” . ormar ned rea Amra A edt An > LAHOLMS TIDNING YrYvefrereYverev a : sa «Tisdagen den 13 december-1960 av : Som bekant har under de se- naste ” dagarna . förhandlingar förts mellah å ena sidan före- trädare för USA:s regering och '"å andra sidan Västtyskland . med förbundskansler Adenaver ' och "ekonomiminister Erhardt i spetsen, Underhandlingarna har i huvudsak rört möjligheterna för Förbundsrepubliken Tysk- land att förbättra den interna- Na hetalni 1 dels - genom lämnande. av bidrag till > 1 ” + Orsakerna” till den utan: , nybildade nationers ekonomiska . utveckling, dels genom åtagan- + de att bestrida en det av 'kost- naderna för de. "amerikanska, trupperna i Tyskland, ' : .Tyskarnag nekande svar på. des. propåer' är känt liksom motivet härför; Saken har väckt visst "uppseende. Dollarlandets. ekonomiska resurser har tidiga: re aldrig "ställts -i tvivelsmål. Marshallhjälpen till Europa un- , der efterkrigstiden i en omfatt- ning som aldrig tidigare 'före- - kommit har: förstärkt intrycket av USA:s goda 1 u r.. = 209 3 ä-USA;s sverigeambassad lämnar här'ju- fis studeranden Hans Linton en kortfattad redogörelse för orsa- kernå > till" Amerikas : alltmera restriktiva ekonomiska politik gentemot” utlandet såsom nyli- gen framgått vid förhandlingar i. Bonn' om "visst tyskt överta=. ”ställning:” "Det kan därför vara” av: intresse att närmare ',skärex, St skåda motiven till de nu 4 fråm : "ställda förslagen. =". - Vad. som närmast nu aktuali- serat de .amerikansk-tyska kon- takterna i detta avseende är väl "det faktum, att Förenta Staterna under senare delen av femtiota- let -haft..« en alltmera försämrad betalhingsbalans. "Som "exempel härå:må anföras att landets un- derskott” under de tre sista åren |" te sammantaget uppgått till c:a milj ar : Jarder minskning av 'guldreserve! Å dollar, varav. 4,5 fnil- kan preékära situation USA: nu? befinner sig! är att söka i för fter:; . krigsslutet. Då "tog USA initia och afidra hjälpprogram en om- faltande biståndsyerksamhet syft Natt återuppbygga är de nationer i' Europa och, "Asien. Under” senare. delen av fyrt iotalet och första delén'z av femtiotelet gick” sålunda .&n, strid | ” ström av dollar till dess natios ner, :vilkå därigenom fick "möj? lighet att : inköpa för återupp- "+ byggnadsarbetet. nödvändiga" va- ror, många" gånger. tillgängliga | ' ; endast ' i Förenta. Staterna. In länder; för" att minska sitt be- " rotnde av Amerika) i möjligas- te mån sökte öka sin export:och konkurrensförmåga,: och under i i : synnerhet de sista två åren "Har verkningarna av den återställda | 7 ekonomiska jämvikten 1 Europa” och Japan blivit fullt uppenbar, Då en gång krigshärjade” natio- nerna' har nu'i full utsträckning tagit: upp. -konkurrensen' med USA på ' den” internationella marknaden, 7 ' Samtidigt "härmed har Förenta Staterna åtagit sig en. betydande del'av' hjälpen till de s.k. 'utvecklingsländerna.: :I don ::mån | detta hj inte medfört ökad" export ” av 'amerikanska' varor, och" tjänster lådewitill ett utflöde" av: dollar Wjx, Konkurrerande nationer i Europa och även i Japan.” i Vad Fine då gjorts på ameri- "kahskt, håll för att hejda denna för landet” olyckliga" utveckling? Problemet: "redan på ett tidigt stadium och som en första motåtgärd vinn- :lade man sig om att föra ”enj- et till och full ir följde: genom "Marshallplanen : blev: Salt berörda |. gande av I d för ame- od rikanska trupper i Tyskland.” som hämmar:s amerikansk export av varor, 'Tänkbart är även" att som en ” kompletterande” expor kör star ” insatserna sättas: i oförminskad omfattning |. måste ses. som en väsentlig. upp : | förbättring ri nomiskt starka länder att slopa | > eller reducera . de importtullar ” hänseende att göra. Det" gäller här: ant: förmå USA:s allierade 2 och ert hi arnide av konkurrens- gift. för. såväl staten som iden enskilde. . Kombinerade med sarandra och bedrivna med tillräcklig in- "tensitet torde ovan' relaterade åtgärder vara tillfyllest att bryta "udden: av "de "svårigheter: USA nu' ställts inför. En definitiv av landets '. betal- ningsbalans är av. största :vikt "inte ”endast: för dess" fortsatta "ekonomiska framåtskridande och - upprätthållande a av militär slag- kraft utan även" för att denna ” gatorna, I hela tre veckor Men visste ni att julen förr i världen verkligen räknades från första december och "att redan november på sitt sätt präglades störa nation all ämt skall kun- na "förbli - en" stöttepelare . för den västliga världen. 7 : Riklig: 'nederbörd:i december "ger :den amerikanska . -väderleksby- tadels riklig nederbö [Sd förut-" fjälltrakter där nederbörden ber: nas bli för årstiden normal. :Tempe-" raturväxlingarna förutses 3 i stort sett komma att. tjäna, varandra och r normala värden. | EE > Lån sto Nuförtiden börjar rk tänka" på julen så tidigt, att nöjet med själva julhelgen n nästan kommer av. sig, hör man ofta sägas, Visst ligger det en hel del sanning i detta och . redan i och med decembers . ingång har' vi julen: här. Då ' sätter ' affärerna : jigång sin - julmarknad, - lampbehängda jättegranar reses på torgen. och granrisgirlanger spänns över en julpyntad tomtevärld — är det då ” så underligt att en och. annan hinner. tröttna på julen Jångt innan dopparedan ... vandrar man kring 'i av denna årets största -högtid? "Julen indelades av de gamle i tré. avdelningar med november som förberi edelsemånad. Tiden 1 .december—1 februari var julens "yttre krets, : 13 december—J13 jänuvari var innerkretsen och v fråntjulafton till trettondan var = själva kärnan — deé' heliga tolv dagarna, då allt. arbete" 'skulle vila. Kom .sen inte och: säg: att ulhögtiden blivit mer omfattan- de i vår tid! + Hösten var för allmogen en helgfaitig”, tid,” > frånsett Mår- tensfirandet :i. våra: "sydligaste landskap. ' Med :; desto. .: större? förväntan ' såg man fram mot , julen, som: sedan », urminnes tider varit den allt överskug-, "gande årsfesten.:. Att man 'ska "fira. jul är”heller. inget kristet påfund, även om "våt Frälsare . kom till oss just en. julnatt. : Redan de hedniska vikingarna "samlades 7 till ; julagillen 'och midvinterblot 'och många. av "våra julseder härleder sig från mbe "| viss mån förberedelsemånad. och [kanske : var: det. i. många :fall tanken på den stundande julen som: fick - fick folk .att' orka genomlida denna: årets verkligt prövande: månad; Det. var näm- ligen de stora. husförhörens tid just: i. november. och ett gam- maldags, husförhör : "hörde. för- visso : inte till det . roligaste! November”. vär” också” ”gåså- ångstid” '£ Sydsverige, d.v..s. under den Böriod som sä- öl 'r årstiden blid och nederbörds- Mattgivderlekstyn. att .dominera.. m | kerhet är störst inom a de olika tem: peratur- och” Hederbördsområden:? centrala "delar "samt 'under perio- dens första c:a.3 veckor,” | far ARE Sömn X : Detta hände medan värt oroliga. ” gckel ännu var ungt. Ännu hade ve kORhbörjat rulla. ' Till Byamåla borna. var ense om att 'de inte: Var; av. godo och att man häde + Get. bra som man hade det.” ax Johan Persson var en välställd” ett veckoblad, Han läste det om= . sorgsfullt varje lördagseftermid-' + Idag, Det var 1 veckobladet han hittade annonsen: :. FY ok Vagnen som kan gå at sig S jajelet, Att användas utan . ihäst eller oxe; Pröfva denna n revolutionerande nyhet, :: 7 en egendomliga: vagn, som fanns avbildad I annonsen och som het-; ste automobil. . . Bilden gav . honom - ingen Tf En. morgon sa han till sin hustru. "Jag far till" Stockholm "oc! öper ett fordon,” jäst eller OKC osa fever > FRA Ar Jehsen Tatt "strikt utgifts-. och litik. Hörjgenom har 1 stort sett pris- stabilitet uppnåtts, världens för- troende” för” dollarn bibehållits "och med inflation ofta följande expor' tminskningar kunnat und= vikas. s Under rådande situation är Uertid dessa ansträ otillräckliga. Visserligen uppvi- sar utrikeshandeln ett export- överskott, som, år 1959 uppgick till 3 miljarder” dollar och i år torde närma sig 7 miljarder dol- tar, men detta överskott för- 'vandlas genom militära utgifter, "kostnader för olika hjälpprogram 'm. m: till 'ett årligt underskott å nära 2 miljarder dollar, ”vil- ken brist tenderar att öka. Av den anledningen äro flera in- - gripanden påkallade och i prak- tiken: torde härvidlag tre verk- samhetsfält kunna ifrågakomma, nämligen: den internationella handeln, den internationella penningmarknaden. samt landets Handel : > eftermiddag klockan. sju. son rr > Johan”. vid vägskälet, - 3 upptuktelse, . "ansåg ätt Johan fått högfärds- liga vagn,» , inre ekonomi. be- inte det första världskrigets &s- . rt var vägen lång och hit hade inte :: a tidens moderna påfund nått; By-; "hemmansägare, som höll sig med” : > Iohan satt länga och" studerade" x om rullar utan: Ar I oKära Emma, Jag har nu iköpt . mig en automobil och ” hem" till ” tis- Ordna så att folket möter mig Ryktet spred sig i byn och det tstod kart för var och en att Jo- han 1 Kroken var den förste som NAtt sig påverka av den onda nya - tiden, Han skulle förvränga sy- jen på. ungdomen ' och bidraga still det moraliska förfallet. Byns Ansvariga män kontaktade: "kyr- . Ikoherden "och allt 'folket anmo- idades aft möta upp vid vägskä- Jet på avtalad tid inte för att bringa Johan och hans fordon en hyllning utan för att ta honom i. Den stora kvähen: kom. Folket "samlades i två klungor.: I den ena stod de som betraktade Jo- ihan i Krokens köp som en svår försyndelse; I den andra gruppen 2 är terfann man de världsliga, som mani och som innerst inne själva 'önskade att de ägt hans märk-|na automobil, som, som... F Men timmarna gick och ingen Johan kom, Alla lyssnade inten-]på hans axel: Bivt efter buller. Natten blev.myc- "ket sen, men”just när den upp- Jå er i byns fönster, märkte man ett konstigt ljud." s I ett, backkrön skymta leg" en stor svart tingest, som rörde sig på "vägen. Den kom närmare och den gick fortare än hästar brukar springa." Nu kunde man skymta Johan. - Han. satt med en under- lig tallrik. mellan händerna :och hoppade upp och ner 1 takt med vagnen, som. skumpade fram i hjulspåren, .. Johan ' var . iklädd skinnmössa och: glasögon ' och han körde in mitt ibland aut foli ket. Man kastade se åt. sidan i panik, ”. . :— Jag fick fem punkteringar 1 Närke, 'så jag kom lite sent, skrek han och steg ur vidundret, som hostade och rök. Jag har kört på fälgen halva väger. Ingen begrep vad som menades med fälg och punktering. Johan greps av stundens högtidliga all- var: oc, on — Ni har en stor man ibland er, Ba han med darr på stämman, En man som visat sig villig att offra allt för framåtskridandet Jag kämner mig glad att det fal- lit på min lott att föra hem den- Men nämndemannen gick fram till Jchan och lade handen tungt — Johan, sade hen, du har Vad först utrik ande solen kastade röda reflex- visserligen tagit första steget, äragi i panik, in mänsklighetens förfall här ' Byamåla, Var tror du detta skall sluta? Du — en hederlig och - strävsam man. drar ut och. åte; Thagligare gåsmönstring, och "denna" viktiga inventering kombinerades ' ofta med : s.k dess. kontrollen ; slavsåg . a öm ' alla" pigorna hade. frudom okränkt och flickor, kunde . säkert... de bli mycket obehaglig. Ja, obe- vusförl ”ANNA I KANNA”, :. Men” så kom" äntligen den efterlängtade december, då jul- stöket satte igång : på - allvar. , Det var: en massa saker som "skulle ombesörjas . och ' vanli- , gen > började ” man. "med ; att brygga" julölet..- Detta" måste ' nämligen vara färdigt till den 9 "december :— "den däg som benämndes ”Anna i kanna” — . annars kunde det rakt | miss+ lyckas! MT "Redan ' innän säden” | trödkats hade? inan utvalt de "kärvar, vars innehåll skulle användas till öl och balk, Ända fram till 1800-talet > brygdes ,. även; mjöd — den gamla drycken från hed- natiden, — och sedan 1500-talet hade: också .'brännvinet. kommit med i--bilden; Det ägnades stor omsorg för att till julens glada fest få särskilt angenäm. styrka och. smak, » tio” Det war naturligtvis också ud för bak redan i början av må- naden 'och det var inga små mängder vörtbröd,. saffransbul- lar, julkusar, pepparkakor, kle- "nor och 'godrånsbri d "det rörde vänder med ' detta vidunder! Ska” då hästen och oxen trängas ut? Ska människor försoffas och inte” längre gå på sina fötter? I ' egen-: : skap av ålderman här i byn har ' : jag beslutat att vi alla ska skro-: ' ta ner-din bil. så att vi aldrig; mera ser. den... ' . Johan : trodde inte siha ögon = och "vågade inte lita på vad han; hörde, Han stod bara och stam-! ” mäåde och han försökte förgäves . kindrå. den rasande massan att. rusa fram mot hans vågn och börja plocka sönder den, Del efter : del "plockades -bort och kastades, i en grop... - i Bedrövad vacklade Johan hem se på sin hustrus arm. ' . > Ingen talade mer om hans bil, Han själv förblev tyst och : i hela sitt liv. prmten - "Om du, käre läsare, nÅgoI d n gång far förbi Byamåla meon stanna vid vägskälet. Där finns en" minnessten med följande text: ” -. IHär 'vilar Johan Perssons , automobil. Den första.1 Bya- >. måla. Trångsyntheten begrav« de den. Byamåla Speedway- , klubb reste ; minnesvi Arden "sig om.' Visste ni"förresten att pepparkakor hör till wåra allra äldsta, kaksorter?.. De . bakades -redar. på medeltiden — för mer dicinskt brukt- =. At man - ger vissa "kakor, främst då pepparkakor, form av dd. — är likaså én: mycket ammal julsed och . redan för åtskilliga hundra - år. sedan -'ba- kades kultbröd som symbolise- rade högtiden, Vanligast var det med bockar och tuppar. «= ” | äntli gen kom. djur: — bockar, grisar, hästar |. - [Trier - Europas, . :åldrigaste stad fyller 4. 000å år : I YRIER (ARP) vo dd. Hos stadsfullmäktige i den väst- tyska staden Trier har. en grupp medborgare inlämnat . en petition vari de kräver att: myndigheterna under högtidliga former, som ”en fest för hela Europa”, skall arran= ' gera stadens 4000-års-jubileum som förslagställarna anser infalla nästa" . ”SOCIALLJUS”, LD öpning stod på programmet innan Liljeholmens! blå, paket fanns att tillgå, Man stöpte ljusen av talg och vik- tigast. var. det. stora, femarmade juljuset, som fick tändas först på julafton! Kyrkljuset, 'd. v. s. det ljus som skulle skänkas till kyrkan, måste också vara. syn- iDo finare det var, desto bättre an- . seende fick "givaren och oftast "vår det nog så att kyrkljuset ganska väl utvisade wvederbö- handes . sociala verkliga . tävlingar om det tjockaste kyrkljuset! KORTASTE DAN. t Mitt i allt det hektiska jul- storslakt . kom 'så, ”Lussedan” tog man en välbehövlig paus varunder. man givetvis vaktade en . fager ' landskapen: Västergötland, - Dalsland + des ”otte”; bordet”, — enligt firende” skiljde . ' Efter luciadan tog man med ännu större iver itu med jul- förberedelserna, ' för” att ha” allt klappat och klart när. julafton PA SJÄLVA ”. JULAFTON des förmiddan åt allel nerligen välstöpt. Ju större och ställning. Det kunde änderstundom urarta till vilken gård som hade råd att stöpa arbetet med brygd, bak och — enligt vad det påstods den kortaste dan på hela året. Då tog Precis ' som nuförtiden upp- Lucia på morgonen, dock förekom lucia- firandet mestadels i de wvästra Halland, Bohuslän, och Värmland. Redan kl :3 eller 4 uppenbarade" sig -ljus-mön med, sin bricka, på vilken hon : hade kalfe, tårta och — brännvin! Dessa, godsaker "intogs 'på sän- gen, varefter man 'steg upp-och samlades till 'mågot "som : kalla- Då "åt man ordent-] > ligt, trots den tidiga timmen, |] : och :”glasen gick lustigt kring|- en «gammal Iskildring.' Forna dagars. hucia- sig. tydligen Luciabazar - 7 |ganska" mycket från: vår tids! : sommar, Med 4000-års-dagen må dot stå. hur som helst. Faktum är att Trier är Västeuropas äldsta stad. ” Medeltida krönikörer upptecknade; nn Trier ' hade grundats ”1300 år liva Rom”, Staden hade under ti- ' med nuglartiden och senare under vapen: raden stolta texten 1 sitt tt”, För te Roman Treviris ste-.. Vid ut < Rom hade: Trier stått. grävningar i stadsområdet ' har också upphittats rester efter logerna uppstod under 2000-talet staden' verkligen fö se, tidigare än alla a födela, stadsbebyggelser norr om AL perna. Triers ”nyare” historia började då Julius Caesar år 58 Kr kom till den leende. och älskliga Moselda. len. Han: beskrev- platsens strate. « giska betydelse i sin bok om : liens erövring och hans efterfölj jas re kejsar Augustus anlade där år 7 15 f£ Kr en romersk gränsstad, Där byggdes en teatern för 25.000 åskådare och badanläggningar, Ros, marna började också snart att ods la vin.. Under 2000 år har Mosel-' barer, germaner och andra. Efter . romerska rikets delning år 293 blev Treveris vid Moselfloden en av' det , I västra rikets huvudstäder. Under ” nap : 109 år härskade romerska k kt att: provsmaka j ax ejsaren " de ek i he nr att p Sh nit därifrån över nuvarande Frankrike; - le | äckerl eter ' som un Spanien och . Britannien, - Varför H färdigställas, 4000-års-jubileet av stadens gruri-' > dande skall infalla just hästa som-. : mar, har ingen kunnat utreda, Vik: . tigast kanske är att turisternä skall : på historiska minnesmärken , rika," land och Frankriks s om militär domstol i Damaskus! I + tids straffarbete... Två av spionens:' medhjälpare fick pyspekti fem i år, (IT—AF) Ränneslöv ; :Deri livaktiga Vallberga ”oöutkör se anordnar ,i dag" på Tuciadagen . en” Luciabazar i Föreningshuset i Vall- berga, Förutom på ”lussetåg”. bju-. anordningar" samt "lotterier, serve= ring "och dans. : Entrén till Luciahazaren är: fri och arrangörerna hoppas'. givetvis . påsatt så många som /' möjligt. vill » > | ta tilifället i akt att göra ett besök, da "småsysslor — man gjorde rent och ordnade, i uthusen, högg ved, - satte upp julgranen och drog fram 'rikligt med fo- der åt kreaturen.: En viktig detalj. var uppsättandet av julkärven 'åt småfåglarna -— inan var mycket noga med att vara vänlig. mot djuren den- na dag. Ne "Klockan tolv "eller. ett ”dop- pades det i grytan”, i "Halland med. ett speciellt" bröd, "kallat ”möljebröd”. Julafton har £-ö. fått namnet ”dopparedan”. just efter denna måltid: Den förs siggick” vanligen under” vissa fisk, soppa, kokt på fläsk,! med mjölk, julgröt med anis, socker" och "russin, skinka ! och . färslet revbensspjäll, tårta och ostka='- ka, Som de förnämsta rätterna räknades lutfisken och julgrö- . julmåltid, menade man. - " PÄNGLABÄDDAR”, . Efter att man njutit av 'bor-' dets läckerheter, vilket givet= " . vis tog rundlig tid'i anspråk, lästes julevangeliet' och sjöngs . psalmer. På så sätt tilllreds-, ställdes också 'anden, när ma- högtidliga former och betrakta- des som en inledning till den egentliga festen. - :; Däretter . begicks - mangrant det stora julbadet — om wilken det bar-sagts att. ”då: badade alla, ware. sig det behövdes el- ler ej”. — och sedan man ifört sig helgdagskläderna ' lade man sista hand wid arrangemangen, På ' golvet breddes doftande halm och i Halland och Små- land ”pinnade” man de färgrika julbonaderna. Som. kronan på verket dukades bordet och här bullades minsann upp - -ordent- ligt «0 St DIGER MATSEDEL; . En julaftonsmåltid i ett wäl bärgat. 1800-talshus kunde, för- utom av diverse kallskuret, be- stå ungefär av följande: Julöl. och -brännvin med kringlor (!),; starkt-pepprad- Jut- - gen väl fått sitt! Sedan följde” "julklappsutdel- ning, om mu julgåvor förekom, Sådana var nämligen inte all- männa i vårt land före mitten . av 1800-talet, Sak samma var det med julgranen > tidigare hade han nöjt sig med granris [ "taket eller en gran, utan- för dörren” Till, sist lästes af- tonbönern och mätta och trötta gick war och en till vila — i halmen på golvet! Sängarna — stod. visserligen bäddade och klara, men dessa fick på inga wvillkor användas av husets folk på julnatten, De var reserverade för ”änglarna”, om dessa skulle behaga att komma på besök. Och det för- ' står väl var och ett ått man inte - kunde ' bjuda slika' gäster att vila” på golvhalmen ;.. st > LONDON: Samtliga 46 engel-" ska ligamatcher i fotboll i div I—- > IV lördagen den 17 december får innan den verkställs. har därmed ändrats. PFA vill nämligen slå till hårt | och snabbt ån att inte ar- + skjutas upp omm na i " Professionella Fotbollspelarnas Fackförening (PFA) vid massmö- - ten i London den 13, Birmingham den 14 och Manchester den 15 . n intervene. ra och bryta ned sta PFA:s handlingssätt, tokraften i : Jimmy Hill, ordförande i december röstar för strejk i kam- pen om bättre ekonomiska vills kor. >> > Detta är PFA:s senåste beslut ad striden och tidigare planer på > Ott förvarna om strejk tra veckor att närvara i London, Birmingha: chester då de 1.200 fotboll, m och Mans: larna har. avg; Inandet i sin hård. Han kommer att råda spelarna att inte acceptera: det kompro. missförslag "som -lades fram - på fredagen av ligadirektörerna. Om: spelarna i PFA röstar för strejk betyder det att samtliga" 92 ligalag kommer att vila på lördag och .d drabbas tipsbol i L av fullstä Fn kaos. komma till den vackra och: ganila,." staden vid gränsen mellan Tysk=, : har dömt en turkisk spion till livs-' : | viner uppskattats av romare, bar- ' ' ten, : Utan: dem blev det, ingen orntida bebyggelser, Enligt arkeo= " + Pe Na a der scouterna här. på olika bazars' '' .Strejk' eller inte — proffsen röstar |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.