Md Rans AP ME ANA AA AA Trryveve vete rvrVvv vy jr N ithade de väl inte gett; honor Pg - Yvererev Yyrveverererreer er YereeneRERETE TTT ETT) ” SYAHOLMS TIDNING . [ = LT LL > Förnämlig draghjälp -. di Torsten B 1 I Jönköping] hallänning av föd- set mer I Unga år" engagerad i . det .centrala partiarbetet och ” småningom riksdagsman för Jön- köpings län i första kammaren, kandiderade i årets 'val även tll aridrå kammaren, Han blev ock- så vald. . Riksdagsman : Torsten ' Béngtson är nämligen en av cen- . debattörer, Dessutom har han en förödändd .TV-charm,' vilket ' är ; en utomordentlig tillgång i nuti-- + da valrörelser. Partiledningen gav honom även chansen att framträ- rörelse, vilket inte är det stora DEN 1 DECEMBER 1960 LT = |” terpartiets allra främsta talare och -då inför: TV-tittarna i årets val . störf värde 'på' den” kunnige” oc]: slagfärdige" "politikern ' Torsten ' Bengtsson, haft något emot att han > - flyttat över till den mer livekliga "politiska atmosfären i den folk" valda, Hr Bengtsson skulle sanno- likt ha blivit en god förstärkning t för uppen där. Vis är han partiets gruppledare iée- : naten, men det finns göda ersätta- re. Det är faktiskt skada" att”hr Bengtson inte tog chansen att bli : andrakaminarledamot, ' Om ”riågon = riksdagsmai ' är sor klippt och . skuren för folktribunen; s så är det : Tyvärr finns det. ven ett risk- I mom nt i denna sal Centerpar-." tiets 'l bud: är pl då Hertalet iksd kandid; ; förunnat,. at Pianota söm: Ni inte fick” ue AV, Herbert. Connor: Ånte fick, heter. det. .i.en an- "mors Texten .ä är välfunnen, Den ap- "till en stark föräldra- rå bärn skall få det bätt- "re'än vi, både materiellt och ideellt. 'Och i en annan annons heter det: "AN vet inte; hur” musikaliskt Ert barn' kan vara” Just det. Här har iden” finurliga ”försäljningspsykolo- 'gen.fi r en gångs skull satt fingret må. den' avgörande punkten. Vi ingenting om barnets m -lutvecklingsmöj ligheter. Dä Ä noga "akta oss för att' på eft ti- igt städium låsa oss fast genom ett T Ibianoköp. I stället bör vi nöja oss med 'inindre äygbara, och krävande : instrument. > En stor del av min tid som rek tor för en musikskola med i "runt som andranamn efter hr Bengtson : 2 på k alsedel; Risken :-Men hr Torsten hade | även” medtävlare "vom ' centerns - är att. allmänheten kan få. den rakammarmandat i z > Jän, -Mångårige riksdagsmannen . Gustaf” Svensson i, Reftele gick programenligt in på den valsedel. han toppade. En annan centerval- edel vpptog pastor Sven Johans-' diderad: . son I. .Skärstad som första" namn ' h ; att. hr Bi . aldrig avsett att ställa sig till. förs fogande för ptt andrakammarman.- dat, "utan endast ville agera drag- hjälp åt andra namnet, Man får hoppas att detta inte var menin. gen från början, utan 'att andra! ständigh tillkommit" sedan : SLU:s "Olof . och ud « förbundsordförande, Sr hr 7 duktiga karlar var et: ingen som på allvar tilltrodde lem: ågon - rejäl chans” att. göra när; rr lade? :beslag |: " "ping att hr Torstén” Bengtson ber på -- sons fortsatta medverkan i fö sedan dess. det heller" ingen sensåtion . september, som gör att hr Bengt Utnämningarna av 2 nya - malet dc Bo ” landshövding osten . "län när "Erik: von Heland uppnår « pensiorisåldern? den 1 md ä att varken herrar Jarl Hjälm son, ; Gunnar Svärd eller; dei hög [ slutat stanna i första I I Därmed går andra namnet. på hr $ valsedel; i "mannen Arne "Magnusson, 'Jönkö- . pihg, in i andra kammaren i stäl let för hr Bengtson. , Man”. undrar. nu: va rn Jönköpings län. säger om" detta? > Eller vad medkonkurrentérna om d hit Sven Jol och I. a Olof Jonsson tycker?. Fick de en fr ärlig chans att könkurrera o om an= hade som sagts” inte störa” utsikter ko k me 'nen och TV-stjärnan Torsten Bengtson men; de hade;säkerligen| , haft ett'helf annat utgångsläge om de fått tävla" med. "partiombuds- mannen, ' c Centerns, huvidorgan,. Skånska - Dagbladet, ' tog : upp: frågån i" en =» ledare härom dagen och-rådde hr Bengtson att ta plats ) andra. kam- . maren då riksdagen pnas ny- » året. 1961,' Rådet föreföll välbet « tänkt, Väljarna 1: Jönköpings län '- skulle naturligtvis 'gärna ha sett > 'hr' Bengtson "som : bridrakammar- led i fortsä - ger, nätt: 1 Vilket önekligen är riktigt, ” Hans.V W: h i: k ifråx "ga om regeringen väljer en höge "man, Däremot tror blekingekolle- gan att centerpartiets' förste vice ordförande Lars Eliasson :”ligg bäst till” om någon centerpartist anses böra ifrågakommi es Skånska" Dagbladet: hävdar, i. märkelse och; både” industriart er ren och tjänstemannen i vår tid tal 800 'barn går åt för att "försöka övertyga föräldrarna om vådan av att låta sjuåringar börja direkt med piano, Det är inget lätt jobb, ”Vi har: ett piano hemma”, säger mån- ga, ”varför skall det stå oanvänt?” >--TAndra skaffar piano utan att råd- fråga skolans ledning och begär .se- dan ' ätt: barnen skall komma in i FPianogrupperna, I de flesta fall lyc- - kas man få föräldrarna att motvil- ligt acceptera det faktum, att pia- » Inot förutsätter inre tonföreställnin- gar och att dessa först måste för- 3 värvas" "I en grundläggande 'under- PAA visning I i med 'sång, blockflöjt och |" slaginstruinent.' Men pianot hägrar fortfarande” söm” " det : stora” ålé utan vad som är ”finast” och mest tillfredsställer den sociala prestigen, respektive förfldraambitionen. Imänna bldntngcn I i borgerlig» bez å eta= Ert "barn det piano som Ni Man "frågar inte efter vad som Få + talet ”ULutetfa) skildrat två” ”Biano- övande r ter. Men mi KS helst "Ta bli att mäta. allting Smed 1800-- talets stora Pjanorepertoar som” främst vänder sig till den ofcssionella klink på ett-sätt” som ' fortfarande äger aktualitet. Det är sant att vi under tiden "hittat: på effektivare indervisningsmetoder. Men vi står fortfarande maktlösa gentemot den totala avsaknaden av levande inre tonförnimmelser hos somliga elever.. = Till pianots pluskonto hör att det är ett sk universalinstr rument. Man kan spela I ipanjera ik Endast få Idrar "tycks ha klart för sig att en sonat-av den tidige Beethöven "ställer ; "mycket stora krav på både" musikalisk. och I, teknisk utbildning pch att de flesta representativa vérk. från romanti- ken$' tidevarv endast kan utföras äv yrkesmusiker, Däremot-är” det möjligt för t ex en blockflöj spela- re att redan efter 3-4 terminer ut- föra or gar från 15. stråk- och blåsinstrument” en: hel "orkester, kort sa; musikalisk helhetsbild med hjälp åv sina tio fingrar; Avigsidorra :är att man inte själv: behöver alstra tonen, lätt isolerar sig från andra, envisas”med att spela för svåra sa- ker och på det hela taget "saknar det” korrektur och den fostran till självdisciplin och underkastelse un- der värket som såmspelet med and- imitera få 1600- talen; "Sångens -guldålde! i sanning « den ämbitiöse musikama- törens förlovade. tid, då alla musik- älskare, obercende av yrke” och ut- bildning, spelade och sjöng tillsam- fnans under ledning av någon duk- tig kantor eller organist, Vi brukar kalla den. tidens folkliga musikut- övning för. . ”kantorei-praxis” just med tanke på den framstående roll kantorn' spelade. Med hjälp av de d instrument som fanns ra' skänker, Det finns ingenting som kunde kant registre- så fostrar till ryktmisk, + och klanglig renhet och balans som kammarmusik. Men man kan räk- na de ”amätörpianister' som söker kontakt med andra instrumentalis- ter; De flesta nöjer sig med' att Ta verserna i eri enkel körsättning precis som "på 'orgeln. I den mån den "tidens 'klaverinstrument ”cém- balon,, och: spinetten - medverkade, hjälpte. de endast till att ge. den med hjälp av en tjock pedaldi traggla igenom ”Frihlingsrauschen” en inbiten pianchata- verket är jag uppfödd har sysslat med det- fa ihstrument i över 40 år, Det är därför jag känner "till dess svårig- heter; Det är sant att det finns en 'originållitteratur för piano som sak- nar motstycke i den övriga musik- [| fepertoaren. Det verkar som om vackräste tankar åt pianot!" Men ler: "företrädesvis wienklas- tycks ha accepterat denna syn. Man bortser helt ifrån' att pianot inte alltid har intagit den jdominerande roll..1800-talet ; tilleskånt det utan att "forna ' tiders ..+ il öd) . Före 1750 tänkte kompositörerna . mindre på solöpjanisten än på. en musicerande gemenskap av sångare och allehan- da, blås-" och stråkinstrument; Jag har visst ingenting att invända emot uppvisar, en : helt annan struktur med --luta, flöjt, gamba” och 'sång- öster som huvudingredienser. Pia- nots segertåg började med: indivi- brott och "ledde terpartiet endast en'l1 kvar, hr Ivar' Persson. i Kalmar, och att en centerpartist. därför bi stå i'tur nästa gång en, landshöt "ding skall” utnämnas. Sk'D tilläg. "centern har flera: be= märktå krafter som är kvalifice-! kamatören in i en farlig iso- . gropen för de många" som ej tillräckligt gott gehör för "at Men varför just dugliga poliq - tiker till landshövdingar? Beträf- fande' "centerns ' Lars ., Eliasson skulle han med största sannolik. ' "ket bli.en bra landshövding, kuni nig i och intresserad av samhälles É genom bugande och erat och dit, sådant ligger inte för dal: " ”te-skulle denterpartisterna i Hal and och 'andra län, som sättet? . : > utan genom erkänt po- " ltisk kunnighet och duglighet. .5å- ”ihstr att sjunga.” Man 'spe- . Jade piano på samma sätt som man skriver maskin. Tonen fanns ju där, « det gällde bara att trycka ned tan- att -ungd lär 'sig spela-piano så Pass hyggligt att den kan ackom- panjera en visa eller en koral och klarar av pianopartiet i t ex en av Telemanns eller Händels triosona- Det är till. denna ' gamla musik- praxis! vi åter vill" leda vår tids ik Den ikali isk « och mänskliga gemenskap som, anto- rei-praxis” ger, där alla underord- nar:sig en; - Jegen tämligen 'ober”rda värld, fyllt renade "Arobrepublikens presi- Ls ent Gämal "Abdel Nasser, har , avlagt' ett statsbesök i grannstaten Sudan. Han-befann sig därmed för första gången i ett land av rent afrikansk karaktär; Vad Sudans be- folkning angår, är 'den i grunden själsligt :splittrad: ”Vi är:i första hand ett 'arabiskt-muhammedanskt land” säger den ena parten, "Nej, är en afrikansk, stat”, förklarar den andra. Men alla sådana debat-. ter utkämpas alltid på rent ara= biskt tungomål. Ty arabisk är i grunden landets kultur och all- männa hållning, även om befolk- | ningen uppvisar alla schatteringar : från svartaste svart i söder till nu- biernas milt. kaffebruna' kulör i norr, där samma befolkningstyp är att finna som i Övre Egypten kring Assuan och Luxor. Sudan är i själva verket den stora östafrikanska bryggan mellan det - arabiska” och det afrikanska Afrika, vilket för landei är både till välsignelse och till skada. Islam har givit Nordsudan dess kultur och fast präglade sociala struktur och ordning. Men trots sin nu åtta- åriga oavhängighet har det icke helt lyckats regeringen i Khartum att skapa'en alltigenom harmonisk en- het mellan. det muhammedanska Norden och den afrika-hednisk Södern, Sydsudaneserna har sin] ' President Nasser ringen "hobpas att, med hans hjälp kunna sition. "Gemene iman är övertygad gäller just honom. Ty det sudane: siska folkets breda" läger såväl i norr som i söder hälsar Nasser som den store föregångsmannen, som bringar de arabiska folken. fram. steg och anseende, makt och in." flytande. I södra Sudan härskar ännu i våra dagar en stark opis” nion för, en sammanslutning, av Egypten och Sudan, Nasser, och NI. len — det är de två grundfakto= rer, som ofrån li; binder Su= dan till den arabisk islameka infly-! telsesfären. Nasser är för Sudans ' folk den mäktige mannen, vars råd av negermystik och uråldriga pri- mitiva myter och sedvänjor. Före! Nassers besök gjorde sig den sudanska regeringen en hel del möda med att försköna den ganska trista huvudstaden och ge den ett den egna sudanesiska' regeringen, då det gäller landets livsfråga: Nil- vattnet, dess reglering / och dess I rie" uppgift och där röster på det mest vidunderli sätt - - respektive omväxlar med allehanda stråk-, blås- och knäppinstrument, gör livet rikt och meningsfyllt på ett sätt som ingen" kan föreställa sig som -ej själv prövat på denna form av ”Hausmusik”. Det talas ju i vår tid så mycket om 'samverkan och den vikt det moderna” samhäl- let lägger på förmågan att .samar- beta, Att redan i småskolan låta barnen , samverka” i. musikaliska sammanhang med sina flöjter, rös- ter och slaginstrument är en be- tydligt effektivare väg att göra dem till goda musiker och ' medborgare än låta dem i splendid. isolation odla sin själ vid finrummets vack- raste möbel; det väl polerade. 'och avdammade pianot." - : kedomar,. - Hur Nasser själv ser på | proble- : met. är icke svårt att gissa.'I sina ambitioner 'att framstå som Afrikas mera gästvänligt utseende, samti- digt som man vidtog diverse åt- gärder för att lugna. ner opposi- tionen mot general Abouds-militär- diktatur. Denna: opposition mot mi- litärerna i statsledningen förefin- nes inom alla kretsar av befolk. ningen: de båda religiösa sekterna Nehdi och Mirgahni, som en gång utgjorde landets två största par- tier, studenterna, anhängarna till Azhari, som på sin tid lekte med tanken på Sudans anslutning till Egypten, och till sist också arbe- ma,. som Egyptens” mäktiga: farao=' tarna, vilka nu som tidigare är för- ner betjänade sig av för flera års bjudna att bilda fackföreningar, |; den sedan, då Medelhävskul- enär deras ledare är kommunister. |tyren 'och dess” .då ledande makt ' ” Alla dessa kretsar, och även re- |för första gången sträckte ut sitt” geringen själv, emotsåg med glädje och” förväntansfull spänning. den |tens hjärttrakter. egyptiske statschefens besök. Rege-| d Ce ska. statsgruppen ' och främste exponent för''den årabiska” nationalismen i. Nordafrika” inser" skap' med det land, som redan ge". nom sitt geografiska läge utgör. en" länk" mellan det arabiska och det: afrikanska Afrika, Dén politik Nas- arntliga östblocksländer och. Ja Nå de väljarnas utslag i andrakamniar-" "valet och lämnade sina första kam- liga. problems vilka Blekinge int ev + marmandat. Sk D fortsätter: "FN ' För hr Bengtsons del kan även + andra praktiska: skäl tala för" ett: kvarstannande i senaten. Bl a kan en ny överflyttning av grupple- daren: från första till andra kam-. praktiska skäl: var kända: när Bengtson nominerades till andra- valet. I har i sak; dana politiker . som Lars Eliasson "gör säkert större nytta i'riksda-, gen — och värför inte även i re- om den ch Skeppsbyggare. i miniatyr. fefr a KURSEN ner — än på « en 3 landshövdinger stol, | rande första kammaren övergå. till andra om. han :blir vald även: till dJ YT Idenna? spörjer Skånska Dagbladet Mr Duncan Hows i North Harrow, England, är en passionerad modell- båiisbyggare, som hittills framställt över 1.400 modeller, vilked torde vara ett rekord. Här ser vi honom (cp) med anledning av fallet Tor-- sten Bengtson i Jönköping: om Författningsenligt är det veder- börande riksdagsmans ensak att ; sitta om han råkar bli vald till båda, Men vår demokrati kräver "= ändrats sedan: nomineringsstäm I; kom- .... . man i Jönköping. Eftersom det då tydligen "inte . fanns några skäl mot hr Bengt- "sons: övergång till andra kamma- reri kan man näppeligen åberopa några "sådana ett par månader se- nare, Vidare. bör de principiella '. synpunkterna vara avgörande, Hr Bengtson har nominerats av sitt parti till ett andrakammarmandat och blivit vald. Det måste väl då a Jönköpingsbornas önskan att ir. Bengtson i den folkvalda Nn äv riksdagen, Enligt vår me- ning? bör hr. Bengtson återfinnas andra kammaren när riksdagen ppnaäs 1961. I " Men ' det blev alltså inte så be- siätfande hr Bengtson, row: s- . -TILL DIREKTÖR FÖR TCO a ler Valter Aman har förste sekrete- raren ' Otto Nordenskiöld utsetts. maren te sig opraktisk.: Men alla']i Handalsntt + med . skall öka kraftigt under de närmas- te fio åren, Av bl a handelspoli- tiska :skäl. hår dessa: länder också intresse av att så mycket som. möj digt svänga: över sin. handel / från sexstafsmarknaden, till EFTA. ,Det- ta” ger de svenska (sxportörerna och: som 'det gäller. att. fa: vara på. 1 såmband : härmed i GATT i: 'egenskap av observatörer” i avsikt "att längre fram bli -.med- , lemmar av sammanslutningen, , konsumtionsformerna,. kan. nämnas utan även i de andra öststaterna nu, infört. avbetalningsköp på så- dana varor . som ' maskiner, ' bilar, motorcyklar, TV- och radi - synes räkna med att N , påpekas att . "| Jugoslavien och Polen nu är med Som ett litet apropos till dagens , j heta debatt i Sverige om de olika ” k att man inte bara i Sovjetunionen | der stölsta ökningen av. sin bila- " man väl tolka det faktum att Sve- H legationssekreterare ( Olof Landenius inva bildserie ur partiets vVeksamhet att visas och centerledaren dr Gunnar Hedlund' intervjuas: > terala handel med västländerna un- " der 1950-talet, vilket medfört en : vergång från" import= till -export- överskott. En av orsakerna till den- na utveckling är att oljeindustrien tidigare var gemensam rumänsk-. rysk "egendom men sedan 1955 . den helt rumänsk, varav. följt en ökad oljeexport till västländerna. Att man även från svensk sida för- väntar sig ett ökat affärsutbyte får och ”vattenkraftsanläggningar,. s0c- kerraffinaderier mm. Bulgariens export utgöres fram- ' förallt av färsk och konserverad frukt och grönsaker, ägg, druvor, tobak, " mjölkprodukter, » rosenolja, bly, zink och kopparmalmer, ce- ment, :bomullstextilier, , maskiner, elektriska varor som radioappara= ter, elmotorer och transformatorer, « gödningsämnen, - Importen består av "maskiner" och maskindelar, traktorer, lastfartyg, järnvägsmaterial," bilar, metaller koks och- oljeprodukter, gummi, ” textilråvaror, kemikalier, cellulosa och motorcyklar, I vår egen han- "rige nyligen fått en permanent be- skickning : med eget hus med ut- märkt läge 'i. Bukarest, 'där förste skall tjästgöra som | chargé fattar res. sn : del med Bulgarien finns emellertid ' Svenska importörer anser, att t de ej så många Varugrupper represen=, lä r ;k försäljni isatio- terade, om i i Göteborgs Bänks I delning, -har - studerat och affärsfrågor under en' resa, genom, .Bul . Jugoslavien; ter och kylskåp. Detta bidr ager till att skapa ökad efterfrågan även på andra varor, "ilket kan” bidraga till att. vidga: marknaden" för svenska” exportörer. Eftersom - > kapitalvaror ofta, säljes på kredit på längre el- ler kortare tid, förutsättes' här en den," Det är därför" glädjande, , att Det var ett naturligt, man kan näs- avgöra i vilken kammare han vill ' ,:,tan säga självskrivet val, anser Dar .gens Nyheter (fp): . Hr Nordenskiöld 'har ällhört or- att han tar hänsyn till givarnas — väljarnas önskan, När en förstakammarledamot ' ställen upp som första namn i ett andra-. 'kammarval måste man också för- utsätta att han.'accepterar :en, övergång till den folkvalda kam: ' maren. Mot detta" principiella ” Tesone- | sedan : den >.och är väl förtrogen med tjänste- mannarörelsens problem. Han har representerat 'TCO i flera utred- rlinje 1. Ingen har satt i fråga , » 'hans> vilja att utan hänsyn till nade intressen penetre- mang kan givetvis a mening anföras under åberopande av praktiska" "skäl, När det gäller -- med ett litet urplock far ler ur hans stora samling, i vilken fartyg från 47 länder är represen- terade. 2 Fn st Nav ar NA RS kan det bl : a anmärkas att han är vald till : båda . kamrarna av samma val. krets, Det skulle således ur vä jarnas synpunkt vara likgiltig vilken kammare han sitter. Samma ., var - förhållandet : med riksdagsman Lars Eliasson i Sund- born 1958, Professor Sten Wahlund var däremot senator för Skaraborgs län, men blev andrakammarledamot i Uppsala 1958. Men båda dessa följ- vv 'ra sakfrågorna. Han har ofta i "remissyttranden varit den som i " praktiken utformat TCO:s linje. "Det har gnisslat en smula i " TCO-maskineriet under senare år. «1 ' den. mån detta berott på per- .sonliga motsättningar bör skiftet såväl ordförande- som direk- rsposten bana väg för en ut- jämning, Men givetvis finns det ven "organisatoriska problem att lösa i sammanhanget. En stor frå- ga är hur samarbetet mellan LO >» och -TCO skall bedrivas vid cen- trala avtalsförhandlingar. I viss mån' kan det nog sägas,att den "nye direktören träder tili i en t 4. AMA, AKAASAMAA "brytningstid för organisationen. ——— — de begärt en höjning av sin garantilimit till 1 miljard kronor, vilket" borde - under]; handelsutbyte. Ötta ett ät '-Det nuvarande systernet + med bi laterala avtal mellan Sverige å ena sidan och de enskilda öststaterna å den andra tvingar emellertid. dessa stater att öka -:sin Export, till oss för att ge dem möjligheter, att köpa de varor, som intresserar” dem. Nu stöter detta emellertid på vissa svå- righeter, eftersom de flesta ' av des- vudsakligen exporterar” Produkter av jordbruks- och boskapsskötsel. Sverige kan knappast öka. sin konsumtion av agrarprocukter' någon högre grad. Vi har. hänsyn att ta inte bara till andra 15 der utan även till vår egen produktion av dessa varor. Vad man Också är intresserad av att sälja är bl a vis her och spirituosa samt tobak. En ökning av vär imoort av dessa va- ror förutsätter emellertid -er för- ändring av den enskilde individens smak liksom även en sådan 'pris- medverkan "av Exportkreditnämn- | sa länder. är agrar'änder och” 'hu- d; sättning, att han kan lockas att prö- Rumänien och Ungern. I denna artikel. redovisar författaren si- na » intryck. : propaganda: RT "Ungern . är inte enbart ett agrarland. "Det hade "redan före kriget: en väl ut- byggd maskon” och elektrisk indu>- stri.'Denna industri är delvis åter- uppbyggd och man är intresserad av.”att ' exportera ' produkter från denna' liksom, även bl a textilier. Fn består vår import från Ungern framförallt av kött och köttvaror, djupfryst frukt, bomulls- och lin- nevaror, järn- och 'stålplåt, elek- triska' maskiner och kläder. .Vår:ex- port består huvudsakligen av hu- ; och skinn, 'massa,' järnmalm, järn och stål samt maskiner. - exporterar till oss. huvudsakligen frukt och köksväxter samt bränn- olja och: vi exporterar hudar, mas: sa, säckpapper och maskiner, I Sve- rige torde det emellertid. finnas intresse av att köpa större "kvan- titeter av den rumänska oljan. om den offereras till aet rätta priset och om garantier lämnas för .le- veranser ä även i framtiden, . "Rumänien är det land 'bland öst- -Iprocent med Sovjet, 11,3 procent nerna, som ju alla är 'statliga, borde bearbeta den svenska. marknaden — detta gäller nu inte endast ol- jan — på det sätt vi är vana vid med representanter här, som till sitt förfogande får varuprover o dyl och 'som ges möjlighet till snabba avslut till konkurrenskraftiga pri- ser. I Rumänien 'finns det också korisumtionsvaror åv utmärkt kva- litet, som mycket väl skulle kunna säljas på den fordrande "svenska marknaden” om de förpackades på ett sätt, som passar våra försälj- med självbetjänings- butiker, varuhus ete. Med Jugoslavien ' har vår handel utvecklats gynnsamt, . Vår import består huvudsakligen av "kött och köttvaror, tobak," trä- varor, . framförallt ek, krommalm; ferrorlegeringar, kläder, Vår export består av levande nötkreatur och - svin, massa, papper, järn och stål, vapen," verktyg, . . ångturbiner och maskiner, ” Om man ser på ekonomin, kon= staterdr man, att landet har ådragit sig stora skulder 'men alt pengarna har använts på ett i stort sett rik- et tigt sätt för en uppbyggnad av lan= ' ot dets industri, byggande av" vägar och järnvägar, hamnar tec, Det har talats om, sedan någon tid tillbaka, » att Jugoslavien skulle genomföra en valutareform, Troligen kommer” denna att genomföras ibörjan äv nästa år men i etepper, Denna va- lutareform skulle bl a komma att . innebära, att man får en enhets- kurs för dinarer gentemot utlandet, vilken tippas komma att ligga om- kring 750 dinarer för 'en' dollar i stället för den f n officiella" kur= sen, "nämligen 300. dinarer: för en dollar, Förutsättningen härför är ett lån utifrån och man arbetar på att få krediter i någon. form från In- ternationella . valutafonden, : USA och. : vissa västeuropeiska « länder: Hur stort belopp som erfordras, har det förekommit olika, uppgif- ter om, men från jugoslavisk sida" Bulgarien | är även intresserat av att öka sin export från Sverige och även här var man framförallt intresserad. av kapitalvaror. F n är vårt handels- utbyte med Pulgarien relativt blyg- samt. Dess handel med östblocks- länderna däremot utgör 85 procent av den totala handeln, varav 53,5 med Tjeckoslovakien, 8,2 procent med Östtyskland och 3,5 procent med Polen. Från att' tidigare ha varit ett rent. jordbruharland "har Bulgarien blivit mer industrialise- rat. än. tidigare och f n utgör 41 procent av exporten jordbrukspro- dukter och resten 59 procent in- dustriprodukter. Landet har teck- nat avtal med andra. länder om in- köp av utrustningar för en ny kop pargruva, för cement-, konservi blecksländersa, som kunnat noiora NEYSEFEFFTEST. NESEETOT AMANDA uppges, att det rör sig om cirka och livsmedelsindustrier, "för ång-'300 miljoner dollars. '- befästa : sin egen labila 'po= ' och . beslut blir bestämmande ' för . om, ' att Nassers' besök ' egentligen” + främste talesman i den afro-asiati= han väl värdet av en. intim 'vän-> ser här följer. är identiskt densam- Ax inflytandé mot den svarta kontinen- + os ANDRAA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.