4 upp för dem. Man tycker att förs zu « a rryveryrerYvY YvrveyrvyY yreeryYNvyvYvYFYTTYYYYFT TTT YSTYTTYFFYYFYTETTEP EF YYVEV , (Tisdagen den 29 övenber 1960 veryvev F öräldrarna ” e Det blåtes och siöteå i 'det oärd- - liga bådé 4 228:3, f pressen. och i den allmänna debatten om äng-'' domens förvildning. Dat &” sänt ått der finns uttfyck' för dén, som" -förskräcker.- Det + fins en brist : På stil och hållning som inte är mn " vacket. Den har funäits förr, nen 2 den håde inté frihet då att ba äg - sådana uttryck som ni. Det fanns ' ” inte samma möjligheter att störd : "och fördärva som nu finns. Men idigt måste vi h att vi glädjande nog också. har ung= dom med stil, ungdom sonr söker ett mål och em mening för sitt liv :och sort arbetar ärligt” åck och skolan tagning för att för . förstå hur situatiohen var. I annan :sköla hélt' nyligen | de "rektor, samman eleverna: till sEdlahs ” avla ' för "att talä' med dem ont: ordningen F'skolan” och vinna deras -medverkan för den. " Genast började insändärna i pres- £en undra om sektorn hade, rätt till det. Man måste fråga sig vil- ka ambifioner- föräldsar. har för sina barns framtid, Varför låter de dem gå i skolan om de inte önskar ått' de lär. sig något? Det är en sådan trängsel om platserna nu i vårä högre skolor att hälften av 'de sökande" måste avvisas på "” äldrarna "borde, haft.s " hårt för att nå det.” Vad som många orter. Virför inte ge dem ' förvånår en är att föräldråarnbis - plats som vill använda den' till "tionen i många fall är så korts = att skaffa sig kunskaper? Värför .synt..som den är nu, I mångd skall man” hålla så hårt på- ele- länder förvägras ungdom att söt = vernas 'rätt att spotta. läraren i "ka utbildning och kunskap. Un<2 - synén och leva" bus: i klasstum" der” min "égen '"imgdom fick vi mét? Varför ska inté ungdomar i sannerligen arbeta hårt och förl = den'högre skolåldern ha så pass saka mycket för ått komma någonl — förstånd och 'så pass 'stil att de "vart. Nu lägger man upp skolors : vill medverka självmant. utan aga na. söm på en bricka för ungdod till en sådan ordning vid. skolan men, Ni är det bara att stiga il som, ger dem” det / bästa och ta plats. Nu har råan fått bort av dem? : "skolagahi, söm avskyddes av måns - Det: är numera "en "sådan "brist ga.och inte alltid; utdelades: "med .. på kompétent. lärårk. frihéten .när, de får den. Det set i man i Kongo: Det ser man också i det svenska skölväséndet.. Istäls.. | let för gamla tiders discipli Da gens rim Kornai Västerbotten har +, bästa ' fetthalten ' och ”någen "undrar om detta kan berc på att de kanske får lyssna - på musik; -: Något förut konstaterat, . t detta har vi hört och sett ” att musik i ladugården NS ger, Tekord fi smör och fetts: Vetenskapligt har bevisats - "attiden -ko ger merqx smör ill musik för lyssnd ; än den ko som det ej gör. . Varför, inte installera, . öm ej detta redan skett. ,. rädio i ladugården = ty.med,ökad mängd av fett: appardien sig betalar, M "Och. den stora "massan .smör ". kornas tack för denna Våd du” av musik än väljer.” i spelar. faktiskt ingen roll Ior om "di. blott ej korha bjuder! / - sik och rock: roll! då Soliman en skolklass från Nedligt samar - bete till vild! i inte är 7 betet." ver rdnade;, en bands ! upptagning ” som elé : inte ” vissté om i en"'klass —Jgävningarna får ta deras platser "kiga elémenteri tagit "där; Både” skolan och" framtiden skulle vinna på det. Plikttrohet och intresse betyder: mer. i' det . långa loppet än överbegåvad uiig- : dom med" missriktad ambition," Vi har inte råd att kasta bört under- :. förståelse för en 'sKalas "arbete £t' visning på. sådana som saboterar "de satte värde på att få veta hur'. . den.. Det går inte att arbeta under. det .var. Men' bort det! I' stället ”oordnade förhållanden : varken i för att diskutera 'det 'som "borde : diskuteras ' blev. det ert" pressde. Batt” grå lärarens "Och" rektorns ätt att göra en sådan bandupp. - överläggning där bandet spelades Nytt från Skottland; '"Melntyres. p kommer sprin- gande” in till sin far och ropar”. : pappa, ”. det "står en främmande ko på vår äng! « > Pappa, '- Mun, pojke, och spring genast oc mjölka dent FS nr Räckvidden är en ver slät mark, två | bäar; RE kö Doktorn. svarar ” det denna rubrik besvarar vensk - legitimerad .läkäre : r . kostnadsfritt medicinska frågor” sekretsen...' Ar v fär och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars Inonymitet obrottsligt, bevaras, . k "RAR och sänd dem en vedak- tionen. HE der och gnisslar under sömnen, och t om kan slita ned tänderna ge- nom sitt tuggande, torde ligga inom mera svåråtkomliga områden av or- panisinens funktion eller personlig- etsfunktion, hur. man nu vill ut- trycka" saken; Det är ingen tvekan ol tt >ett'sådärit symptom som ägnissel "ett uttryck för visså spänningar hos individen, utan att det därför behöver anses våra ett symptom på någon sjuklig eller rubbad funktion. Er lätthet att få blåmärken på armar och ben kan Tormmå skålar —. vi måste fylla dem ;- Rädda Barnens postgiro 900 190 1 om di förstör det.” . sammans, vt "att somliga personer skär tän- |; — Vad” är: det där? . frågade » den lita killingen sin mor. En” "myrstack, : svarade. Befmot, låt bli att röra den! — Varför det? frågade 'getkillingen; som var mycket nyfiken. — Därför att det är myrornas hus och de: blir mycket yreda på. VE, I. + Men. jag vill i alla fall se vad det är ini den, sa killingen och bör- jade böka i stacken med sin ljus- röda nos. ögonblicket: ärefter jäm- rade den sig av smärta, — Mor, hjälp mig, grät den, myrorna äter upp Id själv, jag sa jä att.du skulle låta bli ått röra stackeri, sa getmor och tog 'bört en massa vreda myror från killingens nos. ”— Nu Kanske : kan: du höra vad det blir sagt till dej 'en annan' gång! så getfar som: hade övervarit allt- — Och låt oss så allesammans gå ut på ängen och få lite att äta. . ad är det: för 'något? frågade ingen då de ha Kommit ut på ängen, "Cr - = En bikupa, svarade getfar. : är det ini deni?; H NH se denn, sade killingen och skulle just "sticka in sin nyfik- na näsa i kupan, då getmor drog undan killingen; Och nu var hon mycket ond. Du har nyss blivit. biten ' av my= rorna, vill du nu att: bina” ska stickå gt synd om sin Nile. killing och sa: — Kom, låt oss ta en liten promenad, så ska jag visa : dig floden. Därmed gick de, : frågade killingen;, "tr s "— Därför att den gärna vill ut till havet, svarade getfar tålmodigt. -— Vill floden då ha -mera vatten? Varför det? fortsätte killingen att frå- ga, liga - frågande, sa getfar, som inte visste vad han skulle svara på frå- gan, i H killihgen igen, men getfar, hörde inte på, han sprang: bort från | killingen så fort han kunde, : = Killingen " "var : sviken, men 'den fortsatte färder tills den mötte herr Hummer.” .— Vad gör du? frågade killingen. H Hummer. . — Det ser vackrare ut. s ” — Varför ska det se: vackrare ut? på, getkilling, sluta upp med att tt plår ga mig! — Vi svara "på" alla dina dumma frågor. — Varför. är mina fråg r dumma? : 4 skakade klorna och svarade inte ett ord. ; per häck, började killingen igen, men — Far, varför rinner floden så fort? - Men varför vill den ut till ha- årför a att där är det mera a vat - Sluta nu upp med ditt evinner- — Varför får jag inte fråga? sade en smula be — Jag klipper häcken, svarade herr — Varför det? ,.;., — För att få den jämn. — Varför ska den vara jämn? .: Då svarade herr Hummer: — Hör - Men killingen slutade inte upp. ör får jag inte plåga dig? > "Men härr Hummer var. KÖ, han. - > Jag vill 3 ju bara s se hur du idip + Ina var det slut med herr Hummers tålamod. Han sträckte sig över häc- ken, grep tag i killingens lilla pip- "I skägg och — KLIPP!. — hade han klippt av dett > I Varför kiippte du av mitt lilla Pipskägg? grät killingen, + I ;— Därför att du gör mig tokig med ditt frågande. Och om du inte slutar upp att'fråga om ditt och datt,' så klipper jag också av. dig svansen! " Det ville killingen verkligen inte riskera, den.sprang gråtande hem. + Vad är det som står på? Vad gråter du för? frågade getmor, :e För ... för att herr Hummer har klippt av mitt fina lilla pipskägg! - Och varför, har han gjort det? frågade getmor. Den lilla killingen skämdes , och hängde med huvudet, . . i— Varför svarar du inte? frågade getmor. ”— Varför — varför — varförl, utro- pade killingen. Sluta upp. med att fråga varför hela tiden! '— Det är bra; sade getfar skrat- tande, jag ska inte fråga mer — men du måste också lova att inte komma med hundratals frågor om dagen. '+ Det lovar jag, svarade killingen. '—'Hur som helst så håller vi av dig också utan 'det lilla pipskägget. — Det är jag väldigt glad för, suc- kade den lilla killingen "lättad, Och den här gången frågade den inte var- för. sk gå vet ”Recenséntens främsta ubelt är att främja konsten; ' Konsten att + spela teater, konsten att måla täv. lor, konsten att. skriva böcke - Recensenten' skall också vägle..' da publiken, något som han myc= : ket ofta går bet på. Filmen Som= . ' mar öch Syndare lär ha blivit en . kassasuccé, För ett par år sédan ' hörde" jag en dam fråga ivrigt i. . ett antikvariat: ” , -— Har ni någon bok som sven Stolpe har skällt ut? Ja; många konstnärer; särskilt . skådespelare, förklarar att de al+" drig läser recensioner, Jag förstår bara inte varför de efter premiä=- . rerna' åker ned "till Klarakvarte- ret och priper. efter de” första na. Är det för att lägga dem i' | . skorna eller något att slå in fisk i? (Kar de Murama) ”Hopplös”. D Är man 16. år och 160 cm lång är 5T' kg en aning i: överkant, d v' s om man ihte har mycket kraftig benstomme. Midje- bystmåttet 87; kunde kanske mins-' kas'med någon enstaka centimeter men är för övrigt mycket lagom” sinsemellan. Någon strängare, bant- ska bara litet på méllanmål; gotter och kakor, så är ni lekaride lätt he- + re i 54—55 kg. 2) "Till mörkbrunt hår och blå ögon passar alla blå och : bruna nyanser; gröna och mättade rosa” toner. Svart." och starkt rött är däremot inte så” ” lyckat, 3) Är man en aning kräftig ' i midjan är man vanligen bättre ihel klänning än i blus och kjol, och gör inte skärpét alltför, brétt.;'4) Olika : människor har olika behov av sömn, men 11 timmar är nog i mesta laget klenhet, överansträngning eller att ni helt enkelt inte trivs méd tillva-. - Trivs man inte, vill man gärna ” "so> va-sig ifrån” otrivseln, Men en sår dan känsla är. vanlig i tonåren och brukar gå överse Försök. att:tänka igenom allt roligt. ni har innan ni 5 somnar; blir ni kanske piggare på , att vakna, ”»Gällie”, os endast förklaras efter ing, dels av blodet, dels av kärlfunktio- nerna. : 'Hos patienter med blöd- ningstendens förekommer detta och ag Jatt söka 1 fare för undersökning & av dett? besvär. , precist inte, När hon har tagit på ::8ej en klänning så ser man knappt 350 kr paret ” över vatten: Priset håller" sig kring f I beoah a den store psykoanalytikern | haft, sin patient länge liggande" på ”frågesoffan”; sadé han till honom: + Och vill ni nu gå fram till det Öppna fönstret och räcka ut tungan? - Javisst, sade patienten, — Men får Jag fråga varför? => X AN ”Jo,'sa den store psykoanalyti-' kern, ag kan inte tåla min kollega tvärs ö över gatan, - : Klara én - «> Inför. "Stora Lögardagen, 3 som i dråbbar hela landet - söndagen den 4 (december, gör skalden Tango föl-' sett la jande Teflexioner:” bla s « se än Herrens avbild blev man "skapt, men är man nu så si . > Vi fjärmat oss från gudsbelätet är mitt stilla rön. > .Sin kroppsvård man försiinmät har i dagens hets och jäke,"" - - en så så ingen snart kan visa sej. i Adams enkla, dräkt. = tr 2. s så smart nan slits "från ratten hålls 'gungstolen igång, avs "och under fritiden man dåsar slött. på sin 'schäslong. Man låter kroppen rosta ner, det gnisslar i var led, "och formen är så ynklig att man , knäppast hänger med. Ryck opp dej, bli en bättre mänska i ett enda slag, . no i] » begynn ett bättre liv nu på 'vår Stora Lögardag. : : och > Märk vad du helst bör lägga bort är;kniv och gaffel först, : : " och om du skjuter, undan. glas: dör du ej av törst. - . ? AR fe ren i aktnnet, glad i i sinnet. med ett, bastubad, . N . rr Rn och som Jörnyad människa du rusa. kan. åstad. v x ödndag 4 ! måleriar« Du finner livets uppfärskastke ej. mer. tung och tvär, . . Pubar. ht! NE 2 nej Sendidt uppåt »gär du lätt liksom din Iorsiär, likaså hos vissa patienter med kärl " : tjänta F—84:orna. Danmark har re? | yllåndske” smånytt | " Börresens båtvarv i Vejle har "blivit storleverantör' av ségelbåtar| till. den” grekiska ' kungafamiljen, I 'nästa vecka 'sändes'en röd drake till drottning Frederika 'av Grek- land. Trans orten skall gå på jämn” :> Tidigare i har det sydjylländska båtvarvet levererat drakar till den "grekiska kungen -och" kroriprinsen Konstantin, . som - vann guld vid 'olympiaden i Rom. : för Den 22-åriga prinsessan. Sphie har har beställt en n liknande segel) "båt i Vejle. .r | ” ÅRHUS. feev oa” En hotellägare i -Véjle, som är en stor djurvän, har på sitt hotell in= rättat särskilda sängar för gäster-' nås hundar; så att. de" också: kan sova skönt. :Ännu - är ' idén med hundsängar 'gemska "ny men den kommer: nog att tilltala: särskilt de bortskämda djuren, - " ÄRHUS, (TT) = "Esbjérgs fiskhamn har' haft: ett dåligt år.'En rapport för de 10 för- sta . månaderna 'i år visar en eko- nomisk tillbakagång på nästan alla områden för Danmarks största fis k£ehamn. "Fångstvärdena har fallit fri ån 73,7 milj kr i. fjol tjl 54,9 milj kr I år. Det är en tillbakagång | på ca 25 procent, Omkring 6.500 läkare, "sjuksköter- skor och andra -anställda vid 33 sjukhus tillhörande japanska Röda korset har gått i strejk. De kräver högre löner, Även vid 18 andra' sjukhus har 3.600 anställda. utlyst strejk. (TT—Reuter) 2. Danska "flygvapnet skall. under |'. första hälften av 1961 få två divi-|- sioner jaktplan av typ F—100 Su- per Sabre, De skall ersätta de ut- 'dan tidigare under vapenhji grammet fått en division. F—10€9:0or. tabletter - + ov - Nu - kryssar : pan” ut mot: den ' blåsvarta 'molnbanken. Vinden är : . ostadig, flämtande,. som den bru- kar vara strax före oväder. Bara . han kommer lite närmare ovä- dersfronten ska han ta hela tu- ben sömntabletter och sen... — Och sen segla rakt in i evigheten, sig själv. ' "Det skulle se ut precis som en olyckshändelse! Att han försking- rat, tullat kassan på pengar, på - sitt första jobb inne i stan skul- le han inte, behöva berätta för föräldrarna. "Det + skulle. arg komma fram. " Han gör fast storskotet först. i .Men när han sen ska göra fast fockskotet upptäcker han att det trässlat till sig. Då han går upp på fördäck för att rätta till det . råkar han sätta ena foten på fånglinan, Den rullar unda; H han faller ;:; ee Han blir överraskad och drar i sig ett par kallsupar innan han kommer upp till ytan. Båten har hunnit en bit bort. Med storsko- tet fastgjoft och fockskotet trass- lat fylls seglen med vind och bå- ten slörar bort med god fart. - Ensam — Jångt ute till havs! + Först erawlar han. Han knap- ' par in en bit på avståndet till båten men blir så trött att han mäste lugna ner sig med bröst- sim; Då ökar avståndet igen, .” — Hinner ovädret före så har I jag ingen chans att nå båten, tänker han, De blöta kläderna drar honom neråt. Skräcken griper tag om hjär- tat, förlamande, Ska han 'drunk- na? terigen erawlar han, nu lug- .nare och jämnare. Båten lovar av farten upp mot vinden, stannar upp. Han' är endast ett tiotal me- . ter från den då den äter faller i vind och skjuter fart, 'en stiger upp i halsen, ho- . Han hade > tagit farsans segel- ' båt och i 'morsans nattduksbord - hadé han hittat tuben med sömn« säger han högt för enl | '. stanna upp ett ögonblick och trampa vatten, samla sig. Längt bort, som ett smalt streck, ser han land. Där ”någonstans -är bryggan hemma, Från andra hål- let kommer ovädret, - Båten lovar igen och han pas- sar på. Han forsar fram i länga sugande crawltag. Med fingertopparna hinner han snudda vid båtens akterspegel in- nan den återigen faller i vind och skjuter fart. — Inte en chans, jag orkar inte, kommer att drunkna, blixt- rar det genom hans hjärna. Bakifrån hör han hur regnsku- ren börjar smattra mot vatten- ytan. Den närmar 'sig snabbt. Hån är trött, förlamande trött. tar bräva honavin, Han måste. Av T. Lönnqvist . . DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA. FINNER NI I LAH | Förgäves söker han knappa ir in på avståndet till påten. : Han känner en stark lust att bara lägga sig stilla och sjunka, Det var ju så han tänkt... «. " Men han vill inte drunkna, vill inte dö! Vilt, desperat, crawlar han. : Och den här gången när han” båten! Men ena handen får han . ett stadigt tag om en halkip-och |" med andra handen vrider han rodret så att båten kommer upp /- i vindögat och stannar, Sen se- | gar han sig ombord. : I platt läns och med storms | spända segel forsar han hemåts Han är glad, jublande glad. oc När han kommer in i köket med vattnet drypande från kläs . derna ' "rusar föräldrarna för. skräckta upp mot honom. — Men... va är det som hänt ?, — Det ska jag berätta sen — men först har jag något mycket ' viktigare att tala om. OLMS' TIDNING. men även milda - i er ålder, Det kan tyda på en viss .- ning behöver ni inte tillgripa; min= ... ron vilket ju er signatur tyder , på. | måttet 66 cm, höftmåttet 89 och — .. a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.