YrerYeYervveYerYYTTFYY YYrYrYYTYTYV YYrTItTttYYTT TTT FEV YTV - "EAHÖLMS TIDNING 2 vYYTYYYtYPevTo tet FT t VET TYPE TYEYY EN YYYYYYYYYYFYTYYYYYYYTYTYTYYYTYYVYYYVFYETYFYYT « <Solén strålade, vinden stod stil: ” la -=- det" var en dag olika de ” '. bekant för:de som mötte den — an kände igen utan att känna geln 'i lunden eller på att havet var så blått, eller kunde det va- fl vr be var den dag då Liten kori till världer. sid soc oc : Liten kunde : rymmas, i' min hand, så liten var- han. . Och när ” han kom så låg han stilla, helt. förunderligt stilla och bara: såg på. den värld som var omkring: Men: ärlden "hälsade honom inte med rd han förstod — då skrek Li- ten,' sa 'sina förstå ord som 1 bara en mor kan förstå, ' « — Liten, sade, den”. unga mo- "dein. Liten! + > Liten fortsatte att gråta. Var- , att han var så liten i :den ljus och vindstilla värld,» 5> v. . Världen omkring honom var ett :" hem, ett rum 'ilett' hemoch ut ' . mot världen var ett öppet fönster. "Därute' stod ” vinden stilla, där strålade solen, där sjöng fåglarna ' och havet var så blått det aldrig 2" Mwarit förr. Och gräsét, blommor :, nå och vässen” "kring stränderna sträckte på sig men de såg. ändå - . ånté. Liten: för Liten var mycket: . liten. Han "rymdes I min band. Å liten var han, : < Liten .såg- denn Id, såg en” ” blå himmelskupa, en vit fågel som I " "sträckte sina -vingär 'mbt Någon” SL ärm = skyddade honom; 5. ! Men detta visste Liten inte öm? ” Han visste Ingenting äv allt det?" ta och ändå' så vår han så lyck. SHE som ingen vuxen Hiten, kan. Fe ttorernsenr . stans,'. Men ..världen var för: Li- : ten ydelselös;: Det "har kände ;var "den" unga" modern 'som:' förs "siktigt höll hang lilla varma kropp ”mot livet, Mr . Fi ö troliga. stunder "Signe". Ursäkta 'om jag inte är helt övertygad om äktheten i ert brev, Det påminner misstänkt: myc- + ket om sådana: där sexuella ' "ei - kulärskrivelser”, som bl a beväc | / j :> ringar tycker om att skicka runt på I ”luckan”. Men om ert fall är aus " tentiskt tycker j; jag ändå inte ni be- höver ha' samvetskval, En kvinna . söm 'upp'1 fyrtioårsåldern levt i Na >» sexuell isolering: och plötsligt blir |” väckt, måste' givetvis få én känsla |- "av att hon har mycket att ta igen. Ett förhållande med en . betydligt mycket yngre rian är ju i och för sig inte något orätt — ni är, ju båda fria, Enda risken är: att ni blir.så fäst vid honom att det blir en svår upplevelse- när han en dag ” troligen lämnar er. för en jämnårig. SÅ andra sidan kan ni ju'själv så örn Liten .. "+ > "flest! andra, Ändå var den väl- > ön. Kanske berodde det. på få. | ör han grät visste han inte, kän= . - de bara 'ätt han måste” just för - natten bt bröt sig Tomarchin in i bu=, möcknade ” "och ”tröttade ögon, som slöt dem utar'att bry sig om-alla de stjärnor som häl-=1- sade honom välkomrmen till värl! den. Och inte heller hörde han bris i träden eller noterade hur blommorna slöt sina blad. : - Allt "detta passerade : förbi Li- ten utan, att han såg eller hör=. de max den" andra dagens mor-. gon öppnade han sina ögon med gråt. . "> Grät 'gjorde "Kan 'sedan. många dagar, "många månader; Och för att 'världen fanns och er dag stöd - han själv mitt. iirummet.: och såg. sig omkring. Det han såg "gjorde honom ' varken "rädd eller förvå- nåd. Allt hade han 'redan lärt sig och det'som fanns i rummet; ihom hemmets väggar bara var, = he Den dagen hade "Liten blivit stor — han rymdes inte ”Jängreé i' min "hand utan fodrade "att jag skulle lyfta honom mot taket med | båda: Och detta var hans hisnanö I". de glädje — den första stora gläds. 2 jen, ov sa Men glädjen varade" inte många timmar; : När, han slog .sin' lilla hand grät han och förstod, att:l-: vet :inte bara Var, sol, blommor |s Liten ' "växte, sLiten? ten ' lärde” -—. så : blev Liten en j= " dag 'stor och föraktad Då hade han 'ocks vara grym för: att leva. Och 1le- va. Och leva" ville han, det. hade Kar velat 3 seh | första dagen, , : ” hand ' som en "gång rymde "Liten, tänker, att så är livet den dagen + så vär Liten den dagen: '' Solen 'är nurdéra oftast gömd "bakom moln vi: VW. åttaårige Robert T hi "Litens Hu vinden, som spelade sin-'kvälls-- varje 'dag' blev han medveten om livet, var” grymt,- att han måste | lighållna utställningsföremålen. Vi- "Dagens. rim —N | Numera är det bara vin- "darra soma anses följa Lil- lepyttans spår. De enda som befarar numera HN Pyttans spår illa gleda vindar som över bygden går. stanvinden kömmer och "brummar vintervred : 8å plär den följa spåret mo tDahl ". och Älvsered. £ di 2 föga sig bekymrar” att tågen . ” slutat gå, det frågar den ej efter," den tar ö sig fram ändå ör övrigt är dess brådska i.all- >= >> mänhet rätt stor, ngt snabbare än tågen; som et över spåren for.: ind. Jlkan hit och dit då hon på rullar- MT Av D: slet och släpade v vid rullarna. i Över deras - huvuden : och skuldror höjde sig skeppet. Dess åror med den vackra styråran och masten bats separat av. några trä-; lar. ”Likaså en del av den dyrbara lasten. Ty även om glaskärlen var väl inslagna så vacklade ju.snäc- na hasades över näset. 13 km brett var det bara, men trots att besätt- ningen var :hårt tränad i ett halv- års rodd och segling på Nordsjön och tyska floder frestade det på att nu mot slutet av resan tvingas dra hela skeppet tvärs över landbryg- gan vid Slesvig. Och det värsta var osäkerheten. Ty ofta väntade ven- diska hopar på att överfalla dessa i Väster- tv os götland namn '. kh) far. som nordan "åter mot vi Västerhavet fainn, er banans" riktning i största” allmänhet rdens vilda framfart i skog, - > på fält och -vret. . Soliman, - åsEn vördriadsfull gammal dam v vi- ihonom omkring och slutligen im man till ett av de mest he- vlande "på en bädd av: röd: sämmet låg, två stentavlor: ch här. har v vi De tio budor- Leve på hundbett” " Polisen i Tokio här anhållit f å skådespelaren ;' Yoshio Itsuki som i under 11 år hade haft goda inkoms- ter ur en ovanlig verksamhet. Herr Itsuki levde-"på skadeersättning för dt Han spårade upp rika da- förde upp: en chimpansunge, som allade, mr, Moke..Han lärde Ie, Tomarchin: slljar fr från lille mr Moké och "St Louis zoo köpte "ho" r 1.575 dollars till stjärna i iphus.: Zoos:' ledning loväde att mr" Moke skulle få' eget ' rum, sova på 'en bädd, äta' vid ett:bord och överhavud behandlas's som ett un- nde och” mycket lycklig: a På terad=« för 1.000 . dollars. ” See for han till Florlda med mr Moke:'; 3 "Men lagén har långa. armar; doc marchin ställdes - inför” rätta i Si Louls, Han erkände inbrottet ' men försvarade sitt handlingssätt med att zooledninger. - brutit — köpeavtalet. ”Jag” måste ta” honöm.- med mig,” förklarade ban' för juryn. ”Moke är den ehdå varelse' jag "någonsin älskat och hän var djupt olycklig.” "Juryn var rörd men! ingen får ta mer med lättretade hundälskningar, Under 11 år lät han i'21 fall sig bi- tas av hundarna. Sedan var det bå- ravatt' kräva skadestånd. 1 18 fall ck Itsuki höga belopp utan' ätte='” gång; I tre fall bära efter rättegång och enligt domstolsutslag, Hans år« liga inkomster uppgick till 15.000, kanske 25.000 kronor, allt ersätt- ning . för . hundbett som han .med sakkunskap :' och skicklighet hade retat hundarna till." r "Doktorn, svarat. -Under denna rubrik besvarar : en svensk legitimerad läkare lageri 1 egna : händer, T hi kunde "ha fått femton! r.. Nå bler det fyra, ” småningom träffa en man i mer|: = limplig ålder och det hela få en avtoning som inte blir smärtsam för "någondera parten, Och visst tycker jag ni ska gå och tala med läkare om ert problem: några sakkunniga goda råd är nog vad ni behöver. "Och ta och köp ”Hos läkaren” äv ” Stone (5:25), så får ni sakliga svar på de frågor, som ni trots er ålder tycks" vara mycket okunnig om » Några skamkänslor ska ni absolut inte gå och dra med, däremot ska ni noga tänka (er in f konsekyen- serna av det ni tänker företa, er. Med hjärtlig hälsning. ”Gallie” — Kallar ni fyra kronor för: :he- derlig vedergällning för att återfå : en plånbok med sju tusen?” — Ja, ni kan vara glad över att | Den 'här' TV. haikdlatan ke: kräv | ver ii R för tredie gången Och - jag över huvud inget tappade den! ändå bratar han a om "bekväma evbetalningsvillkor”: ö ”Treligger och . svåra smärttillstånd '|specialist, för att. utröna huruvida frågor itt "f rån läsekretsen. , ” tet kan ha många olika orsaker, och ni förutsätter, att det rör sig om en skada"; svanskotorna.” Det är all« "| deleg” Tiktigt, att ett slag mot svans- kotan, ett fall el dyl, kan .medföra en svårläkt fraktur med kvarståen. de smärttillstånd, Det finns möjlig- klard 'ut huruvida något sådant fi kan man" behandla med operation, ing av li dersfram. fall är helt en gynekologisk fråga, och" ni . hänvisas till gynekologisk denna eller någon annan förändring föreligger. i underlivet. - vattenkastningen i form av sveda, täta. trängningar och ibland värk över urinblåsan, Dess symptom ta- lar,. som ni mycket riktigt själv skriver, för en inflan.mation i i urin. ledaren och möjligen även i blåsan. Tillståndet är i och för sig inte ”far- ligt”:-men- är som nämnts en in- flammation och varje sådan bör | ; j behandlas snarast möjligt under Jä: karkontroll, för att man skall kun-'! -[na förhindra ett långvarigt förlopp och: ev spridning av infektionen. Det finns numera speciella medici- ner för urinvägsinfektioner - och "I vanligen brukar man ordinera sul-$. fadtabletter, Sjukhusvistelse hör till de absoluta undantagen vid dessa tillstånd. Ni bör emellertid snarast Ppsöka en läkare för att få hjälp i vissa råd för att lättare kunna i urinv ägarna, lifråny från danaväldet; i «.|lade han Hedeby,. den stad på nä- Orolig slå år”. >. Smärtor i ryggslu- me dande köpmän som rika på varor drog sina skepp' över larnd- bryggan i” stället för "att riskera höststormarna i Stora Bält, Men dennå' gången gick det” lyckligt. Dock när männen fått skeppet i Schleis vatten, i Östersjön, andades de ut och fortsatte. sin färd mot norr, -mot danernas land där vinst och vintervila väntade dem. . : "De visste inte att en, man n många år hade åskådat handelsmänhens fär- der över. näset och mycket funde- rat däröver, Det var Godfred, en danakung. Om' man byggde en stad där näset var smalast och där han- delsmännen drog över. sina skepp så kunde mån kömma i "affärer med dem, ' Mari kunde .hjälpa dem lite, Inte med att dra skeppen, ty trä- lar kunde de hålla! sig med själva. Men om man garanterade dem frid vid. överfarten . vore mycket vun- net;"Då betalade de säkert en re- jäl avgift; Kanske 'också några av dem ville slå sig ner för gott här och "idka bytesha del med farandé och komma Staden på näset 15: 808. gick: Godfred (Cötrik) från; ord till! handling. ', Då grund+ set invid nuvarande Schleswig, soni under.-en -tidrymd blev Nordens mest betydande stad; Det. är märk ligt att tänka sig att ungefär sam: tidigt "grundlades Hamburg. Hede- L och harntverksstad. Det var av murar soi höll rovlystn& ven- der och vikingar på avstånd. I vis: sa kvarter bodde socialgrupp I som här troligen utgjordes av: en :ko- nungs hird, i andra kvarter fanns det hantverkare" som drejade kru- kor, göt smycken av ädla och hålv- ädla . metaller samt smälte myr- mälm” som ”sedan' bearbetades” till svärd, bruksföremål, Rester av stora väv- stolar , vittnar om att i blornstrade också det textila hant- verket. Arne cl ementson Södern. Hantverkarna skulle bei arbeta införda råvaror till öar varor. Redan efter ett femtiotal år var Hedeby en betydande h idels- fre SAN ens få AT ropa. Nedgången fortsatte ty danax väldets” intressen” gick”. blot England ' och Hedebys ' spjutspetsar+ och - liknande Hedeby Eur opamarknad för 1.000 år r sedan Första tiden drevs handeln som ren bytdshandel.. Från den” nyan- lagde Birka på Björkön: i Mälaren kom" köpmän med Nordens varor och bytte dem i Hedeby mot Mel- llaneuropas lyx. Inte minst glas- skärvor "vittnar om vilken åtråvärd .| vara. glas i olika former måste ha varit för Nordens rika män, Efter en tid blev 'silvret valuta. Många små vågar i Hedebys jord omtalar att silver vägts upp och bytt ägare där,.;Sedan fick staden ' ett eget myntverk. Först myntades en ko- pia av Karl den Stores denar från Dorstad och 'sedan-gjorde man: :helt egna : mynt : 'som" återfunnits över hela den gainla världen.r > Unider' Hedebys storhetstid som inföll på 2900-talet regerade svenska kungar där, Etf par runstenar — sådana. är” ju" ytterst sällsynta" Tyskland '— berättar: om svenska kungar och deras följemän vilka äv) någon anledning: hä 4 vet till. : Här på näset var. r fred: 21, är kunde :+;' | köpenskapen blomstra. Den odel-de | Europamarknaden 'var här och då ett faktum. Nu tusen år senare för- söker vi åter komma fram till den. Till och från d byggd pä öste i. Mellan |): 1040" öch' 1066 blev" staden” förstörd man ännu inte närmare evet hur den gick till. vo: Utgrävningar har pågått i Hede: by i olika omgångar' under femtio år. Före andra världskriget friköp- te styska staten marken och bedrev under ledning av professor Jankuhn omfattande friläggnings-. och kon- serverihgsarbeten, Efter kriget lär marken ha återlämnats till de gam- la ägarna vilket torde försvåra fri- läggning och forskningen, men genom en 'stor katastrof orm 'vilken |: ' stimwanseri är” väl just re "blin.si dade innehållet. "Fackidisteb" ärlyg 1 shatt allihop i jobbet, på -hötelltid ”, "Eller "också Men ! Oss"rejält och system; fack'med hotell för vårje soft!och: specialitet, Det kunde 'ju 'bli'neg" så pikanta namn på somliga hotella då, för har ni sett så många fina yrken och uppsorteringar äv yre ken vi fått på senaste tiden?: "Man ser det bäst på annons-' sidorna med” lediga platser. Vi har? fått experimentingenjörer "och" mekånister, nej, inte mekaniker! utan” mekanister, i har" mycket mycket finns att se på Schl g . med ser i, vi har” Holsteinische Museum i i Schl g Folkens ö kt tionaliseri ker,' markriäds<< män eller marketingmen, smides=- I Hedeby träffades araber, angle, franker, friser, . (svenskar) men huvudparten var ju nordbor, Är det inte gariska fas- cinerande att tänka sig tillbaka till den tid då våra landsmän i Hede- by satte ett lås för Östersjön 'och förvandlade den till ett verkligt |: "fredens hav”, för att nu vädra ett modernt, i mindre fredliga samman- hang nyttjat slagord. Vore det inte en uppgift för någon svensk sam- manslutning att ta sig an Hedeby- minnet, stödja Hedebyforskningen och kanske ordna färder till denna märkliga ort? . | Visste: Ni det? ' Det är väl inte många . som nu? mera minns den fina lövsågade val- nötsplattan på väggen med en li- ten svart tratt, ett svart skåp med guldränder och kunglig krona samt vid sidan, hängande i en klyka, en svart stav som" man höll till örat. Det "fanns naturligtvis fina -bords- ochså men den där väggz och Svi- tiod gick.-varorna och staden blev allt rikare och större. Danavirke och dess egna murar skyddade dem: Mot - slutet av 900-talet--började del, by var till att börja med tvivselutan den” största .och mäktigaste. I dag finns resterna av Hedeby på ett museum, medan Hamburg. "Men inte- blott Hedeby grund- lades av Goödfred utan också” det försla” Danavirke. Karl den ' Store, keifaren över det romerska "riket ochyTysklånds” förste enare, hade der; råkiga.. ovanan; att låta sina h d i Nord trupper. falla in i Slesvig .då och då; Detta motsatte sig Godfred med största bestämdhet, . ty hellre: vara självständig småkung i i norr än va- sall under tyske kejsaren; Därvid nyttjade -Godfred ånyo det smala landnäset och byggde där en enkel men effektiv vall; Danavirke, Den byggdes : om flera gånger — sista 208 av någon anledning söka sig även mot Östersjöns södra kust och mot vad vi kallar Balticum, He-. deby var med även här. Det egna hantverkets produkter och, stapel< varorna söderifrån roddes och ' seg- lades mot öster och byttes mot pro: dukterna från. vendernas: land. He- deby blev den största och viktigasé te länkeft i"den? kedja" av? fredade > där varor året runt kunde byta ägare, :Man vet rätt litet om staden; Man vet att. den grundades av en dansk kung, att svenska: kungar härskade över den. under dess storhetstid in på 900-talet och” att dess nedgång började i slutet .av 900-talet:' Tro= ligen hade dennå telefonen var väl den vanligaste re- presenfanten för Bells uppfinning, åtminstone på landsbygden, för ett halvsekel sedan, «it. ov "Sedan ' dess har telefontekniken' daner ' och 'ruser F er, rer, försäljningsingenjörer, Vi skall kanske bygga ett mas keting man-hotell nästa gång? ' Kd ; (Karzo, i Kvälls-Posten)- Tv. sot Ett södergående snälltåg" skulle ; passera över adelsmannens ägor, , och det var hans bestämda avsikt . att följa med. Det ålåg stinsen att ' stoppa tåget, men det gjorde han ,, inte, och där stod adelsmannen - med lång näsa, Hans gamla kunga=,. . blod kom i svallning; han drog . sin pistol och sköt den försuimlige, 3 I nästa ögonblick greps han av'i ånger. Man skjuter inte”stations NH : inspektorer, Med: sitt klara ' j "stånd insåg adelsmannen att så=. dant helt enkelt inte går för sig, Halvspringande' : begav han « + längs järnvägen till närmaste stad och anmälde sig för polisen, Ha levde i den fastå tron att, han v. en dråpare: Men polisen var bätt-, i re underrättad. Den hade fått te=:- överldvt, ” ss (Urban Stenst Mm). . Men vi ska inte skälla på Stock. " holm nu igen. Vi ska sluta med”. det så fort de slutar att kalla 053 man betänker att telefonen om ett gått framåt på mångahanda sätt för. ”landsorten” -ideligen. För: men utvecklingen har h 'va- | en stockhol € hela den öva . rit revolutionerande snabb, ' om riga världen antagligen (inklusive > Paris och London) ”landsorten”. : gom till dess tycks emellertid en ny | epok : ha inletts. Man kan :'kanske våga kalla den för Den Tänkande Telefonen.» ' tal" mil från Chitago har Bell: laboratorierna” just." nu installerat 300 apparater och; en central, vars kärna utgörs av en elektronhjärna. 12.000 små transistorer och nära dubbelt. så många neon-fyllda rör, |. som glöder orange ombesörjer att göra | 4, gången,'.1860, till. ett. fullständigt |- skanssystem. Dariskarna hade .då anledning att frukta. ett preussiskt |" infall”. : Jylland. : Det kom ' också några” år .senare 'och då stod här bårda” trider innan danskarna be- Hedeby, Vilka ägt rum i flera 'ömgångar. sedan men på kunglig befallning. Dit ha- de flyttat; eller "flyttats,. ett antal delsmännen skulle först och främst ta hand om de varor som på Rhen, Elbe och andra floder forslats mot norr, lagra dem och sälja dem mot | - hudar, skinn,' valrosselfenben 'och bärnsten, vilka var begärliga varor seklets början visar en stad tillkom- |-. hantverkare och handelsmän: Han< |", att äsäagona åsakar de le austra- liska fåravlarna stora förluster? ' Spyflugorna lägger sina ägg i få- ” ”I6- -årig flicka”. Ni är bekyiarad - över' vissa besvär. i samband red |: het "att med röntgenundersökning DÖ -— skäll. inte på mej, pappa, det är jultomtens fel! - rens päls, där sedan de utkläckta larverna på särskilt smutsiga stäl- len borrar sig genom huden och in i köttet med det resultatet att fåren dör. : En "brittisk atomvetenskapsman har erbjudit sig att utrota spyflu- gorna med hjälp åv strålar. Detta kommer fåravlarna säkert att tack- samt ta emot enär den skada spy- flugorna vållar dem belöper sig på li na tusen gånger snabba- vanliga fingerskivan-det . går på några miljondelar av en sekund. |: Elektroniska ”ögon och öron” trä der” i verksamhet, så. snart man ; [lyfter mikrofonen och sätter i verk: samhet ett fotografiskt ”minne” som håller 2.000.000 inf tioner i ett kod-mönster bestående. av 'svar- ta :och vita prickar. Elektrongjär- nan är så intelligent att den kön- trollerar "sina egna 'strömkretsar, utför själv vissa korrigeringar och om der inte' klarar ' dessa larmar reparatörer' med 'en telexremsa; där felet lokaliseras och tidpunkten an- Den tänkande telefonen kan ut- föra åtskilligt, som dess föregångar re inte rår med. Sålunda kan man komma fram till ett livligt trafike- rat nummer genom att slå bara två siffror i stället för sex. Om eft num-: , i mer hos en firma med flera sådana är upptagna överföres samtalet till en ledig linje. Inom ett företag kan apparaterna förvandlas till lokalte- lefoner genom att slå två siffror. o sv. Utexperimenterandet av det nya telefonsystemet här pågått i många ra miljoner kronor. Man räknar med att under 1965 kunna börjå installera det nya systemet runt om i USA. Okänd tänkare: höjden av diplo- mati är att kunna övertyga ens fru mellan 300 och 400 milj kr årligen. om att hon ser tjock ut i päls, par år firar. hundraårsjubileum. La- I den lilla staden Morris ett tio- re än 'vad som kan:ske med den | Annars är det nog inte sant, att ' j det är så många fel på Stockholm som folk" säger, Fast man "får, ju - erkänna ätt. stan-har skenet emot-; sig. Sålunda läser: jag i en: hus | vudstadstidning” i dag på insän=< ' darspalten om en hemmafru, som : säger att hon drar ert lättnadens' suck över att ha fått flytta från ' huvudstaden till västra. . Sveribé, i ”Här på västkusten spricker till. : exempel aldrig fläskkorven när . man kokar den”, anför hon bland "annat, ”meon i Stockholm: "sprack i år och kostat åtskilligt över hund- | ; den alltid”, Jag undrar värlör?"! frågar hon insinuant! . : i: Ja, hur snäll man än vill vara, " måste man ju i sanningens riamn : erkänna att detta är ett nog så drär pande -argument i den 'ständiga kampanjen mot vår: huvudstad, det är säkert det, +. kl (Kaj 1 sk Då. > Därefter satte jag fl gång : med att lösa diskproblemet, att lösa : det radikalt. SM tll tel . En utväg är att: göra' hela sers : visen av is som man. fryser I ett speciellt kylskåp. Elter' måltiden låter man den "bara tina bort, - Eller också" framställer: Iman; knivar, gafflar, tallrikar och- glas” av ätligt material och förtär. dem - ' som dessert vid bankettens slut.- Ännu behändigare är det kan= ske att gå på Festaurang, - (Red Top). " Bör undvikas " Chefen: Den här 'stora posten på er" representatlonsräkning, vad är det för något? : . Försäljaren: Det är mina hotell. kostnader., '- Chefen: OK, men' undvik i fram- tiden att köpa flera hotell. förebygga färnyade inflamvnationer z- Mit ANDA AÄADAAL i - DE RLESTA OCH FÄSTA ORTSNYHETERNA: FINNER NI r L AHOLM S. TIDNING Ne lefonbesked : om ätt stinsen hade Ha -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.