i onödan. på hala "vägar, me- delmåttiga : eller - oerfarna bilförare, De fyller bilen med :sina offer. och tar dem ut i de mest fruktänsvär- da risker, — söm vållas av. förarens egen ” olämplighet och "andra" föra- réS,.". Äramhåller.; Göteborgs- Posten (fp) på tal om det senaste yecko- + den. Den torde" ännu för ett, par i STOCKHOLM il år ha uppmärksammat ett Bystert femårsjubileum, Är 1955 drabbades racersporien av den : fruktansvärda "”atastrofen « vid . + människoliv 'släcktes ut. av en' :; exploderande. bil. Det blev dock, inte något totalstopp för racer- + Sporten efter den händelsen. På . 3 de senaste fem åren har mo-" 3 tortävlingarna fortsatt att skör, z "da dödsoffer. H Mans . har,-liksom aldrig klärlagts. "Farten var mitt liv”. na är banan" bara två:spår bred, nom; "att jag" hyser betänkligheter: kan rare i den farten med ler honor; 2. 7 — Horrx Neubauer, ssmåler Fa ro! "mö kt.” — Jägser ”inte' bara "mörkt; mon- för: sent, gör. en ' plötslig inbroms- ning och: vill skära banan i rikt- ning depåerna; så skulle det kunna ig ka dan 21923, "och" det. har ; aldri; : Europeisk motorsport kunde - "Le Mans å Frankrike, ”då 72 ” |tämja: I dag kan man. sälja sina Orsaken, till katastrofen vid Le Inte heller Mercedes-stallets lag- ledare Alfred Nceubauer vill direkt peka ut någon syndare, när han nu tagit till orda om det inträffade i sin : andra: självbiografiska bok | Men mellan] raderna kan"man kanske upptäcka en anklagelse mot den franska täv- lingsledningen. Så här skriver Neu= re loppet; har jag. dessutom andra bekymmer. Framför .depåer- själva "depåerna ligger. mycket tätt bredvid varandra, Vi har svårighe- "fer med 'teckengivningen, Jag går till monsieur Faroux och säger ho- femtio vagnar rusar för- ed 220 knutar och femtio ar upp sina tavlor så säkerhet se vilket tecken; som gäl- X, dag tror. ni ser allting för sieur: Faroux, jag är, till och ' med rädd.. Var snäll och betänk, att:om en förare :märker ett stopptecken den ij äx här + säg vasst, ;.det:, här italla fall” gått. set | 3 hi bilen aldrig blivit vad den r i dag: ett till sista skruven perfekt konstruerat motorfordon för var och en, Den tiden gällde ännu med all rätt satsen: Dagens tävlingsvagn är mörgondagens bruksvagn, 1 dag gäller "det på sin häjd nå niska detaljer. M . Y U I Tekniken & är «Tekniken: är för" länge "sedan en utan tävlingsframgångar. Hånden på hjärtat, vem. vär. Å dag . intresserad av att få veta om en bil kan rusa i-väg' med en hastighet av 200 eller 300 km:i timmen? . Till 'Husmödrar socialt: éftersatta? - - Av civilekonom Peter' G Lindberg ser Vända oc största industri är utan ! tvivel den matlagning som be” drives av fruarna i hemmen, Här i landet använder folk mer än 30 procent av sina inkomster till måt, i länder med lägre levnadsstandard | kräver maten ännu mer av inkoms- terna, Relativt litet är ännu gjort för att rationalisera denna indu- stri, 'och , ändå mindre har gjorts för att kvinnorna i hemmen akall få samma lättnader ifråga om ar- betstid som vi andra. Att många kvinnor inte heller får den ersätt- ning de borde ha i pengar eller på annat sätt för det arbete de nedlägger i hemmen, förvärrar sa- ken ändå mer, Inom FN har några a av de många delni -som” öker utreda och med en. gammal tävlingsräv som. jag måste erkänna logiken i de' flesta” argument med. förståndet, medger Neubauer; : + Kanske hans berättelse om a själ va Le Mans-katastrofen också kan ge en viss förklaring till "varför Mercedes drog sig ur leken: ” ; "De kommer vischande' som en sannskyldig - "helvetesjakt.” Då... Hawthorn - angriper, skjuter förbi Macklin. Även den första Merce- desen: börjar gå förbi från vänster. Och 'nu sker det fasansfulla, det ofattbara... » Plötsligt skär Hawthorn utan 'nå- gon förnimbar orsak Macklins' ba- na år höger; bromsar 'upp och rul- lar bort mot depåerna för att stan- na. "Macklin panikbromsar, 'kastar om ratten åt vänster, vill undvika sammanstötningen. Bilen råkar" i sladdning ' och pressar ”Mercedes- vagnen, som just skall till att gå förbi den; åt vister . "Banan är smal, alldeles för smal för att /man' skall hinna, reagera, när: man kommer :vischande med 220 knutar, Nu:utspelas "allt: inom bråkdelen ' av'" sekunder. --Mannen bakom Mercedes- ratten "kastar. upp ena ae som: om; > ha Ö. varna nde. é fr: . Biltävli; i torsporten, "funderar: iNeibaver, då | ; | underrättelserria om olyckan börja-' reklamverkan' i händelse av en skiftets tragedier på våra land i . v det förstår bättre: ”fatter inte att kör- : ing i halt: väglag ställer" krav på dem; som de helt enkelt in- te kan uppfylla Lä grund av.sin oerfarenhet och si brist ut- bildning. Kör inte i halkväder, c om ni är oerfaren förare och ta i varje fall . absolut inte ombord Passagerarel " INDRAGNING. "Avi KÖRKOR, TET betraktas av. imstorfolket som ett. straff "även om det juridiskt sett , betraktas som- en säkerhets åtgärd i trafiken, Det kan: också i många fall vara. ett mycket | hårt straff, särskilt - när det gäller.” yra kesmän,: som" för sitt levebröd .är beroende av körkortet, anser: Stock< holms-Tidni (5): g att SEMA inte. är : aktuellt. Y'Uhdrar varför. Räcker inte det inf Klfade som skäl för sen sådan dig å2, spörjer. | Hallandsposten oe Starka skäl talar därför: för att indragning av körkort "behandlas "av domstol, även "om dettå: kan komma att" avsevärt öka domsto- larhas- arbetsbörda. Eftersom frå- " gor av detta slag nu avgö hör k lats på «Jen man tän- köt "väl inte vänta med flygför- Budet tills polisens utredning är någon tid,- » klat? Två likartade olyckor under Ik -- loppet av tre veckor borde också vära ett tillräckligt skäl, Vi hade » elt analogt fall för ett par år se- dan. med B 18-planen, Den ena olyckan efter den andra inträffa- "de och trots tt man kände. till a sprickbildningar i godset i stjärtpartiet tillät man flygningar- « PA fortsätta, Först sedan en tid- ning slagit knytnäven i bordet Stoppades flygningarna och planen normer 'av.' olika; läns- styrelser (och. -ÖÄ),: är det ett rimligt. rättssäkerhetskrav att ge- nom 1, domstolsbehåndling skapa enhetlig bedömning.” Tjll "detta" kommer, vilket ofta framhålls i trafikmål, att domsto- "larna nu vid utmätande av straff inte vet, hur: det senare kommer att bli med den dömdes körkort, Här domstvulen möjlighet att — efter individuell prövning vid det muntliga förhöret — väga. båda faktorerna - not varindra undviks den dubbeibestraffning, som nu i TOLV FÖRFATTARE I BILDAR LITTERÄR DANSK AKADEMI KÖPENHAMN (TT). -Tolv framträdande danska författare har,bildat en litterär akademi som enligt tidningen Politiken 'skall stå. Il nära förbindelse med då aderton och bl. a. föreslå kandidat 'Dr Anders: österling förklarar på en fråga ått han inte känner till att någon dansk akademi skulle ha bildats. Han förnekar att hågot initiativ I frågan skulle ha tagits: av svenska akademien — Politiken hade” påstått detta. Givetvis har den danska. akade- vissa fall kan drabba mycket hårt mien — liksom . Akartade samfund. över. hela. jorden — full rätt att . komma med förslag till nobelpris- kandidater, men beslut ätten "en i gång bilens utveckling.: Utan de där. pionjärerna, som. med :' sina hästdroskliknande vehiklar och i en ' hastighet av, 20. km i timmen för sextio år sedan körde "; i kapp” längs «Katastrofen i Le Mans 1955, Ur ”Farten var mitt liv” av. Allr ed a : i » Neub de: strömma i in: "Men Le Mans ' blev; inte” slutet p på. motorsporten, det blev dock" slutet för Mercedes ' på" "tävlingsbanorna, Redan i Le Mans lämnade de tyska: bilarna banar irman loppet: var:slut. De: hade” då ' en "betryggande ”led- - ning, men" åtgärden att- bryta lop-, pet var en seger för. ” liga? 2 2 Vad vore ett lopp och € en se: ger som köptes.med 72 människors liv, Katastrofen i Le Mans den 11 juni 1955. är. den största olycka som , drabbat automobilsporten. Må det - rekordet aldrig slås... - a Auer, son - - ligger hos". svenska betonar hr Österling. ' KULTURENS FRAMSTEG En - av våra - upptäcktsresande ', träffade på. sin senaste färd : till Nya Guinea en kanibal, som: stu- derat vid ett brittiskt universitet. — Och ändå äter, ni fortfarande människor?. sa han förbluffad, — Javist, men nu med kniv och gaffel förstås. ” akademien, ANDA IDAAASALSANASKDA. HANTLANGARE TILL FICH- 7 '- MANN HAR ANHALLITS "Advokaten och förre SS-office- ren dr Otto Hunsche från Datteln, - Westfalen, har i i samband med po- lisundersök av ”: mando Fichmann” anhållits för mord på omkri ng” 1.300 ungerska judar." : Hunsche anklagas för att i sam- arbete, med- den -s: k.. judebödeln Adolf Biehmann ha deporterat ju: dar -från Ungern, : Ne Få ALA AR - Polisen har också anhållit. en annan ex-SS-officer vid namn Krumey som också tros ha tillhört Eichmann-kommandot. världens ekonomiska och : sociala problem. undersökt husmödrarnas villkor" och': arbetsförhållanden i världens länder, Utredningen visar, alt husmödrarna i många avseen- den: ligger efter i den sociala ut- vecklingen, Medan vi andra har kommit ner i en arbetstid på 40—45 timmar pr vecka, arbetar. de flesta av världens husmödrar dubbelt så länge, a oe " ”Husmoderns arbetsvecka varierar” .. > iolika länder ' » Inte "ens i USA är 40—45 tim- nars arbetsvecka mer än en fjär- ran skymtande möjlighet för hus- mödrar, nämligen på i genomsnitt 53 timmar per vecka — 9 timmar »er dag, Detta möjliggöres dels ge- nom . arbetsbesparande ' maskiner, dels genom att man i stor utsträck- ning använder konserver och fär- Figlagade rätter, Kanske får också nännen hjälpa till i större utsträck- ring än i andra länder — å 31 Procent av männen ”ögitta, Det- ta beror inte på att det saknas kvin- nor — av dessa är vid 45 års ålder ungefär en fjärdedel ogifta, Kanske beror detta på att man inte kan få skilsmässa i de katolska länderna, Olyckliga fruar belåtna I män se och läsa om sköna kvinnor, eleganta hem, romantiska äventyr och miljöer, är det inte alltid så ro- ligt att jämföra med sin egen situa« tion, Fantasierna och förväntnin=' ningarna blir alltmera främmande från verkligheten. ing ett 1 snel] 1. En annan stick dersök , utförd -av Unesco, anses visa att i USA och Europa' är i genomsnitt 60 procent av fruarna besvikna på äktenskapet. Ett alldeles särskilt överraskande resultat kom man till i Västtyskland. Där var 81 procent av fruarna missbelåtna, medan 92 procent av männen sade sig ha ett lyckligt familjeliv. Vad kan det finnas för orsaker till en sådan motsättning? Antagli- gen beror det på att mannen äg- nar sitt intresse åt arbetet och fa- miljens ekonomi, medan de inte har så mycket" tid för det person- liga samlivet med familjen, Det räcker inte med sund ekonomi och mycket hushållspengar — det be- hövs också värme och sympati. Det är klart att det också har stor betydelse, att kvinnan allt me- ra arbetar också utanför hemmet och sålunda får en dubbel belast- ning, Man kan "förstå alt en fru, som tidigare har haft t ex kon- torsarbete, inte gärna vill ge upp den eleganta kontorsdräkten och allt hon lärt sig i arbetet, Äkten- skapet kan för henne medföra att hon känner sig degraderad till piga i hemmet — utan egna pengar att disponera. Stor betydelse har "också den idealbildning som bedrives i po- pulära massmedia, TV, film, vecko- "FN-initiativ 1 matlagningen har varje land si-" ha speciella rätter, och ett inter- nationellt utbyte kan bli givande. En avdelning hos FN har därför, tills vidare bara på engelska, sam= manställt en internationell kokbok, Arbetet har gjorts tillsammans med ' ”American - Home Economics As- sociation”, och kvalificerade tolkar har svarat för översättningen. Häri- genom blir det möjligt för världens husmödrar ' att samarbeta på "ett praktiskt plan. Hur stor betydelse detta kan ha inser man av att mer än en tredje= del av de inkomster världens folk ” har, användes till livsmedel, Även - små förbättringar och rationalise- ringar i matlagningen kan skapa oerhörda "värden, Även om dessa inte framkommer direkt i pengar utan endast i bättre behovstilfreds=- ställelse, är det dock reella vins . stereo Skulle husmödrarnas arbete vär. " deras i pengar, kommer man upp till stora värden. Säg att en husmor ar= betar 10 timmar om dagen och räk= nar en så låg lön som 3 kronor per timme, Detta blir mer-än 10.000 kronor - per år och husmor. Nationalinkomsten får ett stort fast osynligt tillskott; ur familjens syn= punkt är det särskilt fördelaktigt tidskrifter etc. Skall man ständigt att detta inte kan beskattas, cc. ie därigenom att de får finna sig i att det blir som det blir; ” Det är ganska överraskande att ten" polska husmodern enligt sta- istiken följer, närmast den ameri- ”anska- ifråga om kort arbetstid. ”Ion uppges arbeta 81—89 timmar. = Det” polska, hushållet är dock inte vämnvärt ” ”mekaniserat.. Kanske ir. det så, att polskorna som ' lär "ära mycket förtjusande kvinnor, får nera hjälp av sina män, kanske är ollektiv mathållning vanlig. : ' : Svenskorna ' befinner ' sig enligt imdersökningen i” ungefär: samma äge som de italienska husmödrarna. Yessa "använder till sitt” hushålls- "bete 85—102 timmar i veckan, Det rv dock klart att det finns bety- Ande felmarginaler 'i ' en ' under- "kning av detta slag. >>. Den franska kvinnan, som i i den Aopulära föreställningen har'mestatt öra med sådana begrepp som ”chic” "ch ”amour”, är inte dessto mindre n'mycket flitig husmoder. Hennes irbetstid - i hushållet rör sig "om "—110 timmar per vecka. ' Trots "Hetta har. hon tid att tänka på sitt ”ttre, vt Mest tid åt hushållsarbetet ägnar .— inte oväntat. — husmödrarna' i tyskland och "Schweiz. Där gäller 'ör..s kvinnorna": parollen . Kiäche, Kinder; Kirche! — kök, barn; kyr- ta — i Schweiz ytterligare accen- 'urerat «av att, kvinnorna saknar "östrätt, I dessa” länder änd r Di: och då hör man om hur sam- De gamlas pe Av M ärta Leij jon svenska. afl rer, så vitt iog.ve, som vetslösa åldringar och narrar eller skrämmer dem för att få ifrån dem deras Hl- la sparkapital. Man måste bekla- ga att det finns "svenskar med så- dan brist på mänsklig stil och hut, men det hjälper inte att bara klaga. Man måste försöka trygga de spa- rade små slantarna åt åldringarna på. något sätt, Penningvärdesför- sämringen som bestjäl både unga och gamla på en stor del av vad de sparar. genom att kronan blir värd. allt mindre, 'den 'kommer man inte åt genom privata initiativ. Det är riksdagens sak att "> vakt om folkets sparkapit 1 Men det finns vissa möjligheter att genom försäkringar trygga sig för ålder- domen, Det är tyvärr inte alla som kan få en tjänstepension. Men man kan genom = försäkringsbolagen skaffa sig en tilläggspension, Det är inte möjligt att i våra dagar leva på” folkpension « och hyra: bostad och har värdesaker och lösa pengar : går .det att hyra ett bankfack i de + flesta: banker. -Det kostar: inte så mycket per år och det kan ju tän= . kas" att - folkpensionärer : kunde få rabatter av bankerna. Jag vet inte ket är i alla händelser inte så 'stor att den avskräcker. Vet folk att det inte finns lösa pengar hemma hoå en åldring löper han inte samma svarig "för allt den förvarar. 'Den som har. ett kassaskåp hemma sy= nes numera inte alls” vara 'trygg när det är skickliga tjuvar i farten. Den som har ett fack i banken kan vara trygg. Gammalt folk har alldeles för li- te kunskaper ' om de möjligheter som finns till deras ekonomiska hjälp och skydd; De stora kapita= listerna vet hur de ska göra men , småspararna behöver få veta hur de dessutom. . Kommunerna = brukar lämna bostadsbidrag men inte ens kvinnorna 109—122 - timmar i veckan till hushållsarbetet. . " Nu kan man visserligen säga att husmödrarnas arbete inte är kon- tinuerligt utan de kan ta sig många raster. Men även. i.annat arbete förekommer raster, som inte räknas bort från arbetstiden, om man inte lämnar arbetsplatsen. . : : Allt större äktenskapsfrekvens Trots allt ökar äktenskapsfrek- vensen för varje år, och kvinnornas möjligheter att gifta sig förbättras. De bästa äktenskapschanserna för kvinnor finns f£ n i Alaska och på Falklandsöarna, där det är ont om kvinnor. Där blir årligen 200 kvin- nor av 1.000 gifta, I USA ligger siffran på 87. Minst giftaslystna sy- nes männen vara i de mellaname- rikanska staterna, Där blir årligen endast 20 kvinnor på 1.000 gifta. De mest giftaslystna männen finns i Östtyskland. Där gifter sig årligen 13 av 1.000. ”. Världens kvinnor är i genomsnitt 24 år gamla när de gifter sig. För männen är siffran 27 år. Mest be- tänksam mot äktenskap är man i Franska Guiana; Där” är den ge- liga '' äkt åldern . 31 år, - Allt färre personer förblir ogif- ta. Vid 45 års" ålder är äv. de amerikanska männen bara 8 pro- cent ungkarlar. I Europa är an- talet ändå mindre, och minst i Islams länder. Detta är: naturligt, ty hustrurna betraktas där som nyt- | tig och billig arbetskraft, som det är lätt att skilja sig ifrån, om inte anspråken fylls. På Irland är det däremot gott om ungkarlar. Vid 45 års ålder är detta räcker rär sjukdom stöter till och kraven på omvårdnad, och lä- kemedel'blir större. Har man ett litet sparat "kapital gör man klokt i att avsätta en: del för sin pensionering, Då kan en bedragare inte komma åt det. Vill man inte anlita privata bolag kan | man få en försäkring genom posten i på samma sätt som man skaffar sig avgifterna i större eller mindre pos- ter när man vill. Många gåmla or- kar inte: själva ta sig till banken för .att ordna med sina sparbanks- böcker. Men jag skulle vilja före- slå att bankerna ordnade små kur- ser för gamla i samarbete med pen- ätter in sitt lösa kapital på check- räkning i en bank behöver de inte ha några pengar i buteljer eller madrasser eller hemliga vrår där råhare brukar leta upp dem. De kan ha dem på banken" och de kan betala ut dem genom checker i stället för genom kontanter. Chec- ken får inte något värde innan in- nehavaren själv har skrivit på den, Tar någon häftet. för en gammal person eller kommer det bort kan det anmälas på banken så att ingen får ut pengar på det, Om man vill kan - banken hämta ' folkpensionen och sätta in den på kontot och skö- ta utbetalningarna, Man kunde in- rätta en särskild åldringstjänst för detta. . Nu händer det att banditer vaktar på den gamle när han kommer hem med sin folkpension, bestjäl honom eller kanske halvt slår ihjäl ho- nom för att få ifrån honom den lilla summan, Det är sorgligt att vårt folk inte är bättre fostrat än att. sådant kan förekomma. Ingen! går säker varken i den tätt befol- kade skyskrapari eller i den lilla stugan i skogen. Allt tycks kunna betalningsmedel, Den godtas i alla en postsparbanksbok och betala in|' sionärsföreningarna. Om de gamla |. ska skaffa sig trygghet för sitt lilla kapital, Det 'går inte att lita på släkt och vänner. 'Till och med inom advokaternas -ärbara skrå finns det rötägg som inte är att - lita på. Meh en hygglig tilläggsför= säkring för ålderdomen, ett bank>= ' fack "och en checkbok kan före=" komma :många rån och rånmords=" förbrytelser mot åldringar och bi= dra till ålderdomens "trygghet för vårt lands många småsparare. HUR LÄNGE ARBETAR MAN?, . DEN LAGLIGT FASTSTÄLLDA ARBETS=" VECKAN I OLIKA LÄl HOLLAND 48 TIMO T- Första fartyg med eget TV-sy= stem ombord blir det nya brittiska, ; ; 42.500 7 hända alla när samvetslöst folk är Sy gerarfartyget Oriana på i farten, Men checken är ett bra lj ton, Hon 'gör sin jungfruresa Australien den 3. december, .. (TT-AFP) : Han «tår anklagad för "att bära ansvaret för hundratusentals ung- erska" judars död öch för mordet på 80 barn i den tjeckoslocakiska byn Lidice som sommaren 1942 utplånades av Gestapo Som : re- pressalieåtgärd, - Byns invånare beskylhdes' av-de 1 tyska” myndigheterna för att ha FETYSTYTEYN medverkat i attentat på den tyske : ockupat: 'va- 'kien Heydrich. ". 2 Alla byns män: arkebuserades och kvinnor och barn fördes till koncentrationsläger. en i Tj ' HUNDRESA, : STOCKHOLM (TT). En hund- resa till Holland med flyg ord- nar Svenska kennelklubben på lördag. Då flyger 50 utställare med lika många hundar till den FFETTETTEST internationella utställningen i Ut- recht. Resan blir den första i". världen i sitt slag, uppger .ken- nelklubben. H : Före avfärden på Brommå blir För- den gamle som" bor ensam | om det går. Men.summan för fac= " EGYPTEN 547TIM. Jo, det veterinärbesiktning -av, hun-, darna. Utställningen äger rum på söndag och .på måndag återkom- , mer sällskapet till Stockholm. PFFETTTEYN AMA. NYSTTEFSESTTFTETNIYTS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.